1942 Gravsten över finlandsfrivillige Carl-Johan Möllersvärd på Gamla kyrkogården, Uppsala

Län                                            Uppsala

Kommun (motsv)               Uppsala

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Gamla kyrkogården, Uppsala
GPS-angivelse:                          N59°51’24.63″ E17°37’31.65″

Inventerad
Namn:                                            Fredrik och Elisabeth Vahlquist
Datum:                                          2023-11-22

Historia

Vid stöjepunkt Markus ur boken Svenskarna vid Jandeba

Carl-Johan Möllersvärd föddes den 19 april 1902 i Domkyrkoförsamlingen, Uppsala och var bosatt i Uppsala. Han ingick i Svenska frivilligkåren 1939-40 och 1942 i Svenska frivilligkompaniet. Han stupade den 15 oktober 1942 vid Jandeba på Svirfronten.

Klockan tio över tio på förmiddagen den 15 oktober brann ett skott av framför de svenska linjerna. Kulan träffade sitt mål vid maskingevärskorsun på Markus, där stödjepunktschefen fältväbel Carl-Johan Möllerswärd, yngre bror till kompanichefen, sårades dödligt. Han avled en timme senare på bataljonens truppförbandsplats. Dagen innan hade fältväbel Möllerswärd dekorerats med Frihetsmedaljen II klass.
(Ur Svenskarna vid Jandeba av Nicolas von Schmidt-Laussitz)

Ägare
Namn:                                            Uppsala kyrkogårdar
Adress:                                           Box 897, 751 08 UPPSALA
Tfnnr:                                             018-430 3550
Mail-adress                                  uppsala.kyrkogardar@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket

Jordfästning skedde den 27 oktober i Trefaldighetskyrkan, Uppsala, med gravsättning samma dag på Uppsala gamla kyrkogård. Gravens plats är kvarter B avdelning 1 nummer 442-442 B, familjegrav. På gravvården har Förbundet Svenska Finlandsfrivilligas minnesemblem anbringats. Hans namn är upptaget på minnestavlan över stupade Finlandsfrivilliga på Armémuseum liksom på den i Nylands brigads traditionskorsu.

Text på liggande sten: CARL-JOHAN MÖLLERSWÄRD * 19.4 1902 † 15.10 1942
STUPAD FÖR FINLAND
Informationsskylt Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1940 Gravsten över finlandsfrivillige Olle Svensson på St Lars kyrkogård, Eksjö 

Län                                            Jönköping

Kommun (motsv)               Eksjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       St Lars kyrkogård
GPS-angivelse:                          N57°40’22.00″ E14°58’7.59″

Inventerad
Namn:                                            Kyrkogårdsförvaltningen
Datum:

Historia
Svensson, Olle Karl August, handelsbiträde född den 14 september 1915 i Eksjö, var bosatt i Eksjö. Han ingick i Svenska frivilligkåren och stupade den 13 mars 1940 vid Märkäjärvi.

Ägare
Namn:                                            Södra Vedbo pastorat
Adress:                                           Box 248, 575 23 EKSJÖ
Tfnnr:                                             0381 662 300
Mail-adress                                  sodravedbopastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Jordfästning skedde den 30 mars i Eksjö kyrka med gravsättning på St Lars kyrkogård. Gravens plats är kvarter D nummer 155. Hans namn är upptaget på minnesstenen vid Märkäjärvi, på minnestavlan över stupade Finlandsfrivilliga på Armémuseum liksom den i Nylands brigads traditionskorsu.
Text: SERGEANTEN I FINSKA ARMÉN OLLE SVENSSON ÄNGEN
FÖDD 14/9 1915 STUPAD VID MÄRKÄJÄRVI 13/3 1940
HAN OFFRADE SIG FÖR NORDENS FRIHET
ROM. 14:8
Informationsskylt Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1940 Gravsten över finlandsfrivillige Arne Wibble på Åsele kyrkogård 

Län                                            Västerbottens län

Kommun (motsv)               Åsele

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Åsele kyrkogård
GPS-angivelse:                          N64° 9’53.90″ E17°21’30.07″

Inventerad
Namn:                                            Lars Järvirova
Datum:                                          2022-11-14

Historia

Per-Arne Wibble föddes den 23 mars 1920 i Åsele, Lappland, Västerbottens län, var bosatt i Älgsjöås, Åsele. Han stupade den 1 mars 1940 vid Märkäjärvi.

Egon Persson skriver på hemsidan Åsele – förr och nu:
Den 23 mars 1920 såg ett gossebarn ljuset för första gången i Älgsjö, Åsele i södra Lappland. Gossen fick namnet Per Arne Wibble, blev snart vuxen och anslöt sig 1935 till Skeppsgossekåren i Marstrand. Efter en tids sjukdom var han dock tvungen att lämna på grund av sjukdom. När vinterkriget bröt ut den 30 november 1939 tog det inte länge innan Wibble avbröt sina studier vid Fjellstedtska skolan i Uppsala, teologi och prästtjänst, för att frivilligt och av egen vilja ansluta sig till Svenska frivilligkåren och med vapen i hand kämpa för Finlands sak.

Den 1 mars 1940 stupade Wibble för en granatskärva i bakhuvudet på en anspråkslös skogshöjd i finska Lappland, givande det största offer han kunde för Finlands frihet – sitt liv. Den 13 mars blir det fred mellan Finland och Sovjetunionen.

Skogshöjden, som än i dag kallas Hatajavaara, var en av flera höjder i terrängen kring Märkäjärvi vid Sallafronten som nyttjades av såväl de svenska som ryska styrkorna för observation och eldledning. Wibble, som gått in i Frivilligkåren som menig gevärsskytt, tjänstgjorde i 2.stridsgruppens 3.skyttekompani under kapten Ling-Vannérus. Wibbles plutonchef på 1.pluton var löjtnant G. Söderblom, son till tidigare ärkebiskop Nathan Söderblom. Det är ju frestande att tro att placeringen tillsammans var ett aktivt val och att Söderbloms pluton var någon form av Guds egna förband i Finland.

Wibbles klasskamrat och vapenbroder Hugo Söderström skrev i ett brev till Wibbles föräldrar bland annat:

”Kära herr och fru Wibble!
Jag är en klasskamrat från Fjellstedtska till Arne. Vi har även varit tillsammans här i Finland. Jag delar djupt Er sorg över det skedda. Om det kan vara Er till någon tröst, så kan jag meddela, att han inte behövde plågas. Vi var ute på en postering, som låg några hundra meter från de ryska linjerna, när olyckan hände. Vi var fyra soldater som avlöste varann. Jag stod på vakt i eldställningen, då en häftig artillerield öppnades. Arne var inne i skyddsrummet. Under ett uppehåll i eldgivningen rusade jag ner i skyddsrummet.

Efter en stund upphörde elden och eftersom vi fruktade ett infanterianfall kröp Arne, vars tur det då var att stå på post, och en kamrat till ut för att spana. Plötsligt öppnades återigen en intensiv eld. Nedslagen skedde runt om kring och vi väntade varje ögonblick en fullträff som skulle döda oss alla. Arne, som låg i sin eldställning, träffades av en granatskärva i bakhuvudet. Han förlorade ögonblickligen medvetandet. Den andre kamraten, som var på något avstånd, kom nerrusande och omtalade det hela.

När vi kom upp levde han [Wibble] men var medvetslös. Vi forslade honom till förbandsplatsen, men han dog efter ett par timmar. Hela tiden var han medvetslös och behövde således inte plågas. Han gav sitt liv för rätt och rättfärdighet, frihet och religion, för att hjälpa ett sargat och blödande folk. Högre kan inte en människa nå.

Ni sörjer honom helt naturligt. Men Ni har också mycket att vara glada över. Ni har all anledning att vara glada och stolta över att ha haft en sådan son som Arne. Han var omtyckt av alla sina kamrater. Och kom ihåg en sak: Han är inte död, han lever i en annan tillvaro. Han har kämpat den goda kampen, han har segrat och han har gått hem till Gud. En gång skall vi möta honom i en värld där krig, ondska och sorg inte finns.”

Ägare
Namn:                                            Åsele-Fredrika församling
Adress:                                           Centralgatan 53, 919 31 ÅSELE
Tfnnr:                                             0941-100 70
Mail-adress                                  asele-fredrika.forsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Jordfästning skedde den 23 mars i Åsele kyrka med gravsättning på dess kyrkogård. Gravens plats är grav nummer 477:1-4, familjegrav. På gravvården är inhugget Frihetskorsets emblem.
Hans namn är upptaget på minnesstenen i Märkäjärvi, på minnestavlan över stupade Finlandsfrivilliga på Armémuseum liksom den i Nylands brigads traditionskorsu.
Text: EDVARD WIBBLE ÄLGSJÖ FAMILJEGRAV
PER ARNE FÖLL FÖR FINLANDS OCH NORDENS FRIHET 19 1/3 40
Informationsskylt: Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1943 Gravsten över finlandsfrivillige Sten Malmroth på Mjölby nya kyrkogård 

Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)               Mjölby

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Mjölby nya kyrkogård
GPS-angivelse:                          N58°19’56.75″ E15° 7’43.23″

Inventerad
Namn:                                            Andreas Holmberg
Datum:                                          2024-07-18

Historia

Sten Malmroth föddes den 1 mars 1916 i Olaus-Petri församling, Helsingfors, uppväxt i Sverige och var bosatt i Helsingfors. Han ingick i Svenska Frivilligkåren, Svenska Frivilligbataljonen och slutligen i Svenska Frivilligkompaniet 1942-43. Han stupade den 19 mars vid Jandeba på Svirfronten medan han plockade hylsor efter nattens vedermödor på ett av Cuulans postställen. Kvällen innan hade han fått veta att flickvännen gjort slut vilket gjort honom djupt deprimerad. Till en kamrat ska han ha sagt ”Mig gör det inget om jag blir skjuten av en prickskytt”.

Ägare
Namn:                                            Folkungabygdens pastorat
Adress:                                           Axel Träffs gata 4, 595 41 MJÖLBY
Tfnnr:                                             0142-55 200
Mail-adress                                 folkungabygden.pastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket

Jordfästning skedde den 1 april i Sandudds krematoriekapell. Urnan gravsattes den 18 april på Mjölby nya kyrkogård. Gravens plats är kvarter A grav nummer 6, familjegrav.
Hans namn är upptaget på minnestavlan över stupade Finlandsfrivilliga på Armémuseum liksom på den i Nylands brigads traditionskorsu.
Text: STEN MALMROTH FÖDD 1.3.1916 STUPAD VID SVIR 19.3.1943
Informationsskylt: Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1918 Gravsten över löjtnant Markus Grundberg i Menen 

Land                                         Belgien

Kommun (motsv)               Menen

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Tyska krigskyrkogården, Groenestraat 129, 8930 Menen
GPS-angivelse:                          N50°48’33.37″ E3° 9’7.00″

Inventerad
Namn:                                            Peter L:son Björkman, Joacim Hallberg
Datum:                                          2023-05-30

Historia

Menens begravningsplats, ursprungligen Meenen-Wald är den största tyska soldatbegravningsplatsen på Västfronten för avlidna under tiden 1914-1918. Här vilar 47 864 tyska soldater från krigsskådeplatserna kring västra Flandern. Utöver de 6340 som här fick sin sista viloplats har till denna plats under perioden 1955-1959 samlats stupade från 49 gravplatser i området. De begravda soldaterna ligger under gravstenar av belgisk granit där upp till 20 namn står på varje gravsten. Vid ingången till Menen finns en sten med inskriptionen: ”På denna sten finns inskrivna namnen på de begravningsplatser varifrån de som kommit till Meenen-Wald har vilat. Slagfältens soldatgravar tar Gud i sina händer och hans insegel varar till tidens ände.”

På denna begravningsplats vilar en svensk frivillig, Johan Eric Markus Grundberg.
Han föddes den16 juni 1892 i Stockholm och blev efter officersexamen på Kungl. Krigsskolan utnämnd till underlöjtnant vid Kungl. Karlskrona grenadjärregemente den 31 december 1913. Han tog under första världskriget värvning i den kejserliga tyska armén och blev placerad på Infanterie-Regiment von der Goltz (7. Pommersches) Nr. 54 där han avancerade till oberleutnant. Regementet ingick i 36. reservdivisionen, en del av den
4. tyska armén under storanfallet i Flandern april 1918. Under striderna kring Bailleul blev Marcus Grundberg den 13 april 1918 vid ett stormangrepp, där han ledde sitt kompanis anfall, träffad av kulspruteeld och föll död ner. Grundberg blev ursprungligen begravd på en tillfällig begravningsplats men hans kvarlevor flyttades någon gång mellan åren 1955 och1959 till Menen.

Kriget
Under våren 1918 hade ett stilleståndsavtal slutits mellan Tyskland och Ryssland. Detta gav Tyskland ett tillfälle att flytta stora delar av de tidigare i öst bundna styrkorna till Västfronten vilket gav den tyske befälhavaren Ludendorff en möjlighet att skapa en överlägsenhet i antal. Åtminstone gällde detta tills de amerikanska nyanlända förbanden sattes in i strid.

Den 21 mars gick tyskarna med 4. och 6. arméerna under kronprins Rupprecht av Bayern till anfall på bred front í riktning mot Amiens. och erövrade fram till den 15 april terräng ända fram till de platser där de varit 1914. Den 17-18 april återupptogs anfallen och Villers- Brettonneux som försvarades av den 8. brittiska divisionen intogs. Vid detta tillfälle inträffade den första historiska bataljen mellan stridsvagnar där 13 tyska A7V och 3 brittiska Mark IV var inblandade.

Den franske överbefälhavaren Ferdinand Foch önskade stoppa tyskarnas framgång i riktningen mot Amiens och beordrade den brittiske generalen Henry Rawlinson att återta staden. Detta skulle ske med två australiensiska brigader med stöd av den Marockanska divisionen. Natten mellan 24 och 25 april påbörjades anfallet. Den stridserfarna Marockanska Divisionen deltagande blev avgörande för framgången att återerövra staden. Ett nytt anfall av den Marockanska Divisionen söder om staden den 26 april räddade två australienska bataljoner som var inneslutna av tyska förband. Den 27 april var slutligen staden säkrad i de allierades händer. Från den 30 maj till den 17 juli försökte tyskarna gång på gång med större och större förband tränga längre söder ut men blev hindrade av allierade förstärkningar med amerikanska, kanadensiska och brittiska förband.

Efter den misslyckade framryckningen mot Amiens var den tyska anfallskraften bruten och överkommandot beslutade 29 april att inställa vidare anfall. De allierade påbörjade nu ett anfall som varade i 100 dagar till stilleståndsdagen den 11 november.

Ägare
Namn:               Volksbund Deutsche Kriegsgräberfürsorge e. V. Gemeinsam für den Frieden

Vårdare
Namn:                                            Volksbund Service team
Adress:
Tfnnr:                                             +49(0)561-7009-0
Mail-adress                                  info@volksbund.de

Minnesmärket:

Första gravplatsen

Gravplatsen är Block E Grab 3013. Hans namn är upptagen på minnestavlan i Karlbergs slottskapell.
Text: MARKUS GRUNDBERG OBERLEUTNANT † 13.4.1918
Informationsskylt: Nej

Peter Björkman
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1914 Gravsten över löjtnant Achates von Platen i Lommel 

Land                                         Belgien

Kommun (motsv)               Lommel

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Tyska krigskyrkogården i Lommel
GPS-angivelse:                          N51°11’26.66″ E5°18’17.46″

Inventerad
Namn:                                            Peter L:son Björkman, Joacim Hallberg
Datum:                                          2024-02-25

Historia
På den tyska soldatkyrkogården Lommel i det flamländska Belgien är 39 111 tyska soldater begravda. Huvuddelen av dessa är soldater från striderna under andra världskriget. Dessa i trakterna fallna soldater har flyttats hit från fyra provisoriska begravningsplatser i ett område omfattande östra Belgien och västra Tyskland. Begravningsplatsen är uppdelad i 63 kvarter med 28 rader med 640 kors. Sammanlagt finns 20 000 kors där namn, födelse- och dödsdatum samt korsets nummer är inskrivet.

Utöver dessa soldater från andra världskriget är 542 tyska soldater från första världskriget här begravda. Dessa har under perioden 1946-1947 hämtats hit från en mindre begravningsplats vid Leopoldsburg. På denna begravningsplats vilar även en svensk frivillig.

Löjtnant Achates Carl August von Platen föddes 24 juni 1885 på godset Slättåkra i Skåne och stupade utanför staden Aarschot i Belgien den 19 augusti 1914. von Platen blev officersvolontär vid Kronprinsens husarregemente 1906. 1907 tog han avsked ur svenska armén och blev officersaspirant vid Dragoner-Regiment ”von Arnim” (2. Brandenburgisches) Nr. 12 i Bromberg och utnämndes till löjtnant 1913.

Vid den tyska invasionen i Belgien var den 2. armékåren, som von Platens regemente tillhörde, en del av den 1. armén under general Alexander von Kluck. Regementet ingick i 4. divisionens infanteribrigad. Mellan 18 och 19 augusti utkämpades vid Aarschot, nordost om Bryssel, en skarp arriärgardesstrid mellan en del av 3. belgiska armédivisionen och 4. divisionen av den framträngande 2. tyska armékåren. Det beridna dragonregementets uppdrag i strid var att spana och rekognoscera. Under en sådan uppdrag mot byn Rillaar utanför Aarshot träffades von Platen av en kula med döden som utgång.

Invasionen

Den tyska invasionen av Belgien var en militär kampanj som inleddes den 4 augusti 1914. Den 24 juli hade den belgiska regeringen tillkännagett att den skulle upprätthålla sin neutralitet om kriget kom. Den belgiska regeringen mobiliserade sina väpnade styrkor den 31 juli och ett förhöjt beredskapstillstånd (Kriegsgefahr) utlystes i Tyskland. Den 2 augusti skickade den tyska regeringen ett ultimatum till Belgien och krävde passage genom landet vilket den belgiska regeringen inte accepterade varför krig utbröt.

De tyska militära operationer i Belgien syftade till att föra 1., 2. och 3. arméerna till positioner i Belgien varifrån de kunde invadera Frankrike, vilket efter Lièges fall den 7 augusti ledde till belägringar av belgiska fästningar längs floden Meuse vid Namur och kapitulation av de sista forten (16–17 augusti). Den belgiska regeringen övergav huvudstaden Bryssel den 17 augusti och efter strider vid floden Gete drog sig den belgiska fältarmén tillbaka västerut till den nationella redutten i Antwerpen den 19 augusti. Bryssel ockuperades dagen därpå och belägringen av Namur inleddes den 21 augusti.

Efter slagen vid Mons och Charleroi marscherade huvuddelen av de tyska arméerna söderut in i Frankrike och lämnade små styrkor till garnisonen i Bryssel och de belgiska järnvägarna. Den belgiska fältarmén gjorde flera utfall från Antwerpen i slutet av augusti och september för att störa tyska kommunikationer. Tyska transporter för att förstärka huvudarméerna i Frankrike sköts upp för att slå tillbaka ett belgiskt anfall från den 9 till den 13 september och en tysk kår på genomresa hölls kvar i Belgien i flera dagar. Det belgiska motståndet och den tyska rädslan för friskyttar ledde till att tyskarna genomförde en terrorpolitik (schrecklichkeit) mot belgiska civila strax efter invasionen, där massakrer, avrättningar, gisslantagningar och brännande av städer och byar ägde rum och blev kända som våldtäkten av Belgien.

Ägare
Namn:                                            Volksbund Deutsche Kriegsgräberfürsorge e. V. Gemeinsam für den Frieden

Vårdare
Namn:                                            Volksbund Service team
Adress:
Tfnnr:                                             +49(0)561-7009-0
Mail-adress                                  info@volksbund.de

Minnesmärket
Text: ACHATIS VON PLATEN † 19.8.1914
Informationsskylt: Nej

Peter Björkman
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1940 Gravsten över finlandsfrivillige Bernt Einar Andersson på Grums kyrkogård 

Län                                            Värmlands län

Kommun (motsv)               Grums

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Grums kyrkogård
GPS-angivelse:                          N59°22’17.38″ E13° 5’39.24″

Inventerad
Namn:                                            Tomas Tynander
Datum:                                          2021-05-16

Historia
Bernt Einar Andersson föddes den 22 maj 1917 i Ed, Värmlands län och var bosatt i Grums. Han stupade den 13 mars vid Märkäjärvi.

Ägare
Namn:                                            Grums pastorat
Adress:                                           Orrbygatan 6, 664 30 GRUMS
Tfnnr:                                             0555 43 900
Mail-adress                                  grums.pastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Jordfästningen skedde den 31 mars i Grums kyrka med gravsättning på dess kyrkogård. Gravens plats är kvarter 3 grav nummer 345. Gravvården med Centrala Finlandshjälpens emblem inhugget. Hans namn är upptaget på minnestavlan i Karlstads domkyrka, på minnesstenen i Märkäjärvi, på minnestavlan över stupade Finlandsfrivilliga på Armémuseum liksom den i Nylands brigads traditionskorsu.
Text: FINLANDSFRIVILLIGE BERNT EINAR ANDERSSON * 22/5 1917 STUPAD VID MÄRKÄJÄRVI † 13/3 1940 FÖR NORDENS FRIHET OCH SVERIGES ÄRA
Informationsskylt Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1941 Gravsten över finlandsfrivillige Harry Åberg på Norra kyrkogården, Visby

 Län                                            Gotland

Kommun (motsv)               Visby

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Norra kyrkogården
GPS-angivelse:                          N57°39’31.23″ E18°18’51.54″

Inventerad
Namn:
Datum:                                          2021-08-25

Historia
Harry Åberg föddes den 11 oktober 1918 i Domkyrkoförsamlingen Visby. Han var fänrik vid
I 18 och bosatt i Visby. Han ingick i Svenska Frivilligkåren. Den 7 januari skrevs han in som översergeant vid II. Gruppens 3. kompaniet och 3. pluton. När krig återigen bröt ut i Finland 1941 anmälde han sig på nytt som frivillig. Han placerades då i det svenskspråkiga regementet IR 24 där han fick en befattning som plutonchef. Deltog i striderna på näset. Han följde sedan regementet vid dess förflyttning till Fjärrkarelen. Han stupade den 24 oktober 1941 mellan Paatene och Rukajärvi på Maaselkä-näset i norra Östkarelen.

Åbergs dagböcker från båda frivilliginsatserna finns bevarade, se https://grkf.se/biografica/akter-1/1712.htm
Åbergs dagbok slutar den 22 oktober 1941. Tiden fram till det att Åberg stupade finns beskriven i en berättelse i Gotlandsinfanteristen 1944 nummer 4. Författare är Fredrik Reuterswärd, Åbergs kompanichef och gode vän. Här följer ett utdrag:

”Plutonen samlas intill åsens branta sluttning. Därnere kan man stå upprätt utan fara. Fänrik Åberg kryper först av alla upp på krönet. Med pistolen beskjuter han de närmaste motståndarna. Icke nöjd med dess verkan begär han ett kulsprutegevär, vilket räckes honom. I tur och ordning beskjuter han nu öppningarna i de ryska fältbefästningarna. Att elden besvaras med den ena eldskuren efter den andra bekymrar honom föga. Efter en stund ser vi honom vända på vapnet och studera mekanismen, dock för att omedelbart därefter återuppta eldgivningen. Men på nytt tystnar hans vapen. Truppen nedanför uppmanar honom att dra sig ner i skydd för att avhjälpa felet, men dyligt tal lyssnade han inte till. Lugn, som om han var hemma på övningsfältet gör han några mekanismrörelser och vänder åter på vapnet för att studera dess inre. I samma ögonblick rycker han till, huvudet faller ner mot bröstet, och kroppen börjar glida utför sluttningen. Alla förstår vad som hänt. Handfallna betraktar männen sin fallne chef. Ryktet om den duktige och omtyckte fänrikens död sprider sig snabbt inom kompaniet och en djup förstämning griper alla sinnen.

Vårt fjärde försök ett anfall i skymningen med understöd av löjtnant Wernstedts granatkastare slogs tillbaka av ryssarna då vi endast var ett tiotal meter från kanonen. Frampå morgonsidan förberedde vi ett gryningsanfall denna gång med artillerield ledd per telefon via bataljonsstaben. Ganska snart fick vi den att ligga rätt över platån och så god var dess verkan att ryssarna funne för gått att lämna valplatsen. Vid vårt anfall funno vi ställningen tom. Spåren ledde ut över de ändlösa myrmarkerna.

Vad som sedan hände skall jag aldrig glömma. Vi stod i ryssarnas ställning. Spänningen var slut. En del soldater ställde ifrån sig sina vapen satte sig mot trädstammarna och somnade. Andra vandrade långsamt omkring på jakt efter material som ryssarna lämnat. Då klev långsamt en man fram till mig, gjorde ställningssteg och sade på sitt sjungande språk: Herr löjtnant, jag har i uppdrag av 1:a plutonen att genom Herr löjtnanten framföra en hälsning till fänrik Åberg anhöriga. Vi vill säga dem att en tapprare chef än fänrik Åberg ha vi aldrig haft.”

Ägare
Namn:                                            Visby domkyrkoförsamling
Adress:                                           Norra Kyrkogatan 4, 621 55 VISBY
Tfnnr:                                             0498 206 800
Mail-adress                                  visby.domkyrko@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Jordfästning skedde den 14 november i Sandudds krematoriekapell. Urnan gravsattes den 6 december på Norra kyrkogården, Visby. Gravens plats är kvarter 2 nummer 125, familjegrav. Hans namn är upptaget på minnestavlan i slottskapellet på Karlberg, på minnestavlan över stupade Finlandsfrivilliga på Armémuseum liksom den i Nylands brigads traditionskorsu.
Text: SONEN FÄNRIK HARRY ÅBERG * 11/10 1918 † STUPADE VID OSTFRONTEN 24/10 1941 ÄLSKAD OCH SAKNAD
Informationsskylt Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1942 Gravsten över finlandsfrivillige Per Arthur Lindberg på Östra kyrkogården, Visby 

Län                                            Gotland

Kommun (motsv)               Visby

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Östra kyrkogården
GPS-angivelse:                          N57°37’54.18″ E18°17’46.66″

Inventerad
Namn:
Datum:                                          2021-08-24

Historia
Per Arthur Lindberg föddes den 30 juli 1909 i S:t Johannes församling, Malmö. Han var löjtnant på I 11 och bosatt i Växjö. Han ingick i Svenska Frivilligbataljonen och senare i
24 infanteriregementet som var placerat i Fjärrkarelen.
Han sårades svårt den 31 oktober 1941 söder sjön Seesjärvi på Karjalan Maaselkä-näset i norra Östkarelen. Efter sjukhusvård i Helsingfors fick han som konvalescent åka till Sverige för fortsatt vård. Han lades in på Visby lasarett där han avled den 27 januari 1942. Han hade för sina insatser i finsk tjänst hedrats med Finska frihetskorset, fjärde klassen.

Ägare
Namn:                                            Visby domkyrkoförsamling
Adress:                                           Norra Kyrkogatan 4, 621 55 VISBY
Tfnnr:                                             0498 206800
Mail-adress                                  visby.domkyrko@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Jordfästning skedde den 1 februari i Visby domkyrka med gravsättning på Visby östra begravningsplats. Gravens plats är kvarter 5 grav nummer 12 C, Ihres familjegrav. Hans namn är upptaget på minnestavlan i slottskapellet på Karlberg, på minnestavlan över stupade Finlandsfrivilliga på Armémuseum liksom den i Nylands brigads traditionskorsu.
Text: LÖJTNANT P.A. LINDBERG * 1908 † 1942 STUPAD FÖR FINLANDS FRIHET
Informationsskylt Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1940 Gravsten över finlandsfrivillige Erik Johansson Färgelanda kyrkogård 

Län                                            Älvsborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)               Färgelanda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Färgelanda kyrkogård
GPS-angivelse:                          N58°34’22.09″ E11°59’28.56″

Inventerad
Namn:                                            Andreas Holmberg
Datum:                                          2023-02-20

Historia
Erik Harald Johansson  föddes den 16 november 1914 i Frändefors, Dalsland. Han stupade den 13 mars 1940 vid Märkäjärvi.

Ägare
Namn:                                            Färgelanda – Högsäter församling
Adress:                                           Kyrkvägen 3, 458 31 FÄRGELANDA
Tfnnr:                                             0528 103 00
Mail-adress                                  fargelanda.forsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Jordfästning skedde den 7 april i Färgelanda kyrka med gravsättning på dess kyrkogård. Gravens plats är kvarter 12 gravplats 122. Hans namn är med på minnesstenen vid Märkäjärvi, på minnestavlan på Armémuseum liksom på den i Nylands brigads traditionskorsu.
Text: ERIK H. JOHANSSON GUBBERUD F 1914 STUPADE I MÄRKÄJÄRVI I KAMPEN FÖR FINLANDS FRIHET DEN 13 MARS 1940

Text på metallplatta: KRIGSVETERANERNA I MUHOS VILL GENOM DETTA MINNESMÄRKE HEDRA ERIK JOHANSSON FÖR DE FRIVILLIGA INSATSERNA I FINSKA VINTERKRIGET 1939-40
Informationsskylt Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten