1901 Minnessten över Hälsinge regementes Forsa kompani vid kyrkan i Forsa

 Län                                            Gävleborg

Kommun (motsv)                Hudiksvall

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   200 m V Forsa kyrka, invid väg 84.
GPS-angivelse:                      N61°44’4.19″ E16°56’10.16″

Inventerad
Namn:                                        Tomas Bornestaf
Datum:                                       2023-07-22.

Historia
Forsa kompani var ett av de sex kompanier som uppsattes i Hälsingland, till Hälsinge regementes åtta kompanier (två i Gästrikland) genom indelningsverket från 1682. Kompaniet deltog i regementets alla fälttåg och bidrog därmed till de segrar som där regementet hade en framträdande roll.
Under Stora Nordiska Kriget reducerades regementet kraftigt under slaget vid Liesna 1708. Vid Poltava var återstoden av regementet en del av belägringsstyrkan kring staden och deltog inte i slaget. Vid arméns kapitulation vid Perevolotjna och hamnade den kvarvarande delen av regementet i rysk fångenskap och endast ett fåtal kom att återvända efter freden 1721. Ett nytt regemente var uppsatt 1710.
Efter segern vid Gadebusch år 1712 och under det fortsatta kriget i norra Tyskland var regementet en del av armén som inneslöts i fästningen vid Tönningen och kapitulerade. Regementets sattes ånyo upp under det kommande året.
Vid det Armfeldtska återtåget, årsskiftet 1718–19, förlorade regementet omkring 600 man i den katastrofala snöstorm som överraskade armén i Jämtlandsfjällen.
Regementet deltog i olika omfattning i de omfattande arbeten som under 1800-talet genomfördes i utbyggnaden kanaler m.m. inom landet.
Regementets övningsplats var sedan 1689 Mohed intill flytten till Gävle 1908.

 Ägare
Namn:                                        Hudiksvalls kommun, Forsa socken, registrerad som fornminne nr 84 Forsa socken.
Adress:                                      Trädgårdsgatan 4 824 80 Hudiksvall
Tfnnr:                                         0650-19000
Mail-adress                              kommun@hudiksvall.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av sten 2,8 m hög och 1,05 bred. Rest år 1952 av Forsa sockenmän. Det är särskilt intressant att detta minnesmärke över ett kompani är det enda där regementets segernamn är angivna.
Text: FORSA KOMPANI. TILL ÅR 1901 TJÄNADE DESSA BYGDERS SÖNER UNDER HÄLSINGE REGEMENTES FANA SOM BÄR SEGERNAMNEN NOVGOROD 1611 WARSCHAWA 1658 FREDRIKSODDE 1657 TÅGET ÖFVER BÄLT 1658 LUND 1676 LANDSKRONA 1677 NARVA 1700 DÜNA 1701 JAKOBSTADT 1704 GEMÄUERHOF 1705 GADEBUSCH 1710.
FORSA SOCKENMÄN RESTE STENEN 1952 PÅ KOMPANIETS SAMLINGSPLATS.

Tomas Bornestaf
Chef SvMM inventeringsgrupp

 Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Dalregementets gravkvarter på kyrkogården i Stora Tuna

Län                                             Dalarna

Kommun (motsv)                Borlänge kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Stora Tuna kyrka är väl synlig från väg 70, ca 3 km söder om Borlänge.
GPS-angivelse:                       N60°27’6.50″ E15°28’27.42″

Inventerad
Namn:                                       Olle och Eva Strid
Datum:                                      2022-04-01

Historia
På kyrkogården finns två gravar med anknytning till Dalregementet. Bägge gravarna betraktas kulturhistoriskt sett som mycket värdefulla och vårdas av Stora Tuna församling. Bägge gravarna har återlämnats till församlingen.
Kongl Dalregementets Volontärkorps grav (gravnummer 155) ligger på höger sida av entré­gången till kyrkan. Graven, en grusgrav, omges av en låg stenkant och är försedd med ett konst­rikt kors av gjutjärn, svartmålat med förgylld text. Graven uppläts för jordfästning 1884. Vid järnkorsets fot ligger en gravsten. (se nedan). Vilka som i övrigt är begravda där är okänt.
Graven efter översten och kommendören Henric Wilhelm Örn (gravnummer 23) ligger längst bort till höger, omedelbart efter inpassering till kyrkogården. Graven, en gräsgrav, är omgiven av ett gjutjärnsstaket. Framför den upprättstående gravstenen ligger en sten i form av en bok med svårtydd text.
Henrik Wilhelm Örn: Född 1783, student 1795, fk 1802, lt 1809, kn 1812, GM för tapperhet i fält 1815, mj 1817, RS0 samma år, övlt 1827, överste och chef för Dalregementet från 1835 till sin död, KSO 1850. Avled 1852 på sin gård Utanfors i Stora Tuna. Är begravd i Örnska familjegraven på Stora Tuna kyrkogård.
Deltog 1808 under kriget mot Norge i affärerna vid Nyen och Skalbokilen samt vid Trangen, där han – beordrad att ge sig fången tillsammans med delar av Dalregementet – bröt av sin sabel in­nan han kastade den till norrmännen; fördes i fångenskap till Skeen.
Arbetschef vid Göta kanal för bl a Bergs slussar vid Vreta kloster 1813. Under kriget mot Norge 1814 tjänstgjorde han dels vid regementet, dels som fältmätningsofficer och brigadadjutant i striderna vid Fredriksstad och Kjölbergs bro, varunder han var nära att bli skjuten.
Chef för arbetskommendering vid Göta kanal 1824. Stabschef vid 2. förd under lägret på Ladu­gårdsgärde 1832 och erhöll därefter en hedersvärja av Konungen. Han var en allvarlig, viljekraf­tig man med ädel karaktär, grundad på oskrymtad gudsfruktan, var vänfast och tillgänglig som kamrat och som chef en faderlig vän för de yngre.
Den mycket sevärda Stora Tuna kyrka, Stora Tuna församling, Västerås stift, är byggd i närheten av en kultplats helgad åt asaguden Frej och på en äldre gråstenskyrka från 1200-talet. Kyrkan invigdes år 1469 under föresatsen att bli domkyrka i ”Dalarnas och Bergslagen ovan Långhedens stift”, något den också var under andra halvan av 1500-talet. Kyrkan byggdes utan torn och har samma storlek och form fortfarande. Dagens kyrktorn byggdes mellan åren 1914 och 1915, se­dan de tidigare härjats svårt av eldsvådor. Tornet är 86 meter högt.

Ägare och vårdare
Namn:                                        Stora Tuna församling
Adress:                                       Svenska kyrkan, 781 81 Stora Tuna
Tfnnr:                                         0243-77101
Mail-adress                              stora-tuna.pastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Text: – På järnkorsets gjutna och förgyllda text: KONGL DALREGEMENTETS VOLONTÄR-KORPS GRAF.
Text på den liggande stenen vid korsets fot: A STENVALL (svårtydda datum men död 1906).
Text på Örnska gravstenen: MINNE AF ÖFWERSTEN OCH COMMENDEUREN HENRIC WILHELM ÖRN. FÖDD D. 14 FEBR. 1783 DÖD D. 21 FEBR. 1852
VÅRDEN RESTES AF OFFICERSCORPSEN VID KONGL DALREGEMENTET
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2022 Veteranminnesmärke i Trelleborg

Län                                            Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)               Trelleborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Östervångsparken
GPS-angivelse:                          N55°22’59.71″ E13° 9’36.66″

Inventerad
Namn:
Datum:                                          2022-05-29

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

Ägare
Namn:                                            Trelleborgs kommun
Adress:                                           231 83 Trelleborg
Tfnnr:                                             0410-733000
Mail-adress                                   kundtjanst@trelleborg.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Monumentet är placerat i Östervångsparken, vid ingången från Östervångsvägen. Det invigdes på veterandagen den 29 maj 2022 när Trelleborgs kommun för första gången uppmärksammade svenska veteraner från Trelleborg i en ceremoni. Bland andra var representanter från Sveriges veteranförbund inbjudna för att medverka vid ceremonin.
Från kommunen höll både kommundirektör Fredrik Geijer och kommunstyrelsens ordförande Ann Kajson Carlqvist tal. I samband med ceremonin fick fem Cypernveteraner ta emot varsin jetong.
Text: Under FN-symbolen: I FREDENS TJÄNST
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2021 Veteranminnesmärke vid Nabbviken, Strängnäs

Län                                            Södermanland

Kommun                                  Strängnäs

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Nabbviken, 200 m SSO korsningen Vretfränd-Fridhemsgatan
GPS-angivelse:                          N59°22’10.73″ E17° 2’11.42″

Inventerad
Namn:                                           Hans Norlén, Claes och Eva Grafström
Datum:                                         2022-06-23

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.
Strängnäs var under många år den huvudsakliga utbildningsorten för personal som skulle göra FN-tjänst, och arbeta i fredens tecken. Utifrån ett Medborgarförslag av Gunnar Österlund har Strängnäs kommun beslutat att synliggöra det arbete för fred som genomförts av så många människor genom åren – då, nu och i framtiden. Minnesskulpturen finansierades genom Anna och Axel Wåhlins fond och har gjorts i samråd med Sveriges Veteranförbund.
Södermanlands regemente och FN
Utöver att utbilda värnpliktiga soldater kom regementet att bli en bas för att utrusta och utbilda de frivilliga, som var uttagna till att delta i olika FN-ledda uppdrag. Den första svenska FN-bataljonen, Suezbataljonen, utbildades i Strängnäs 1956 för att åka till Egypten, UNEF. Under de kommande åren utbildades personal som skulle till Gaza, Kongo, Cypern, Sinai och forna Jugoslavien. Södermanlands regemente kallades under denna tid ”Sveriges mesta FN-regemente”. 

Ägare
Namn:                                            Strängnäs kommun
Adress:                                           Nygatan 10, 645 80 Strängnäs
Tfnnr:                                             0152-29100
Mail-adress                                   kontaktcenter@strangnas.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                          –
Renovering (vid behov):           –

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Skulpturen Peace invigdes i Nabbviken i Strängnäs maj 2021 och den är gjord i vit marmor. Syftet med gestaltningen är att lyfta bidraget till världsfreden, minnet av människor som gjort en insats för freden och inspirera till framtida arbete för fred.
Konstnär Inger Sannes, född 1953, är norska och delar sin tid mellan sitt hem/studio i Sverige och sin studio i Pietrasanta, Italien. Hon har haft många internationella konstuppdrag i Europa, Asien och USA och också tilldelats flera olika utmärkelser. Hon är skulptör och arbetar oftast i marmor eller sten.
Text: I FREDENS TJÄNST – DÅ OCH NU
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2018 Veteranminnessten på Veteranholmen i Stadsparken i Eskilstuna

Län                                             Södermanland

Kommun                                  Eskilstuna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Stadsparken, SO Nybron
GPS-angivelse:                         N59°22’18.48″ E16°31’9.84″ 

Inventerad
Namn:                                          Hans Norlén, Claes och Eva Grafström
Datum:                                         2023-07-15

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

Ägare
Namn:                                            Eskilstuna kommun
Adress:                                           631 86 Eskilstuna
Tfnnr:                                             016-7101000
Mail-adress                                  info@eskilstuna.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen invigdes 29 maj 2018.
Text: På östra sidan under tre kronor: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN
Text på den västra sidan under FN-symbolen: I FREDENS TJÄNST
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Gravkvarter på Nya kyrkogården – Skogskyrkogården

Län                                            Gävleborgs län

Kommun (motsv)               Gävle

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Nya kyrkogården i Gävle 300 m NNV Eviga Livets Kapell.
GPS-angivelse:                        N60°40’32” E17°06’17”

Inventerad
Namn:                                        Tomas Bornestaf
Datum:                                       2023-05-07

Historia
Hälsinge regementes egen gravplats. I det förenade kyrkorådets beslut – protokoll från 2. Januari 1930 – fastställs mark till gravplats för Hälsinge regemente där sergeanten Fritz Simon Wallentin jordfästs 1929. Gravens nummer är 216 med gravbrev nr 1933. Gravstenen i granit. Av inskriptionen på gravstenen framgår att förutom Wallentin är följande personal från regementets jordfästa i graven: köksbiträdet Anna Teresia Åkerlind 1933, fanjunkaren Per Otto Thimrén 1942, sergeanten Erik Verner Johansson 1943, löjtnanten i armén Anders Johan Ek 1949, överfuriren Hans Olov Gunnar Bergh 1952 och kaptenen Per Enar Hammarstrand 2022.

 Ägare
Namn:                                       Gävleborgsgruppen
Adress:                                      Stenhammarsvägen 2, 802 67 Gävle
Tfnnr:                                        010 – 8236900
Mail-adress:                             gavleborgsgruppen@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Kyrkogårdsförvaltningen Gävle
Adress:                                       Nobelvägen 2 802 67 Gävle
Telefon:                                     026-170560
Mail-adress:                             gavle.kyrkogardsenheten@svenskkyrkan

Minnesmärket
Gravstenen uppsattes år 1930 av Hälsinge regemente på initiativ av dåvarande regementschefen överste Stålhane. Graven har nummer 216 och är 6,5 x 6,5 meter. Den är omgiven av en kätting med kanonrörsimitationer i hörnen
Text: F S WALLENTIN *1891 +1929,
A T ÅKERLIND *1913 +1933,
P O THIMRÉN *1903 +1942,
E V JOHANSSON *1906 +1943,
A J EK *1876 +1949,
H O G BERGH *1919 +1952,
P-E HAMMMARSTRAND *1937 +2022
Informationsskylt: Nej

 Tomas Bornestaf
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten med kungliga namnteckningar vid Hälsinge regementes översteboställe i Vall

 Län                                            Gävleborgs län

Kommun                                  Gävle

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     I parken 100 m. S f. d. överstebostället och senare stabsbyggnad för I 14/Fo 21 på Vall invid Gavleån
GPS-angivelse:                        N60⁰ 40^´ 10,70^´´ E17⁰ 6^´ 49,59^´´

Inventerad
Namn:                                        Tomas Bornestaf
Datum:                                       2023-05-07

Historia
Stenen, natursten, restes i samband med regementets 300-årsjubileum den 12 juli 1924. Konung Gustav V gästade då regementet. Efter högtidligheter i Regementsparken besökte konungen överstebostället på Vall och skrev sitt namn på stenen

Ägare
Namn:                                        Gävle kommun
Adress:                                       Drottninggatan 22 803 11 Gävle
Tfnnr:                                         026 – 178000
Mail-adress                              gavle.kommun@gavle.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärket rest år 1924 av Hälsinge regemente
Text; GUSTAF

Tomas Bornestaf
SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Två minnesstenar över slaget i Siikajoki 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Siikajoki

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Söder Siikajoki kyrka
GPS-angivelse:                          N64°50’10.04″ E24°44’12.74″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2023-06-08

Historia
Slaget vid Siikajoki var ett slag under Finska kriget 1808-1809. Slaget utkämpades mellan svenska och ryska trupper den 18 april 1808 vid Siikajoki, nära Uleåborg i Finland. Under det Finska krigets första skede 1808 beslutar den svenske befälhavaren Wilhelm Mauritz Klingspor att retirera norrut från södra Finland för att hinna få mer svensk trupp via Torneå och också på grund av hotet från Danmark. Närmast föregående slag utkämpades vid Pyhäjoki två dagar tidigare, där finske generaladjutanten greve Löwenhielm tillfångatagits av ryssarna. Direkt därefter utnämndes Carl Johan Adlercreutz till hans efterträdare.
När Georg Carl von Döbelns trupp ska korsa älven Siikajokis is hinner de ryska styrkorna ifatt svenskarna. von Döbeln går först till motanfall men beordras dra sig tillbaka. Då blottar de ryska styrkorna sin center och den nyutnämnde generaladjutanten Carl Johan Adlercreutz beordrar snabbt anfall igen och ryssarna slås. Slaget vid Siikajoki beskrivs i dikten ”Adlercreutz” i Runebergs epos Fänrik Ståls sägner. Nylands infanteriregemente utmärkte sig vid slaget vid Siikajoki varför Siikajokikorset får bäras av soldater vid Nylands brigad efter genomförd rekryttid.

Ägare
Namn:               Brahestads församling
Adress:              Sovionkatu 1, 921 00 Brahestad
Tfnnr:                +35882132610
Mail-adress     raahen.seurakunta@evl.fi

Vårdare
Namn:               Se ägaren

Övrigt
Sten 1: Den runda stenen skapades av Matti Visanti och avtäcktes den 26 augusti 1934
Text: Siikajoki 1808
Sten 2:
Text: Siikajoen taistelussa v 1808. Kaatuneille sotilaille (Slaget vid Siikajoki år 1808. För stupade soldater)
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minneskors över frivillige Thord Anders Bäck 1944 i Jandeba 

Land                                         Ryssland

Kommun (motsv)               Podporozhsky District

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       500 m NO Jandeba jvgstation, norr om floden Jandeba
GPS-angivelse:                           N60°50’30.57″ E33°59’43.62″ 

Inventerad
Namn:                                            Valery Vaskan
Datum:                                          2021

Film: Se den fina filmen om restaureringen av korset

Historia
Svenska frivilligkompaniet eller Svirkompaniet, var under finska fortsättningskriget (1942– 1944) ett svenskt frivilligförband som till en början kämpade vid Svirfronten och sedermera deltog i våldsamma slaget vid Tali-Ihantala på Karelska näset 1944. Svenska frivilligkompaniets mannar hade högt anseende hos sina finländska vapenbröder, och fick idel lovord för sina insatser. Förbandet upplöstes på hösten 1944.
Svenska frivilligkompaniet bestod främst av manskap som hade valt att stanna kvar i Finland för fortsatt krigstjänst, sedan Svenska frivilligbataljonen hade upplösts på Hangöfronten. En del av kompaniets manskap var emellertid helt nyanlända frivilliga från Sverige. Kompaniet var underställt det svenskspråkiga finländska (finlandssvenska) infanteriregementet IR 13. Under sin existens tjänstgjorde totalt 404 man i kompaniet, dock inte samtidigt. I kompaniets tjänst stupade 41 man och 84 man sårades. I medeltal tjänstgjorde de i 9 månader, men nio man gjorde sin tjänst där under hela kriget.
Thord Anders Bäck föddes i Örebro den 29 oktober 1923. Militär utbildning fick Bäck vid anrika Livregementets husarer (K 3) där han senare tog anställning och påbörjade korpralskola. 1941 ingick han i Svenska Frivilligbataljonen vid Hangöfronten. Efter genomförd korpralskola vid K 3 begav sig Bäck i fäders spår åter i österled och anlände till Svenska frivilligkompaniet vid Jandeba på Svirfronten den 12 juni 1942 – denna gång som korpral. Bäck stred tillsammans med sina kamrater i Frivilligkompaniet till den 22 februari 1944, då mötte han soldatdöden framför stödjepunkt Omars postställe 21.
Bäck är begravd på Mellösa kyrkogård.

Ägare
Namn:                                       Okänd

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                         Okänd

Minnesmärket
Någon gång efter kriget, sannolikt efter murens fall och Sovjetunionens upplösning, företog de gamla krigarna Åke J Ek och Lennart Hansson en resa till Fjärrkarelen och Jandeba. Under resan reste de ett minneskors på den plats där deras vän Bäck stupade natten den 22 januari 1944. Korset stod hjälpligt kvar, men den metallplakett som en gång satt där (uppsatt av någon annan än Ek och Hansson) var sedan länge borta.
Valery Vaskan som bor i Podporozhye i Karelen besökte platsen för korset och under ett års tid arbetade han med göra något åt det gamla träkorset. Resultatet blev att originalkorset nu är omslutet av ett blågrönt epoxykors som är fäst i ett betongfundament så att det står kvar för alltid. För att bidra till kostnaderna har pengar samlats in i Sverige men för närvarande är kontakten med Valery Vaskan bruten.
Text THORD ANDERS BÄCK * 29.10.1921 † 22.2.1944.
UNDER FINLANDSFRIVILLIGAS MÄRKE: STUPAD VID SVIRFRONTEN PÅ DENNA PLATS. VÄNNER RESTE KORSET.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

1714 Två minnesstenar över slaget vid Storkyro (Napue) i Storkyro 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Storkyro

Lägesbeskrivning
Sten 1
Kartbeskrivning:                       700 NV vägkorsningen Pohjankyröntie – Valtaalantie
GPS-angivelse:                           N62°58’54.63″ E22°21’11.90″
Sten 2
Kartbeskrivning:                       Vid Storkyro gamla kyrka
GPS-angivelse:                          N63° 0’16.40″ E22°19’1.80″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2023-06-11

Historia
Slaget vid Storkyro (Napue) i Finland under stora nordiska kriget ägde rum den 19 februari 1714. Den svenske befälhavaren Armfeldt hade retirerat till byn Storkyro och inväntade ryssarna. Trots den finska vinterns hårda förhållanden fortsatte ryssarna sin offensiv. 

Bakgrund
Under 1713 års fälttåg i Finland hade den ryska armén intagit större delen av landet, varvid man hade fått fäste vid Bottniska viken och började hota med eventuella landsättningar av trupper i det egentliga Sverige. Vintern 1713–1714 bestämde sig den ryska ledningen för fortsatt offensiv och återupptog stridshandlingarna.
Den svenske generalen Carl Gustaf Armfeldt hade fått befälet över trupperna i Finland i augusti 1713. Hans föregångare Georg Lybecker hade lämnat över en tom krigskassa och ett tomt proviantförråd. Finland lämnades att försvara sig på egen hand efter bästa förmåga. Armfeldts största problem var att armén riskerade att upplösas på grund av brist på mat.

Styrkeförhållanden
Styrkeförhållanden som anges för respektive sida varierar kraftigt i rysk och svensk litteratur. De ryska källorna brukar tala om att Golitsyn hade 5 588 man infanteri, 2 907 man kavalleri samt 11 regementskanoner, medan Armfeldts armé bestod av 8 000 soldater, 6 000 finska lantvärnstrupper och 8 kanoner.) E.V. Tarle talar om 5 588 infanterister, 2 907 kavallerister och ett visst antal kanoner på den ryska sidan, medan den svenska styrkan uppges ha bestått av runt 10 000 man reguljära trupper och några tusen finska lantvärnstrupper.
Svenska källor anger den svenska styrkan till 2 700 man infanteri, 1 400 man kavalleri, artilleriet enda undantaget, men troligtvis rör det sig om 7–9 artilleripjäser. De 1 000 man femmänningar som rekryterats deltog aldrig i själva slaget, utan lämnades troligtvis att vakta trossen. Samtliga regementen kom från den Finska rikshalvan av Sverige och slaget har därför i efterhand en viktig del av den finska nationella historiska bilden av en ”finska armé” som ensam försvarade Finland.

Före slaget
Den 7 februari 1714 gav sig Michail Golitsyns kår iväg mot Vasa, där Armfeldts styrkor befann sig. När Armfeldt fick kännedom om ryssarnas rörelser började han koncentrera sina styrkor till Storkyro cirka fyrtio kilometer öster om Vasa. Innan slaget hade Armfeldt dock inte lyckats samla ihop hela sin styrka. Storkyro är beläget vid floden Kyro älv på vars istäcke den ryska armén förflyttade sig. I närheten av Storkyro fanns en äng som var 2 kilometer bred och det var här som den svenska huvudstyrkan hade ställt upp sig.
Den 18 februari mötte den ryska armén en svensk förtrupp i närheten av byn Kuivila omkring fyra kilometer från Storkyro och intog den mot kvällen samma dag. När Golitsyn fick veta från tillfångatagna svenskar om hur ställningen som Armfeldt hade valt ut vid Storkyro såg ut bestämde han sig att taktiskt överlista sin motpart. I Kuivila lämnade han hälften av dragonerna (och under deras beskydd sin lätta träng), resten av armén (inklusive artilleriet) skickade han iväg över de frusna träsken längs Kyro älvs högra strand mot svenskarnas flank.
Golitsyns idé hade bara en brist, han tog inte med i beräkningen att hans soldater skulle bli tvungna att ta sig fram genom snö som nådde upp till knäna och dessutom släpa med sig kanonerna. På grund av det var det först vid middagstid den 19 februari som de första ryska regementena dök upp i närheten av Storkyroängens norra sida efter att ha tillbringat 5–6 timmar på sin marsch.

Slaget
De ryska enheternas uppdykande bringade oordning i de svenska bataljonerna som var belägna här, men ryssarna, vars kolonner var utdragna, vågade inte riskera att övergå till strid direkt efter sin marsch, vilket gav Armfeldt möjligheten att dra tillbaka sin kår söderut till åns vänstra strand. Det taktiska initiativet övergick till svenskarna. När Armfeldt hade ställt upp det svenska infanteriet i två led gick han åter över ån och attackerade ryssarna.
Golitsyn hade även han ställt upp infanteriet i två led; det första bestod av fem bataljoner och det andra av tre. Tre dragonregementen hade han ställt bakom, på samma sätt som Vellingk vid Narva: kavalleriet skulle gå till motanfall där största faran skulle uppstå. Artilleriet hade delats upp i två delar och skyddade infanteriets flanker. De dragonregementen som hade lämnats i Kuivila fick order att utan dröjsmål ge sig av och anfalla i ryggen på den svenska armén, när den skulle bli indragen i strid med ryssarnas huvudstyrkor.

Till en början var Armfeldts anfall framgångsrikt. Den svenska infanterilinjen omfattade den ryska arméns flanker och tvingade det ryska artilleriet till reträtt. Om det svenska kavalleriet i detta ögonblick hade givit stöd åt anfallet hade Golitsyns situation kunnat bli kritisk. Men av olika anledningar (möjligen på grund av att de ryska dragonregementena närmade sig från öster) förblev det svenska kavalleriet overksamt i det avgörande ögonblicket.
Golitsyn satte nu in sin andra infanterilinje i strid och parerade svenskarnas kringgående rörelse. Även Armfeldt satte in sina infanterireserver och organiserade ett tryck mot ryssarnas flanker och deras center.
Svenskarnas övertag likviderades av ryssarnas tredje linje, det vill säga dragonerna. Nu var det ryssarna som utmanövrerade den svenska armén. Samtidigt anlände nu i detta avgörande ögonblick nya avsuttna dragonregementen från Kuivila och efter att ha nedkämpat det finska uppbådet (femmänningarna) kom de i ryggen på det svenska infanteriet. Golitsyns motanfall ledde till svåra förluster för svenskarna och Armfeldt gav slaget förlorat. Ryssarna vann en avgörande seger.
Till ryssarnas troféer bör tilläggas hela det svenska artilleriet, trängen med den svenska krigskassan och svenska regementsfanor. Armfeldts kår upphörde i praktiken att existera. Ryssarnas förluster blev 3 000 döda och sårade. Efter nederlaget drog sig Armfeldts styrka norrut till trakten runt Tornedalen.
Efter segern vid Storkyro fick ryssarna kontrollen över huvuddelen av Finland. Till minnet av denna seger släpptes i Ryssland en särskild medalj. I Finland minns man tiden som den stora ofreden.

Ägare
Namn:               Storkyro kommun
Adress:              Pohjankyröntie 136, 61500 Storkyro
Tfnnr:                +358 6 470 1111
Mail-adress     isokyro@isokyro.fi

Vårdare
Namn:               Se ägaren

Minnesmärket
Arkitekt Matti Björklund Visanti skapade sten 1.
Sten1
Text: Vänstra tavlan: TÄSSÄ VUODATTIVAT VERENSÄ ISONVIHAN AIKANA HELMIKUUN 19. PÄIVÄNÄ SUOMEN VIIMEISET VARTIAT KUOLEVAA MAATANSA PUOLUSTAESSAAN. ELPYNYT ISÄNMAA PYSTYTTI PATSAAN MUISTOKSI ISIEN URHOKKAIDEN 1920
(Det var här de sista soldaterna i Finland utgjutit sitt blod under den stora ofreden den 19 februari samtidigt som de försvarade sitt döende land. Det återuppståndna fosterlandet reste 1920 en staty till minne av de tappra fäderna)
Högra tavlan: POHJANMAAN LAKEUDET, TE VOITTE TODISTAA, ETTÄ ME TAISTELLESSAMME TÄLLÄ KENTÄLLÄ, EMME TUUMAAKAAN HORJAHTANEET VELVOLLISUUDEN JA ISÄNMAAN RAKKAUDEN TIELTÄ, VAAN KAADUIMME PAIKALLEMME LÄHES VIIMEISEEN MIEHEEN, JÄTTÄEN TULEVILLE POLVILLE PERINNÖKSI VELVOITTAVAN ESIMERKKIMME SEISOA KOVINA AIKOINA ISÄNMAAN PUOLESTA, NIIN KUIN ME TÄLLÄ KENTÄLLÄ SEISOIMME, SEKÄ TARVITTAESSA KAATUA VIIMEISEEN MIEHEEN NIIN KUIN ME TÄLLÄ KENTÄLLÄ KAADUIMME. (Österbottens vidder, Du kan vittna om att när vi kämpade på detta fält, vek vi inte en tum från pliktens och kärlekens väg, utan föll i stället nästan till sista man och lämnade till kommande generationer som ett arv vårt förpliktande exempel på att stå upp för fäderneslandet i svåra tider, då vi stod på denna åker, och om nödvändigt att igen falla till sista man som vi föll på denna åker)
Informationsskylt: Ja
Sten2
Text: NAPUEN TAISTELUSSA 19.2.1714. KAATUNEIDEN JOUKKOHAUTTA. ISOKYRÖN SEURAKUNTA 1984 (Slaget vid Napue 19.2.1714. De stupades massgrav. Storkyro församling 1984)
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten