Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr F06

1906 Minnessten över Livskvadron vid Smålands husarregemente

Län                                         Jönköpingf06

Kommun (motsv)             Eksjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Höger sida av Solbergavägen mot Anneberg
GPS-angivelse:                   57°40’39.82″N 14°56’36.22″E

Inventerad
Namn:        Carl-Gustaf Peterson och Eibert Einarsson
Datum:                                      2016-10-14

Historia Regementet har sitt ursprung i en ryttarfana, vilken 1543 sattes upp i Kronobergs- och Kalmar län. Ytterligare småländska fanor uppsattes därefter, vilka senare organiserades som kompanier. Från 1628 organiserades dessa till ett regemente om åtta kompanier, med Per Brahe som dess regementschef. I 1634 års regeringsform omnämns förbandet som ”Smålands- och Ölands ryttare”, men omtalades oftast som enbart ”Smålands ryttare”. Regementet blev indelt 1684, och benämndes från samma tid som Smålands kavalleriregemente. År 1709 föll hela regementet i fångenskap i samband med Kapitulationen vid Perevolotjna, men kom att återuppsättas samma år i Sverige igen. År 1801 ändrades regementets namn till Smålands lätta dragonregemente, vilket 1806 förkortades till Smålands dragonregemente. År 1812 blev en del av regementet självständigt under namnet Smålands dragonregementes infanteribataljon (senare Smålands grenadjärkår (I 7), som jämte Blekinge bataljon (I 30) blev ursprunget till Karlskrona grenadjärregemente (I 7)). Resterande del av regementet, som var indelt i östra Småland, förblev kavalleri och fick 1822 sitt slutliga namn, Smålands husarregemente. Genom 1925 års försvarsbeslut beslutades att Smålands husarregemente skulle avvecklades 31 december 1927. Detta föranledde en berömd kommentar av Torgny Segerstedt i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: Bort rida Smålands ryttare. Det förflutnas skuggor jaga förbi. Kvar står ministären Sandler och myser i solskenet. Från den 1 januari 1928 övergick regementet till Avvecklingsorganisation, vilken verkade fram till 31 mars 1928.

 Ägare
Namn:                                            Eksjö Musei- och Hembygdsförening, c/o Håkan Åkvist
Adress:                                           Läroverksgatan 9, 575 31 Eksjö
Tfnnr:                                             0381-137 39
Mail-adress                                  hakan.akvist@spray.se

Vårdare
Namn:                                            Göta ingenjörregemente (Ing 2)
Adress:                                           Box 1002, 575 28 Eksjö
Tfnnr:                                              0381-180 00

Övrigt
Minnesmärke av småländsk granit rest den 2 juni 1933   Konstnär: F d indelte husaren 73 Södra Vedbo skvadron. Huggen av stenhuggaren Oscar Högström
Text under skvadronsmärke: HÄR SAMLADES LIF SKVADRON AF KUNGL SMÅLANDS HUSARREGEMENTE INTILL ÅR 1906
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustaf  Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakt

Registerkort Nr F04

1901 Minnessten över Smålands grenadjärkår

Län                                           Jönköpingf05

Kommun (motsv)              Eksjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Se karta vid rastplats Ränneslätt
GPS-angivelse:                    57°40’32.83″N 14°56’28.86″E

Inventerad
Namn:                                      Carl-Gustaf Petersson
Datum:                                     2016 oktober

Historia
Smålands grenadjärkår härledde sitt ursprung från Smålands dragonregemente, som 1812 delades i en infanteri- och en kavalleridel. Infanteridelen fick 1888 namnet Smålands grenadjärkår. Smålands grenadjärkår övades på Ränneslätt som anses vara den svenska militära övningsplats som varit i bruk längst tid, från 1686 och framåt. Kåren sammanslogs 1902 med Blekinge bataljon (I 30) till Karlskrona grenadjärregemente (I 7).

 Ägare
Namn:                                            Kronobergsgruppen
Adress:                                           351 81 Växjö
Tfnnr:                                             0470-75 14 69

Vårdare
Namn:                                            Fortifikationsverket (hyresavtal)
Adress:                                           Kvellebergsvägen, 352 50 Växjö
Telefon:                                         010-444 40 00

Övrigt
Minnessten av granit rest år 1912
Text: SMÅLANDS GRENADIERER VORO HÄR FÖRLAGDA ÅREN 1812 – 1901
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustaf Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr N05

1675 Minnesmärke över befästningen Lagaholm

Län                                         Hallandn07

Kommun (motsv)           Laholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:               Lagavägen vid Sydkraft
GPS-angivelse:                  56°30’57.13″N 13°3’1.34″E

Inventerad
Namn:                                   Peter Wetterberg och Gunvor Hjort
Datum:                                  2016-06-14

Historia
Lagaholm är en slottsruin i Laholm, I Laholm fanns tidigt ett befäst hus som redan år 1231 blev benämnt i den danske Kung Valdemar Sejrs jordabok. Det befäster Laholm som den äldsta staden i Halland. Syftet med borgens läge på holmen i Lagan var främst att kontrollera kommunikationerna på Lagan landtrafiken mellan Helsingborg och Oslo samt handelsstigarna från inlandet. En styresman stationerades på plats som även var stadens högste ämbetsman. Fästningen var omgiven av en ringmur och innanför den låg en borggård med flera byggnader. Huvudbyggnaden var ett högt torn. Lagaholms slott belägrades gång på gång under de följande århundradena. Åren 1341-1360 tillhörde det Sverige och Magnus Eriksson. På 1400-talet under Engelbrektupproret intog svenskarna slottet under sitt plundringståg. På Gustav Vasas och hans söners tid sändes här efter här för att erövra slottet utan framgång. Sedan kom Nordiska sjuårskriget åren 1563-1570 och efter det var befästningen totalt förfallen. Först på 1600-talet moderniserades slottet på order av den danske kungen Christian IV. Det fick en femhörnig form för att kunna stå emot den nya tidens krigföring och samtidigt ståndsmässigt kunna ta emot en kung med sitt sällskap. Med artilleriets utveckling blev Lagaholms slott snabbt omodernt igen. Karl XI beordrade bönderna i trakten att riva slottet år 1675. Lagaholms ruin förföll sedan fram till åren 1923-1937 då ruinen grävdes ut. För att betala restaurationen arrangerade den dåvarande borgmästaren i Laholm, Axel Malmqvist, årliga krönikerspel, de så kallade Lagaholmsspelen. Lagaholms ruin förföll sedan fram till åren 1923-1937 då ruinen grävdes ut. Idag går en landsväg genom ruinen.

Ägare
Namn:                                            Sydkraft
Adress:                                           Industrigatan 16. 312 34 Laholm
Tfnnr:                                             060-19 67 00

Kostnader
Vård, skötsel/år:                       –
Renovering (vid behov):        –

Vårdare
Namn:                                            Ägarenn07b

Övrigt
Minnesmärke i form av en bronsmodell av befästningen
Informationsskylt: Ja

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr O31

1992 Minnesmärke över Bohusläns regemente i Uddevalla

Län                                             Göteborg och Bohus  (Västra Götaland)o11

Kommun (motsv)               Uddevalla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Regementsparken
GPS-angivelse:                      58°20’52.83″N 11°57’25.56″E

Inventerad
Namn:                                         Peter Wetterberg och Gunvor Hjort
Datum:                                       2016-09-16

Historia
Regementet leder sitt ursprung från den år 1661 uppsatta Bohus-Jämtlands kavalleribataljon, senare Riksänkedrottningens livregemente till häst. I samband med nedrustningen 1720 slogs det samman med dragonregementena i de före detta danska provinserna till Bohusläns kavalleri- och dragonregemente, för att 1776 bilda Bohusläns regemente till häst och fot. År 1791 bildades Bohusläns infanteriregemente. Regementets sista fana, fastställd och överlämnad 1961 vid regementets 300-årsjubileum, bär regementets segernamn: Lund 1676, Landskrona 1677, Helsingborg 1710, Gadebusch 1712 och Svensksund 1790. Fanduken domineras av svärdet, tornet och lejonet, symboliserande de tre viktiga soldategenskaperna tapperhet, uthållighet och mod. Regementets enheter övades på ett flertal platser fram till början av 1700-talet då Backamo (två mil söder om Uddevalla) blev en mer permanent övningsplats. Detta gällde fram till 1913 då regementet förlades till Uddevalla. Genom 1925 års försvarsbeslut uppgick delvis Västgöta regemente i Bohusläns regemente. Genom försvarsbeslutet 1988 avvecklades Bohusbrigaden den 30 juni 1991 och regementet tillsammans med Göteborgsbrigaden den 30 juni 1992. Den 1 juli 1992 bildades Bohusgruppen som en försvarsområdesgrupp inom Göteborgs och Bohus försvarsområde (Fo 32) lokaliserad till Skredsvik i syfte att stödja och utbilda frivilligverksamheten i Bohuslän. År 1998 namnändrades gruppen till Bohusdalgruppen. Gruppen är sedan 1992 traditionsbärare för Bohusläns regemente.

 Ägare
Namn:                                            Stiftelsen Bohusläns försvarsmuseum
Adress:                                           Regementsparken, 451 34 Uddevalla
Tfnnr:                                             0522-380 10

Vårdare
Namn:                                            I 17 kamratförening c/o Per Moberg
Telefon:                                         0703 240 06 20

Minnesmärket
Minnessten av röd granit  avtäckt i samband med regementets nedläggning den 30 juni  1992
Text under regementets heraldiska vapen: 20.7 1881- 30.6 1992  HÄR UTBILDADES KRIGSMÄN 1913 – 1992   BOHUSLÄNNINGARNA RESTE STENEN Text på frånsidan: LUND 1676  LANDSKRONA 1677  HELSINGBORG 1710  GADEBUSCH 1712  SVENSKSUND 1790
Informationsskylt:  Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr O04

1677 Minnessten över slaget vid Landskrona i Uddevalla

Län                                             Göteborg och Bohus (Västra Götaland)o01

Kommun (motsv)               Uddevalla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Regementsparken
GPS-angivelse:                      N58°20’54” E11°57’34”

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg och Gunvor Hjort
Datum:                                       2016-09-16

Historia
Slaget vid Landskrona utkämpades den 14 jul 1677 cirka 12 kilometer öster om Landskrona mellan Tirup, Sireköpinge, Asmundtorp och Billeberga. Efter det misslyckade anfallet mot Malmö hade Kristian V med den danska armén återvänt till Landskronatrakten. Den 12 juli hade danskarna med 12 000 man tagit ställning på höjderna vid Rönneberga backar. Samma dag bröt Karl XI upp från Herrevadskloster sedan han fått förstärkningar från norra Sverige. Den svenska hären bestod av 10 000 soldater samt 4 000 uppbådade småländska bönder. Den stod den 13 juli mellan Torrlösa och Källs Nöbbelöv och marscherade tidigt följande dag i riktning mot Tirup. Den danska hären hade ändrat ställning och stod dold bakom en jordvall, som från en punkt strax väster om Billeberga sträckte sig i riktning mot Hedegården. Den upptäcktes emellertid av Rutger von Ascheberg, som rekognoscerade framför armén. Svenskarna marscherade då förbi Tirup, varigenom den danska hären riskerade att rullas upp från flanken eller anfallas i ryggen. Kristian V och hans närmaste man, fältmarskalklöjtnant von der Goltz, lät då armén ändra ställning. När härarna intagit slagordning hade de en sänka framför Tirup mellan sig. Vid middagstid gick Karl XI, som befann sig ytterst på sin högra flygel, till anfall. Inom kort vann denna flygel en avgörande seger över danska vänstra flygeln. När den flydde drogs även en del av den danska mitten med. Förföljandet pågick fram till Asmundtorp. Under tiden hade emellertid Kristian V med sin högra flygel fått klart övertag mot den yttersta delen av den vänstra svenska flanken. I denna strid stupade flygelns chef, fältmarskalk Simon Grundel-Helmfelt. Danskarna trängde ända fram till Tirup, där de småländska bönderna stod men vände tillbaka. Efter en ny sammanstötning såg Kristian V att hans vänstra flygels och mitts nederlag vara ofrånkomligt. Han drog sig då tillbaka över Billeberga och fortsatte reträtten till Landskrona. Dagen för slaget var oerhört varm. Ett monument restes 1911 på en höjd strax nordväst om Billeberga till minne av slaget. Den 14 juli 1927 firades 250-årsminnet av slaget vid Landskrona av Skånska husarregementet vid Billebergamonumentet (se även Registerkort M05).

Ägare
Namn:                                            Stiftelsen Bohusläns försvarsmuseum
Adress:                                           Regementsparken, 451 34 Uddevalla
Tfnnr:                                             0522-380 10

Vårdare
Namn:                                            I 17 kamratförening c/o Per Moberg
Telefon:                                         0703 240 06 20

Minnesmärket
Minnessten av granit
Text: ÅT MINNET AF DE TAPPRE SOM KÄMPADE VID LANDSKRONA DEN 14 JULI 1677
Text på frånsidan: ÖFVERSTE W. M. v. POST  ÖFV.LÖJT. C. GÖES  KAPTEN G LILLIE  A. FALKENGREN  LÖJTNANT H. GRÖNWALD  FÄNRIK H. LARSSON  FÖRARE O. JÖRANSSON  J. SPAAK  M. JOHANSSON  FÖRRIDARE F. LARSSON  RUSTMÄSTARE J. KULLBERG  J. BÖRJESSON  JON I. ROOSA  DE STUPADE SOM SEGRARE!
Informationsskylt:  Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr O12

1790 Svensksundstenen över slaget i Uddevalla

Län                                            Västra Götaland (Bohuslän)o07

Kommun (motsv)              Uddevalla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Regementsparken
GPS-angivelse:                     58°20’53.94″N 11°57’26.36″E

Inventerad
Namn:                                       Peter Wetterberg och Gunvor Hjort
Datum:                                      2016-06-17

Historia
Slaget vid Svensksund, även kallat andra slaget vid Svensksund, var ett sjöslag mellan en svensk och rysk flotta. Det ägde rum i Svensksund (finska: Ruotsinsalmi, ryska: Rochensalm) utanför nuvarande staden Kotka vid Finska vikens nordöstra kust den 9 juli 1790, som en del av Gustav III:s ryska krig. Det utkämpades mellan flottor som nästan helt bestod av roddfartyg (galärer, chebecker, ”skärgårdsfregatter”, kanonslupar). Det blev också det sista större sjöslaget där galärer deltog. Den svenska styrkan låg i en defensiv position vid Svensksund medan den ryska styrkan försökte anfalla och med ett slag förinta den svenska skärgårdsflottan. Resultatet var ett katastrofalt nederlag för Ryssland med stora förluster i fartyg och manskap samtidigt som svenskarnas förluster var minimala. Det anses vara Sveriges största marina seger någonsin och var en direkt orsak till att kriget kort därefter avslutades genom ett för Sverige fördelaktigt fredsfördrag[1]. Med tanke på antalet krigsfartyg som deltog i slaget betraktas sjöslaget också vara det allra största i Östersjöns historia (se Registerkort FI12).

 Ägare
Namn:                                            I 17 kamratförening, c/o Boris Orbjörn
Adress:                                           Aschebergsgatan 37, 411 33 Göteborg
Tfnnr:                                             031-18 32 59

Vårdare
Namn:                                            Ägaren c/o Per Moberg
Telefon:                                         0703 240 06 29

Minnesmärket
Minnessten av granit restes på midsommardagen år 1901 av regementet och flyttades 1913 till regementets nybyggda kaserner i Uddevalla.
Text på metallplatta: SVENSKSUND DEN 9 JULI 1790  EN GÄRD ÅT DE TAPPRE EN MANING TILL KRIGAREDYGD RESTES STENEN MIDSOMMARDAGEN 1901 I NÄRVARO AF VAPENBRÖDER FRÅN PREUSSISKA FYSILIER REGEMENTET GRAF RON F.D. MEDKÄMPANDE ENGELBRECHTENS REGEMENTE
Informationsskylt:  Ja

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr O08

1716 Minnessten över slaget vid Dynekilen 

Län                                            Göteborg och Bohus (Västra Götaland)o04

Kommun (motsv)               Strömstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På  Gedholmen längst in i Dynekilen
GPS-angivelse:                      59° 0’31.00″N 11°13’31.00″E

Inventerad
Namn:                                         Peter Wetterberg och Gunvor Hjort
Datum:                                       2016-09-16

Historia
Slaget vid Dynekilen var ett sjöslag som ägde rum den 28 juni (enligt den svenska julianska kalendern), eller 8 juli 1716 (enligt den norska gregorianska kalendern) under stora nordiska kriget. Slaget stod mellan en dansk–norsk styrka ledd av Peder Tordenskjold och en svensk transportflotta som hade ankrat i fjorden Dynekilen norr om Strömstad i nordligaste Bohuslän. Slaget, ett av de mest kända i norsk krigshistoria, störde allvarligt Karl XII:s försök att erövra Norge.

 Ägare
Namn:                                            Strömstads kommun
Adress:                                           452 80 Strömstad
Tfnnr:                                             0526-190 00
Mail-adress                                  kommun@stromstad.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest 1966                                                       o04e
Text:  TORDENSKIOLD  SLAGET I DYNEKILEN 8 JULI 1716
Text på metallplatta på frånsidan: REST PÅ 250-ÅRSDAGEN 1966 GENOM NORDISKT SAMARBETE
Informationsskylt:  Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr O07

1712 Minnessten över slaget vid Gadebusch i Uddevalla

Län                                               Västra Götaland (Bohuslän)o03

Kommun (motsv)                  Uddevalla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       F d I 17 kanslihus, västra gaveln
GPS-angivelse:                         58°20’59.96″N 11°57’23.91″E

Inventerad
Namn:                                           Peter Wetterberg och Gunvor Hjort
Datum:                                          2016-09-18

Historia
Slaget vid Gadebusch utkämpades den 9 december (g.s.) 1712 mellan Sverige å ena sidan och Danmark och Sachsen å den andra. Den svenska hären, med Magnus Stenbock i täten, segrade – den sista stora segern för det svenska stormaktsväldet. Slaget blev inte en avgörande framgång för svenskarna, då en stor del av de danska och sachsiska trupperna kom undan. Dock hade Stenbock slagit isär den järnring med vilken motståndarna omringat Sverige. Stenbocks insats uppskattades av Karl XII och han utnämndes till fältmarskalk (se Registerkort DE16).
Riksänkedrottningens livregemente till häst deltog i slaget med åtta skvadroner.

Ägare
Namn:                                            I 17 kamratförening, c/o Boris Orbjörn
Adress:                                           Aschebergsgatan 37, 411 33 Göteborg
Tfnnr:                                             031-18 32 59

Vårdare
Namn:                                            I 17 kamratförening c/o Per Moberg
Telefon:                                         0703-240 06 20

Minnesmärket
Minnesmärke av granit
Text: GADEBUSCH  9/20 DEC 1712
Text på frånsidan: S. ALSING  J DAHLGREN  H PIHLBERG
Informationsskylt: Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr O30

Minnesstaty över Bohuslänsk dragon i Uddevalla

Län                                              Göteborg och Bohus (Västra Götaland)o16

Kommun (motsv)               Uddevalla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       F d I 17 kanslihus, vänstra gaveln
GPS-angivelse:                          58°20’53.00″N 11°57’25.52″E

Inventerad
Namn:                                            Peter Wetterberg och Gunvor Hjort
Datum:                                          2016-09-18

Historia
Bohusläns dragonregemente leder sitt ursprung till 1661 när en kavalleri- och en dragonavdelning sattes upp i Bohuslän. Båda förbanden var formerade på 2 kompanier à 150 man. Kavalleriavdelningen kallades Bohus-Jämtlands kavalleribataljon och dess förste chef var major Otto Mörner. Från 1670 kallas avdelningen för Bohusläns kavallerikompani. Dragonavdelningens två bohuslänska kompanier skulle tillsammans med fyra kompanier i Skåne och två kompanier i Jämtland bilda ett dragonregemente. Regementets kallades Dragonregementet i f.d. danska provinserna eller Skåne-Bohuslän-Jämtlands dragonregemente och dess förste chef var Mats Kagg. Från 1670 kallades regementet Skåne-Bohusläns dragonregemente och från 1679 Bohusläns dragonbataljon. Från dragonregementet avskildes 1675 de jämtska kompanierna. I stället ökades de bohuslänska kompanierna till fyra varvid regementet benämndes Tyska eller Gröna dragonerna och inkvarterades i norra Bohuslän. År 1685 blev förbandet indelt. Förutom dessa trupper inkvarterades år 1660 även ett kavalleriregemente om fyra kompanier i Bohuslän. År 1674 fick regementschefen överste Rutger von Ascheberg order om att värva ett komplett kavalleriregemente i södra Bohuslän och Halland. Hans eget kavalleriregemente samt den bohuslänska kavalleriavdelningen tjänade som stam i det nya regementet. Regementet fick namn efter Karl X Gustavs drottning, Riksänkedrottningens livregemente till häst. Regementet kallades även Aschebergska regementet. År 1684 omorganiseras regementet och blir nu indelt. År 1720 slogs dragonerna i norra Bohuslän ihop med de fyra kavallerikompanierna i Riksänkedrottningens livregemente till häst som fanns i södra Bohuslän till ett kavalleriregemente som fick namnet Bohusläns kavalleri- och dragonregemente. Den södra bataljonen förblev kavalleri och den norra dragoner. År 1727 organiserades regementet om till Bohusläns dragonregemente eller Bohusläns gröna dragoner. Regementet övade från 1692 på Stenehed och från 1724 även på Backamo, söder om Uddevalla, men från 1770 användes enbart Backamo. Från år 1776 benämns regementet Bohusläns lätta dragonregemente (eller Bohusläns regemente till häst och fot) samtidigtsom den norra bataljonen omorganiserades till infanteri.

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                       –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                            I 17 kamratförening c/o Per Moberg
Telefon:                                         0703 240 06 20

Övrigt
Minnesstaty av brons på sockel av granit avtäcktes i samband med regementets 300-årsjubleum i augusti 1961. Statyn tillverkades och skänktes av konstnären Pino Fagnoni (Italien) och togs emot av regementschefen överste Gunnar Smedmark.
Text:  1661  1961
Informationsskylt: Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr O18

1913 Minnesmärke över Bohusläns regementes lägerplats Backamos underofficersmäss

Län                                            Västra Götaland (Bohuslän)o14

Kommun (motsv)               Uddevalla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Backamo läger
GPS-angivelse:                    58°10’56.09″N 11°59’19.35″E

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg och Gunvor Hjort
Datum:                                       2016-09-16

Historia
Backamo var sedan 1724 övningsplats i Grinneröds socken för Bohusläns regemente. Från 1770 blev Backamo regementsmötesplats för Bohusläns dragonregemente, som året därpå omorganiserades till infanteri och blev Bohusläns regemente (I 17). 1913 flyttade regementet från Backamo till nybyggda kaserner i Uddevalla. Under andra världskriget användes Backamo som interneringsläger för tysk militär som i krigets slutskede hade deserterat till Sverige. Där internerades även en del av de balter som senare, vid den så kallade baltutlämningen, lämnades ut till Sovjetunionen efter kriget. Anläggningen vid Backamo är fortfarande intakt och används än idag, bland annat som kursgård. Den före detta exercisheden används idag som flygfält, Backamo flygfält. Det gamla fältsjukhuset från 1884 som nyligen renoverats av föreningen Backamo vänner brann ner till grunden 31 januari 2006. På området finns också Backamo Hundtjänst som erbjuder kurser och seminarier inom lydnad, spår och skydd. Hot Rod-klubben A-bombers anordnar ”Old Style Weekend” här om somrarna. Detta är en träff för folk med intresse för bilar äldre än 1957 samt kläder och musik från 1950-talet.
Utdrag ut Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                            Uddevalla kommun (Stiftelsen Backamo lägerplats)
Adress:                                           Backamo 220,459 91 Ljungskile
Tfnnr:                                             0522-234 20
Mail-adress                                  lagerplatsen@telia.com

Vårdare
Namn:                                            Föreningen Backamo vänner  c/o Nicklas Rudolfsson
Adress:                                           Backamo lägerplats, Backam0 220, 459 91 Ljungskile
Telefon:                                         0739-44 46 66
Mail-adress:                                 nicklas.rudolfsson@gmail.com

Övrigt
Minnessten av röd bohusgranit restes midsommardagen 1929
Text: PLATSEN FÖR KUNGL. BOHUSLÄNS REG:TES UND:OFFICERS CORPS SALONG 1883 – 1913  STENEN RESTES MIDSOMMAR-DAGEN ÅR 1929
Informationsskylt:  Ja

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten