1809 Minnesmärke över ismarschen från Åland till Grisslehamn 

Län                                            Stockholms

Kommun (motsv)               Norrtälje

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       SO korsningen Skatuddsvägen-Fiskehamnsvägen
GPS-angivelse:                          N60° 5’59.95″ E18°48’37.22″

Inventerad
Namn:                                            Thomas Eckered
Datum:                                          2023-08-23

Historia
I februari 1809 anlände general von Döbeln till Åland och tog befälet över Ålandsfördelningen. Hans uppgift var hopplös. Tsar Alexander umgicks då med planer på en framstöt mot Stockholm med Åland som bas. En överlägsen rysk styrka på omkring 15 000 man under ledning av Bagration förberedde ett anfall på von Döbelns trupp. Under dessa tider var det is på Ålands hav i mars.
von Döbeln beordrade sina mannar att marschera över isen till Grisslehamn. Av de ca 4 000 man som inledde färden försvann 1 750. De drunknade, frös ihjäl, höggs ner eller togs till fånga av förföljande kosacker.
von Döbeln och resterna av hans armé kom till Grisslehamn. De drog sig tillbaka till Älmstatrakten för att slicka såren och om möjligt återuppstå som stridande förband. 

Ägare
Namn:                                            Roslagens Sjöfartsminnesförening
Adress:                                           Kaplansbacken Älmsta, 760 40 Väddö
Tfnnr:                                             0176-50259
Mail-adress                                  info@sjofartsmuseet.se

Vårdare
Namn:                                           Ägaren

Minnesmärket
Fredagen den 20 mars kastade korvetten HMS Sundsvall loss från Berga och passerade i strax efter klockan 06.00 Dalarö på sin väg mot Grisslehamn. Man gick via Ornö strömmar, Jungfrufjärden, Nämndöfjärden, Kanholmsfjärden och sedan Kudoxaleden upp mot Väddö och slutmålet i Grisslehamn. Man förtöjde kl 10.00 då förberedelser för deltagandet i avtäckningen och efterföljande mottagning ombord påbörjades.
Minnesmärket benämnt Lidströms kummel avtäcktes med anledning av 200-årsdagen av när Sverige skiljdes från Finland i samband med den stora ismarschen över Ålands hav och försvaret av Grisslehamn i mars 1809.
Med vid avtäckningen var bland andra chefen för insatsstaben generallöjtnant Anders Lindström, marininspektören konteramiral Anders Grenstad, landshövding Anders Björck, ordförande i Kulturfonden för Sverige och Finland; ärkebiskop Anders Wejryd samt Ålands landshövding Peter Lindbäck.
Hela ceremonin arrangerades av Roslagens Sjöfartsminnesförening, med närvaro en fanvakt från ledningsregementet i Enköping samt deltagare ur HMS Sundsvalls besättning. Efter avtäckningen höll Roslagens Sjöfartsminnesförening mottagning ombord HMS Sundsvall.
Text: På en mässingsplatta:
HÄR FÖR OSS DET VAR
TILL MINNE AV DEN STORA ISMARSCHEN ÖVER ÅLANDS HAV OCH DE CA 1 750 SVENSKA SOLDATER SOM DÄRVID STUPADE ELLER TOGS TILL FÅNGA SAMT FÖRSVARET AV GRISSLEHAMN DEN 19 MARS 1809 OCH ALLA CIVILA UMBÄRANDE UPPFÖRDES DETTA MINNESMÄRKE –
LIDSTRÖMMS KUMMEL
– PÅ INITIATIV AV ROSLAGENS SJÖFARTSMINNESFÖRENING DEN 20 MARS 2009.
TOPPTECKNET ÄR INSPIRERAT AV UPPLANDS REGEMENTES UNIFORMSHATT UNDER FINSKA KRIGET OCH UTFÖRT AV KONSTSMEDEN JAN MATTSSON.
MINNESMÄRKET UPPFÖRT MED STÖD AV KULTURFONDEN FÖR SVERIGE OCH FINLAND.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2021 Veteranminnesmärke vid Kyrksjön i Ljusdal 

Län                                          Gävleborg

Kommun (motsv)           Ljusdal

Lägesbeskrivning

Kartbeskrivning:                     Vid Kyrksjöns N strand, Löjtnantsgatan 9-14
GPS-angivelse:                         N61°49’32.72″ E16° 5’18.15″

Inventerad
Namn:                                            Tomas Bornestaf
Datum:                                          2023-07-22

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

Ägare
Namn:                                            Ljusdals kommun
Adress:                                           Norra Järnvägsgatan 21, 827 31 Ljusdal
Tfnnr:                                             0651-180 00
Mail-adress                                  kommun@ljusdal.se

Vårdare
Namn:                                            Se ägaren
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Minnesmärket
Efter ett medborgarförslag beslöt Ljusdals kommun att ett veteranminnesmärke skulle uppställas i Ljusdal. Slottegymnasiet industritekniska program fick uppdraget att utforma märket.
Märket avtäcktes på FN-dagen den 24 oktober 2021 av kommunstyrelsens ordförande Marit Holmstrand i närvaro av många veteraner från Ljusdal. Minnesmärket är av naturligt rostig cortenplåt med utskuren text, FN:s ornament och invändig belysning. Konstnären är läraren vid Slotteskolan Jonte Färnlund som tillsammans med tre elever och industriföretaget Peges har utformat minnesmärket.
Text: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN OCH DEMOKRATIN –
I FREDENS OCH DEMOKRATINS TJÄNST – MINNS DE SOM STUPAT
Informationstavla: Nej 

Tomas Bornestaf
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1901 Minnestavla över Hälsinge regementes Arbrå kompani vid Arbrå kyrka

Län                                            Gävleborg

Kommun (motsv)               Bollnäs 

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       På östra sidan av Ljusnan vid Fagernäsvägen 100 m före bilparkeringen till Café Fagernäs. Arbrå kyrka finns på motsatta sidan av Ljusnan.
GPS-angivelse:                          N61°29’29.28″ E16°23’33.70″ 

Inventerad
Namn:                                            Tomas Bornestaf
Datum:                                          2023-07-21 

Historia
På den s.k. Norrängesheden ägde kronan ett område om sex tunnlands areal, där soldaterna i forna tider och ända fram till mitten av 1870-talet samlades en vecka på eftersommaren för repetitionsövningar och skjutning. Till slutet av 1800-talet användes heden även av skarpskyttarna. I början av 1900-talet (1926) såldes området för 1200 kronor till privat köpare. I samband med Svenska frisksportarförbundets riksläger i Fagernäs den 21 – 29 juli 1951 uppsattes ovanstående minnestavla över gamla Arbrå kompani på initiativ av hemmansägare Per Mörk, Fagernäs.
(Ur Bocken 1967 – 68. Hälsinge regementes kamratförenings årsskrift 1968).

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress: 

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress: 

Minnesmärket
Minnestavla av trä 1,7 m hög 1,1 m bred. Arbrå hembygdsförening ombesörjde minnestavlans uppsättande 1951. Foto Jan-Olof Strandberg.
Text: ARBRÅ KOMPANI AV KUNGL. HÄLSINGEREGEMENTE HAR HAFT SIN SAMLINGS- OCH ÖVNINGSPLATS FRÅN INDELNINGSVERKETS INFÖRANDE OMKRING 1680 TILL SLUTET AV 1890-TALET. PLATSEN KALLADES NORRÄNGESLÄGRET OCH UTÖKADES ÅR 1876 MED EN SKJUTBANA FÖR SKARPSKYTTEKÅRENS BEHOV. ARBRÅ HEMBYGDSFÖRENING OMBESÖRJDE MINNESTAVLANS UPPSÄTTANDE ÅR 1951.
Informationsskylt: Nej 

Tomas Bornestaf
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Pålsjö krigskyrkogård 

Län                                            Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)               Helsingborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       I NO delen av Pålsjö kyrkogård
GPS-angivelse:                          N56° 4’30.68″ E12°41’59.24″

Inventerad
Namn:
Datum: Ej inventerad

Historia
I kyrkogårdens nordöstra del finns en avdelning med gravar åt soldater som fallit under andra världskriget, vilken anlades under kriget. I två lundar vilar soldater från Tyskland respektive Brittiska samväldet, främst från Storbritannien och Kanada. Den tyska begravningslunden består av en gräsyta under ett antal björkar där korsformade gravstenar markerar de tyska soldaternas viloplats. Varje kors pryds av två namn. Vid lundens ingång är en minnessten nedlagd i marken. Samväldets gravlund består av en öppen gräsyta genomskuren av en halvt stenlagd gång kantad av två rader av gravstenar i vit kalksten. Vid gångens slut står ett större stenkors.

Sammanlagt ligger 93 tyska soldater, samt 36 brittiska, 9 kanadensiska och 2 australiensiska soldater på Pålsjö kyrkogård. De tyska soldaterna består mestadels av besättningsmän från fartygsförlisningar, medan Samväldets soldater är flygare som störtat i trakten kring Öresund.

I den tyska lunden vilar tyska sjömän och befäl från en minsvepare av M-klassen som förolyckades i en kraftig storm i början av mars månad 1945, alltså i slutet av andra världskriget. Fartyget var under gång från Köpenhamn till Ålborg när man fick problem i den kraftiga sjön. Fartygschefens avsikt var att ändra kurs och söka nödhamn i Helsingör, men fartyget fick slagsida och sjönk, varvid ett tjugotal ur besättningen, som mestadels befann sig under däck, förolyckades. De omkomna kom sedan att flyta iland vid Skånes västkust dagarna efter olyckan. Begravningen ägde rum under militära hedersbetygelser och i närvaro av överlevande skeppskamrater som sedermera överfördes till Danmark (då ockuperat av Tyskland).

I den andra delen vilar flygsoldater från det brittiska samväldet och i de flesta fall är de omkomna i samband med störtningar eller nödlandningar i Sverige, före eller efter bombräder i Tyskland under andra världskriget. De senares jordfästningar skedde under mycket omfattande ceremonier med deltagare från respektive legation i Sverige. En jordfästning kunde samla 3 000 –3 500 deltagare.
https://www.hembygdshistoria.se/palsjo/index.htm

Ägare
Namn:                                            Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning
Adress:                                           Romares väg 40, 254 51 Helsingborg
Tfnnr:                                             042-189170
Mail-adress                                  helsingborg.kyrkogardsforvaltningen@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            se ägaren

Övrigt       –
Text: –
Informationsskylt Nej                                      

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

1640 Minnessten över strider mot Norge vid skansen i Kårböle

Län                                            Gävleborg

Kommun (motsv)               Ljusdal

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       På södra stranden av Ljusnan invid väg 84 en km sydost Kårböle by. Hälsingland
GPS-angivelse:                          N61°58’33.18″ E15°20’0.20″

Inventerad
Namn:                                            Tomas Bornestaf
Datum:                                          2023-07-22

Historia
Kårböle skans byggdes under tiden för Baltzarfejden 1611 – 1613. Den är belägen mellan Skansberget och Ljusnan som var en lämplig plats för att spärra vägen mot de då danska Jämtland och Härjedalen, knappt tre mil bort. Det kan ha funnits en försvarsanläggning på platsen redan under 1400-talet och även en anläggning från omkring 1564. Efter freden i Brömsebro, när Jämtland och Härjedalen kom i svensk ägo, minskade betydelsen av skansen. Skansen avvecklades från1679.

Ägare
Namn:                                            Privat

Vårdare
Namn:                                            Länsstyrelsen Gävleborg
Adress:                                           Borgmästarplan 2 802 66 Gävle
Telefon:                                         010-225 10 00
Mail-adress:                                 gavleborg@lansstyrelsen.se

Minnesmärket
Minnesmärket, av grovhuggen granit 2 m hög och 0,9 m bred, restes år 1929 i samband med en vägomläggning. Vallar och vallgrav kan ses på platsen.  Skansen fornminnesvårdas av Länsstyrelsen Gävleborg och är registrerad som fornminne nr 68 Ljusdals kommun. En enkel stig leder genom skansområdet. Marken för minnesmärket och skansen är privatägd.
Två fältkanoner m/1881 inhägnade med en kätting står i anslutning till minnesstenen.
Intill skansen finns  också en minnessten rest till minne av bekämpandet av de mycket omfattande skogsbränderna i Ljusdals kommun sommaren 2018. Kuriosum: Kårböle är Sveriges centroid – geometriska centralpunkt.
Text: KÅRBÖLE SKANS TILL MINNE AV FÄDRENS KAMP FÖR HEMBYGDENS VÄRN.
RESTES VID VÄGOMLÄGGNING 1929
Informationsskylt: Ja

Tomas Bornestaf
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808-09 Minnessten över Finska kriget i Kirsinkangas 

Land                                             Finland

Kommun (motsv)                   Lappajärvi

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       4 km NNV korsningen väg 16-väg 711
GPS-angivelse:                          N63° 2’43.57″ E23°35’23.48″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2023-06-11

Historia
–

Ägare
Namn:                                             Lappajärvi kommun
Adress:                                            Maneesintie 5 A, 626 00 Lappajärvi
Tfnnr:
Mail-adress                                    kunta@lappajarvi.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                          –
Renovering (vid behov):           –

Vårdare
Namn:                                             Ägaren

Övrigt
Text: SUOMEN SODAN 1808-1809 AIKAINEN VARTIO-VIESTI-KOKOONTUMISKIVI SILLOISEN PÄÄREITTITIESTÖN VARRELLA (UNDER FINSKA KRIGET 1808-1809 SAMLINGSPLATS LÄNGS DÅVARANDE HUVUDVÄGEN)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarmakten

1808 Minnessten över striderna vid Mänkijärvi 

Land                                             Finland

Kommun (motsv)                  Alajärvi

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Menkijärvi flygfält, Menkijärventie 1097
GPS-angivelse:                          N62°57’0.51″ E23°31’3.24″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2023-06-11

Historia
I samband med slaget vid Ruona (se FI 49) uppstod stridigheter vid Menkijärvi där bland andra Tohmajärvi kompani ur Karelska jägarkåren var insatta.

Ägare
Namn:                                           Alajärvi stad
Adress:                                          Alva Allon tie 1, 629 00 Alajärvi
Tfnnr:
Mail-adress                                  kirjaamo@alajarvi.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                        –
Renovering (vid behov):         –

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Övrigt
Minnessten för de stupade i ”Slaget vid Mänkijärvi” den 1 september 1808 på Menkijärvi flygplats.
Text: MÄNKIJÄRVEN TAISTELU 1.9.1808
BLIXT JOHAN, MUNTER PÅL, FLIMCK CARL 1773, PARD STAFFAN 1785, FÄLT LARS, STOCK BENGT 1782, KANT ADAM 1776, STRÖM PÅHL 1772, KOPP PÅL 1782, TOPP ADAM 1775
TOHMAJÄRVEN KOMPPANIA
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnessten viloplats för de fallna i slaget vid Lappo 

Land                                            Finland

Kommun (motsv)                  Lappo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       SO hörnet av Lappo domkyrka
GPS-angivelse:                          N62°58’01.2″ E23°00’18.7″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2023-06-12

Historia
Slaget vid Lappo var ett slag under det finska kriget1808-1809.
Under den svenska sommaroffensiven drog den ryske kommendören Nikolaj Rajevskij sig tillbaka till Lappo med sin armé på omkring 4 100 man, där han organiserade sitt försvar. Den mark han valde var dock inte till hans fördel. Den 14 juli 1808 gick den 4 700 man starka svenska armén, under överste Carl Johan Adlercreutz till attack. Det svenska målet var att utmanövrera ryssarna, omringa och förinta deras armé.
Vid detta slag utmärkte sig Carl von Döbeln och hans Björneborgs regemente. När de marscherade upp över de öppna fälten, mot den stad där ryssarna hade anordnat sitt försvar gav Adlercreutz order om halt. von Döbeln och hans män utsattes för ett brutalt artilleribombardemang. Detta var för mycket för von Döbeln som gav order om att fortsätta. Efter våldsamma närstrider inne bland byggnaderna rensade Björneborgsregementet staden från allt motstånd.
Rajevskij flydde och lyckades bryta sig ut och Adlercreutz plan att inringa den ryska armén gick om intet. Detta till trots blev slaget vid Lappo en mycket viktig seger för den svenska armén som nu fortsatte sin sommaroffensiv. Som ett direkt resultat av nederlaget vid Lappo ersattes Rajevskij som befälhavare med den yngre, men kapable general Nikolaj Kamenskij.

Ägare
Namn:                                              Lappo domkyrkoförsamling
Adress:                                             Koulukatu 2, 621 00 Lappo
Tfnnr:                                               +358 6 4385 230
Mail-adress   ,                                 lapuan.tuomiokirkkoseurakunta@evl.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                            –
Renovering (vid behov):             –

Vårdare
Namn:                                               Ägaren

Övrigt
Text: 14.7 LAPUAN TAISTELUSSA KAATUNEITTEN LEPOSIJA (DE FALLNAS VILOPLATS I SLAGET VID LAPUA)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Två minnesmärken över slaget vid Pulkkila i Siikalatva 

Land                                           Finland

Kommun (motsv)               Siikalatva

Lägesbeskrivning
Minnesmärke
Kartbeskrivning:                       I korsningen Pakkalantie-Pulkkilantie
GPS-angivelse:                           N64°16’6.02″ E25°51’59.84″
Minnesmärke 2
Kartbeskrivning:                       50 m N om Pulkkila kyrka
GPS-angivelse:                           N64°16’27.51″ E25°51’58.48″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2023-06-08

Historia
Slaget vid Pulkkila var ett slag under det finska kriget 1808-09.

Bakgrund
Efter den svenska segern i slaget vid Revolax stannade en rysk styrka, vars funktion var att föra livsmedel till den nu förstörda hären i Revolax, i Pulkkila. När chefen för 5. brigaden, överste Johan August Sandels, fick höra detta bestämde han genast sig för att anfalla. Planen var att 450 man under befäl av överstelöjtnanten Gustaf Fahlander skulle marschera västerut för att därifrån anfalla medan 500 man och 2 kanoner under befäl av majoren Berndt Adolf Grotenfelt skulle anfalla de ryska styrkorna norrifrån. I slutändan blev det endast 330 man med Fahlander och 430 med Grotenfelt. Anfallet skulle ske vid 02:00 på morgonen. När major Grotenfelt kommit fram till Mattila sändes 100 man under befäl av kaptenen Johan Fredrik Silfwerbrand medan resterande unnades en kort vila.

Slaget
Överstelöjtnant Fahlander valde 50 man som kvarstannade väster om Pulkkila för att skydda reträtten medan resten av hans trupper nådde anfallspositionen före den utsatta tiden. Han upptäcktes och fick därför inleda striden med kapten Silfverbrand som anlände vid samma tid. När skottväxlingen hördes av resterande trupper norr om Pulkkila marscherade dessa genast ner mot striden. En dimma rådde vid denna tid och de fick därför vänta för att denna skulle avta innan anfallet inleddes i full kraft. Den tappra ryska styrkan höll i fyra timmar med skydd av byggnader, men de svenska kanonerna öppnade då eld och ett anfall med bajonett tvingade dem till slut att ge sig. 

Ägare
Minnesstenen
Namn:               Siikalatva kommun
Adress:              Pulkkilantie 4, 926 00 Pulkkila
Tfnnr:                +358 445118411
Mail-adress     siikalatvan.kunta@siikalatva.fi
Minneskorset
Namn:               Siikalatva församling
Adress:              Pulkkilantie 11, 926 00 Pulkkila
Tfnnr:                +358 405528989
Mail-adress     siikalatva@evl.fi

Vårdare
Namn:               Ägarna

Övrigt
Pulkkila minnessten, ritad av Olli Junttola, avtäcktes den 30 april 1933 i centrala Pulkkila. Texten på informationstavlan var ursprungligen Här slog Sandels och finnarna ryssen, men på 1940-talet ändrades den till Det är här Sandels och finnarna slog fienden.
Minnesstenen
Text: PULKKILAN TAISTELU 2.5.1808
Informationsskylt: Ja
Minneskorset står där nedanstående är begravda
Text: 1808 PULKKILAN TAISTELUSSA KAATUNEET (DE SOM STUPADE I SLAGET VID PULKKILA)
NÄLKÄVUOSINA 1866-68 KUOLLEET (DE SOM DOG UNDER HUNGERSNÖDÅREN 1866-68)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnessten över bataljen vid Tattuback, Vörå 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Vörå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Tattubacken, Vähänkyröntie 258
GPS-angivelse:                          N63° 6’31.74″ E22°11’49.77″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2023-06-10

Historia
Men det här inlägget handlar endast om den batalj som inträffade på morgonnatten den 13 september, samma dag som svenskarna med general von Döbeln vann i slaget vid Jutas i Nykarleby och ryssarna fördrevs. Men det skulle komma mera förödande slag för de finsk/svenska trupperna, som det förödande slaget i Oravais redan dagen efter –  den 14 september.
Under tiden 12-14 september 1808 marscherade över 15.000 finska svenska och ryska soldater igenom Vörå. De följde tätt efter varandra, alla var på väg norröver. De svensk/finska trupperna på ca 6.000 man var på väg till Uleåborg, men de var beredda på att ryssarna kunde avbryta marschen. De svensk/finska trupperna hade under marskalk Klingspor varit samlade i Lillkyro, för att 12-13 september marschera norrut igenom Vörå mot Oravais. Truppen från Värmlands Regemente, som denna historia handlar om, marscherade som den sista styrkan. De var 600 man ledda av fänrik Carl Johan Ljunggren. Värmlänningarna hade order om att föra en uppehållande strid mot de framryckande ryssarna. Regementet övernattade utan tält i den sumpiga skogen vid Kangas väster om Bergby (i den nuvarande sandgropen). Eld fick inte tändas. Nu är vi inne på morgonnatten den 13 september och året är 1808.
Så här skriver fänrik Ljunggren om bataljen vid Tattuback:
Här midt i skogen, på ett ställe, där vägen krökte övfver en liten slätt uppkastades en låg vall…
Alla grepo till vapen, och det töfvade inte länge, förrän manstarka hopar av ryssar visade sig i skogsbrynet… Strax dundrade kanonerna emot dem men de fingo också artilleri på sin sida. Efterhand måste vi fram i elden.
Här fick vi de första sårade. En miste benet och dog inom en timma… Fänrik Törneblad och 7 infanterister, samt ett par artillerister sårades. Det var det första stridsfältet jag åskådat.
Två svenska 6 punds kanoner och två ryska 8 punds kanoner användes vid drabbningen. Man antar att 5-10 kanonskott och ett femtiotal gevärsskott avlossades från vardera sidan. Hur stor den ryska styrkan var har jag inte lyckats lista ut. Den svenska hären förlorade alltså en man och ca tio blev sårade. Uppgifter om ryska förluster saknas.
(Från bloggen Gröna Anemone)

Ägare
Namn:                          Bergby byaförening
Adress:                         https://www.vora.fi/kultur-och-
fritid/foreningslivet/foreningsregister/byaraden/bergby-byaforening-r-f-
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
200 år efter sammandrabbningen reste Bergby byaförening en minnessten över bataljen vid Tattuback. Kring minnesstenen ligger 600 små stenar som symboliserar manskapet i den svenska truppen. Och varför kallas det en batalj och inte ett slag? Jo, eftersom så få skott avlossades sade man på den tiden att det var en batalj. Ett litet slag.
Text: TILL MINNE AV BATALJEN PÅ TATTUBACK 13 SEPTEMBER 1808
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten