1901 Minnessten över Dalregementets Gagnefs kompani vid kyrkan i Gagnef

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)               Gagnef

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Väg 70 mellan Borlänge och Leksand, vid Gagnefs kyrka nära älven strax SV om järnvägsstationen i Gagnef. Stenen står strax Ö om kyrkan.
GPS-angivelse:                         60°35’22.93″N 15° 3’39.20″E

Inventerad
Namn:                                          Olle och Eva Strid
Datum:                                         2021-05-16

Historia
Dalregementet härstammar från de dalafänikor som uppsattes 1542. År 1612 åtog sig provinsen Dalarna att årligen hålla 900 man till kungens tjänst mot att slippa utskrivning. Dessa samman­slogs 1617 med andra förband till Upplands storregemente i Uppland, Västmanland och Dalarna. När kungen på grund av truppens dåliga tillstånd ville göra ny utskrivning åtog sig dalkarlarna 1621 att ständigt hålla 1 400 man utom befäl. Åren 1623–1628 delades landsregementet upp i tre landskapsregementen, varvid Dalregementet bildades 1625. Senare överflyttades 200 num­mer till Västmanlands regemente där de huvudsakligen ingick i Bergs kompani.
Gagnefs kompani sattes upp 1696. Kompaniets symbol var ett ”Y” vilket symbolisera Väster-och Österdalälven som flyter samman och bildar Dalälven i Djurås i Gagnefs socken. Samma symbol återfinns idag också i Gagnefs kommunvapen.
På stenen nämnda kaptensboställe för Gagnef kompani, Österby i Stora Tuna, återfinns idag ca 2 km NO Stora Tuna kyrka, längs Tunaån.

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Övrigt Minnesmärket av oslipad granit och restes 1962. Över texten (se nedan) på ste­nens åtsida är Dalarnas landskapsvapen inhugget. Vapnet är förgyllt, medan texten i öv­rigt är i en röd nyans, även på frånsidan.
Text: På den åt NV vända sidan är inristat och imålat med brun färg: Dalarnas landskapsvapen.
Text: Under landskapsvapnet på åtsidan: GAGNEFS KOMPANI 1625 – 1901. KYRKVALLEN VAR SAMLINGSPLATS NÄR SOLDATER FRÅN BYGDEN DROGO ÅSTAD FÖR ATT FULLGÖRA DEN URGAMLA PLIKTEN ATT VÄRNA FRIHETEN. Under denna text Gagnef kompanis vapenbild. Därunder följer denna text: VANDRINGEN TILL MINNENA GÖR DEN NYA DAGEN MÄKTIGARE OCH RIKARE.
Text på frånsidan: GAGNEFS KOMPANI ROTERADES MED 64 SOLDATER FRÅN GAGNEF – MOCKFJÄRD, 14 FRÅN ÅHL, 72 FRÅN OVANBRODELEN AV ST. TUNA. KAPTENSBOSTÄLLET VAR I ÖSTERBY ST. TUNA. STENEN RESTES 1962
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Dalregementets lägerplats på Rommehed i Stora Tuna

Län                                             Dalarna
Kommun (motsv)                Borlänge kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Väg 70, ca 6 km S Borlänge centrum, 2 km SV Stora Tuna kyrka.
GPS-angivelse:                         60°26’02.7″N 15°30’02.1″E 

Inventerad
Namn:                                           Olle och Eva Strid
Datum:                                          2021-05-16 och november 2021

Historia
Rommehed var Kungl Dalregementets mötes- och lägerplats mellan åren 1796 – 1908. Regemen­tets expedition fanns under den tiden i Falun. Under åren 1908 – 1909 flyttade regementet in i de då nybyggda kasernerna i Falun. Försvaret behöll dock lägerområdet till 1988, det användes till exempel under beredskapstiden, vid repetitionsutbildningar samt vid annan tillfällig verksamhet.

Lägerplatsen anses vara den bäst bevarade i landet med ett trettiofemtal byggnader som minner om den indelta arméns förutsättningar att förbereda sig för krigstjänst. Många av byggnaderna är försedda med informativa skyltar om respektive byggnads funktion under lägertiden. Idag är lägret ett byggnadsminne sedan 1991 i en vacker parkmiljö.
I en av byggnaderna har också Dalregementets museum en utställning som spänner över sexhundra år. Den börjar med allmogeupproren på 1400-talet till den krigande karolinen, bonden och hans hustru, soldater och officerare i ett sprudlande lägerliv på Rommehed.
Söder om själva lägerområdet ligger det gamla exercisfältet, idag ett naturreservat sedan 1977, ca 6 hektar stort. Reservatet, som utgör en del av Badelundaåsen, består av en stäppliknande ve­getation på den sandiga jorden och har bildats genom mångårigt slitage av exercerande soldater i stora förband. Bild (från Dalregementets museer samlingar) visar exercisfältet, även kallat ”blaggarnsbyn”, vid regementsmötet 1878. Blaggarn var ett grovt linnetyg av sämre råvaror som användes främst till tältväv, lakan och madrassvar med mera.

Ägare
Namn:                                            Privat fastighetsägare
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av sten restes förmodligen i anslutning till att regementet lämnade lägret under 1908. Stenens åtsida är över den förgyllda texten försedd med regementets förbandstecken i form av förbandsknapp m/1754, också förgylld. Minnesmärket är omgivet av en liten, låg sten­mur.
I anslutning till minnesmärket finns också en majstång, omgiven av vitmålade kompaniståndare, var och en försedd med skylt med namnet på ett utbildningskompani. (Husby, Leksand, Gagnef, Gustafs, Äppelbo, Orsa, Mora och Rättvik.). Det är okänt när just denna majstång och ståndare restes, dock har själva platsen även före flytten till Falun varit platsen för en majstång.
Text: KUNGLIGA DALREGEMENTET 1796 – 1908
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1914 Minnessten över landstormens mobilisering 

 Län                                            Västra Götaland

Kommun (motsv)               Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På Smithska uddens parkeringsplats SV Frösunda torg
GPS-angivelse:                       N57°36’51.64″ E11°53’30.83″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2022-07-02

Historia
Det första officiella förslaget om en landstorm i Sverige lades fram som en proposition vid 1865 års riksdag, enligt vilken den skulle omfatta alla vapenföra män mellan 20 och 50 år, som inte tillhörde armén eller beväringen. Det dröjde dock till 1885 års härordning innan en landstorm inrättades och den bestod då av åldersklasserna 33–40 år. Därefter ändrades åldersspannet vid flera tillfällen och fram till 1942 när landstormen avskaffades.
Landstormen som bl a. skulle trygga fälthärens mobilisering och bevaka gränser och kuster, mobiliserades vid första världskrigets utbrott 1914. Trupperna hemförlovades sedan deras uppgifter hade övertagits av arméns linjeförband.

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Minnesmärket
Minnesmärke av granit i form av en runsten.
Text: LANDSTORMENS MOBILISERING 1914. På baksidan 3.komp
Informationsskylt: Nej

Erik Pousar
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1908 Minnessten över Dalregementets livkompani på Rommehed i Stora Tuna

Län                                                Dalarna

Kommun (motsv)                  Borlänge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Väg 70, ca 6 km S Borlänge centrum, 2 km SV Stora Tuna kyrka.
GPS-angivelse:                        60°25’58.64″N 15°29’57.33″E

Inventerad
Namn:                                           Olle och Eva Strid
Datum:                                         2021-05-16 och november 2021

Historia
Rommehed var Kungl Dalregementets mötes- och lägerplats mellan åren 1796 – 1908. Läger­platsen anses vara den bäst bevarade i landet med ett trettiofemtal byggnader som minner om den indelta arméns förutsättningar att förbereda sig för krigstjänst. Huvuddelen av byggnaderna är försedda med informativa skyltar om respektive byggnads funktion under lägertiden. Idag är lägret ett byggnadsminne i vacker parkmiljö. (Se också W04 om Rommehed)
Om Livkompaniets minnessten och varför den står på sin plats idag i lägerparken finns följande att läsa om på Dalregementets museers hemsida (https://www.dalregementetsmuseer.se/) un­der ”Rommehed”:
”År 1921 bildades ”Det indelta livkompaniets kamratförening” om vilken man kan läsa i Dalrege­mentets kamratförenings årsskrift Armborstet 1960. År 1929 restes en minnessten. Livsoldaten nr 30 Wikman i Husby, som numera var stenhuggare, fann ett lämpligt granitblock och högg in­skriptionen. På lördagen före det årliga kamratmötet låg stenen på Wikmans flakvagn och hästen Perkele var förspänd. Framåt klockan 8 på söndagsmorgonen var foran framme och Wikman funderade på var stenen skulle lastas av. Det borde ju egentligen regementschefen bestämma men han var ännu inte tillstädes. Då kom Wikman på att detta borde Perkele få bestämma så denne fick gå vart han ville. Hästen stannade där Livkompaniets kompanigata en gång gått invid Lushavet just där kompanichefstältet en gång stod. Och där står stenen än i dag.” 

Ägare
Namn:                                            Privat fastighetsägare
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress:

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av sten uppsatt 1925.
Konstnär: Enligt Dalregementets museers hemsida var det livsoldaten nr 30 Wikman i Husby som skapade stenen.
Text: KUNGLIGA DALREGEMENTETS INDELTA LIVKOMPANI RESTE STENEN I SITT GAMLA LÄGER ÅR 1925
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2017 Veteranminnessten i Arvidsjaur

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Arvidsjaur

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Stallplan inom regementsområdet
GPS-angivelse:                       N65°34’54” E19°9’42”

Inventerad
Namn:                                       Ej inventerad
Datum:

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

 Ägare
Namn:                                       Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                        08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                       Norrlands dragonregementet, K 4
Adress:                                      933 82 Arvidsjaur
Tfnnr:                                        0960-15 000
Mail-adress                              k4@mil.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år 2017
Text under lilla riksvapnet: TILL MINNE AV VÅRA AVLIDNA KAMRATER
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Norrlands dragonregemente i Arvidsjaur

Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Arvidsjaur

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Stallplan inom regementsområdet
GPS-angivelse:                     N65°34’54” E19°9’42”

Inventerad
Namn:                                        Ej inventerad
Datum:

Historia
Regementet härstammar från Jämtlands hästjägarkår, som blev ett självständigt förband 1853 då det skildes från Jämtlands fältjägarregemente i samband med att regementet reducerades till en kår med namnet Jämtlands fältjägarkår.
År 1893 utökades kåren med ytterligare tre skvadroner, och samtidigt antogs namnet Norrlands dragonregemente (K 8). Det nya regementet skulle förläggas till Umeå. I avvaktan på att kasernerna skulle bli färdiga var regementet under åren 1893-1901 förlagt till Drottningholm och Frösön. Regementet flyttade in i kasernerna i Umeå år 1901. Det erhöll den 1 januari 1928 beteckningen K 4.
Inför 1955 års riksdag föreslog regeringen för riksdagen en reducering av kavalleriets organisation och att Norrlands dragonregemente skulle reduceras till att omfatta en bataljon. Bataljonen skulle samtidigt administrativt underställas Västerbottens regemente (I 20). Den 30 juni 1958 upplöstes regementet och den kvarvarande bataljonen antog namnet Norrlands dragoner (K 4).
Den 5 juni 1973 lade regeringen fram sin andra proposition gällande OLLI-reformen. I den föreslog regeringen att förlägga ett nytt fredsförband till Arvidsjaur. I proposition föreslog regeringen att det nya förbandet skulle överta namn och benämning från Norrlands dragoner (K 4). Förslaget antogs av riksdagen den 13 december 1973. Den 1 april 1980 flyttade Norrlands dragoner in i de nya kasernerna i Arvidsjaur och återtog samtidigt det gamla namnet Norrlands dragonregemente.
Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen att endast ett jägarförband av Livregementets husarer (K 3) och Norrlands dragonregemente (K 4) skulle kvarstå i grundorganisationen. Den 31 december 2004 avvecklades Norrlands dragonregemente (K 4). Utbildningsbataljonen vid regementet kvarstod dock i Försvarsmaktens grundorganisation och inordnades i Norrbottens regemente som Arméns jägarbataljon (AJB) med bibehållen förläggning i Arvidsjaur.
Regementet föreslås återinrättas i propositionen ”Totalförsvaret 2021–2025”, och återuppsattes den 24 september 2021.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                         08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                      Norrlands dragonregemente
Adress:                                      933 82 Arvidsjaur
Tfnnr:                                        0960-15 00 0
Mail-adress                             k4@mil.se

Övrigt
Minnessten av bohusgranit över K 4 och regementets 25 år i Arvidsjaur. Den är två meter hög. Efter det officiella nationella firandet av veterandagen den 29 maj 2014 avtäcktes den av bataljonschef Teddy Larsson
Text under regementets vapenbild: NORRLANDS DRAGONREGEMENTE K4 FÖRLAGT I
ARVIDSJAUR 1980 – 2004
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1788 Minnessten över stupade knektar i Piteå komp i Öjebyn

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Piteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Söder om Grans Naturbruksgymnasium
GPS-angivelse:                      N65°20’36.66″ E21°22’39.95″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2021-10-07

Historia
Piteå kompani var en del av Västerbottens regemente 1624–1841. Därefter tillhörde kompaniet Norrbottens regemente 1907.
Kompaniet deltog i Gustav III:s ryska krig: 1788–1790. 1788 ingick kompaniet i Västerbottens regementes 2.bataljon vilken i sin tur ingick i Gustaf von Siegroths fördelning. Det var under striderna i Anjala-området 75 man ur Piteå kompani stupade varav 20 knektar inte vigdes i svensk jord. Det är dessa som hedras av minnesstenen i Gran.
Under resten av kriget var kompaniet med i striderna vid bland annat Porrasalmi, Parkumäki och Uttismalm.

 Ägare
Namn:                                       Piteå kommun, Kultur och fritidsnämnden
Adress:                                      Kyrkbrogatan 15, 941 31 PITEÅ
Tfnnr:                                        0911-696000
Mail-adress                              kultur-fritid@pitea.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Minnesmärket
Minnessten, av grå granit, stenen är 1.9 m h, 0.78 m br och0.27 m dj. Stående på ett postament 1×0.5×0.5 m.
Minnesstenen restes efter 1944 någonstans i Piteå men flyttades 1982 till Grans naturbruksgymnasium och placerades där det första överstebostället i Piteå för Västerbottens regemente låg
Initiativtagare till minnesstenen var trävaruhandlare K.A. Forsén, som ägnade sig åt en del släktforskning, var den som fann att ett tjugotal soldater av Piteå kompani stupade på finsk jord år 1788. Han lyckades också få fram namn och hemort för dessa.
Text: Överst på stenen är ristat en ram samt 7 stjärnor och därunder: ”DE TILLHÖRDE ALLA PITEÅ COMPANIE OCH FÖLLO FÖR SITT LAND SOM TAPPRA MÄN PÅ FINSK JORD 1788
20/8 SOLD O BASTION PITHOLM 10, 1/9 SOLD N SUNDELL KOPPARNÄS 104.
2/9 SOLD A KIECK SVENSBY 31, 16/10 SOLD E STANDAR SVENSBY 34.
18/11SOLD J BERGFAST SVENSBY 38, 26/11 SOLD A BLANCKSVERD SVENSBY 36
17/11 CORP J FLINCK SVENSBY 32, 30/11 CORP O STÅLSKIÖLD SJULSMARK 118.
17/10 SOLD A STRIDSBÅGE SIKFORSEN 78, 9/10 SOLD J SABELMAN SIKFORSEN 79.
16/10 SOLD P RÖNBERG ARNEMARK 76, 26/11 SOLD O NÖGDER ARNEMARK 77.
24/9 SOLD P HASSELL LILLPITEÅ 59, 16/10 Sold O STORMHIELM Lillpiteå 58.
9/9 SOLD J TÖRNBERG KARLAMARK 39, 27/10SOLD O STÅLBERG PORTANÄS 114.
17/10 SOLD A MANLIG SJULNÄS 64, 29/11SOLD A BESTÄLLARE SJULNÄS 67.
18/11 SOLD K PALLISADE LÅNGNÄS 73, 29/11 SOLD A TRIUMPH TRUNDAVAN 125.
DE VILA I OKÄND GRAV. VÖRDA DERAS MINNE
(Siffrorna efter namnen anger vilken rote de tillhörde).
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmärke över Dalregementets överstelöjtnantsboställe i Säter 

Län                                             Dalarna

Kommun (motsv)               Säter kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     I centrum av Säter, nära Säters kyrka, på skolgården till Kungsgårdsskolan, strax innanför skolgårdsporten.
Adress: Västra Långgatan 14, 783 30 Säter
GPS-angivelse:                           N60 20 45 E15 44 45 E

Inventerad
Namn:                                            Olle och Eva Strid
Datum:                                          2021-05-15. Minnesmärket har senare under 2021 vid flera besök saknats på stenfundamentet då det har omhändertagits av kommunen för vård och bättre fastsättning av minnesmärket.

Historia
Den fastighet som idag inrymmer Säters Stadshotell och hotell Myntmästargården är en av sta­dens äldsta byggnader. Fastigheten anges som bebyggd redan från 1654 och ägare till tomten var då borgmästaren Wellam Silentz, en son till Govert Silentz, den tyske kopparmästaren som kom till Säter på 1620-talet för att upprätta det första reningsverket för koppar och senare ett myntverk.
Gården föreslogs 1690 att upplåtas som bostad för överstelöjtnanten på Dalregementet varvid gårdshusen uppmättes och ritades av noggrant, av detta blev dock intet. Från ca 1750 är löjtnan­ten och senare borgmästaren Olof af Malmstein (1720-1797) ägare till fastigheten. Han var en av grundarna till Säters bruk och inrättade på fastigheten brukets kontor, från den tiden kallas går­den för Bruksgården. Säters stad köpte gården 1882 och byggde om den till Stadshotell, vilket den fortfarande (2022) fungerar som.
Säters gård var centrum och fogdeboställe i Säters gårds län i södra Dalarna under femton- och sextonhundratalen. Gården kom att fungera som kunglig fogdegård fram till 1621. Den kom då, liksom flertalet fogdegårdar och län att arrenderas ut till privatpersoner som ett led i Kronans förhoppning att få säkrare och mer förutsägbara skatteintäkter. Arrendesystemet avskaffades omkring 1630. Även om gården förlorade sin roll som centrum för Säters län, så kom den att kvarstå i statlig ägo ända in på 1800-talet. Den kom med tiden att kallas Säters kungsgård. 1682 blev den boställe åt överstelöjtnanten vid Kungliga Dalregementet.
Gården finns inte längre kvar, men där den låg finns idag Kungsgårdsskolan i Säter.
Om Dalregementets historia i övrigt se W 03. 

Ägare
Namn:                                            Säters kommun
Adress:                                           783027 SÄTER
Tfnnr:                                             0225-55 000
Mail-adress                                  kommun@sater.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av järn fästad stående på ett stenfundament, uppsatt 1953 (förmodligen).
Text:  SÄTERS KUNGSGÅRD BOSTÄLLE VID KONGL. DALREGEMENTET FÖR ÖVERSTELÖJTNANTEN 1682 – 1813, ÖVERSTEN 1813 – 1868
KUNGL. DALREGEMENTETS KAMRATFÖRENING OCH SÄTERS HEMBYGDSFÖRENING, 1958
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1975 Statyn ”Radarns hemlighet”, Tullinge 

Län                                             Stockholm

Kommun (motsv)                Botkyrka

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Framför f d kanslihuset
GPS-angivelse:                       N59°11’6.99″ E17°54’39.83″

Inventerad
Namn:                                       Claes Grafström
Datum:                                     2024-09-08

Historia
Flygvapnets Södertörnsskolor har sina rötter i Södertörns flygflottilj, vilken riksdagen beslutade genom regeringens proposition 1970:96, att avveckla som jaktflottilj. Istället kom den från den 1  juli 1974 att organiseras som ett markskoleförband inom Flygvapnet. Det nya förbandet hade ett stort arv från flottiljen. Både förbandsbeteckningen F 18, det heraldiska vapnet och förbandsfanan ärvdes från flottiljen. I samma proposition beslutades även att Roslagens flygkår (F  2) och Svea flygflottilj (F 8) skulle avvecklas. Detta gav upphov till den så kallade Stockholmskarusellen, då verksamhet vid F 2 och F 8 överfördes till Flygvapnets Södertörnsskolor, och senare även en jaktdivision från Västmanlands flygflottilj (F 1) i Västerås.
Till skolan tillfördes från F 2 i Hägernäs, Flygvapnets Stridslednings- och Luftbevakningsskola (STRILS), Flygvapnets Materielskola (FMS) och Flygvapnets kadett- och aspirant/marklinjen (KAS/M). Från F 8 i Barkarby tillkom Sambandsflygenheten, vilken hade i uppdrag att transportera bland annat regering och kungahuset. Vidare upprättades Flygvapnets markteletekniska skola 1975. År 1983 tillkom Flygvapnets flygbefälsskola (FBS) från Malmslätt.
Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog dåvarande ÖB Lennart Ljung att Södertörnsskolorna skulle avvecklas som förband senast år 1992, och att den kvarvarande verksamheten skulle omlokaliseras till övriga skolförband inom Flygvapnet.

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                            F 18 Kamratförening
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress                                  ordforande@f18.se

Minnesmärket
Statyn “Radarns hemlighet” är utförd av skulptör Tommy Widing och skänktes av Nya Asfalt AB till F 18 i samband med byggnadsarbeten inför omorganisationen till Flygvapnets Södertörnsskolor år 1975. 
Text: ”Radarns hemlighet”.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1974 Minnesmärke över Södertörns flygflottilj i Tullinge

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)               Botkyrka

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     I rondellen i korsningen Kanslivägen-Flottiljvägen.
GPS-angivelse:                         N59°11’18.61″ E17°54’59.44″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2021-08-20

Historia
Södertörns flygflottilj var en av de flottiljer som upprättades efter 1942 års Försvarsbeslut för att stärka landets luftförsvar med huvuduppgiften att försvara huvudstadens luftrum. Flottiljen var förlagd till Tullinge flygplats söder om Stockholm. Flottiljen avvecklades slutligen år 1974 efter det att dess uppgifter hade minskats under flera år och ombildades till Flygvapnets Södertörnsskolor. Försvarsbeslutet 1992 ledde till att all verksamhet från Flygvapnets sida upphörde år 1995. Fram till 1 oktober 2004 pågick civilt flyg på Tullinge (Botkyrka Flygklubb), men flyttades sedan till Barkarby flygplats. Idag har både Barkarby och Tullinge blivit bostadsområden för expanderande kommuner.

Ägare
Namn:                                            F 18 Kamratförening
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress                                  ordforande@f18.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Hösten 2019 fick F 18 Kamratförening idén till det som i dag är flygarmonumentet Kungl. Huvudstadsjakten. Flygarmonumentet skall minna om-det flygförband som opererade på Tullinge från 1946-1985. Det är också en gåva till alla de boende i Riksten som under många år efterfrågat ett minnesmärke från flottiljen. Genom detta monument vill vi också hedra alla dem som tjänstgjorde och de som offrade sina liv i tjänsten för vår fred och frihet.
Monumentet skall minna om den tid då flygflottiljen F 18 utgjorde en viktig komponent i det svenska luftförsvaret till försvar av huvudstaden, kustflottan och östersjöområdet utanför Stockholm. De två SAAB J 35B i roteformering visar hur det kunde se ut, när en rote (två flygplan) gjorde en beredskaps start ut mot Östersjön, för att upprätthålla Sveriges fred och frihet.
Flygplanen understöddes alltid av en omfattande markpersonal, med allt från flygtekniker,
meteorologer, flygledare, personal i radargrupp- och luftförsvarscentraler för stridsledning
och luftbevakning, matsalspersonal, värnpliktiga och … Ja, många personalkategorier krävdes och alla kan inte räknas upp här, men alla vara lika viktiga och nödvändiga för Flygvapnet och totalförsvaret och dess förmåga att upprätthålla vår neutralitet.
F 18 kamratförening lät sätta upp detta flygarmonument den 2 oktober 2020.
Kamratförening har haft undrstötts av sponsorer som PEAB Anläggning, Sigicom, ICA Riksten, Tullingepartiet, Rikstens Friluftstad AB med flera.
Modellerna är gjutna i aluminium på Westermalms Metallgjuteri i Norsborg och de är 2,5 meter långa och 1,8 meter breda. Kamratföreningens medlem och modellbyggare Kenneth Näslund har tillverkat gjutpluggen.
Text: Ingen
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten