1808 Minnessten över slaget vid Jutas
Land Finland
Kommun (motsv) Nykarleby
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: 3850 m SSV Nykarleby kyrka
GPS-angivelse: N63°29’16.02″ E22°31’20.72″
Inventerad
Namn: Claes och Eva Grafström
Datum: 2023-06-10
Historia
Slaget vid Jutas stod den 13 september 1808, och var en mindre strid under finska kriget.
Slaget har gjorts legendariskt av Johan Ludvig Runebergs dikt Döbeln vid Jutas i Fänrik Ståls sägner. Den svenske översten Georg Carl von Döbeln besegrade en rysk avdelning under general Kosatchovskij.
Upptakt: Den svenska armén var på reträtt i september 1808 efter att ha förlorat sommarens strider. Den svenska huvudarmén drog sig tillbaka från Vasa norrut mot Nykarleby, tätt följd av den ryska huvudstyrkan, under Nikolaj Kamenskij. När ryssarna upptäckte svenskarnas reträtt sände de ut en styrka under ledning av Kosatchovskij längs Lappovägen mot Nykarleby. De hade i uppdrag att skära av reträttvägen för svenskarna, men svenskarna noterade händelsen och svarade med att sända von Döbeln med sina trupper till Nykarleby.
Överste von Döbeln ledde två bataljoner från Björneborgs regemente, Gyllenbögels frikår, samt en avdelning om fyra sexpundskanoner. Artilleriet leddes av löjtnant Johan Peter Hesselius. Döbeln tog omedelbart upp försvarspositioner vid Jutas, strax söder om Nykarleby. Han beordrade sina trupper i linjeformation och väntade på det ryska anfallet. Ett kompani placerades en kilometer framom huvudställningen.
Slaget: Omkring klockan tre på eftermiddagen anfölls det framskjutna kompaniet av den framryckande fienden, men drog sig tillbaka i god ordning till den svenska huvudställningen och tog upp sina positioner på den högra flygeln. Kosatchovskij kom marscherande upp längs vägen tillsammans med sina trupper: tre bataljoner och tre kanoner. De båda arméerna var ungefär lika starka, med omkring 1 500 man var.
När de ryska trupperna var tillräckligt nära beordrade von Döbeln eld och den framryckande fienden stoppades av den brutala eldgivningen. Ryssarna spred ut sitt infanteri i linjeformation och de två arméerna utbytte eldgivning. En tung musköteld och kanonad följde. von Döbeln såg att ryssarna blev slagna till höger, där Gyllenbögels kår slogs modigt. von Döbeln satte kontinuerligt in mer och mer av sina reserver på den högra delen av slagfältet. Under ljudliga hurrarop gick den svenska armén till anfall och bröt slutligen den ryska offensiven. Det svenska artilleriet tystade de ryska kanonerna och Kosatchovskij beslöt att dra tillbaka sina styrkor. De svenska styrkorna ockuperade slagfältet den natten eftersom de väntade ett nytt ryskt anfall, men inget kom.
Efter slaget: Svenskarna förlorade omkring 43 man, av vilka 16 dödades. De ryska förlusterna i döda och sårade uppgick till omkring 130 man. Slaget vid Jutas räddade den svenska reträttvägen norrut, och denna skulle visa sig mycket viktig i och med den svenska förlusten vid Oravais nästa dag. Slaget vid Jutas har setts som ett förspel till slaget vid Oravais.
Ägare
Namn: Nykarleby stad
Adress: Topeliusesplanaden 7, 669 00 Nykarleby
Tfnnr: +35867856111
Mail-adress nykarleby.stad@nykarleby.fi
Vårdare
Namn: Se ägaren
Övrigt
Det mest kända minnesmärket är monumentet vid Juthas slagfält, rest 1885 till minnet av Georg Carl von Döbelns seger därstädes den 13 sept. 1808. Det var under generalguvernören von Heydens tid, som en nådig resolution utverkades 1883 ”för resande av gravvård åt de i slaget vid Juthas fallne krigare.” I mitten av sept. 1885 var monumentet färdigt, ett väldigt stenkummel, på vilket ett stort stenblock hugget av stenhuggarna Lund och Eriksson i form av en bautasten, står upprest. Överst läses det märkligt nog felstavade ortnamnet Juutas, som ju varken är svenska eller finska och datumen 13.9.1808. Nedanför detta återges von Döbelns bild i relief, utförd i brons av skulptören C.E. Sjöstrand.
Monumentet invigdes den 25 sept. 1885 under högtidliga former och i närvaro av en talrik publik, omkring 2000 personer från olika orter i Österbotten. Efter framförandet av ”Vårt land” hölls festtalet av dir. Sundwall, varefter seminariets kör framförde Suomis sång och en hornseptett från Jakobstad exekverade sång och musik. Därefter deklamerade lektor V.K.E. Wichmann med värme och kraft ”Döbeln vid Jutas”, Björneborgarnas marsch spelades och publiken sjöng ”Vår Gud är oss en väldig borg”. Sist höjdes ett niofaldigt leve för H.K.M:t. Alexander III.
Text: På kumlets framsida återfinns på två metalltavlor en strof ur Runebergs dikt Döbeln vid Jutas på svenska och finska:
O FOSTERLAND, HVEM SPANAR DINA ÖDEN? FÖRBORGADT ÄR, OM LYCKAN ELLER NÖDEN
EN GÅNG SKALL RÖJAS I DIN FRAMTIDS DRAG;
MEN HUR DU JUBLAR DÅ, MEN HUR DU KLAGAR, SKALL STÄNDIGT DOCK BLAND DINA SKÖNSTA DAGAR
DU MINNAS DENNA, MINNAS DÖBELNS DAG.
På kumlets baksidan finns två tavlor med text: ”AV FOSTERLANDET TILL DE TAPPRAS MINNE 1885” och ”BJÖRNEBORGARNA GYLLENBÖGELS FRICORPS”.
Informationsskylt: Ja
Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten