1809 Minnesmonument över general Carl von Döbeln i Umeå 

Län                                          Västerbotten

Kommun (motsv)             Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 I Döbelnsparken, 150 m NO Kyrkbrons norra fäste
GPS-angivelse:                    63°49’23.58″N 20°16’14.00″E

Inventerad
Namn:                                     Claes och Eva Grafström, Fredrik Petrusson (foto)
Datum:                                   2021-10-10, 2023 sensommar

Historia
Georg Carl von Döbeln, född 29 april 1758 på Torpa gård i Segerstads socken, Västergötland, död 16 februari 1820 i Stockholm, var en svensk friherre, generallöjtnant och framförallt känd för sina insatser på den svenska sidan i det finska kriget.
von Döbelns första anställning efter utbildning var 1778 som andre adjutant vid Sprengtportens regemente, där han redan efter några veckor befordrades till fänrik i armén. Efter att ha hört om Amerikanska revolutionen ville han gå i fristaternas tjänst och begav sig 1780 till Frankrike. Efter mer än ett års vistelse i Paris anställdes han 1781 som officer vid greve De La Marcks regemente, som hade order att skeppas till Amerika men i sista stund omdirigerades till Indien. von Döbeln sårades i striden vid Cuddalore och befordrades i september 1783 till kapten. 1788 återvände han till Sverige för att delta i Gustav III:s ryska krig. I mars 1789 anställdes han som kapten vid Savolax lätta infanteri och överadjutant hos översten Curt von Stedingk. I slaget vid Porrassalmi utmärkte han sig särskilt men träffades av ett muskötskott i pannan. Kulan trängde inte in i pannan utan studsade ut igen, men skottet märkte honom för all framtid. Han hamnade på krigssjukhuset i St:Michel och togs till fånga av ryssarna. För sina insatser i slaget befordrades han till major. 1796 utnämndes till sekundchef vid Nylands brigads infanteri 1805.
Vid Finska krigets utbrott den 21 februari 1808, fick han befäl över tredje brigadens eftertrupp, och hade tillfälle att utmärka sig vid de flesta slagen, till exempel Yppäri, Lahintalo, Viiret, Pyhäjoki, Siikajoki, Nykarleby, men framför allt i slaget vid Lappo, där han angrep fiendens vänstra flygel och i väsentlig mån bidrog till segern vid slaget vid Kauhajoki, där han under eget befäl tillfogade ryssarna ett kännbart nederlag, samt vid slaget vid Jutas, där han vann en överlägsen seger. Hans förtjänster under detta års fälttåg medförde befordran till generalmajor och han förärades Svärdsordens stora kors.
Medan armén återtågade till Torneå förordnades von Döbeln till befälhavare på Åland. När Åland överfölls av en överlägsen rysk styrka i mars 1809 lyckades han i god ordning och med obetydlig förlust föra sina trupper över isen till Grisslehamn. Von Döbeln förhandlade sedan med den ryska överbefälhavaren fram Konventionen på Åland. Konventionen innebar att varken ryska eller svenska styrkor skulle besätta Åland och hotet mot Stockholm avvärjdes.
von Döbeln beordrades sedan som befälhavare över norra arméns svenska fördelning med kvarter i Härnösand och över norra arméns norra fördelning i Umeå. Efter att överstelöjtnant Furumark tillfångatagits ingick von Döbeln ett stillestånd med ryssarna, varigenom Umeå utrymdes men kronans alla förråd där kunde räddas. Kort därpå avlöstes von Döbeln och fick i stället befälet över de trupper som skulle möta den inryckande norska hären. von Döbeln lyckades dock förmå den norske befälhavaren att utan blodsutgjutelse dra sig tillbaka över gränsen (vapenstilleståndet i Bleckåsen).
Fredsunderhandlingarna ledde till freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 med resultat att hela Finland med Åland och delen av Västerbotten till Torneå avträddes till Ryssland. Den finska hären på svensk mark mottog nyheten i Umeå av von Döbeln. 1809 upphöjdes von Döbeln till friherre. 1811 uppsattes Norra skånska infanteriregementet (I 24), och Georg Carl von Döbeln blev dess förste regementschef och såg gärna att hans veteraner från Finland fick anställning vid förbandet.
I andra Napoleonkriget 1813 fick von Döbeln befälet över de svenska trupperna i Mecklenburg och befordrades till generallöjtnant. När han, på anmodan av general Wallmoden, understödde denne mot fransmännen vid Hamburg ansågs han ha brutit mot överbefälhavarens order och ställdes inför krigsrätt samt dömdes att arkebuseras. Karl XIV Johan fann emellertid åtgärden i hög grad olämplig, och genom hans inflytande mildrades domen till ett års fästning, varunder han skulle få behålla alla sina värdigheter. Han fördes till Vaxholm, varifrån han skrev till en släkting och bad denne utverka, att han som frivillig skulle få tjäna i sin grad i svenska eller de förenades härar mot löfte att efter krigets slut återgå till sitt fängelse. Detta rörde Karl XIII så, att straffet helt efterskänktes.
År 1815 fick von Döbeln en förläning i Pommern och utnämndes 1816 till ständig ordförande i krigshovrätten. 

Ägare
Namn:                                       Umeå kommun
Adress:                                      Fritid, 901 84 Umeå
Tfnnr:                                        090-16 10 00
Mail-adress                              umea.fritid@umea.se

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

Minnesmärket
Historien om Döbelnmonumentet i Umeå började 1861, då en landsomfattande insamling gav Georg Carl von Döbeln en ståtlig gravsten vid S:t Johannes kyrka intill Döbelnsgatan i Stockholm. Det var på tiden – den forne krigshjälten hade då varit död i över 40 år! Insamlingen till gravstenen gav till och med ett litet överskott, 158 riksdaler och 45 öre närmare bestämt.
– De pengarna bör bli grundplåt till ett Döbeln-monument i Umeå, resonerade många.
Umeborna var också entusiastiska och det var en förtroendeingivande kvartett som vädjade om stöd för ett framtida monument till Döbelns ära:
• Anders Abraham Grafström, som var kyrkoherde i Umeå stads- och landsförsamling, poet, historiker, riksdagsledamot och ledamot i Svenska Akademien.
• Johan Gustaf Rothoff , som var borgmästare i Umeå och som senare fick ge namn åt Rothoffsvägen för sin givmildhet gentemot staden.
• Anders Reinhold Hörnell, som var löjtnant, men fungerade också som lantmätare och arkitekt i staden.
• Erik Gustaf Lindroth, som var tidningsman – för att inte säga tidningsmogul – i Umeå.
Kvartettens planer på ett Döbeln-monument i Umeå fick ett positivt mottagande, uppemot 3.000 riksdaler flöt in från givare landet runt.
Den erkände arkitekten Albert Törnqvist fick i uppdrag att utforma monumentet. Med hans ritningar i handen anlitades Hörnefors bruk för att göra de grövre gjutningarna, medan Bolinders Mekaniska Verkstad i Stockholm fick uppdraget att gjuta de mer precisionskrävande detaljerna i monumentet.
Monumentet avtäcktes den 29 april 1867 – på general Georg Carl von Döbelns födelsedag.
Text: På norra sidan: Under en medaljong med von Döbeln på en pergamentrulle: SISTA FÖRENADE SVENSK-FINSKA KRIGSHÄREN UPPLÖSTES OCH HEMFÖRLOFVADES HÄR DEN 8 OKTOBER 1809 AF FRIHERRE GEORG CARL VON DÖBELN
DE TAPPRES MINNE DET LEFVER
DE TAPPRES MINNE DET LEFVER
På södra sidan det friherrliga vapnet med von Döbelns valspråk ”ÄRA SKYLDIGHET OCH VILIA”
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Fo 67 i Kalix

 Län                                          Norrbotten

Kommun (motsv)              Kalix

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Furuhedsvägen 3
GPS-angivelse:                     65°51’22.84″N 23°10’7.55″E

Inventerad
Namn:                                      Ej inventerad
Datum:

Historia
Förbandet har sitt ursprung i Morjärvs försvarsområde som bildades den 1 september 1939 som ett landstormsförband. Den 1 oktober 1942 ombildades staben till ett försvarsområdesförband. Den 1 januari 1947 ändrades namnet till Kalix försvarsområde för att den 1 juli 1994 erhålla namnet Norrbottens gränsjägare (Fo 67).
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelning, vilket innebar att tre försvarsområdesstaber inom Norra militärområdet (Milo N) i skulle avvecklas den 31 december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalix, Kiruna och Östersund. Gällande staberna i Kalix och Kiruna föreslogs det att ombilda dem till gränsjägarstaber med uppgift att leda markstrid.
Den 1 januari 1998 uppgick Kalix försvarsområde (Fo 67) och Kiruna försvarsområde (Fo 66), vilka tillsammans med Bodens försvarsområde (Fo 63) bildade Norrbottens försvarsområde (Fo 63), och motsvarade geografiskt sett Norrbottens län. Inom det nya försvarsområdet, vilket omfattade hela Norrbottens län, kom Kalix försvarsområde kvarstå i Kalix, som en gränsjägarstab men med ny beteckningen Gj 67.
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin proposition för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga försvarsområdesstaber skulle avvecklas, vilket inkluderade Norrbottens gränsjägare (Gj 67).
Norrbottens gränsjägare avvecklades den 30 juni 2000, och i dess ställ bildades den 1 juli 2000 bildade en militärdistriktsgrupp, vilken antog namnet Norrbottens gränsjägargrupp (G 67). Den avvecklades 2004. 

Ägare
Namn:                                       Kalix kommun
Adress:                                      Kalix kommun, 952 81 KALIX
Tfnnr:                                        0923-65 000
Mail-adress                              kommun@kalix.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                    –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren 

Övrigt
Minnessten av grå granit
Text: Under heraldiska vapnet: KALIX FÖRSVARSOMRÅDE 1.9.1939 – 1.9.1989.
FÖR GRÄNSBYGDENS FÖRSVAR. KALIX, ÖVERKALIX, HAPARANDA OCH ÖVERTORNEÅ KOMMUNER RESTE STENEN
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1995 Minnessten över förolyckade värnpliktige Michael Wörlén 

Län                                               Västerbotten

Kommun (motsv)                 Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     500 m NV Museiparken                         
GPS-angivelse:                        63°50’19.96″N 20°14’50.11″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2021-10-08

Historia
Magnus Nordström, föraren av bandvagnen, berättar 30 år senare:

Olyckan inträffade på förmiddagen den 16 november 1995. En bandvagn med sammanlagt 13 värnpliktiga var på tillbaka till I 20 för att äta lunch.

På grund av blixthalka i en feldoserad kurva (se polisrapporten), tappade bakre vagnen fäste och drev framvagnen över på fel sida av vägen och skar ned i ett rejält brant meterdjupt dike. Efter 24 meters färd slog vagnen runt (på grund av en tjock timmerstock som låg i diket) och framvagnen lade sig på taket.

Bakvagnen krossade bränsletanken på framvagnen så att det forsade bränsle in i kupén. Kort därefter fattade den bensindrivna framvagnen eld på grund av kortslutning.

Alla utom 21-årige värnpliktige Michael Wörlén lyckades ta sig ut. Michael var rejält fastklämd mellan motor och chassi. När föraren och kamraterna försökte få ut honom var vagnen övertänd och de var tvungna att ge upp försöket. Brandkåren var snabbt på plats och sedan branden i det helt övertända fordonet släckts koncentrerades ansträngningarna till att få loss den svårt brännskadade Michael.

Efter en dryg halvtimme kunde räddningstjänsten få ut honom sedan man lyckats pressa isär karossen med hjälp av hydraulverktyg. Michael fördes svårt brännskadad till Umeå sjukhus och därefter till Uppsala. Tillståndet försämrades och två veckor senare avled han av sina skador.

Ägare
Namn:                                       ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Efter olyckan hörde representanter från I 20 av sig. Man ville bygga en minnesplats vid olycksplatsen och så blev det också. Det planterades också ett träd.
När rondellen i korsningen Hissjövägen/Bomvägen planerades skulle minnesplatsen hamna mitt i den. Trafikverket flyttade den till skogsdungen där den nu ligger.
Minnesmärket består av en liggande sten i en ring kantad med sten.
Text: TILL MINNE AV MICHAEL WÖRLÉN SOM OMKOM PÅ GRUND AV BANDVAGNSOLYCKAN
16/11 1995
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1945 Minnessten över Västerbottens regementes vägbygge i Sörmjöle i Umeå

Län                                                Västerbotten

Kommun (motsv)                  Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     I Museiparken, 130 m VNV Restaurang Vildmannen
GPS-angivelse:                        63°50’9.93″N 20°15’16.76″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2021-10-08

Historia
Furirskolan I 20 byggde 1945 väg i Sörmjöle. Stenen restes 1945 på plats söder om Umeå. Den flyttades till museiområdet på 1980-talet.

Ägare
Namn:                                       ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Text: FURIRSKOLAN I 20 19 2/8 45
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2018 Veteranminnesmärke vid Nordanåområdet i Skellefteå

 Län                                             Västerbotten

 Kommun (motsv)                Skellefteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     På Strandpromenaden 100 m VSV Nordanågårdens värdshus
GPS-angivelse:                        N64°44’59.01″ E20°56’0.85″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2021-10-08

Historia
Ett hundratals personer från Västerbotten har tjänstgjort i olika missioner runt om i världen. Inom räddningstjänst, blåljuspersonal, sjukhuspersonal och militär. I dag, den 27 juli 2018, invigdes ett minnesmärke i Skellefteå för de anhöriga som mist personer i tjänstgöring.
Sedan 1948 har 87 personer från Sverige gått bort i tjänstgöring utomlands enligt veteran-förbundets uppgifter. Något man uppmärksammade vid invigningen i dag.
Minnesstenen och platsen vid älven passar bra tillsammans, för att minnas de veteraner som inte är med oss längre, säger Per Lennartsson, kommunikationschef på Sveriges Veteranförbund.

Ägare
Namn:                                       Skellefteå kommun
Adress:                                      Stadshuset, Trädgårdsgatan 6, Skellefteå
Tfnnr:                                        0910-73 50 00
Mail-adress                              kundtjanst@skelleftea.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Tommy Ungh från Skellefteå tjänstgjorde som frivillig inom FN i Cypern under åren 1976–1978. Han lämnade in ett medborgarförslag till Skellefteå kommun om att man skulle skapa ett minnesmärke för att hedra veteraners insatser. Förslaget godkändes av kommunalfullmäktige i januari 2018 och nu står minnesstenen vid Nordanås Värdshus nere vid Skellefteå älv.
Minnesstenen har formgivits av konstnären Tryggve Lundberg från Umeå.
Överst på minnessten står en lagerkrans med en fredsduva.
Text: På norra sidan under tre kronor: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN. MINNS DE STUPADEInformationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1924 Minnessten över Västerbottens regementes 300 års jubileum i Umeå

 Län                                            Västerbotten
Kommun (motsv)                Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     100 m SV fd I 20 kanslihus
GPS-angivelse:                        N63°50’1.79″ E20°15’28.06″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2021-10-08

Historia
Västerbottens regemente har sitt ursprung i de västerbottensfänikor från mitten av 1500-talet som 1615 sammanslogs till Norrlands storregemente, vilket 1624 delades i tre regementen, varav det nordligaste blev Västerbottens regemente
År 1816 fick samtliga regementen inom Armén ett ordningsnummer, där Västerbottens regemente tilldelades № 19. År 1829 ändrades regementets namn till Västerbottens fältjägarregemente. År 1841 delades regementet i två kårer; Norrbottens fältjägarkår (№ 19) och Västerbottens fältjägarkår (№ XIX). Med 1892 års härordning gavs regementet åter namnet Västerbottens regemente, och tilldelades beteckningen № 20, som övertogs från Kalmar regemente.
Från 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom armén. För Västerbottens regemente innebar det att regementet blev tilldelat beteckningen I 20. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena i de olika truppslagen, men också för att särskilja regementena från deras eventuella reservregemente. Där ett huvudregemente till exempel hade beteckningen I 11 och reservregementet hade beteckningen I 111. Regementet klarade sig från avvecklingen genom försvarsbeslutet 1925. Men regementet reducerades och kom att från den 1 januari 1928 bestå av en förstärkt infanteribataljon, vilken kallades Västerbottentyp.
I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Västerbottens regemente med Umeå försvarsområde (Fo 61), som med sammanslagningen bytte namn till Västerbottens försvarsområde. Från den 1 juli 1973 bildades försvarsområdesregementet I 21/Fo 61. Inom Västerbottens försvarsområde blev Västerbottens regemente ett A-förband (försvarsområdesregemente. Västerbottens regemente fick det samlade mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet och B- och C-förbanden svarade endast som utbildningsförband.
Inför försvarsbeslutet 1992 föreslog regeringen att fredsorganisationen skulle spegla krigsorganisationen. Därmed föreslogs att brigaden vid regementet skulle avskiljas från regementet och bilda ett självständigt kaderorganiserat krigsförband inom Norra militärområdet (Milo N). Den nya organisationen trädde i kraft den 1 juli 1994 och regementet kom bland annat att omfatta en försvarsområdesstab, depåverksamhet, skjutfältsdetalj och hemvärns- och frivilligdetalj.
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog Försvarsmakten att försvarsområdesstaben vid regementet samt Fältjägarbrigaden (NB 5) skulle avvecklas. Den socialdemokratiska regeringen, med stöd av Centerpartiet, föreslog istället en avveckling av Lapplandsbrigaden (NB 20). Av försvarsekonomiska och försvarspolitiska skäl vägde de båda alternativen jämt mot varandra. Regeringens skäl till att bibehålla brigaden inom Östersunds garnison, var möjligheterna till att vidmakthålla och utveckla en allsidig och rationell försvarsmaktsgarnison med såväl flyg- som arméförband. Den 1 juli 1998 antog regementet en ny form, i form av ett försvarsområdes-förband ledd av en försvarsområdesbefälhavare.
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin proposition för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Beslutet medförde att Västerbottens regemente kom att avvecklas den 30 juni 2000. Från den 1 juli 2000 övergick verksamheten vid regementet till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 31 december 2000, då avvecklingen ansågs slutförd. 

Ägare
Namn: ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen av granit, ca 4 m hög, 1 – 1,4 m bred, 0,65 m djup, avtäcktes vid regementets 300 års jubileum den 21 augusti 1924 under stor pompa och ståt. Kronprins Gustaf Adolf var närvarade vid ceremonin.
Text på stenens nordöstra sida står under Västerbottens krönta landskapssköld: KUNGL VÄSTERBOTTENS REGEMENTE 1624-1924, LANDSKRONA 1677, DÜNA 1701, KLISZOW 1702, FRAUSTADT 1706, MALATITZE 1708, STRÖMSTAD 1717
På den sydvästra sidan står under tre kronor: STENEN RESTES 19 21/8 24
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1909 Minnessten över Västerbottens regementes inflyttning i Umeå 

Län                                              Västerbotten

Kommun (motsv)                 Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     I Museiparken, 100m VNV Restaurang Vildmannen
GPS-angivelse:                        63°50’9.50″N 20°15’17.87″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2021-10-08

Historia
1909 flyttade Kunglig Västerbottens regemente från Vännäs läger till de då nybyggda kasernerna i Umeå. Regementet lades ner år 2000.

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                     Ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen är gjord i sandsten, 2,5 m hög, 0,45 – 0,6 m bred och 0,15 – 0,3 m tjock, avsmalnade uppåt, på västra sidan finns en oval släthuggen yta. Den restes från början strax söder om f d B-kasern.
Text: I ovalen står: INF 20, 1909
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1897 Minnessten över Västerbottens fältjägarkår/Västerbottens reg:s lägerplats på Gumbodahed

Län                                           Västerbotten

Kommun (motsv)              Robertsfors

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 1,25 km SSO Gumboda
GPS-angivelse:                    64°13’18.69″N 21° 1’12.17″E

Inventerad
Namn:                                     Claes och Eva Grafström
Datum:                                    2021-10-09

Historia
Gumboda hed började att användas som övningsplats för Västerbottens regemente 1649, efter det 30-åriga kriget. Först höll regementet till norr om Gumboda, där inga byggnader fanns, men i slutet av 1830-talet flyttades övningsplatsen till nuvarande plats. 1840 byggdes en paviljong som användes som ett utspisningskvarter för officerare och underofficerare. 1858-1859 byggdes fem baracker för logi.
I en av barackerna, befälsbaracken, fanns kaminer för uppvärmning. På området uppfördes ett sjukhus och senare även ett förråd och en gymnastiklokal. Maten tillagades i kokgropar i marken fram till slutet av 1860-talet då två kokhus för kittelkokning byggdes. Soldaterna fick äta utomhus eftersom det inte fanns några matsalar.
Varje sommar hölls stora bataljonsövningar på Gumboda hed. Med pompa och ståt och med musikkår och fanor kom soldaterna marscherande. Kompanierna kom från orter som Umeå, Bygdeå, Skellefteå och Lövånger. Till midsommar anordnades det även i dessa äldre tider fest på heden. Det förekom då lekar som säcklöpning, dragkamp, tyngdlyftning, ämbarlöpning m.m. Senare på kvällen hade man naturligtvis dans både på officersmässen och i trumslagarladan.
Under 1970- och 1980 talen var Gumboda hed ett populärt dansställe. Många av de populäraste dansbanden, bl. a Vikingarna, har spelat där. Gumboda hed är idag en festplats. 

Ägare
Namn:                                       Robertsfors kommun
Adress:                                      Storgatan 13, 915 31 Robertsfors
Tfnnr:                                        0934-140 00
Mail-adress                              kommun@robertsfors.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Stenen restes 1914. Den är av grå granit, 3 m h, 1 m br och 0,3 m tj, avsmalnande mot toppen. Kring minnesstenen är en stenlagd kvadrat, 5×5 m samt kring denna ett stängsel av järnkätting, vilande på 8 stenstolpar, 0,5-1 m h. Stängslet är 6,5 m i sida.
Text: På en rund gjutjärnsplatta runt regementets vapensköld: KUNGL. VESTERBOTTENS FÄLTJÄGARE CORPS. 1841-1892. KUNGL. VÄSTERBOTTENS REGEMENTE 1893-1897
Under plattan inhugget i stenen: KRIGSMÄN FRÅN VÄSTERBOTTEN HAFVA HÄR ÖFVATS 1649-1897
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1980 Minnestavla över Pansartruppernas Kadett- och Aspirantskola i Enköping 

Län                                           Uppsala
Kommun (motsv)             Enköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 På kasernområdet
GPS-angivelse:                    59°38’54.22″N 17° 6’24.59″E

Inventerad
Namn:                                     Erik Winell
Datum:                                    2020-03-30

Historia
Skolan bildades den 28 september 1942 som Pansartruppernas officersaspirantsskola (POAS) och var lokaliserad till Strängnäs. Den 28 september 1945 omorganiserades skolan till Pansartruppernas kadettskola (PKS). År 1946 samlokaliserades skolan med Göta livgarde (P 1) i Enköping. Den 1 april 1961 omorganiserades skolan till Pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS).
I regeringens proposition 1973:135 föreslogs att Göta livgarde skulle upplösas och avvecklas. I och med förslaget föreslogs även att Pansartruppernas kadett- och aspirantskola skulle omlokaliseras till Ystad eller Revinge, och underställas Södra skånska regementet (P 7). Dock kom frågan om att avveckla Göta livgarde dröja fram till 1977, då riksdagen genom försvarsbeslutet 1977 och regeringens proposition 1977/78:65 fastställde försvarets nya grundorganisation.
Göta livgarde upplöstes och avvecklades den 30 juni 1980. Med det omlokaliserades skolan till Skövde. Där sammanslogs Pansartruppernas kadett- och aspirantskola och Pansartruppskolan (PS) till en skola, och bildade den 1 juni 1981 Pansartruppernas stridsskola.

Ägare
Namn:                                        Ledningsregementet
Adress:                                      Garnisonsvägen 5, 749 40 Enköping
Tfnnr:                                        0171-15 70 00
Mail-adress                              exp-ledr@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Ledningsregementet

Minnesmärket
Text: I DENNA BYGGNAD VERKADE PANSARTRUPPERNA KADETT- OCH ASPIRANTSKOLA
1/3 1966 – 30/6 1980
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1983 Minnesplatta över Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen i Tullinge

Län                                           Stockholm
Kommun (motsv)              Botkyrka

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 I kamratföreningens rum i fd Kanslihuset.
GPS-angivelse:                    59°11’6.44″N 17°54’38.51″E

Inventerad
Namn:                                     F 18 kamratförening
Datum:                                   2021-08-20

Historia
Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M) bildades vid F 2 den
1 oktober 1966. Skolan utbildade blivande regementes-, plutons-, och reservofficerare för STRIL-verksamhet. I samband med att F 2 lades ner och F 18 skulle ombildas till markskoleförbandet Flygvapnets Södertörnsskolor, överfördes KAS/M till Tullinge. I Tullinge inrymdes skolan i det gamla skolhuset. Genom reformen Ny befälsordning, avvecklades KAS/M den 31 december 1983. I stället inrättades en helt ny officersskola, för samtliga officerskategorier inom Flygvapnet, vid Flygvapnets Halmstadsskolor.

Ägare
Namn:                                        F 18 kamratförening
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress                              infomaster@f18.se

Vårdare
Namn:                                        F 18 kamratförening

Övrigt
Minnesplattan sattes upp på det f d skolhuset men är nedtaget och förvaras av kamrat-föreningen.
Text: Flygvapenmärket i lagerkrans kring vilken det står ”A verbis ad verbera”. Under märket står KAS/M. Till höger om märket står: * 1966 10 01 † 1983 12 01
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten