2024 Veteranminnesmärke i Ulricaparken, Ulricehamn 

Län                                            Älvsborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)               Ulricehamn

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Ulricaparkens NV del
GPS-angivelse:                          N57°47’58.91″ E13°24’37.32″

Inventerad
Namn:                                            Thomas Sohlström
Datum:                                          2026-09-03

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

Ägare
Namn:                                            Ulricehamns kommun
Adress                                            523 86 Ulricehamn
Tfnnr:                                             0321-59 50 00
E-post                                            kommun@ulricehamn.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Övrigt
Söndagen den 19 maj avtäcktes en minnessten i Ulricaparken i Ulricehamn. Initiativtagare till motionen som antogs hösten 2022 är Mattias Green-Andersson, utlandsveteran (BA03 och BA06) och fullmäktigeledamot i Ulricehamns kommun. Stenen är placerad i parkens norra del nära Fiskeföreningens röda hus. Solen strålade från en klarblå himmel när ett hundratal veteraner, familjemedlemmar, vänner och allmänhet samlades för att delta i avtäcknings ceremonin.

Anette Nilsson, ordförande i Fredsbaskrarna Sjuhärad, inledde ceremonin med att hälsa alla välkomna. Mattias talade om vägen från en tanke om ett minnesmonument till dagens avtäckningsceremoni. Han uppmärksammade också eleven vid Tingsholms industritekniska program som har tillverkat plaketten. Därefter talade Roland Karlsson, kommunfullmäktiges ordförande, Gustaf Olsson, utlandsveteran och kommunchef och Alf ”i Härna” Gustafsson, Kongoveteran samt Lars-Göran Nyholm, Sveriges Veteranförbund. Lars-Göran avtäckte minnesstenen. Blommor lades ned och det hölls en tyst minut. Ceremonin avslutades med att alla sjöng nationalsången.

Text under tre kronor: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN. MINNS DE STUPADE
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp 

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2022 Veteranminnesmärke i Mullsjö 

Län                                          Jönköping

Kommun (motsv)           Mullsjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Stjärnvägen 7, Mullsjö
GPS-angivelse:                          N57°54’22.06″ E13°53’38.30″

Inventerad
Namn:                                            Anders Broman
Datum:                                          2022-03-10

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

Minnesstenen är rest av MSSS (Multinational Senior Service Society) som grundades 2003-05-04 i Kosovo. Grundarna arbetade på en internationell brigadstab. Flera skulle snart falla för åldersstrecket för att göra utlandstjänst. Tillsammans fanns mycket erfarenhet ifrån olika missionsområden och vår samfällda kunskap var stor och borde tas tillvara. Därför bildades MSSS och vårt mål är att delta i samhällsdebatten, sprida information om de länder/områden som vi verkat i.
Vår förening lyder under Sveriges Veteranförbund.
Våra valspråk är Festina Lente (Skynda långsamt) och Worldwide Service for Peace.
Vår marsch är Auld lang Syne.

Ägare
Namn:                                            MSSS c/o Kjell Boman
Adress:                                           Stjärnvägen 7, 565 32 Mullsjö
Tfnnr:                                             073-543 02 96
Mail-adress                                  boman.kjell@gmail.com

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen är av småländsk granit med platta och avtäcktes den 10 mars 2022.

Text: TILL DEN SOM TJÄNSTGJORT I INTERNATIONELLA INSATSER FÖR MÄNNISKAN VÄRLDEN OCH FREDEN
Informationstavla: Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1943-45 Minnessten över Norges tack för den svenska utbildningen av norsk trupp på Johannesberg slott 

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)               Norrtälje

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       SV om stora parkeingsplatsen
GPS-angivelse:                          N59°44’7.14″ E18°11’20.89″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2026-04-27

Historia
Efter Nazitysklands anfall på Norge den 9 april 1940, blev den norska armén efter två månaders strid tvungen att kapitulera, varvid dess utrustning kom att övertas av tyskarna, med mindre undantag för den utrustning som norska förband förde med sig vid internering i Sverige. Under kriget kom många norska flyktingar över gränsen till det neutrala Sverige (50 000-60 000). Med hjälp av dem lades grunden till en helt ny norsk armé som rekryterades, utbildades och utrustades i Sverige. Den uppgick vid krigsslutet till cirka 13 500 man beredda till insats på divisionsnivå och ytterligare några tusen som befann sig under utbildning. Detta genomfördes i samförstånd mellan den svenska Samlingsregeringen och den norska exilregeringen i England.

Ett 40-tal läger upprättades under sommaren och hösten 1943. Varje lägerperiod omfattade flera veckor, under vilka undersökning av militär lämplighet, fysisk träning och rekrytering kunde ske. Det var inte obligatoriskt att ansluta sig till ”polisutbildning”, men norrmännen ställde upp på detta i stor utsträckning.

Lägerverksamheten bekostades av den norska exilregeringen som hade intäkter från de norska handelsflottan. I Sverige administrerades detta genom den norska legationen. Svenska staten bidrog dock genom att regeringen medgav att kriminaltekniska anstalten fick lov att rekvirera utrustning från svenska arméförråd.

En fältövning ägde rum i Hälsingland den 4-14 april 1945 i området Ljusdal-Bollnäs-Edsbyn, där terrängen ansågs likna viktiga områden i Norge. I denna deltog 6 000 man, vilket innebar att det var den största norska manövern sedan år 1916.

Från 12 januari 1945 deltog omkring 1300 man av polistrupperna deltog i befrielsen av Finnmark fylke. Vid krigets slut överfördes resterande trupp till Norge där de användes för ordningshållning och gripande av samarbetsmän.

På Johannesberg slott upprättades det första lägret 1943. Där fanns högkvarter och förläggning för Rikspolitiet, en militär fältpoliskår samt utbildning av stabsbefäl. Träningsplatser fanns i omgivningarna bland andra Axvall vid sjön Uttran, ”Torpet”för signalistutbildning samt militär hundskola vid Stora Fors.

Läs mer https://svensknorskafonden.org/minnesstenen-norges-tack/

Ägare
Namn:                                            Johannesbergs slott
Adress:                                           Johannesbergs Slott 1. 762 95 Gottröra
Tfnnr:                                             08-514 101 90
Mail-adress                                  info@johannesbergsslott.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Flertalet av de norska minnesstenarna tillkom på 1980- och 1990-talet och då med en koppling till de platser där det förekom utbildning av ”polistrupperna”. En central person för att så skedde var Kåre Berg, dåvarande försvarsattaché vid norska ambassaden i Stockholm. Han var också den drivande personen för överlämnandet av den officiella minnesstenen Norges tack som kung Olav V överlämnade till kung Carl XVI Gustaf 1983. Den stenen markerade att det var 40 år sedan det första lägret upprättades vid Johannesberg 1943. Minnessten invigdes 1990.

Text: HER PÅ JOHANNESBERG FIKK UNDER DEN 2. VERDENSKRIG 2500 NORSKE FLYKTINGER MILITÆR- OG POLITIMESSIG UTDANNELSE I ÅREN 1943-45. HERAV 1500 I RIKSPOLITIET OG 1000 SOM OFFISERER OG BEFÄL I DE MILITÆRE OPPSETNINGER.
MINNESMERKET REIST I TAKKNEMLIGHET OVERFOR SVENSKE MYNDIGHETER OCH ENKELTPERSONER SOM GJORDE DETTE MULIG OG DERMED SATTE DISSE STYRKENE I STAND TILL Å YTE SITT BIDRAG I NORGES FRIHETSKAMP.
REIST AV VETERANER 1990
Informationsskylt Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1916 Gravsten över legionär Ivar Svensson på Necropole Nationale de Dompierre Cemetery, Dompierre 

Land                                         Frankrike

Kommun (motsv)               Dompierre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       500 m O korsningen D 164-D71
GPS-angivelse:                          N49°54’18.49″ E2°48’5.70″

Inventerad
Namn:                                            Peter L:son Björkman, Joacim Hallberg
Datum:                                          2023-05-30

Historia

Begravningsplatsen Dompierre-Bercquincourt skapades 1920 och under tiden 1935 och 1936 samlades dit soldatgravar från andra militära begravningsplatser i omgivningen. De som ligger begravda här är väsentligen stupade från de olika slagen i anslutning till floden Somme. 7033 kroppar är begravda på denna plats. Många är utlänningar från regementen tillhörande den Marockanska divisionen som var involverad i striderna vid Somme 1915 och 1916.

En svensk ligger begravda på denna begravningsplats. 

Ivar Svensson (1890-1916) värvades sommaren 1915 och tilldelades en plats i 3eme Batallion le Régiment de marche de la Legion étrangère.  som tillhörde den marockanska divisionen och deltog i den 6:e franska arméns stora anfall den 1 juli 1916 varvid han vid Belly-en -Santiere blev dödligt sårad och avled den 9 juli 1916. Vid sin död hade han avancerat till legionär av andra klass.

Den stora offensiven vid Somme 1 juli till 18 november 1916

En stor offensivvid floden Somme var planerad av general Joffre att igångsättas våren 1916. Den skulle starta tidigt på våren när den i antal mycket begränsade brittiska yrkesarmén hade utvidgats med upp till en miljon med frivilliga.  Kitcheners ” New Army ”. Offensiven uppsköts dock några månader beroende på det tyska storanfallet mot Verdun.

Nytt startdatum för anfallet var 1 juli 1916. Planen var att den 4. brittiska armén uppgående till 16 divisioner skulle anfalla i ostlig riktning med stöd av den 6. franska armén på sin högra flank. Anfallet stöddes av 2 400 kanoner, flyg och för första gången stridsvagnar. Det brittiska anfallet slutade i en katastrof. Av 60 000 anfallande britter stupade 20 00 och skadades nära 40 000.

Den franska armén förberedde sitt anfall minutiöst, förbanden tillfördes gevärsgranater, nya kulsprutor och modernt artilleri. Sjuktransportresurserna förstärktes. Det franska anfallet genomfördes tack vare dessa förbättringar med viss framgång. Med förluster av 200 man framryckte de franska styrkorna upp till mellan 10 och 20 kilometer och nådde fram mot städerna La Maisonnette och Benny-en-Santerre. Striderna i området fortsatte till november 1916 men beroende på den brittiska katastrofen och på tyska motanfall 20 juli förlorades huvuddelar av den erövrade marken. 

Ägare
Namn:                                            l’Office national des combattants et des victimes de guerre
Adress:                                           Hôtel national des Invalides, 129 Rue de Grenelle, 75007 Paris
Tfnnr:                                             + 33 (0) 801 907 901
Hemsida                                        www.onac-vg.fr

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Text: SWENSON IVAR SOLDAT LEGION ETR.
MORT POUR LA FRANCE
Informationsskylt: Nej 

Peter L:son Björkman
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1915 Gravsten över legionären Erik Agne Göthlin på Necropole Nationale de Dompierre Cemetery, Dompierre 

Land                                         Frankrike

Kommun (motsv)               Dompierre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       500 m O korsningen D 164-D71
GPS-angivelse:                          N49°54’18.67″ E2°48’4.43″

Inventerad
Namn:                                            Peter L:son Björkman, Joacim Hallberg
Datum:                                          2023-05-30

Historia

Begravningsplatsen Dompierre-Bercquincourt skapades 1920 och under tiden 1935 och 1936 fördes dit soldatgravar från andra militära begravningsplatser i omgivningen.  De som ligger begravda här är väsentligen stupade från de olika slagen i anslutning till floden Somme. 7033 personer är begravda på denna plats. Många är utlänningar från regementen tillhörande den Marockanska divisionen som var involverad i striderna vid Somme 1915 och 1916.

En svensk ligger begravd på denna begravningsplats.

Eric Agne Göthlin (1889-1915) värvades hösten 1914 och tilldelades en plats i 3eme Batallion 1er Regiment de marche de la Légion étrangère. Redan 9 december 1914 utnämndes han till sergeant. Den 9 mars1915 fanns Göthlin i ett skyttegravsystem vid orten Frise. Den skyttegrav där Göthlin befann sig utsattes för artillerield och han blev omedelbart dödad av splitter från en granat. Göthlin hade tilldelats ” Croix de Guerre” med palmblad för sitt mod i strid. I ett brev till fadern, lokomotivföraren Erik Göthlin, från den dödes kompanichef får den unge mannen ett vackert erkännande för sin visade duglighet och tapperhet samt sitt sympatiska väsen, som tillvann honom vänner bland såväl underlydande som kamrater och förmän. 

De första striderna vid Somme 28 augusti1 till 12 oktober 1914.
Efter att ha passerat Belgien och överskridit den franska gränsen nådde den I:a tyska armén under von Kluge fram till Amiens utkanter. Amiens försvarades av den 6 franska armén som dock uppgav staden. Tyskarna drog sig tillbaka redan efter tio dagar. Efter de allierades seger vid Marne gjordes försök att trycka tillbaka de tyska styrkorna över nationsgränsen men detta misslyckades. I stället försökte båda sidornas arméer att överflygla den andres i området västerut mellan floden Marne och kusten – ”La Course a la mer”. Båda parterna misslyckades med detta. Resultatet blev att frontlinjen utsträcktes ända ut till havet. Nu låste sig frontlinjerna ända fram till krigsslutet 1918.

1915 övergick kriget till att förstärka förbanden efter de stora förlusterna i trupp och material under krigets inledningsskede. Överbefälhavaren, general Joffre igångsätter emellertid flera attacker med låg målsättning. En framryckning på 50 meter räknas som seger. Förlusterna i människoliv är stora men räknas inte. Även vid Sommefronten igångsättes sådana attacker med begränsad målsättning, bland annat i riktning mot staden Frise. Under detta år igångsätts flera stora allierade offensiver vid Ypres, d´Artois och Champagne. Detta påverkar inte i större omfattning Sommefronten.

Den stora offensiven vid Somme 1 juli till 18 november 1916
En stor offensivvid floden Somme var planerad av general Joffre att igångsättas våren 1916. Den skulle starta tidigt på våren när den i antal mycket begränsade brittiska yrkesarmén hade utvidgats med upp till en miljon med frivilliga.  Kitcheners ” New Army ”. Offensiven uppsköts dock några månader beroende på det tyska storanfallet mot Verdun.

Nytt startdatum för anfallet var 1 juli 1916. Planen var att den 4. brittiska armén uppgående till 16 divisioner skulle anfalla i ostlig riktning med stöd av den 6. franska armén på sin högra flank. Anfallet stöddes av 2 400 kanoner, flyg och för första gången stridsvagnar.
Det brittiska anfallet slutade i en katastrof. Av 60 000 anfallande britter stupade 20 00 och skadades nära 40 000.

Den franska armén förberedde sitt anfall minutiöst, förbanden tillfördes gevärsgranater, nya kulsprutor och modernt artilleri. Sjuktransportresurserna förstärktes. Det franska anfallet genomfördes tack vare dessa förbättringar med viss framgång. Med förluster av 200 man framryckte de franska styrkorna upp till mellan 10 och 20 kilometer och nådde fram mot städerna La Maisonnette och Benny-en-Santerre. Striderna i området fortsatte till november 1916 men beroende på den brittiska katastrofen och på tyska motanfall 20 juli förlorades huvuddelar av den erövrade marken. 

Ägare
Namn:                                            l’Office national des combattants et des victimes de guerre
Adress:                                           Hôtel national des Invalides, 129 Rue de Grenelle, 75007 Paris
Tfnnr:                                             + 33 (0) 801 907 901
Mail-adress                                  www.onac-vg.fr

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Text: GÖTHLIN ERICH ANGE SERGENT 3^ME MARCHE 1^ER ETR.
MORT POUR LA FRANCE 9-3-1915
Informationsskylt: Nej

Peter L:son Björkman
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnessten över slaget vid Jynkkä i Kuopio 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Kuopio

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       30 m NO om Kalavesi kyrkas nordöstra hörn
GPS-angivelse:                          N62°50’51.71″ E27°38’32.80″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2026-08-13

Historia
Striden vid Jynkkä var en strid under finska kriget 1808–1809. Striden stod mellan svenska och ryska styrkor den 15 mars 1808 vid Jynkkä, söder om Kuopio.

Bakgrund
Efter striden vid Leppävirta den 11 mars fortsatte de svenska trupperna i Savolax sin reträtt norrut. Den 13 mars fördes större delen av manskapet in i Kuopio, förutom två kompanier infanteri, 20 dragoner och 1 kanon, vilka bildade arriärgarde söder om staden under befäl av Joachim Zachris Duncker. Dessa stod den 15 mars vid Jynkkä, då ryska styrkor nalkades området.

Striden
Den ryska huvudstyrkan observerades framrycka mot orten klockan 08:00 av de svenska förposterna. Klockan 09:00 inleddes anfallet mot dessa, men det svenska manskapet kunde som ett resultat av svårgenomträngliga snömängder och eldgivning hålla fienden från sig i tre timmar. När ryska skidsoldater sedan hotade de svenska flankerna ryckte styrkan tillbaka förbi Jynkkä och tog ställning över den frusna Kallavesis is.

Då det fientliga kavalleriet sågs förbereda sig för ett anfall slöt Duncker sitt detachement. Vänstra flanken, förankrad mot en bergssida, leddes av Carl Wilhelm Malm, högra flanken av Johan Jacob Burman och centern av Duncker. Det ryska kavalleriet framryckte 300 man starkt mot den svenska vänsterflanken. På grund av snön minskades deras hastighet i anfallet och en svensk salva tvingade dem att genast återgå.

Efter de misslyckade anfallen förde de ryska styrkorna fram fyra haubitsar, som med kartescher tvingade det svenska detachementet att retirera. Ännur ett kavallerianfall mot högerflanken avvisades, efter vilket de svenska dragonerna gick till motanfall och tillfångatog en husar. Det ryska artilleriet fortsatte därefter sin eldgivning mot den svenska styrkan.

Duncker informerades nu av adjutanten Carl Wilhelm Brusin att resten retirerat över sjön till Toivala, där brigaden nu tagit ställning, samt att han skulle retirera med sitt detachement. Duncker retirerade därav växelvis med kompanierna mot Kuopio, förstärkt av ett kompani från Savolax lätta infanteriregemente, och gick sedan i kolonn från staden över Kallavesi. Under marschen över sjön stannade svenskarna med jämna mellanrum för att bjuda motstånd åt de ryska styrkorna.

Klockan 16:00 nådde Dunckers detachement sjöns norra strand och vid ön Vaajasalo organiserade de åter en försvarsställning. De ryska styrkorna framryckte över isen i fem kolonner, efter vilket en artilleriduell utbröt. Klockan 21:00 framryckte ryska skidsoldater över brigadens vänstra flank, vilket tvingade brigadchefen, Johan Adam Cronstedt, att slutligen beordra en reträtt från området. I en utvärdering av generalstabens krigshistoriska avdelning skrevs det att Cronstedt hade ”Dunckers kallblodigt utförda återtåg uteslutande att tacka för att han utan nämnvärda förluster kunde fortsätta sitt återtåg norrut”.

Ägare
Namn:                                            Kuopion kaupunki
Adress:                                          Tulliportinkatu 31, Pl 228, 701 01 Kuopio
Tfnnr:                                             +358 17 182111
Mail-adress                                  kirjaamo@kuopio.fi

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket

Stenarnas symbolik:
Malms sten Kerimäki kalksten (den vänstra stenen)
Dunckers sten Kuopio diorit (mittenstenen)
Burmans sten Sulkava granitgnejs (den högra stenen)
Stenarna är uppkallade efter cheferna för de olika enheterna. Grupperingen motsvarar truppernas gruppering vid Jynkänlahti-bukten. Stenarna kommer från soldaternas hemtrakter.
Utförande:
Stenarna: Geologiska forskningscentrum i Finland, Mellersta Finlands regionala kontor
Reliefen av soldaten Pauli Saastamoinen
Genomförande: Kommittén för slaget vid Jynkä 1994
Må detta monument påminna nuvarande och kommande generationer om allt som fäderneslandets frihet har krävt av finnarna genom tiderna.
Text: 1808 15.3

Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnessten över slaget vid Löttökoski 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Kuopio

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       I dungen SO om korsningen väg 551-Kuttajärventie
GPS-angivelse:                          N62°52’1.29″ E27° 9’55.85″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2026-08-13

Historia

Finska kriget 1808-1809 blev ödesdigert eftersom Finlands månghundraåriga förbindelse med Sverige bröts och Finland blev en autonom del av det ryska riket i över hundra år.

Hösten 1808 hade huvuddelen av den svensk-finska armén dragit sig tillbaka till Österbotten. Savolaxbrigaden, ledd av överste J. A. Sandels, hade redan etablerat en del av försvaret norr om Kuopio. Staden var i ryska händer.

Slaget vid Löttökoski ägde rum i Karttula den 18 september 1808, då en rekognoseringspatrull på 25 ulaner som ryssarna skickat från Kuopio överfölls av kapten C. F. Tigerstedt på gården till Anders Karttunens hus. Finnarna bildade en grupp för att anfalla i denna talldunge. Ulanerna som leddes av löjtnant Jacob Lapatinski tillintetgjordes förutom två män. Finnarna led inga förluster.

Slaget vid Löttökoski hade ingen inverkan på utgången av finska kriget. Striderna upphörde på finsk sida senare på hösten. Kriget fortsatte på svensk sida och fred slöts året därpå.
(Texten på tavlan på minnesstenen)

Ägare
Namn:                                            Kuopion kaupunki
Adress:                                          Tulliportinkatu 31, Pl 228, 701 01 Kuopio
Tfnnr:                                            +358 17 182111
Mail-adress                                  kirjaamo@kuopio.fi

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket

I samband med Karttula kommuns 110-årsjubileum 1983 restes ett monument till ära för den tappra strid som leddes av kapten C. F. Tigerstedt.
Text: SUOMEN SODAN TAISTELUPAIKKA 14.9.1808
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808-09 Minnessten över Libelits kompani i Libelits

Land                                         Finland

Kommun (motsv)              Libelits (Liperi)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Alldeles N om Libelits kyrka
GPS-angivelse:                         N62°31’41.97″ E29°23’15.15″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2026-08-13

Historia
Karelska jägarkåren uppsattes 1789 på värvad fot och var då 200 man starkt formerad på 2 kompanier. Kort därefter utökades förbandet till 400 man formerad på 4 kompanier. År 1802 utökades de till en bataljon om 600 man, fortfarande formerad på 4 kompanier. Fram till 1805 hade man gemensam förbandschef med Karelska dragonkåren. Förbandet var förlagt på den svenska sidan av Karelen eller mer bestämt i östra delen av Kuopio hövdingedöme i socknarna Libelits (historiskt Leibelitz), Taipale och Pielisjärvi i Karelens övre härad samt i socknarna Kesälax, Kides, Tohmajärvi, Pelkjärvi och Ilomants i Karelens Nedre härad. 1.Livkompaniet eller Tohmajärvi kompani, 150 man 2.Libelits kompani: 150 man3.Pielis kompani: 150 man4.Pelkjärvi kompani: 150 man. Karelska jägarkåren ingick i Savolaxbrigaden i kriget med Ryssland 1808 – 1809, formerad på 2 fältbataljoner. Återstoden av förbandet upplöstes i Umeå 1809.

Ägare
Namn:                                            Liperin kunta
Adress:                                           Varolantie 3, 831 00 LIPERI
Tfnnr:                                             +358 13 686 511
Mail-adress                                  kirjaamo@liperi.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket

Avtäckning skedde 1959 och konstnären heter Veikko Jalava.

Intill ligger en plats för att tända ljus för de som är begravda någon annanstans.
Text: SUOMEN SODASSA 1808-09 TAISTELLEELLE LIPERIN KOMPPANIALLE JA SEN PÄÄLLIKÖLLE MAJURI HERMAN JOHAN VON BURGHAUSENILLE
(TILL LIBELITS KOMPANI OCH DESS BEFÄLHAVARE, MAJOR HERMAN JOHAN VON BURGHAUSEN, SOM DELTOG I FINSKA KRIGET 1808-09)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnessten över slaget vid Kalmalahti, Leppävirta

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Leppävirta

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Vid Museivägen 1 km VSV Leppävirta kyrka
GPS-angivelse:                          N62°29’16.40″ E27°46’4.10″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2026-08-13

Historia
Slaget vid Kalmalahti utkämpades under finska kriget den 11 mars 1808 vid Leppävirta i krigets tidiga skede, då Savolaxbrigaden beordrades att dra sig tillbaka till Norra Österbotten.

Savolaxbrigaden borde ha retirerat via Juva och Jorois till Kuopio, Idensalmi och Uleåborg. Den hade dock stannat kvar i S:t Michel ett tag, och då hade de ryska trupperna nått närheten av S:t Michel socken längs Juva och Ristiina vägar, vilket ökade risken för en blockad. Avfärden från S:t Michel gick snabbt: hästar hämtades från bönderna, mat togs från förrådet och överskottet av spannmål och hö brändes. De gamla gevären från ammunitionsförrådet lämnades i ryssarnas händer. Hundra frostskadade soldater fick lämnas kvar på kyrkbyns sjukhus. Frostskadorna hade orsakats av att de stått utomhus över natten en vecka tidigare, eftersom man trott att ryssarna var närmare S:t Michel. Savolaxbrigaden började retirera mot Kuopio via Leppävirta och Pieksämäki.

7.3. Savolaxbrigaden hade anlänt till Leppävirta, i Nikkilänmäki och Kirkkonkylä-området. Den var missnöjd med reträtten utan strid och kapten G. Aminoff, som också hade kritiserat reträtten, gav sig av med 200 soldater för att rekognosera de ryska truppernas framryckning i riktning mot Varkaus.

Klockan 7 på morgonen informerade han brigadchefen, generallöjtnant Johan Adam Cronstedt, via budbärare om att de ryska trupperna var på väg. Aminoff avsåg att störa den ryska framryckningen och sedan skida med sin avdelning genom skogarna till Leppävirta. Ryssarna avancerade längs Unnuka-isen i en avdelning på cirka 1 600 soldater mot Leppävirta i riktning mot Kirkkonkylä ända till Sotasaari. På deras högra sida fanns nästan smält svag is och på vänstra stranden fanns trupper från Savolaxbrigaden. När de märkte situationen avstannade den ryska framryckningen.

Major G. Ehrnrooth bad befälhavaren om tillstånd att anfalla ryssarna bakifrån och tillfångata dem. Innan de gav sig av förbjöd dock Cronstedt attacken. Trupperna, missnöjda med att ha förlorat möjligheten, började dock utväxla skott och Savolaxbrigaden sköt med kanoner i ungefär tre timmar. Tre ryssar togs till fånga, nio finnar stupade och det finns ingen information om andra ryska förluster. Kanonelden lämnade ett hål i väggen på Karlviks herrgård. Enligt lokala nyheter varnade kyrkoherden i Leppävirta ryssarna för den svaga isen. De anföll inte längs isen. På kvällen hade trupperna från Savolaxbrigaden dragit sig tillbaka till Vehmasmäki.

Ägare
Namn:                                            Leppävirta kommun
Adress:                                          Savonkatu 39, PL 4, 791 00 Leppävirta
Tfnnr:                                             +358 17 570 91
Mail-adress                                  kunta@leppavirta.fi

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket

Till minne av slaget reste Leppävirta frivilligkår ett monument år 1933. Minnesmärket ritades av arkitekten J. Nykänen och det byggdes av Otto Thure och Hannes Pursiainen.Text: TÄSSÄ SAVON PRIKAATI TAISTELI URHEASTI SUOMENMAAN PUOLESTA 18 11/3 08
(HÄR KÄMPADE SAVOLAXBRIGADEN TAPPERT FÖR FINLAND 18 11/3 08)

Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1809 Minnesmärke över massgraven vid Ryssängen, Furusund

Län                                            Stockholms

Kommun (motsv)               Norrtälje

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Vid nuvarande parkeringen vid Värdshuset
GPS-angivelse:                          N59°39’34.08″ E18°54’55.94″

Inventerad
Namn:                                            Anders Torelm
Datum:                                          2026-07-30

Historia
Efter lantvärnets läger i Furusund vintern 1808–1809 finns en massgrav vid Ryssängen. Mängder av soldater svalt och frös ihjäl eller dog av den så kallade »lantvärnssjukan« (ett samlingsnamn för flera sjukdomar som dysenteri och tyfus). Under 1809 dog omkring 33 000 människor i Sverige av lantvärnssjukan, vilket utgjorde nästan en tredjedel av alla dödsfall i landet det året – många fler än de som dog i strider under Finska kriget.

När den nya vägen till Tullhuset (nuvarande Värdshuset) anlades 1959 påträffades skelettdelar och fragment från uniformsdräkter med knappar, troligen från Södermanlandsregemente I 10. Föremålen förvaras på Armémuseum, se https://digitaltmuseum.se/011024365364/draktfragment 

Ägare
Namn:                                            ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Skylten uppsatt av Furusundsguiden Carin Theler under 2026
Text på en metallplatta: TILL MINNE AV DE OKÄNDA SOLDATER FRÅN FINSKA KRIGET 1808-1809 SOM HÄR FICK SIN SISTA VILA
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten