1718 Minnessten över Armfelts återtåg i Vallan, Ånn

 Län                                           Jämtland

Kommun (motsv)               Åre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   150 m Ö Karolinergården, Vallan, Ånn
GPS-angivelse:                    63°19’39.00″N 12°32’43.70″E

Inventerad
Namn:                                       Anders Kihl
Datum:                                      2016-09-13

Historia
Efter det att Karl XII kommit hem till Sverige år 1715 så slog han sig ner i Ystad och arbetade hårt för att få rikets ekonomi på fötter igen – och då samtidigt kunna skriva ut fler soldater, köpa in fler hästar och tillverka fler kanoner. Men inte för att ta tillbaka de förlorade finska länen. Slaget som han förberedde – det som kanske skulle ha fått Sveriges och Nordens historia att ta en annan vändning – var nämligen slaget mot Norge. En arme på 40 000 man gjordes i ordning. Planen var att general Armfelt skulle ta en styrka på 11 550 karoliner, varav ca 8 000 var stridande förband, och anfalla det nordliga Trondheim, för att kapa Norge på mitten. Dessutom var Trondheim en viktig stad och dess erövrande skulle betyda mycket för fälttåget. Själv skulle Karl XII ta huvudstyrkan i söder och gå genom Halden mot Kristiania. I november belägrades fästningen Fredriksten nära Halden, och under kungens direkta order framskred belägringen mycket fort. Den svenska belägringen fortskred sakta och en svensk seger låg inte helt utom räckhåll. Men då, den 30 november, träffades kung Karl XII av en kula som genomborrade bägge tinningarna och direkt medförde döden. Fälttåget avbröts; sydarmén marscherade tillbaka till Sverige medan nordarmén stod kvar utanför Trondheim längre norrut. Så snart Armfelt blivit informerad om kungens död (och även avbrytandet av huvudanfallet), beslöt även han att retirera. Det blev en hård återmarsch, genom kallt klimat och soldaterna led svårt av törst, kyla och överraskades även av en snöstorm. Hälften av dem, 3 000 man, kom aldrig tillbaka från vad som brukar kallas Karolinernas dödsmarsch.

 Ägare
Namn:                                            Officerskassan I 5 c/o Håkan Kjellsson
Adress:                                           Drontvägen 3, 832 56 FRÖSÖN
Telefon:                                         070 383 2598
Mail-adress:                                hakan.kjellsson@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Ett tre meter högt minnesmärke av Ragundagrant rest mitt på graven och invigt den 17 juli 1899 av landshövding Sparre, häradshövding Geete och lektor Kardell. En vid stens fot placerad täljstensplatta fördes 1910 till Östersund för att ej förstöras. Minnesmärket är omgivet av en inhägnad bestående av åtta st 8 cm kanoneldrör m/1853 med handtagen förenade av järnkedjor.
Text övre fältet: HÄR HVILA TAPPRE KAROLINER DÖDE 1719
Text nedre fältet: SVENSKA MÄN OCH KVINNOR RESTE STENEN 1899
Informationsskylt:  Ja

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1719 Minnessten över Armfeldts återtåg vid Hårbörsta gård, Björnänge

Län                                           Jämtland

Kommun (motsv)               Åre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I Byn mellan gamla vägen och E14. 100 m NNO vägskälet väg 659-Jämtgårdsvägen
GPS-angivelse:                      63°22’30.68″N 13° 9’11.42″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2016-09-13

Historia
Efter det att Karl XII kommit hem till Sverige år 1715 så slog han sig ner i Ystad och arbetade hårt för att få rikets ekonomi på fötter igen – och då samtidigt kunna skriva ut fler soldater, köpa in fler hästar och tillverka fler kanoner. Men inte för att ta tillbaka de förlorade finska länen. Slaget som han förberedde – det som kanske skulle ha fått Sveriges och Nordens historia att ta en annan vändning – var nämligen slaget mot Norge. En arme på 40 000 man gjordes i ordning. Planen var att general Armfelt skulle ta en styrka på 11 550 karoliner, varav ca 8 000 var stridande förband, och anfalla det nordliga Trondheim, för att kapa Norge på mitten. Dessutom var Trondheim en viktig stad och dess erövrande skulle betyda mycket för fälttåget. Själv skulle Karl XII ta huvudstyrkan i söder och gå genom Halden mot Kristiania. I november belägrades fästningen Fredriksten nära Halden, och under kungens direkta order framskred belägringen mycket fort. Den svenska belägringen fortskred sakta och en svensk seger låg inte helt utom räckhåll. Men då, den 30 november, träffades kung Karl XII av en kula som genomborrade bägge tinningarna och direkt medförde döden. Fälttåget avbröts; sydarmén marscherade tillbaka till Sverige medan nordarmén stod kvar utanför Trondheim längre norrut. Så snart Armfelt blivit informerad om kungens död (och även avbrytandet av huvudanfallet), beslöt även han att retirera. Det blev en hård återmarsch, genom kallt klimat och soldaterna led svårt av törst, kyla och överraskades även av en snöstorm. Hälften av dem, 3 000 man, kom aldrig tillbaka från vad som brukar kallas Karolinernas dödsmarsch.

 Ägare
Namn:                                            Officerskassan I 5 c/o Håkan Kjellsson
Adress:                                           Drontvägen 3, 832 56 FRÖSÖN
Telefon:                                         070 383 2598
Mail-adress:                                 hakan.kjellsson@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Karolinergrav upptäckt 1933 under plöjningsarbeten i Hårbörsta i Björnänge.
Minnessten 4 m hög m av grå granit invigt 18 juli 1937 av generallöjtnant A Lyström på initiativ av en kommitté bestående av fil dr Hanna Rydh Munck af Rosenschöld, konsul Erik Maijström, överste K E Beskow, skriftställare T Boberg, direktör T Marcus och hemmansägare K Olsson Karlsson. Markområdet överlämnades genom gåvobrev den 19 januari 1937 av direktör Marcus till I 5 officerskår.
Konstnär är skulptör Olof Ahlberg
Text under ett kors: ÅT ARMFELDTS KAROLINER, SVERIGES OCH FINLANDS SÖNER, SOM VILA I ÅREDALENS JORD.
Informationsskylt: Ja

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1719 Minnessten över Armfeldts återtåg vid skansen i Duved

 Län                                           Jämtland

Kommun (motsv)               Åre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    2 km väster Duveds kyrka, 300 m söder E 14
GPS-angivelse:                      63°23’29.29″N 12°52’29.82″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2016-09-13

Historia
Efter det att Karl XII kommit hem till Sverige år 1715 så slog han sig ner i Ystad och arbetade hårt för att få rikets ekonomi på fötter igen – och då samtidigt kunna skriva ut fler soldater, köpa in fler hästar och tillverka fler kanoner. Men inte för att ta tillbaka de förlorade finska länen. Slaget som han förberedde – det som kanske skulle ha fått Sveriges och Nordens historia att ta en annan vändning – var nämligen slaget mot Norge. En arme på 40 000 man gjordes i ordning. Planen var att general Armfelt skulle ta en styrka på 11 550 karoliner, varav ca 8 000 var stridande förband, och anfalla det nordliga Trondheim, för att kapa Norge på mitten. Dessutom var Trondheim en viktig stad och dess erövrande skulle betyda mycket för fälttåget. Själv skulle Karl XII ta huvudstyrkan i söder och gå genom Halden mot Kristiania. I november belägrades fästningen Fredriksten nära Halden, och under kungens direkta order framskred belägringen mycket fort. Den svenska belägringen fortskred sakta och en svensk seger låg inte helt utom räckhåll. Men då, den 30 november , träffades kung Karl XII av en kula som genomborrade bägge tinningarna och direkt medförde döden. Fälttåget avbröts; sydarmén marscherade tillbaka till Sverige medan nordarmén stod kvar utanför Trondheim längre norrut. Så snart Armfelt blivit informerad om kungens död (och även avbrytandet av huvudanfallet), beslöt även han att retirera. Det blev en hård återmarsch, genom kallt klimat och soldaterna led svårt av törst, kyla och överraskades även av en snöstorm. Hälften av dem, 3 000 man, kom aldrig tillbaka från vad som brukar kallas Karolinernas dödsmarsch.

Ägare
Namn:                                            Officerskassan I 5 c/o Håkan Kjellsson
Adress:                                           Drontvägen 3, 832 56 FRÖSÖN
Telefon:                                         070 383 2598
Mail-adress:                                 hakan.kjellsson@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke är en 10 m hög obelisk av stockholmsgranit rest den 6 september 1892 på en höjd intill Millestgården på platsen för Duveds skans från 1658 av chefen för Hälsinge regemente överste af Munck. Initiativtagare var majoren vid Generalstaben J G Björlin och majoren vid Dalregementet G Leksell och marken skänktes av hemmansägare Jöns Mårtensson.
Stenen är ritad av arkitekt Ferdinand Boberg och höggs i Stockholm
Text under en nordstjärna: 1719 ÅRS KAROLINER
Text på sockeln: AF FOSTERLANDET
Informationsskylt: Ja

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1719 Minnessten och -platta över Armfeldts återtåg vid kapellet i Handöl

 Län                                           Jämtland

Kommun (motsv)                Åre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Vid Oppgården mitt emot Handöls kapell 100 m söder om bron
GPS-angivelse:                        63°15’32.51″N 12°26’4.02″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2016-09-13

Historia
Efter det att Karl XII kommit hem till Sverige år 1715 så slog han sig ner i Ystad och arbetade hårt för att få rikets ekonomi på fötter igen – och då samtidigt kunna skriva ut fler soldater, köpa in fler hästar och tillverka fler kanoner. Men inte för att ta tillbaka de förlorade finska länen. Slaget som han förberedde – det som kanske skulle ha fått Sveriges och Nordens historia att ta en annan vändning – var nämligen slaget mot Norge. En arme på 40 000 man gjordes i ordning. Planen var att general Armfelt skulle ta en styrka på 11 550 karoliner, varav ca 8 000 var stridande förband, och anfalla det nordliga Trondheim, för att kapa Norge på mitten. Dessutom var Trondheim en viktig stad och dess erövrande skulle betyda mycket för fälttåget. Själv skulle Karl XII ta huvudstyrkan i söder och gå genom Halden mot Kristiania. I november belägrades fästningen Fredriksten nära Halden, och under kungens direkta order framskred belägringen mycket fort. Den svenska belägringen fortskred sakta och en svensk seger låg inte helt utom räckhåll. Men då, den 30 november, träffades kung Karl XII av en kula som genomborrade bägge tinningarna och direkt medförde döden. Fälttåget avbröts; sydarmén marscherade tillbaka till Sverige medan nordarmén stod kvar utanför Trondheim längre norrut. Så snart Armfelt blivit informerad om kungens död (och även avbrytandet av huvudanfallet), beslöt även han att retirera. Det blev en hård återmarsch, genom kallt klimat och soldaterna led svårt av törst, kyla och överraskades även av en snöstorm. Hälften av dem, 3 000 man, kom aldrig tillbaka från vad som brukar kallas Karolinernas dödsmarsch.

 Ägare
Namn:                                            Officerskassan I 5 c/o Håkan Kjellsson
Adress:                                           Drontvägen 3, 832 56 FRÖSÖN
Telefon:                                         070 383 2598
Mail-adress:                                 hakan.kjellsson@mil.se

Vårdare
Namn:                                          Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av täljsten vid vars fot en täljstensskiva med inskription ligger restes den 16 augusti 1941 i närvaro av överste Stenbeck, konsul Erik Maijström, skriftställare Torsten Boberg, f d överstelöjtnanten F Schenström m fl. Mur och minnestavla byggdes 1968
Initiativtagare var skriftställare Torsten Boberg och konsul Erik Maijström
Konstnär: Skulptören Olof Ahlberg
Text på gravmonumentet: KAROLINSKA KRIGSMÄN BEGROVOS HÄR 1719 STENEN REST 1940
Text på täljstensskivan: 1719 JANUARI BEGROFS HÄR KRIGSFOLK, 1870 ÄR STENEN NYUPPSATT OCH RISTAD TILL ÅMINNELSE AV HERR PASTOR L E FESTIN (den ursprungliga tavlan hittades 1889 av hemmansägare Henrik Olausson).
1968 byggdes del av en kyrkogårdsmur med en minnestavla upp i anslutning till minnesstenen
Text på minnestavlan under ett kors: ANNO 1719 DEN 20 JAN BEGROFS HÄR 600 MENNISKOR
ORDEN RISTADES IN I EN STEN SOM DÄREFTER MÅHÄNDA EN TID VARIT GRAVVÅRD. SÅ GLÖMDES GRIFTEN INTILL 1889 DÅ STENEN KOM I DAGEN INVID ÅBRÄDDEN. GRAVEN FANN MAN 1936. 1940 VÅRDSATTES DEN OCH MUREN LADES 1967. SEDAN 1949 FÖRVARAS STENEN I KAPELLET
Informationsskylt: Ja

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1719 Minnessten över Armfeldts återtåg vid Oppgården, Handöl

 Län                                           Jämtland

Kommun (motsv)                Åre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Följ Handölån från gravmonumentet 300 m. Sväng höger 200 m ut på ett fält. Höger 100 m
GPS-angivelse:                      63°15’23.98″N 12°26’13.72″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2016-09-13

Historia
Efter det att Karl XII kommit hem till Sverige år 1715 så slog han sig ner i Ystad och arbetade hårt för att få rikets ekonomi på fötter igen – och då samtidigt kunna skriva ut fler soldater, köpa in fler hästar och tillverka fler kanoner. Men inte för att ta tillbaka de förlorade finska länen. Slaget som han förberedde – det som kanske skulle ha fått Sveriges och Nordens historia att ta en annan vändning – var nämligen slaget mot Norge. En arme på 40 000 man gjordes i ordning. Planen var att general Armfelt skulle ta en styrka på 11 550 karoliner, varav ca 8 000 var stridande förband, och anfalla det nordliga Trondheim, för att kapa Norge på mitten. Dessutom var Trondheim en viktig stad och dess erövrande skulle betyda mycket för fälttåget. Själv skulle Karl XII ta huvudstyrkan i söder och gå genom Halden mot Kristiania. I november belägrades fästningen Fredriksten nära Halden, och under kungens direkta order framskred belägringen mycket fort. Den svenska belägringen fortskred sakta och en svensk seger låg inte helt utom räckhåll. Men då, den 30 november, träffades kung Karl XII av en kula som genomborrade bägge tinningarna och direkt medförde döden. Fälttåget avbröts; sydarmén marscherade tillbaka till Sverige medan nordarmén stod kvar utanför Trondheim längre norrut. Så snart Armfelt blivit informerad om kungens död (och även avbrytandet av huvudanfallet), beslöt även han att retirera. Det blev en hård återmarsch, genom kallt klimat och soldaterna led svårt av törst, kyla och överraskades även av en snöstorm. Hälften av dem, 3 000 man, kom aldrig tillbaka från vad som brukar kallas Karolinernas dödsmarsch.

 Ägare
Namn:                                            Officerskassan I 5 c/o Håkan Kjellsson
Adress:                                           Drontvägen 3, 832 56 FRÖSÖN
Telefon:                                         070 383 2598
Mail-adress:                                 hakan.kjellsson@mil.se

Vårdare
Namn:                                         Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av Ragundagranit rest den 13 augusti 1911 på initiativ av tandläkare Hjort af Ornäs samt hemmansägare J Möllner. Invigningsceremonin genomfördes av landshövding Widén, rektor Selin och general Wrangel. Minnesstenen är inhägnad av sju granitpelare förenade med en kedja. H 3,0 m, b 1,1 m, d 0,4 m
Konstnär: Stenhuggare Holmberg
Text: ÅT MINNET AV 1719 ÅRS KAROLINER RESTES STENEN 1911
Informationsskylt: Ja

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1728 Minnessten över Kalmar regementes plats Staby hed i Högsby

 Län                                           Kalmar

Kommun (motsv)               Högsby

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Invid väg 34 sydost om Staby
GPS-angivelse:                       57°9’0.45″N 16°2’27.50″E

Inventerad
Namn:                                       C-G Petersson
Datum:                                     Maj 2016

Historia
Första gången som Kalmar regemente mönstrades på Staby hed vid Högsby var den 13 mars 1648 med en styrka av åtta kompanier. När indelningsverket trätt i funktion och Karl XI fått ordning på sina regementen och utbildningen gällde det att snarast hitta lämplig övnings- och mötesplats. Generalkvartermästaren Erik Dahlberg gav regementscheferna instruktion om hur kampementplatserna skulle vara beskaffade. Vid Kalmar regemente hade man goda erfarenheter av både Staby och Hulingsryd (Hultsfred). Att valet föll på Staby kan ha haft flera orsaker. Dels är platsen ”lämplig och bekvämlig att kampera på, dels är orten artig”. Det sista får man anta ha haft en stor betydelse för valet av Staby. Regementet samlades därför där på försommaren 1685.

 Ägare
Namn:                                       Göta ingenjörregemente (Ing 2)
Adress:                                      Box 1002, 57528 Eksjö
Tfnnr:                                        0381-180 00

Vårdare
Namn:                                        I 12 kamratförening c/o Kurt-Lennart  Larsson Adress:                                      Forsgrensgatan 12, 575 96 Eksjö
Tfnnr:                                         073-691 08 89

Övrigt
Familjen Hult på Staby lät 1928 resa minnesmärket av granit. Det är omgivet av en låg stenmur och en flaggstång finns i anslutning till minnesstenen      Text: PÅ DESSA FÄLT VAPENÖVADE CALMARE REGEMENTE 1685 – 1782
FAMILJEN HULT PÅ STABY LÄTRESA STENEN 1928
Informationsskylt: Nej

C G Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1796 Minnessten över Kalmar regementes övningsplats i Mariannelund

 Län                                         Jönköping

Kommun (motsv)             Eksjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:               Östra utfarten till Mariannelund invid väg 40
GPS-angivelse:                  N57°37’6″ E15°35’17”

Inventerad
Namn:                                      C-G Petersson
Datum:                                    2016-09-05

Historia
När det stod klart att Kalmar regemente skulle flytta från Staby erbjöd generallöjtnant Gustaf Adolf von Siegroth gratis mark på Mariannelund (egendomen hette tidigare Strömstorp men döptes om efter Siegroths hustru som hette Mariana). Erbjudandet var generöst och svårt att säga nej till. I gåvobrevet, daterat 13 februari 1781, angavs området till 1000 alnar. Motivet för donationen var ”göra Calmare Regemente plaisir, vid vilket jag tjänat länge, och som nu ingen exercisplats ägde”. I slutet av donationsbrevet heter det ”och även väl för att åstadkomma någon förmån för min egendom”. Övningsområdet motsvarade inte förväntningarna. Regementschefen överste Carl Mörner af Tuna meddelar i en skrivelse till Kungl. Maj:t ”de sumpmarker som finnas intill lägret avge kalla och osunda ångor, vilka förorsaka stor sjuklighet hos truppen”. Av skrivelsen framgår vidare att vattenbrunnen sinade.

 Ägare
Namn:                                        Göta ingenjörregemente (Ing 2)
Adress:                                      Box 1002, 57528 Eksjö
Tfnnr:                                        0381-180 00

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärket av småländsk granit tillkom på initiativ av majoren Folke Rudelius och avtäcktes den 21 augusti 1948 av f.d. stamindelte furiren Karl Johan Alvin.
Den mark på vilken minnesmärket fått sin plats uppläts kostnadsfritt av fru Ester Bjugger.
Minnesmärket kringgärdades av stenpollare och kätting den 21 augusti 1982 i samarbete mellan Eksjö kommun och regementet.
Konstnär: Huggen av Oskar och Georg Högström, Mariannelunds stenhuggeri
Text: 1782 – 1796 HADE KALMAR REGEMENTE SIN MÖTESPLATS HÄR. MARIANNELUNDS GRUNDLÄGGARE GENERALEN GUSTAF ADOLF von SIEGROTH SKÄNKTE MARKOMRÅDET MINNESSTENEN RESTES 1948
Informationsskylt:  Nej

C G Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2015 Veteranminnesmärke i Badhusparken, Östersund

Län                                            Jämtland

Kommun (motsv)               Östersund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   I Badhusparkens NO del
GPS-angivelse:                      63°10’47.86″N 14°37’48.65″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2016-09-12

Historia
FN bildades 1945 och tiotusentals svenska medborgare har sedan dess verkat för fred under FN-mandat.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:

Vårdare
Namn:                                        ?

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest den 30 maj 2015 i samband med Hemvärnets 75-årsjubileum av Norrbottens regemente, Fältjägargruppen och Östersunds kommun    
Text: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN. MINNS DE STUPADE
Informationsskylt: Ja

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnessten över Hjärpe skans och 1893 Norrlands artilleriregemente, Järpen

Län                                           Jämtland

Kommun (motsv)              Åre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På en kulle N E14 i Järpen
GPS-angivelse:                      63°21’12.06″N 13°26’48.12″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2016-09-13

Historia
I Järpen har det funnits två skansar, en nere vid älven och en uppe på den intilliggande kullen. Båda är byggda av svenskarna i syfte att befästa den från Norge erövrade provinsen Jämtland. Efter det norska anfallet 1677 då norrmännen intog skansen påbörjades ett kraftigt stentorn uppe på kullen. År 1700 förbättrades skansen med en hög vall med en palissad som hade fem bastioner. Samtidigt byggdes den ännu bevarade krutkällaren. 1734 övergavs skansen och kanonerna togs bort men 1788 återupprustades den igen.

År 1808 stod den sista striden vid skansen. Den 16 augusti anföll 644 norrmän men slogs tillbaka. Påföljande år återkom de med en större styrka på 1824 man under ledning av kapten von Kogh. Den svenska besättningen på närmare 200 man flydde och norrmännen kunde utan strid inta skansen. Den 25 juli skrevs dock fredsavtalet under och den 29 juli påbörjades norrmännens reträtt. Skansen övergavs därefter och förföll snabbt.

Ägare
Namn:                                       Åre kommun (Kultur och Fritid)
Adress:                                      Norra vägen 21, 830 05 Järpen
Tfnnr:                                        0647-16 10 00

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit vid skansruinen rest år 1912 med stationsinspektören Algot Rehn i Järpen som initiativtagare. 1993 satte Norrlands artilleriregemente upp en minnesplatta i bron på minnesmärket.
Text 1: HJERPE SKANS 1809 – 1909
Text 2: TILL MINNE AF 100 ÅRIG FRED
Text på kopparplatta: I HJÄRPE SKANS INGICK NORRLÄNDSKT ARTILLERI FRÅN FRÖSÖN KUNGLIGA NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTE ORGANISERADES 1893
Informationsskylt: Ja

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1893 Minnesmärke över Norrlands artilleriregemente på Mörsils skans

Län                                           Jämtland

Kommun (motsv)               Åre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Hembygdsgården mitt emot Mörsils kyrka vid E 14
GPS-angivelse:                    63°18’28.17″N 13°38’0.64″E

Inventerad
Namn:                                       Anders Kihl
Datum:                                     2016-09-13

Historia
Mörsils skans byggdes 1611. Den spelade en viktig roll under 1600-talets gränsstrider med Norge, då den flera gånger blev iståndsatt och åter förstörd. Lämningar syns fortfarande på platsen. Under Hannibalsfejden invaderades Jämtland. Den dansk-norska armén bestod totalt av cirka 800 soldater som fick hjälp av Jämtlands kompani bestående av 350 jämtar. Bonden Olof Svensson i Bye och norrmännen planerade ett bakhåll på svenskarna under kapten Olof Svensson. Bonden bjöd på fest natten mellan den 29 och den 30 maj på sin gård. Kaptenen och ett 50-tal soldater kom och samma antal hade lämnats kvar i Mörsils skans för att vakta denna. När festen hade pågått tillräckligt länge signalerade bonden till de norska och danska soldaterna att anfalla. De lyckade att överraska svenskarna och dödade samtliga. Efter denna händelse anfölls och erövrades Mörsils skans.

Ägare
Namn:                                        Mörsils hembygdsförening c/o Lena Wallin
Adress:                                      Pizarros väg 110, 830 04 Mörsil
Tfnnr:                                         070-556 74 55
Mail-adress                              lena.wallin.1@telia.com

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest år 1993. H 0,9 m, b 0,90 m, d 0,40 m
Text på kopparplatta: I MÖRSILS SKANS INGICK NORRLÄNDSKT ARTILLERI FRÅN FRÖSÖN
KUNGLIGA NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTE ORGANISERADES 1893
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten