1939-45 Minnestavla över stupade Finlandsfrivilliga på Armémuseum

Land                                         Sverige

Kommun (motsv)             Stockholm

Lägesbeskrivning

Kartbeskrivning:                  Inne i trapphuset
GPS-angivelse:                     59°20’5.09″N 18° 4’48.78″E

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                      2015

Historia
I vinterkriget deltog 1940 cirka 9 500 svenska frivilliga. Av dessa ingick 8 400 i Svenska Frivilligkåren, som stred vid Märkäjärvi på Sallafronten. Omkring 200 tjänstgjorde vid artilleriet i Vasa, ett drygt hundratal medverkade i luftförsvaret av Åbo och nästan lika många fanns i kustförsvaret vid Pellinge. Cirka 200 läkare och sjuksköterskor arbetade på militära och civila sjukhus. Svenska Röda korset sände två ambulanser. En upprättade bassjukhus i Nyslott med fältsjukhus i Ruskeala, den andra hade bassjukhus i Muurola med fältsjukhus i Kemijärvi och en mindre avdelning i Ivalo. Hästambulans från Blå Stjärnan verkade i Kupio och 300 arbetare började i mars bygga en försvarslinje öster om Fredrikshamn.
Förluster: 37 miste livet, 45 blev sårade och 140 svårt köldskadade. Fem blev krigsfångar, vilka återkom till Sverige sommaren 1940. Under fortsättningskriget 1941-1944 inskrevs 1 700 svenska frivilliga i Finlands försvarsmakt. Cirka hälften av dem hade deltagit i vinterkriget. Hösten 1941 försvarade Finska Frivilligbataljonen, 800 man stark, ett avsnitt av Hangönäset. Sedan ryssarna i december utrymt Hangö återvände bataljonen till Sverige där den upplöstes. I januari 1942 organiserades Svenska Frivilligkompaniet i Åbo, varefter det transporterades till östfronten. Med namnet Avdelta kompaniet och en styrka på 140 man ingick det i det svenskspråkiga infanteriregementet JR 13. Kompaniet stred i främsta linjen vid Jandeba på Svirfronten under 27 månader till mitten av maj 1944. Därefter deltog det i avvärjningsstriderna på Karelska näset vid Näätälä och Tali-Ihantala, då förlusterna uppgick till 72% av stridsstyrkan, samt vid Saima kanal intill krigsslutet. Sammanlagt 404 man hade tjänstgjort i kompaniet när detta upplöstes i Åbo den 26 september 1944.
Härutöver fanns ett par hundra frivilliga, främst befäl av olika grader, i infanteriet (JR 13, JR 24, JR 61 och ErP 18), artilleriet, kavalleriet, luftvärnet, flygvapnet och flottan. 170 bilmekaniker, ett hundratal stridsvagnsmekaniker och ett tjugotal motorcykelmekaniker ingick i olika militära verkstadsgrupper. Läkare, tandläkare, veterinärer, sjuksköterskor och sjukgymnaster till ett sammanlagt antal av cirka 220 gjorde frivilligtjänst på olika platser. Förluster: 84 stupade, 200 sårade varav en tredjedel blev krigsinvalider. 13 stupade kunde inte omhändertagas, utan kvarblev på slagfälten. En man deserterade till sovjetiska sidan, där han avled i krigsfångenskap. (utdrag ur Svenska Finlandsfrivilligas Minnesförenings hemsida)

Ägare
Namn:                                        Armémuseum
Adress:                                      Riddargatan 13, 114 51 Stockholm
Tfnnr:                                        08-519 563 00
Mail-adress                             info@armemuseum.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnestavla av mässing. Uppsatt 1990 av Förbundet Svenska Finlandsfrivilliga.
Text: På tavlan finns alla 121 namn över stupade Finlandsfrivilliga inklusive fyra utländska medborgare.
Text: FRIVILLIGA I FINLAND VILKA FÖR NORDENS FRIHET OCH SVERIGES ÄRA, STUPAT ELLER AVLIDIT TILL FÖLJD AV KRIGSHÄNDELSERNA 1939 – 1944
FÖRBUNDET SVENSKA FINLANDSFRIVILLIGA HAR 1990 LÅTIT SÄTTA UPP DENNA TAVLA
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939-44 Minnessten över Svenska Finlandsfrivilliga utanför Kavallerikasernens matsal

Land                                         Sverige

Kommun (motsv)              Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Mellan Kavallerikasernens matsal och marketenteribyggnad. Lidingövägen 28
GPS-angivelse:                     59°20’50.98″N, 18° 5’26.57″E

Inventerad
Namn:                                       Claes Grafström
Datum:                                      2015

Historia
I vinterkriget deltog 1940 cirka 9 500 svenska frivilliga. Av dessa ingick 8 400 i Svenska Frivilligkåren, som stred vid Märkäjärvi på Sallafronten. Omkring 200 tjänstgjorde vid artilleriet i Vasa, ett drygt hundratal medverkade i luftförsvaret av Åbo och nästan lika många fanns i kustförsvaret vid Pellinge. Cirka 200 läkare och sjuksköterskor arbetade på militära och civla sjukhus. Svenska Röda korset sände två ambulanser. En upprättade bassjukhus i Nyslott med fältsjukhus i Ruskeala, den andra hade bassjukhus i Muurola med fältsjukhus i Kemijärvi och en mindre avdelning i Ivalo. Hästambulans från Blå Stjärnan verkade i Kupio och 300 arbetare började i mars bygga en försvarslinje öster om Fredrikshamn.
Förluster: 37 miste livet, 45 blev sårade och 140 svårt köldskadade. Fem blev krigsfångar, vilka återkom till Sverige sommaren 1940. Under fortsättningskriget 1941-1944 inskrevs 1 700 svenska frivilliga i Finlands försvarsmakt. Cirka hälften av dem hade deltagit i vinterkriget. Hösten 1941 försvarade Finska Frivilligbataljonen, 800 man stark, ett avsnitt av Hangönäset. Sedan ryssarna i december utrymt Hangö återvände bataljonen till Sverige där den upplöstes.
I januari 1942 organiserades Svenska Frivilligkompaniet i Åbo, varefter det transporterades till östfronten. Med namnet Avdelta kompaniet och en styrka på 140 man ingick det i det svenskspråkiga infanteriregementet JR 13. Kompaniet stred i främsta linjen vid Jandeba på Svirfronten under 27 månader till mitten av maj 1944. Därefter deltog det i avvärjningsstriderna på Karelska näset vid Näätälä och Tali-Ihantala, då förlusterna uppgick till 72% av stridsstyrkan, samt vid Saima kanal intill krigsslutet. Sammanlagt 404 man hade tjänstgjort i kompaniet när detta upplöstes i Åbo den 26 september 1944.
Härutöver fanns ett par hundra frivilliga, främst befäl av olika grader, i infanteriet (JR 13, JR 24, JR 61 och ErP 18), artilleriet, kavalleriet, luftvärnet, flygvapnet och flottan. 170 bilmekaniker, ett hundratal stridsvagnsmekaniker och ett tjugotal motorcykelmekaniker ingick i olika militära verkstadsgrupper. Läkare, tandläkare, veterinärer, sjuksköterskor och sjukgymnaster till ett sammanlagt antal av cirka 220 gjorde frivilligtjänst på olika platser. Förluster: 84 stupade, 200 sårade varav en tredjedel blev krigsinvalider. 13 stupade kunde inte omhändertagas, utan kvarblev på slagfälten. En man deserterade till sovjetiska sidan, där han avled i krigsfångenskap. (utdrag ur Svenska Finlandsfrivilligas Minnesförenings hemsida)

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Tfnnr:                                        08-7887500
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Detta stenblock ingick som ett pansarhinder i Salpalinjen, en försvarslinje som uppfördes med hjälp av den svenska frivilliga arbetskåren. Pansarhindret är ett minnesmärke över den svenska frivilliga krigsinsatsen i Finland 1939-1944.
Minnesmärket restes av Nordiska krigs- och FN-veteranförbundet 27.4.1995
Text: FINLANDS SAK VAR VÅR 1939 – 1944
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2013 Veteranminnesmärket vid Sjöhistoriska museet

Land                                         Sverige

Kommun (motsv)              Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  100 V Sjöhistoriska museet
GPS-angivelse:                     N59°19’56.64″ E18° 6’48.75″

Inventerad
Namn:                                       Claes Grafström
Datum:                                      2015

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Tfnnr:                                         08-7887500
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Kungl Djurgårdsförvaltningen
Adress:                                      Stora Skuggans Väg 22, 115 42 Stockholm
Telefon:                                     08-4026000
Mail-adress:                             se hemsidan på parkchef

Minnesmärket
Namnet kommer från det latinska verbet ”restare”, att stanna, vila, finnas kvar. Minnesmärket består av en vit plattform i konststen (terrazzo) med storlek 10,2×18 meter. Plattformen placerades över en äldre husgrund som troligen härrör från gården Hesslingeberg som revs i samband med Stockholmsutställningen 1930. På plattformen finns intarsia av 10 millimeter breda rostfria stålband som bildar ett mandalamönster. På plattans mitt står en två meter hög skulptur i vit marmor i form av en späd knopp. Själva skulpturen väger cirka 2,5 ton. På plattans norra sida finns tre sittbänkar, utförda i vit konststen. Mot Djurgårdsbrunnsviken avslutas plattan med tre trappsteg. Minnesmärket invigdes på Veterandagen 2013 i närvaro av Carl XVI Gustaf. Platsen är avsedd att även i framtiden vara platsen för firande av Veterandagen i Stockholm och för andra former av hågkomster av veteraner från utlandstjänst inom Försvarsmakten och i annat internationellt fredsbevarande arbete.
Konstnär: Skulptören Monika Larsen Dennis
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1995 Minnesvård över svensk personal i FN-tjänst vid Sjöhistoriska museet

Land                                        Sverige

Kommun (motsv)             Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 100 m V Sjöhistoriska museet
GPS-angivelse:                     N59°19’55.14″ E18° 6’48.89″

Inventerad
Namn:                                      Claes Grafström
Datum:                                    2024-10-03

Historia
Svenska utlandsstyrkan bildades i samband med var medlingen i Palestinakonflikten. Det var FN:s första fredsbevarande operation och Sverige skickade direkt militära observatörer och i maj 2009 fanns svensk personal fortfarande kvar. Till en början deltog utlandsstyrkan uteslutande i operationer som leddes av FN. Först 1995 ändrades detta då utlandsstyrkan deltog i en multinationell styrka i Bosnien ledd av Nato. Det största svenska bidraget vid ett och samma tillfälle var våren 1964. Då deltog Sverige till FN:s fredsfrämjande insatser med tre förband av bataljons storlek samtidigt på tre platser i världen – Cypern i Europa, i Gaza i mellanöstern och i Kongo-Kinshasa i Afrika. På Cypern bestod styrkan av 955 man och i Kongo bidrog förutom bataljonen även med ett flygförband med nio stycken SAAB J 29 ”Flygande tunnan”. Det minsta svenska bidraget till FN sedan statistik började föras var månadsskiftet oktober-november 2008. Då bidrog Sverige med 53 poliser, 23 militära observatörer och sex soldater, sammanlagt 82 personer. Det placerar Sverige på plats 69 bland de 117 länder som bidrar till FN:s fredsfrämjande. Sverige har en lång historia av att deltaga vid internationella insatser. I mitten av 1800-talet skickade Sverige fyra fregatter samt nästan 20 000 soldater för att hjälpa Danmark under Slesvig-holsteinska kriget. År 1911 skickades 38 svenska befäl till Persien för att på landets egen begäran bygga upp det persiska gendarmeriet för att det skulle kunna bekämpa röveri. Denna insats blev så lyckad att även Kina yttrade önskemål om en liknande insats, dessa planer förstördes dock av Första världskrigets utbrott, då svenska militärer behövdes i Sverige. Idag har Svenska utlandsstyrkan personal vid elva konfliktområden runt om i världen. Det största förbandet finns i Afghanistan, där styrkan i februari 2010 var lite över 500 man. Kosovo har näst, och hade 244 man i juli 2008.
(utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                       Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, 107 85 Stockholm
Tfnnr:                                        08-788 75 00
Mail-adress                             exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
FN-monumentet är ett minnesmärke ägnat de svenskar som omkommit i FN-tjänst. Monumentet invigdes 1995. Den 29 maj högtidlighålls årligen Veterandagen i anslutning till FN-monumentet och det 2013 i närheten uppförda Restare. För skulpturens framtagande ansvarade Statens konstråd, Försvarsdepartementet, Kamratföreningen Bataljonen, Djurgårdsförvaltningen och Stockholms konstråd.
Konstnär: Liss Eriksson (1919-2000).
Text: MINNESMÄRKE ÖVER SVENSKAR SOM OMKOMMIT I FN-TJÄNST.
AVTÄCKTES DEN 24 OKTOBER 1995 AV H.M. KONUNG CARL XVI GUSTAF I SAMBAND MED FÖRENTA NATIONERNAS 50-ÅRSJUBILEUM
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1790 Minnessten över slaget vid Svensksund  på Skeppsholmen

Land                                         Sverige

Kommun (motsv)             Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Minnesstenen är rest norr om Långa raden på Skeppsholmen
GPS-angivelse:                         N59°19’30.83″, E18° 5’14.15″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                      2015

Historia
Slaget vid Svensksund, även kallat andra slaget vid Svensksund, var ett sjöslag mellan en svensk och rysk flotta. Det ägde rum i Svensksund (finska Ruotsinsalmi, ryska Rochensalm) utanför nuvarande staden Kotka vid Finska vikens nordöstra kust den 9 juli1790,som en del av Gustav III:s ryska krig. Det utkämpades mellan flottor som nästan helt bestod av årdrivna fartyg (galärer, schebecker, ”skärgårdsfregatter” och kanonslupar). Det blev också det sista större sjöslaget där galärer deltog. Den svenska styrkan låg i en defensiv position vid Svensksund medan den ryska styrkan försökte anfalla och med ett slag förinta den svenska skärgårdsflottan. Det anses vara Sveriges största marina seger någonsin och var en direkt orsak till att kriget kort därefter avslutades genom ett för Sverige fördelaktigt fredsfördrag.
Med tanke på antalet krigsfartyg som deltog i slaget betraktas sjöslaget också vara det allra största i Östersjöns historia.
Efter slaget vid Hogland tog ryssarna initiativet och spänningarna i Sverige ökade. Det första slaget vid Svensksund den 24 augusti 1789 hade slutat med ett stort svenskt nederlag.
Den svenska flottan hade bara några dagar innan slaget lyckats bryta sig ut ur Viborgska viken i det som senare kallats Viborgska gatloppet. Under direkt ledning av svenske kungen Gustav III hade nu man samlat skärgårdsflottan i Svensksund utanför nuvarande staden Kotka i Finland.
Den 5 juli var de årdrivna fartygen i skärgårdsflottan på plats i Svensksund. Kungen ville ta upp striden igen men många officerare motsatte sig det. Överstelöjtnant Carl Olof Cronstedt som anlänt med sin pommerska eskader stöttade kungen kraftigt och utnämndes till flaggkapten. Den ryska flottan leddes av den tyske prinsen Karl av Nassau-Siegen. Striden inleddes på flyglarna. Ryssarna sökte ett avgörande på sin vänstra flygel men svenskarna gick till motanfall och lyckades till sist vid 11-tiden bryta sig igenom med svåra ryska förluster som följd. Bland annat sänktes ryssarnas flytande batteri samt flera ryska galärer. Därefter kom man även åt att beskjuta de stora ryska fartygen i mitten som nu trängdes allt närmare varandra. Den svenska vänstra flygeln var mycket stark och vid 15-tiden lyckades den kringgå fienden genom det grunda sundet mellan Kutsalö och Lehmäsaari och anfalla den ryska högern i ryggen. Nassau begick då sitt ödesdigra misstag då han beordrade sin högerflygel att möta detta anfall. Denna rörelse i den ryska högra flygeln uppfattades som en reträtt och spred sig till de övriga ryska skeppen och förorsakade omfattande oordning i leden. Den ryska centern som var invecklad i hårda strider stod nu isolerad.
Samtidigt utsattes den vänstra ryska flygeln under Slissov för ett hårt angrepp av den svenska vänstra flygeln. Den ryska flottan sköts sönder och samman och vid 16-tiden började de ryska fartygen att fly. Strider pågick tills mörkret föll. Under reträtten förliste många ryska fartyg och ett stort antal strök flagg. Svenska fartyg förföljde de flyende ryska fartygen ännu nästa morgon.
De ryska förlusterna var mycket omfattande och uppgick till ca 60 fartyg, en tredjedel av flottan och cirka 9 500 man varav 6000 togs till fånga. Förlusten var en katastrof för ryssarna. Sverige förlorade endast ca 700 man i döda och sårade samt sex galärer.
Den svenska segern vid Svensksund förändrade radikalt det politiska läget. De avbrutna fredsförhandlingarna kunde återupptas och fred slöts med Ryssland i Värälä i Finland den 14 augusti 1790. Kort därpå kunde den obesegrade kungen återvända till Sverige såsom “fredens återställare”.

Ägare
Namn:                                        Statens Fastighetsverk
Adress:                                      Box 22263, 103 16 STOCKHOLM
Tfnnr:                                        010-478 7000
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av en hög avsmalnande sten av granit rest (uppsatt) 9 juli 1890 till hundraårsminnet av slaget.
Text på framsidan: G III SVENSKSUND DEN 9 OCH 10 JULI 1790.
Text på baksidan: Under en bild av ett ankare omgivet av tre kronor med en rund ring, krönt av krona, finns följande text: MINNESVÅRDEN RESTES 1890.
Informationsskylt:  Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1940-45 Minnesmonument över Skånska flygflottiljen på Bulltofta

Län                                             Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)              Malmö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Bödkareparken, Flygfältsvägen
GPS-angivelse:                      55°35’50.7″N 13°03’32.2″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein och Peter
Wetterberg
Datum:                                      2016-06-27

Historia
Riksdagen beslutade den 28 februari 1940 att Flygvapnet skulle stärkas med ytterligare två jaktflottiljer. F 9 i Göteborg och F 10 i Skåne, i syfte att försvara luftrummet över Göteborgsregionen samt Skåne. Under sommaren 1940 upprättades F 10 som ett detachement på Svea flygflottilj (F 8). Den 1 oktober 1940 omlokaliserades verksamheten provisoriskt till Bulltofta flygplats utanför Malmö. När flottiljen inledde sin verksamhet den 1 oktober 1940, bar den namnet Tionde flygflottiljen, och bestod enbart av en depåstab. Den 1 november samma år utökades dock flottiljen till att omfatta två divisioner. Ett år senare, den 1 november 1941 hade flottiljens organisation utökats till att omfatta tre flygande divisioner, en markdivision och en depåstab. Flottiljen tillhörde till en början Tredje flygeskadern (E 3), vilken var jakteskadern. Även om Bulltofta var flottiljens huvudbas, så var flygplanen under längre perioder baserade på krigsflygfälten i Skåne. Fram till andra världskrigets slut år 1945 var det en hektisk period för F 10. Man gjorde över 28 000 starter och hundratals flygplan avvisades eller lotsades ner på svenska flygfält. Totalt omkom sjutton män från F 10 under krigsåren. Bulltofta var endast en provisorisk flygbas för flottiljen. I den fortsatta planeringen av flottiljens slutliga placering studerades Ödåkra som ett lämpligt alternativ till att förlägga flottiljen. Dock så låg det inom artilleriräckvidd från Danmark. Istället så valdes Barkåkra strax norr om Ängelholm till att förlägga flottilj permanent. Riksdagen beslutade år 1942 om att börja bygga upp flottiljen i Ängelholm trots att det fanns vissa invändningar mot själva placeringen, eftersom man tog i anspråk bördig åkermark. Samma år, 1942, fick flottiljen den 1 juli namnet Skånska flygflottiljen. Den 1 oktober 1945, det vill säga fyra år efter flottiljens officiella födelsedatum, omlokaliserades flottiljen från Malmö till Ängelholm. Flottiljen avvecklades 2003. 

Ägare
Namn:                                       Malmö stad
Adress:                                      Malmö stad, 205 80 Malmö
Tfnnr:                                        040-34 10 00
Mail-adress                             malmostad@malmo.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

Övrigt
Stiliserat propellerförsedd flygmaskin på en mjukt formad båge. Hög granitsockel med minnesplakett som minner om Skånska flygflottiljen F 10 som sattes upp 1940 på Bulltofta där den var förlagd till 1945
Text: KUNGL SKÅNSKA FLYGFLOTTILJEN F 10 VAR BASERAD PÅ BULLTOFTA 1940 – 1945. UNDER DESSA BEREDSKAPSÅR GJORDES VÄRDEFULLA INSATSER FÖR MALMÖS OCH SKÅNES LUFTFÖRSVAR
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939-1945 Minnessten över beredskapen  i Malmö

Län                                           Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)             Malmö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Ribersborg, NÖ hörnet av  Limhamns-fältet. 230 m VNV korsningen Limhamnsvägen-Mariedalsvägen
GPS-angivelse:                    55°36’17.98″N 12°58’35.82″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                      2016-06-27

Historia
Trots att Sverige inte deltog i andra världskriget som krigförande nation var hela landet satt på krigsfot och det svenska försvaret hade en beredskap för att försvara landet mot fientliga anfall. Tiden som andra världskriget pågick kallas därför beredskapstiden. Den 2 december 1939 beslöt den svenska regeringen att mobilisera en arméfördelning, för att skydda den svenska gränsen mot Finland, och den 5 december lät man marinen minera Ålands hav, för att hålla sovjetiska ubåtar borta från Bottenhavet. Den 11 april 1940 inleddes allmän mobilisering i hemlighet (för att inte provocera Tyskland), antalet man under vapen höjdes på några veckor från ca 60 000 till 320 000.
I februari 1942 inträffade februarikrisen, då tyskarna började bygga upp en slagstyrka i Norge för invasion av Sverige, eftersom Hitler var missnöjd med det bristande svenska stödet till krigföringen, och för att han inte trodde att Sverige skulle försvara sig mot britterna om de invaderade (genom Norge). Som svar på detta mobiliserades totalt 300 000 man i en jättelik militärövning i Jämtland i trettiogradig kyla.
Förluster i liv och fartyg gjordes under beredskapstiden. Handelsflottan förlorade 206 fartyg med 1270 omkomna svenskar samt ytterligare 37 omkomna utan förlust av fartyg. Dessutom konfiskerades 25 fartyg. Fiskeflottan förlorade 31 fartyg med 89 omkomna svenskar och örlogsflottan åtta fartyg med 92 omkomna svenskar.
Den svåraste olyckan som drabbade försvaret under kriget, inträffade i oktober 1940, då en transportfärja under en överskeppningsövning sjönk på sjön Armasjärvi, varvid 46 personer omkom. Den 17 september 1941 skedde en förödande explosion då Horsfjärdskatastrofen inträffade. De tre svenska jagarna Klas Uggla, Klas Horn och Göteborg förstördes av en explosion ombord på Göteborg, som startade en brand som spred sig till de två andra fartygen, där de låg för ankar i Hårsfjärden. 33 man dödades och 17 skadades i denna explosion, en av Sveriges värsta katastrofer under krigstiden.

 Ägare
Namn:                                        Malmö stad
Adress:                                      Malmö stad, 205 80 Malmö
Tfnnr:                                        040-34 10 00
Mail-adress                              malmostad@malmo.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av granit ”På vakt” rest (uppsatt) år 1959. Skånska luftvärnskårens kamratförening initierade uppförandet av minnesstenen för att hedra de människor som offrade liv och egendom under beredskapsåren.
Konstnär: Jonas Fröding
H 350 cm, b 110 cm, d 20 cm
Text: PÅ VAKT 1939 – 1945
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1944 Minnesskylt över Skånska luftvärnskåren

Län                                           Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)             Malmö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På Malmö biblioteks Ö gavel,
Regementsgatan 3
GPS-angivelse:                    N55°36’02” E12°59’42”

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                      2016-06-27

Historia Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en självständigare roll inom artilleriet, vilket bland annat resulterade i att ett flertal luftvärnsdivisioner organiserades, där bland annat en division förlades till Malmö. Divisionen sattes upp som en beredskapsdivision av Östgöta luftvärnsregemente den 1 oktober 1941 under namnet Malmö luftvärnsdivision (A 10 M).
Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att avskilja luftvärnet från artilleriet, för att bilda ett eget truppslag, luftvärnet. Förändringen resulterade bland annat i att Malmö luftvärnsdivision avskildes från Östgöta luftvärnsregemente, och bildade den 1 oktober 1942 Skånska luftvärnskåren (Lv 4). Efter provisorisk förläggning förlades kåren den 1 oktober 1943 i ett kasernetablissemang i Husie i östra delarna av Malmö. Inflyttningen skedde fram till 1 december 1943, och den 4 juni 1944 var hölls en ceremoni över inflyttningen i det nya kasernområdet. Genom försvarsbeslutet 1958 kom kåren att omorganiseras till regemente den 1 juli 1962, och fick det nya namnet Skånska luftvärnsregementet (Lv 4). I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, sammanslogs Södra skånska regementet (P 7) med Malmö försvarsområde (Fo 11) och bildade 1976 försvarsområdesregemente P 7/Fo 11. Detta medförde att Skånska luftvärnsregementet som ingick i Malmö försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Södra skånska regementet, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente). Regeringen proposition 1977/78: 65, gällande om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret, antogs av riksdagen den 15 december 1977. Propositionen innehöll bland annat en omlokalisering av Skånska luftvärnsregementet till Ystad för att där samlokaliseras med Södra skånska regementet. Flytten verkställdes 1982. 1994 återfick regementet sitt gamla namn, Skånska luftvärnskåren som slutligt lades ned 1997.
(delvis utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        Malmö stad
Adress:                                      Malmö stad, 205 80 Malmö
Tfnnr:                                        040-34 10 00
Mail-adress                              malmostad@malmo.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplatta av brons uppsatt år 1957 av Skånska luftvärnskårens kamratförening
Text: LUFTVÄRNET I MALMÖ VAR UNDER BEREDSKAPSÅREN 1939 – 1944 FÖRLAGT I DENNA BYGGNAD. KUNGL SKÅNSKA LUFTVÄRNSKÅREN UPPSATTES HÄR 1942. DENNA PLATTA SKÄNKTES AV KÅRENS KAMRATFÖRENING 1957
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1928 Minnesmonument över Kronprinsens husarregemente på Limhamnsfältet

Län                                          Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)             Malmö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Limhamnsfältet, 70 m NV korsningen Limhamnsvägen-Vikingsbergsvägen
GPS-angivelse:                  55°35’37.20″N 12°56’51.93″E

Inventerad
Namn:                                      Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                     2016-06-27

Historia
Kronprinsens husarregemente, K 7 har sitt ursprung från Husarregementet, vilket sin tur har sitt ursprung från Putbus husarkår, som 1757 uppsattes av Fredrik Ulrik Putbus och Philip von Platen. Regementet bildades i samband med att dåvarande kronprins Oscar blev överste i regementet 1822, det erhöll då namnet Kronprinsens husarregemente. Regementet var efter 1822 förlagt till Malmö och Ystad. År 1859, under Karl XV:s regering, ändrades namnet till Konungens värvade husarregemente. Ett år senare, 1860, skedde ännu ett namnbyte till Husarregementet Konung Karl XV. I samband med dåvarande prins Gustav Adolfs födelse 1882 återfick regementet namnet Kronprinsens husarregemente. Regementet var förlagt till Malmö, Ystad (till 1882), Ängelholm (till 1883) och Helsingborg (till 1897). År 1897 förlades hela regementet till nybyggda kaserner i Malmö samtidigt som en skvadron från regementet överfördes till Livgardet till häst i Stockholm. Genom försvarsbeslutet 1925 slogs Skånska husarregementet (K 5), Skånska dragonregementet (K 6), och Kronprinsens husarregemente (K 7) samman den 1 januari 1928 och bildade det nya regementet Skånska kavalleriregementet (K 2) i Helsingborg. Kronprinsens husarregementes kaserner vid Regementsgatan i Malmö användes efter regementets nedläggning till olika civila verksamheter, bland annat fanns länge den populära dansrestaurangen Arena i den före detta officersmässen. Byggnaderna revs sedan 1960, varefter ”skyskrapan” Kronprinsen uppfördes på det gamla regementsområdet.
(utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Malmö stad
Adress:                                      Malmö stad, 205 80 Malmö
Tfnnr:                                        040-34 10 00
Mail-adress                              malmostad@malmo.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmonument av sandsten och tegel samt två plaketter av brons uppsatt på en mur av tegel avtäcktes år 1980. Vapnet satt ursprungligen över huvudportalen till Kronprinsens husarregementes kasern (byggd 1896) vid Regementsgatan. Kasernerna revs 1960 för att ersättas av 26-våningshuset Kronprinsen. Monumentet är nu placerat på husarernas gamla övningsplats, Limhamnsfältet
Text vänstra skylten: 1897 FÖRLADES KRONPRINSENS HUSARREGEMENTE TILL DE NYBYGGDA KASERNERNA I MALMÖ. ÖVER INKÖRSPORTEN MOT REGEMENTSGATAN PLACERADES SOM BRUKLIGT VAR ETT RIKSVAPEN I DETTA FALL HUGGET I SANDSTEN AV BILDHUGGAREN W WELTZ ÅR 1896
Text högra skylten: KRONPRINSENS HUSARREGEMENTE INDROGS 1928. ÅR 1960 REVS BYGGNADEN. RIKSVAPENSTENEN TILLVARATOGS PÅ INITIATIV AV LV 4 KAMRATFÖRENING. DEN RESTES 1980 PÅ LIMHAMNSFÄLTET DÄR HUSARREGEMENTET TIDVIS HADE SIN ÖVNINGSPLATS
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1710 Två minnesstenar över slaget vid Helsingborg

Län                                        Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)          Helsingborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Ringstorpsvägen, framför entrén till Ringtorps vattentorn, ”Borgen”
GPS-angivelse:               56°3’42.16″N 12°42’9.73″E

Inventerad
Namn:                                 Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                2016-06-27

Historia
Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 (enligt den svenska kalendern; 27 februari enligt den julianska och 10 mars enligt den gregorianska) vid Ringstorpshöjden nordöst om dåvarande Helsingborg. De stridande parterna var den danska invasionsarmén på 14 000 man, ledd av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och den lika stora segrande svenska armén ledd av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock. Slaget hade sin upptakt när Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava år 1709 genom att på hösten samma år landstiga med en invasionsarmé vid Råå. Då större delen av de svenska stridskrafterna hade utplånats vid Poltava, var styrkorna i landet i för dåligt skick för att bjuda tillräckligt försvar. Stenbock tvingades därför dra sig tillbaka till Småland, där en ny armé tränades upp. Under tiden ryckte den danska armén allt längre in i Skåne, med målet att inta flottbasen i Karlskrona. När Stenbock slutligen kunde tåga in i Skåne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, där det avgörande slaget sedan stod. Slaget slutade i svensk seger och efterföljdes av en dansk reträtt från Skåne. Detta blev därmed Danmarks sista större kraftsamling att återta Skånelandskapen.

Ägare
Namn:                                       Helsingborgs stad
Adress:                                      Helsingborg kontaktcenter, Stortorget 17
Tfnnr:                                        042-10 50 00
Mail-adress                             kontaktcenter@helsingborg.seAdress:

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
1) Vid 150-årsminnet av slaget, den 28 februari 1860, restes en blygsam minnessten av granit på Ringstorpshöjden i Helsingborg.
Text: MS D 28 FEB 1710
2) Vid 250-årsminnet av slaget 1960 restes ännu en minnessten på Ringstorpshöjden av kommunen.
Text: TILL ERINRAN OM SLAGET VID HÄLSINGBORG DEN 28 FEBRUARI 1710 SAMT TILL MINNET AV SVENSKA OCH DANSKA KRIGSMÄN SOM DÄR KÄMPADE OCH FÖLLO LÄT HÄLSINGBORGS STAD PÅ SLAGFÄLTET RESA DENNA STEN DEN 28 FEBRUARI 1960
Informationsskylt:  Ja

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten