1942 Gravsten över finlandsfrivillige Folke Gustavsson på Ysby kyrkogård 

Län                                            Halland

Kommun (motsv)               Laholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Ysby kyrkogård
GPS-angivelse:                          N56°29’38.83″ E13° 7’2.33″

Inventerad
Namn:                                            Andreas Holmberg
Datum:                                          2022

Historia
Folke Gustavsson, född den 27 december 1920 i Snöstorp, Hallands län, var bosatt i Borås. Han sårades svårt den 29 november 1942 vid Jandeba på Svirfronten och avled följande dagen. Han ingick i Svenska frivilligkompaniet och stupade för en prickskytts explosiva kula den 29 november 1942 vid Jandeba på Svirfronten. Samma kula tog livet av korpral Ingemar Enbom (Ö 514) och sårade soldaten Gösta Magnusson.

Ägare
Namn:                                            Höks pastorat
Adress:                                           Brödåkravägen 15, 312 94 LAHOLM
Tfnnr:                                             0430-323 00
Mail-adress                                  hoks.pastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket.
Jordfästning skedde den 14 december i Sandudds krematoriekapell. Urnan gravsattes den 9 januari 1943 på Ysby kyrkogård. Gravens plats är kvarter 2 grav nummer Y2 0243-244. På gravvården anges ”Fallen vid Svir”.
Hans namn är upptaget på minnestavlan över stupade Finlandsfrivilliga på Armémuseum liksom den i Nylands brigads traditionskorsu.
Text: SERGEANT FOLKE GUSTAVSSON 1920-1942 FALLEN VID SVIR
Informationsskylt Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1788-90 Minnessten över Gustaf III norr Värälä 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Kouvola

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Längs Vilppulantie, SO korsningen Vilppulantie-Etotie
GPS-angivelse:                          N60°50’40.14″ E26°37’12.08″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-09-18

Historia
Se texten på minnesmärket.

Ägare
Namn:                                            Kouvola stad
Adress:                                           Torikatu 10, 451 00 Kouvola
Tfnnr:                                             +358 20 615 11
Mail-adress                                  info@kouvola.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket
Avtäckningen skedde den 28 juli 2013.
Text: VILPPULAN TÖPSYMÄNTY, KUSTA III:N SODASSA 1788-1790.
TURUN RAUHASSA 1743 RUOTSIN JA VENÄJÄN RAJAKSI KAAKKOIS-SUOMESSA SOVITTIIN KYMIJOKI. PALAUTTAAKSEEN MENETYT ALUEET RUOTSIN KUNINGAS KUSTA III ALOITTI 1788 SODAN, JOKA AIHEUTTI SUURTA KÄRSIMYSTÄ JA TUHOA VILPPULAN KYLÄÄN. KUNGAN JOHTI ITSÄ SOTATOIMIA JA PERIMÄTIEDON MUKAAN HÄN PITI LEPOTAUON VIEREISEN MÄNNYN JUURELLA RIPUSTAEN LAUKKUNSA SEN LATVUKSEEN. LUONNONSUOJELULAIN NOJALLA RAUHOITETUN TÖPSYMÄNNYN ON ARVIOITU OLLEEN SILLOIN N. 15-VUOTIAS.
ELIMÄEN VILPPULAN JAKOKUNTA

(VILPPULAS TALL, UNDER GUSTAF III:S KRIG 1788-1790.
I ÅBOFREDEN 1743 FASTSTÄLLDES KIMIOKI ÄLV SOM GRÄNS MELLAN SVERIGE OCH RYSSLAND I SYDÖSTRA FINLAND. FÖR ATT ÅTERSTÄLLA DE FÖRLORADE OMRÅDENA INLEDDE SVERIGES KUNG GUSTAF III ETT KRIG 1788, VILKET ORSAKADE STORT LIDANDE OCH FÖRSTÖRELSE I VILPPULAS BY. KUNGEN LEDDE KRIGET SJÄLV OCH ENLIGT TRADITIONEN VILADE HAN VID FOTEN AV EN NÄRLIGGANDE TALL. TALLEN, SOM ÄR SKYDDAD ENLIGT NATURSKYDDSLAGEN, UPPGES HA VARIT CIRKA 15 ÅR GAMMAL VID DEN TIDSPUNKTEN.
ELIMÄKIS VILPPULA DELKOMMUN)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1809 Två minnesmärken över freden i Fredrikshamn 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Fredrikshamn

Lägesbeskrivning
Minnesmärke 1
Kartbeskrivning:                       Alldeles NV korsningen Ratihuoneentori-Rauhankatu
GPS-angivelse:                          N60°34’12.50″ E27°11’51.70″

Minnesmärke 2
Kartbeskrivning:                       Intill Rådhusets SV gavel
GPS-angivelse:                          N60°34’10.20″ E27°11’52.12″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-09-14

Historia

Freden i Fredrikshamn var det fredsavtal mellan Sverige och Ryssland som avslutade finska kriget 1808–1809. Avtalet undertecknades i den dåvarande ryska staden Fredrikshamn den 17 september 1809 av Anders Fredrik Skjöldebrand och Curt von Stedingk från den svenska sidan, och av Nikolaj Rumjantsev och David Alopaeus från den ryska. Avtalsdokumentet skrevs på franska. Enligt fördraget fick Sverige avträda hela Finland, Åland samt de delar av dåvarande Västerbotten och Lappland som var belägna öster om Torne-Muonio-Könkämä älv till Ryssland. De avträdda områdena bildade efter freden Storfurstendömet Finland.
Stedingk skrev om avtalet: ”Himmeln är mitt vittne, att jag skulle velat underskriva min död hellre än denna fred.”

Ägare
Namn:                                            Haminan kaupunki
Adress:                                           PL 70, 494 01 Hamina
Tfnnr:
Mail-adress                                  kirjaamo@hamina.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket

Minnesmärke 1
Minnesstenen avtäcktes 1952.
Text: TÄLLÄ PAIKALLA SIJAINNEESSA MAAHERRAN TALOSSA OVAT ASUNEET KUNINKAAT KUSTAA III JA KUSTAA IV ADOLF”. – ”SAMASSA TALOSSA LUOVUTTIVAT RUOTSIN VALTUUTETUT, KENRAALIT SKJÖLDENBRAND JA STEDINGK, SUOMEN SYYSKUUN 17 P:NÄ 1809 VENÄJÄN VALTUUTETUILLE ULKOMINISTERI RUMJANTSEFFILLE JA KREIVI ALOPAEUKSELLE
(I LÄNETS HUS BELÄGET PÅ DENNA PLATS HAR KUNGARNA GUSTAV III OCH GUSTAV IV ADOLF BOTT”. – ”I SAMMA HUS AVTRÄDDE DE SVENSKA DELEGATERNA, GENERALERNA SKJÖLDEBRAND OCH STEDINGK, FINLAND DEN 17 SEPTEMBER 1809 TILL DE RYSKA DELEGATERNA, UTRIKESMINISTERN RUMYANTSEFF OCH GREVE ALOPAEUS)
Informationsskylt: Nej

Minnesmärke 2
Fredsmonumentet avtäcktes i Fredrikshamn på 200-årsdagen av freden 1809 på rådhusgården. Monumentet förstördes sommaren 2014 när en bilförare körde in i monumentet. Monumentet har nu återuppbyggts och står åter på rådhusgräsplanen. Titta Erkkilä (SD), ordförande för Fredrikshamns stadsfullmäktige, som höll talet vid avtäckningen av monumentet för nio år sedan, var tillbaka igen.

”Det var spännande att gräva fram gamla tidningsurklipp och läsa om allt som hände under jubileumsåret. De mest minnesvärda ögonblicken var teaterpjäserna och andra evenemang som organiserades av föreningar och samhällen i Fredrikshamn till fredens ära”, sa Erkkilä i sitt nya tal vid avtäckningen av monumentet.

Vid monumentets avtäckning var det lätt att gå tillbaka över 200 år till den tid då svenska och ryska förhandlare samlades i denna lilla väl befästa gränsstad

– Förhandlingarna i Fredrikshamn fördes av den ryske utrikesministern Rumjantsev, även om man enligt honom kunde dö av ren tristess i Fredrikshamn, sa Erkkilä.

– Förhandlingarna hade redan varat i nästan fem veckor. De var obehagliga för Sverige, eftersom Sverige förlorade sin mer än 600 år gamla statsförbindelse med Finland. Den andra svenske förhandlaren, Skjöldebrand, uppgav om resultatet av förhandlingarna att en bror hade förlorat sin syster.

Nu har monumentet renoverats för att bli ännu mer elegant. Monumentet är gjort av glas och de bokstäver och siffror som var ett problem i det tidigare monumentet har smultits in i det. De stora temperatursvängningarna gjorde att bokstäverna lossnade och monumentet immade igen. I övrigt har ny teknik använts vid konstruktionen av monumentet. Dessutom har man lagt till uppvärmning på monumentet för att förhindra imma och LED-belysning.

– Glasväggens totala tjocklek är cirka 13–14 millimeter. Detta är det första verket som använder lager av härdat säkerhetsglas, laminering och konstglas, sa Anne Takanen från Sevenon Oy, som skapade det nya monumentet. Det nya monumentet har bäddats in med mycket teknik, vilket syftar till att undvika problemen med det tidigare monumentet.

– Det finns en brunn under monumentet med en fläkt för att förhindra avdunstning. Av denna anledning har monumentet också små ventilationsspringor, förklarade Takanen.

Det nya monumentet designades också enligt den ursprungliga modellen av Fredrikshamns stadsarkitekt Vesa Pohjola. Efter avtäckningen av monumentet höll FL Rainer Knapas en föreläsning i stadshuset om betydelsen av Fredrikshamnsfreden 1809 för Finland.
Text: HAMINAN RAUHANSOPIMUS 17.9.1809 SUOMEN TULEVAISUUS.
FREDSFÖRDRAGET I FREDRIKSHAMN 17.9.1809 FINLANDS FRAMTID.
Texten finns också på ryska.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1790 Minnessten över slaget vid Tillola 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Iiti

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Längs riksväg 12, på Tillola-åsen, på Salpausselkäs skogsklädda sluttning; Kymentie 931 (åtkomst via tunneln vid Anhavaistentie 52)
GPS-angivelse:                           N60°52′22″ E26°30′31″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-09-19

Historia
Slaget vid Tillola ägde rum den 19-20.5.1790, i slutskedet av kriget 1788-1790.
Cirka 2000 svenskar och 3000 ryssar deltog i slaget. Svenskarna inledde en generalattack
den 19.5.1790. Styrkan under befäl av Jägerhorn och Pauli ryckte fram från Iitti mot Keltti. Samtidigt förberedde sig ryssarna också för att anfalla västerut. Enheten under ledning av Fedor Bergman ryckte fram från Keltti västerut och grupperade sig på Konttijärvislätten.

Ryssarna byggde en artilleriställning med fyra kanoner för att skydda sin gruppering, som kontrollerade vägens riktning västerut i flera hundra meter. När ryssarna fick kännedom om den svenska framryckningen in i området grupperade de sitt infanteri i en lång linje på norra sidan av vägen och en bataljon på södra sidan av vägen för att skydda sina kanoner.
Efter att svenskarna hade fastställt den ryska linjens läge, förde de sin bataljon i linje mot den ryska linjen.

Efter att ha observerat den svenska offensiva rörelsen försökte ryssarna sträcka ut sin linje norrut och kringgå svenskarna, men svenskarna lyckades avvärja detta anfall genom att snabbt sträcka ut sin egen linje. Svenskarna inledde striden genom att öppna eld med sina kanoner och infanterivapen. De svenska fältkanonerna stod vid sidan av vägen, några hundra meter från de ryska positionerna.

Slaglinjerna trasslade in sig och trupperna sköt mot varandra under hela natten. Skjutningen varade i över fem timmar. Den svenska ammunitionsförbrukningen var cirka 72 skott per man – cirka 150 000 skott. Ryssarnas ammunitionsförbrukning var förmodligen på samma nivå. Tidigt på morgonen tog svenskarna initiativet när en bataljon anföll de ryska artilleribatterierna från söder och samtidigt anföll den andra bataljonen från vägens riktning. Det ryska artilleriet intogs med storm. Ryskt motstånd bröts sedan överallt och trupperna flydde i oordning. Ryssarna bröt sig loss och retirerade tillbaka till Keltti. Över tvåhundra ryssar stupade i slaget och över hundra svenskar. Efter slaget var skogen full av fallna och sårade. Soldaterna hann inte begrava de döda, men invånarna i närliggande byar beordrades att göra det.

Ägare
Namn:                                            Iitin kunta
Adress:                                           Rautatienkatu 20, 474 01 Kausala
Tfnnr:                                             0358 20 615 9600
Mail-adress                                  kirjaamo@iitti.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärket avtäcktes 1960 och skapades av konstnären Tapani Lemminkäinen (1912-1971).
Text: TILLOLAN TAISTELU 1790
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1789 Minnessten över soldatgravar i Massilanmäki 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Nyslott (Savonlinna)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Ca 1 km SSV vägskälet väg 14-Saukkkolantie
GPS-angivelse:                          N61°55’40.25″ E28°32’16.05″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-09-17

Historia
Den 9 juni 1789 seglade kungen tillbaka till Finland, och man hade under våren dels tillfört armén kontanter så innestående löner betalades ut, samtidigt som provianteringsförråd hade lagts upp. Strax kom dock underrättelser att den ryska armén troligen tänkte falla in i Savolax, denna inmarsch hejdades genom slaget vid Porrassalmi den 13 juni, samt även genom andra slaget vid Porrassalmi den 18–19 juni. Savolaxbrigadens chef Curt von Stedingk kunde nu dra tillbaka sina trupper till Jorois. Dock hade en lucka om 150 kilometer skapats till huvudarmén i söder.

När striderna i norr avstannade inleddes den 23 juni operationer utefter det södra frontavsnittet i Finland. Den svenska huvudarmén delades upp på två kårer om omkring 6000 man, där den ena skulle stöta mot Villmanstrand samt att den andra, i samarbete med Arméns flotta, skulle gå mot Fredrikshamn.

Inledningsvis gick det bra och kungen ledde trupperna själv till seger i slaget vid Uttismalm den 28 juni, därefter avstannade dock anfallet. Kåren som gick mot Villmanstrand ansågs för svag, och man ändrade planen till att bägge kårerna skulle gå mot Fredrikshamn. Den 3 juli fördrevs en rysk trupp om tre bataljoner från Liikala, man blev dock tvungen att dra sig tillbaka då den styrka som stod under Lars Fredrik von Kaulbars befäl hade tvingats till reträtt efter slaget vid Kaipiais. Kriget utvecklades nu till ett ställningskrig där man förskansade sig i befästa läger.

Stedingk gick den 21 juli till förnyat anfall i norr och slog en rysk styrka under slaget vid Parkumäki och man kunde därefter slå nytt läger vid Nyslott. I söder hade även Meijerfeldt vissa framgångar och man intog på nytt Värälä och Anjala. Befälet för den södra delen övertogs nu av Gustaf Adolf von Siegroth som förlade sina trupper till Kymmenegård dit även Gustav III förlade högkvarteret.

Ägare
Namn:                                            Savonlinnan kaupunki
Adress:                                           Olavinkatu 27, 571 30 Savonlinna
Tfnnr:
Mail-adress                                  kirjaamo@savonlinna.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket
Text: SOTILASHAUTA VUODELTA 1789
(SOLDATGRAVAR ÅR 1789)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1789 Minnessten över striderna i Härkäsilla 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               St Michel

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Öster väg 409, 1,8 km (fågelvägen) SO korningen väg 13-väg 409
GPS-angivelse:                          N61°20’46.98″ E27°25’37.34″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-09-18

Historia
Monumentet har rests till minne av skärmytslingen vid Härkäsilla. Striden mellan svenskar och ryssar ägde rum den 5 maj 1789. Striden var en del av det treåriga kriget, eller Gustaf krig 1788-1790. I slutet av april 1789 gjorde ryska kosackpatruller några besök i gränshusen Korpela och Järvenpää på Kristina-sidan. Enligt Georg Carl von Döbelns berättelse rånade de djuren, förstörde det utsäde som de inte tagits bort, slog bönderna och transporterade dem nakna till Sveaborg, där de sedan släpptes, efter att ha varit utan mat i flera dagar. Den svenske brigadchefen, överste Curt von Stedingk, ville däremot hämnas det ryska anfallet på den svenska gränsbevakningen på Liiansaari och förstöra det lager som ryssarna byggt på Suomenniemi.

Striden varade i cirka 3 timmar och 15 minuter totalt. Det tog livet av 15 ryssar och 9 svenskar, dessutom sårades 30 ryssar och 40 svenskar. Enda fördelen med attacken var att ryssarna stannade kvar på sina platser på Sveaborg och inte längre trakasserade invånarna i den omedelbara närheten.

Ägare
Namn:               St Michels kommun
Adress:              PB 33, 501 01 S:T MICHEL
Tfnnr:
Mail-adress     kirjaamo@mikkeli.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket
Text: TÄLLÄ PAIKKALA KÄYTIN HÄRKÄSILLAN KAHAKKA 5.5 1789
(PÅ DENNA PLATS UTSPELADE SIG STRIDERNA I HÄRKÄSILLA 5.5 1789)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1742 Upplands regemente vinterläger N Fredrikshamn 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Fredrikshamn

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       100 m NO väg 26-Korpi
GPS-angivelse:                          N60°37’54.57″ E27°13’17.31″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-09-15

Historia
Sedan hösten 1740 hade 700 man av Upplands regemente legat förlagda i Finland kring kustvägen närmast riksgränsen i Kymmenegårds län. När fientligheterna med ryssarna började ett år senare flyttades regementet till trakterna kring Fredrikshamn, dit den svenska huvudstyrkan samlades.

Under sommaren och hösten 1741 hade 200 upplänningar varit kommenderade på galärflottan. Enligt planerna skulle armén och galärflottan tillsammans rycka fram mot Viborg, men hela fälttåget fick avbrytas efter nederlaget vid Villmanstrand i augusti 1741.

Under hela hösten låg Upplands regemente i läger vid Kvarnby utanför Fredrikshamn och slet mycket ont. I oktober anlände också den hemmavarande styrkan och inkvarterades över vintern i stugor och pörten i bondbyarna. Försörjningsläget var svårt. Proviantbristen och den ensidiga kosten orsakade allehanda sjukdomar och ledde till många döda soldater. Under de första månaderna av 1742 dog 48 upplänningar och de begravdes på kyrkogårdarna i grannskapet.

Ägare
Namn:                                            Fredrikshamns stad, Haminan Kaupunki
Adress:                                           PL 70, 494 01 Hamina
Tfnnr:
Mail-adress                                  kirjaamo@hamina.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket
Sulo Mäkelä (1896-1978) är konstnären bakom minnesstenen.
Text: 1741 RUOTSI-SUOMEN ARMEIJAN TUKIALUE
(1741 SVENSK-FINSKA ARMÉNS UNDERHÅLLSOMRÅDE)
UPLANNIN JALKAVÄKIRYKMENTIN TALVILEIRI 1741-42
(UPPLANDS INFANTERIREGEMENTES VINTERLÄGER 1741-42)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1676 Minnessten över Andra Viborgska regementet, Moinsalmi 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Nyslott (Savonlinna)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Moinsalmi, 18 km SO Nyslott
GPS-angivelse:                          N61°46′3″ E29°8′54″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-09-16

Historia
Herman von Burghausen (före adlandet von Husen), född i Estland, död 4 december 1676 utanför Lund, var en svensk kavalleriofficer.

Herman von Burghausen var son till den tyskbaltiske kaptenen Hans von Husen. I Estland ägde han godset Kotko i Peves socken, Narva län. Burghausen inträdde i svensk krigstjänst 1639, var korpral vid Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente, blev löjtnant vid Åbo läns infanteriregemente och 1649 kapten vid Viborgs läns kavalleriregemente. 1650 erhöll han Moiniemi säteri i Kerimäki socken i donation för sina militära insatser och adlades 1652. Han bevistade som adelsman riksdagarna 1652 och 1668, då som ledamot i deputationen över Kunglig Majestäts proposition och var utskottet för reduktionsaffärerna samt 1672, då han var ledamot av utskottet angående kontributionen. Burghausen befordrades 1657 till major och 1659 till överstelöjtnant. Han erhöll 1665 Kunglig Majestäts tillstånd att värva ett eget regemente och blev 1667 år överste för detta så kallade Andra Viborgska dragonregementet eller nya karelska dragonregementet, även kallas burghauserska dragonregementet. Regementet räknade 1668 över 300 man, men kom senare på grund av deserteringar att minska. På grund av att man brukade en vit och fyra svarta fanor kom regementet även att kallas ”de svarta dragonerna”. Regementet hade främst uppgiften att bevaka den ryska gränsen. 1672 kommenderades två av dess kompanier över till Pommern.

Vid krigsutbrottet 1675 räknade regementet tolv kompanier. Vid mönstringen i Markaryd 24 oktober 1676 räknade det 724 man. I slaget vid Lund fick regementet sitt elddop och undergång. Regementet ingick i vänstra flygeln med två skvadroner i första träffen under generallöjtnant Johan Galle och en i andra under Johan Benedict von Schönleben medan en skvadron ingick i centerns andra träff. Då vänstra flygeln under centerns marsch söderut mot Lund fick order att säkra flanken mot danska anfall österifrån, angreps Burghausens regemente av den danska högra flygeln vid Vallkärra och Nöbbelöv. Dragonerna, som slogs till fots men nu saknade stöd av pikenerare och därtill kom att bli åtskiljda från Västgöta ryttare blev tillintetgjorda av det danska kavalleriet. De flesta, däribland Burghausen själv stupad, och endast ett fåtal lyckades ta sig tillbaka till de svenska linjerna, och av dess fanor föll sex i fiendens händer. Man drog dock genom detta uppmärksamheten från övriga trupper på den vänstra flygeln, och bidrog därmed till den svenska segern.

Ägare
Namn: Privat

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket
Den sista augusti 2019 avtäcktes monumentet över Herman von Burghausens Svarta Dragonregemente i parken vid Moinniemi herrgård i Moinsalmi. Mer än hundra personer hade kommit till avtäckningsceremonin en vacker och varm sommardag. Nyslotts militärhistoriska expert Jukka A. Torvelainen har forskat om Herman von Burghausen och regementet.
Text: EVERSTI HERMAN VON BURGHAUSEN ASUI JA KOKOSI RYKMENTTINSÄ TÄÄLLÄ. MUSTAT RAKUUNAT KAATUIVAT VIIMEISEEN MIEHEEN LUNDIN TAISTELUSSA 4.12.1676
(ÖVERSTE BURGHASEN BODDE OCH SATTE UPP SITT REGEMENTE HÄR. DE SVARTA DRAGONERNA FÖLL TILL SISTE MAN I SLAGET VID LUND 1676.)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1941 Gravsten över finlandsfrivillige Åke Bengtsson på Sandsborgskyrkogården

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)               Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Sandsborgskyrkogården, Stockholm
GPS-angivelse:                          N59°17’0.55″ E18° 5’36.68″

Inventerad
Namn:                                            Claes Grafström
Datum:                                          2025-03-11

Historia
Åke Börje Magnus Bengtsson föddes den 27 mars 1918 i Engelbrekts församling, Stockholm och var bosatt i Örebro. Han deltog i Svenska Frivilligkåren1939-40 i 1.pansarvärnsplutonen. 1941 ingick han i granatkastarplutonen i I. bataljonen/IR 24 (finskt förband). .Han stupade den 22 augusti 1941 vid Ylä-Urpala i Säkkijärvi på grund av minering vid bron därstädes.

Infanteriregemente 24 uppsattes av reservister i Södra Nyland. De härstammade från sydkustens svenskspråkiga kommuner från Kyrkslätt till Strömfors. Reservisternas medelålder var över 30 år och de äldsta var över 40 år. Regementet hörde till största delen till den finskspråkiga 8. Divisionen, som koncentrerades söder om Vederlax i närheten av Finska vikens kust.

I fortsättningskrigets anfallsskede i slutet av augusti deltog regementet framgångsrikt då man överskred Viborgska viken. Denna krigsoperation hörde ihop med den omfattande operationen för att befria Viborg. Krigsoperationen ledde till att den stora Porlampi-mottin uppstod. Inom detta område söder om Viborg blev tre ryska divisioner omringade. Man fick ett mycket stort krigsbyte från området. I samband med detta tillfångatog sanitären Gunnar Bergström från regementets II Bataljon den ryska divisionskommendören generalmajor Kirpitshnikov som han stötte på i skogen, vilket var en händelse i särklass i Finlands krigshistoria. Regementet deltog ytterligare i utrensningen av fiender inom Västra Näset, innan det grupperade sig vid stranden av Finska viken för säkringsuppgifter.

Ägare
Namn:                                            Kyrkogårdsförvaltningen, Stockholm
Adress:
Tfnnr:                                             08-508 30 100
Mail-adress                                  kyrkogardsforvaltningen@stockholm.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket.
Jordfästningen skedde den 1 september i Örebro krematorium. Gravsättning skedde den
7 september i Sandsborgs kapell och urnan gravsattes på Sandsborgs kyrkogård. Gravens plats är kvarter 1 A, grav nummer 84, familjegrav (J E Eriksson). Framför gravvården ligger en gravplatta med de svenska och finska fanorna. Hans namn är upptaget på minnestavlan över stupade Finlandsfrivilliga på Armémuseum liksom på den i Nylands brigads traditionskorsu.
Text på gravstenen: FÄLTVÄBEL ÅKE BENGTSSON * 27.3 1918 STUPADE 22.8.1941 VID VILLMANSTRAND
Informationsskylt Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1941 Gravsten (Hacksells familjegrav) över finlandsfrivillige Alf Engström på Skogskyrkogården, Stockholm

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)               Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Skogskyrkogården, Stockholm
GPS-angivelse:                          N59°16’28.33″ E18° 6’18.23″

Inventerad
Namn:                                            Stefan Folke, Fredrik Creutz
Datum:                                          2025-04-27, 2025-11-01

Historia
Alf Engström föddes den 31 december 1918 i Lerbäck, Örebro län och var bosatt i Stockholm. Han ingick i Svenska Frivilligbataljonen och sårades svårt den 23 oktober 1941 på Hangöfronten och avled samma dag.

Vi förflyttar oss till dagens Frontmuseum i Lappvik. I terrängen alldeles söder om museet fanns tre svenska lyssnarposter: 4a, 4b och 4c, kallad ”Borgen”. Längst österut låg 4a invid gamla vägen, kallad Dödsaltanen. Västerut låg lyssnarposterna 3, 2a och 2b och slutligen bataljonens västligaste postering, lyssnarpost 1. Vid ”Dödsaltanen” stupade innan svenskarna avlöste dem, sju finska soldater. Här föll den 31 augusti soldat Björn Hellbom, lantbrukare från Ljusdal och den 23 oktober soldat Alf Engström, furir vid K 1 och född i Ullared. Bägge träffades av prickskyttar. Vid lyssnarpost 3 mötte sergeant Olle Ek, journalist från Sölvesborg, under kikarspaning den 30 augusti samma öde. På samma plats stupade den 16 september även fältväbel Anders Wigert-Lundström, tjänsteman från Göteborg. Även Wigert-Lundström föll offer för en prickskytts välriktade skott.

Ägare
Namn:                                            Kyrkogårdsförvaltningen, Stockholm
Adress:
Tfnnr:                                             08-508 30 100
Mail-adress                                  kyrkogardsforvaltningen@stockholm.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket.
Jordfästning skedde den 9 november i Skogskapellet, Stockholms södra begravningsplats med gravsättning på dess Skogskyrkogård. Gravens plats är kvarter 45 grav nummer 260, Hacksells familjegrav. På gravvården finns Förbundet Svenska Finlandsfrivilligas minnesemblem. Hans namn är upptaget på minnestavlan över stupade Finlandsfrivilliga på Armémuseum liksom på den i Nylands brigads traditionskorsu.
Text på gravstenen: ALF * 31.12 1918 † 23.10 1941
Informationsskylt Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten