1970 Minnessten över Svea ingenjörregemente på Frösundavik, Solna

Land                                        Sverige

Kommun (motsv)              Solna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   200 m nordväst om kasernens huvudentré
GPS-angivelse:                      N59°22’12.64″ E18° 1’37.72″

Inventerad
Namn:                                       Claes Grafström
Datum:                                      2015

Historia
År 1917 köpte staten genom Järvafältskommissionen in hela området, inklusive de nyligen avsöndrade tomterna. Ett nytt kasernetablissement uppfördes nu åt ingenjörstrupperna. Arméns chefsarkitekt Erik Josephson ritade och projekterade huvuddelen av detta, Herrgårdens läge och infartsalléns sträckning kom vid sidan av områdets topografi att bestämma dispositionsplanen för området. Den stora kasernbyggnaden placerades så att den gamla herrgårdsallén leder fram till den. Områdets byggnader är slätputsade och präglas, med sina väl avvägda proportioner och antikiserande element, starkt av 1920-talsklassicismen. Svea Ingenjörskår kunde flytta in i området 1922. År 1970 flyttade regementet ifrån Frösundavik till Almnäs, Södertälje. Därefter avvecklades successivt den militära verksamheten. Några av de byggnader som tillhörde den militära anläggningen är numera rivna. Solna stad köpte Frösundavik 1984. Därefter såldes en del av marken till fastighetsbolaget Frösundavik. Frösunda Center flyttade sin rehabiliteringsverksamhet till Frösundavik 1992.

Ägare
Namn:                                       Solna stad
Adress:                                     171 86 SOLNA
Tfnnr:                                        08-7461000

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Stenen av granit 2 m hög och 1.5 m bred är rest 20 m väster vägen på fastigheten Haga 2:8 på en åt norr sluttande moränbacke i hagmark nära Frösundaviks herrgård i Solna.
Minnesmärket är rest av Kungl. Svea ingenjörregemente. Militära myndigheter har därefter övervägt att flytta stenen, och därvid gjort omfattande rekognosceringar för att hitta en bättre plats, men man har funnit att den nuvarande platsen är den bästa.
Text framsidan: KUNGL. SVEA INGENJÖRREGEMENTE VAR FÖRLAGT TILL FRÖSUNDAVIK ÅREN 1922-1970
Text baksidan: DENNA STEN ÄR FUNNEN OCH HÄMTAD FRÅN NYA FÖRLÄGGNINGSOMRÅDET ALMNÄS
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1918 Minnessten över Kalmar regementes lägerplats på Hultsfreds slätt

Län                                            Kalmar

Kommun (motsv)              Hultsfred

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  I Hultsfreds norra utfart mot Vena
GPSangivelse:                      57°30’28.16″N 15°51’40.28″E

Inventerad
Namn:                                        C-G Petersson
Datum:                                       Maj 2016

Historia
Redan 1630 mönstrades delar av Kalmar regemente i Hulingsryd och det första stora regementsmötet hölls på platsen 1685, men därefter hölls mötena t.o.m. 1782 vid Staby gästgivargård i Högsby socken och därefter under några år vid Mariannelund i Hässleby socken. Övningsutrymmet där var dock otillräckligt och marken sank. Carl Reutercrona, kapten vid Kalmar regemente fick år 1793 order att upprätta en militärkarta över Hulingsryd eller Hultsfred som det senare fick heta. År 1796 skrev regementschefen vid regementet friherre Carl Mörner af Tuna till Kungl. Maj:t och föreslog att regementets nya mötesplats skulle bli Hultsfreds slätt, vid Hultsfreds gästgivargård i Kalmar län. En uppgörelse med jordägarna blev träffad 14 mars 1796 och 1797 hade Kalmar regemente sina första möten på Hultsfreds slätt. Detta var befälsmötet 19 maj och korprals-kompani- och regementsmötena 2-23 juni Byggnaderna som hade flyttats från Mariannelund fick på Hultsfreds läger samma uppställning som tidigare, nämligen triangelformat och namnet ”Trianon”. Bland byggnaderna fanns en kallad ”Caracters-” eller ”Chefsbyggnaden” där rum för regementschefen samt auditör och kvartermästare fanns inredda. Här fanns också en stor ordersal som tidigare hade använts som regementschefens matsal. Officerarnas matsal fann i den östra flygeln. Ett ”traktörskök” fanns i den västra flygelns som senare blev bostad för regementspastorn och övningssal till regementsorkestern. När järnvägen Hultsfred-Västervik blev färdig 1880 blev kompaniernas transporter till mötesplatsen betydligt lättare och smidigare. 1918 hölls det sista mötet på Hultsfred varefter regementet lades i garnison i Eksjö. Under övningarna under 1797-1873 användes de närbelägna poststationerna Westervik och Wimmerby. 1874 fick Hultsfred en egen poststation och när järnvägen tillkom 1876 flyttades även posten dit. I slutet av 1800-talet kom frågan upp om att Hultsfreds lägerplats skulle få en egen poststation. Detta blev dock inte av förrän 1 juni 1914.
(utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Hultsfreds kommun
Adress:                                      Stora torget 5, 577 26 Hultsfred
Telefon:                                     0495-24 00 00
Mail-adress                              kommunen@hultsfred.se

Vårdare
Namn:                                        Hultsfreds hembygdsförening, c/o Thorbjörn Swahn
Adress:                                       Ekenäsvägen 57, 577 38 Hultsfred
Telefon:                                     070-343 58 27
Mail-adress                              tinne.genberg@gmail.com

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1927. Stenen är omgiven av sex stenpelare förenade med en kätting.
Text: 1685 HÖLL KUNGL KALMAR REGEMENTE SITT FÖRSTA REGEMENTSMÖTE PÅ HULTSFRED REGEMENTETS ORDINARIE MÖTESPLATS 1796 – 1918 REGEMENTET RESTE STENEN 1927
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1883 Minnessten över Kalmar regementes lägerplats i Kulltorp

Län                                          Kalmar

Kommun (motsv)             Kalmar

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Från väg 22 mot Vassmolösa, följ väg mot Kulltorp (Kulltorp 2)
GPS-angivelse:                   56°35’31.91″N 16° 7’52.41″E

Inventerad
Namn:                                       Carl-Gustav Pettersson
Datum:                                      Maj 2016

Historia
Kulltorp var mötesplats för Kalmar regementes norra och södra Möres härader samt Ölands beväringsmanskap 1844 – 1883. Motivet var att Ölandsborna hade klagat på den långa marschvägen mellan Öland och Hultsfred. Av skrivelse till landshövdingen framgår att marschsträckan kunde uppgå till 40 mil fram och tillbaka och tog nästan lika lång tid som själva regementsmötet.

 Ägare
Namn:                                       Kulltorps hembygdsförening, c/o Roland Erlandsson Tfnnr:                                         0491-20218. 070 56 28 290

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1934 av ortsbefolkningen
Text: KUNGL KALMAR REGEMENTES VÄRNPLIKTIGA UNGDOM FRÅN NORRA OCH SÖDRA MÖRE HÄRADER SAMT ÖLAND VAPENÖVADES HÄR 1844 – 1883 BYGDENS BEFÖLKNING RESTE STENEN 1934
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1645 Minnessten vid Långå skans och 1893 Norrlands artilleriregemente, väster Hede

Län                                            Jämtland

Kommun (motsv)               Härjedalen

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Långå by
GPS-angivelse:                      62°27’12.24″N 13°13’45.40″E

 Inventerad
Namn:                                        Sten Bredberg
Datum:                                      2017-03-16

Historia
Efter freden i Brömsebro 1645 byggdes Långå skans omkring 1658. Det var en av de starkaste fästningarna i dåtidens gränsförsvar västerut och en del av det fortifikationssystem som infördes under sextonhundratalets senare hälft. Skansen fick därefter förfalla för att åter renoveras för att tas i bruk vid krigsutbrottet 1700. Fortfarande finns de imponerande jordvallarna väl bevarade i den stjärnformiga skansen som iståndsattes 1809 för tredje och sista gången. Till skansen hörde egen begravningsplats. Två av skansens officerare, Björk och Asp, är begravda vid Kappöle, strax öster om Långå by.
(utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                       Jämtlands länsmuseum (Jamtli)
Adress:                                      Östersund
Tfnnr:                                         063-15 01 00
Mail-adress                              info@jamtli.com

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit med textplatta av brons. H 178 cm, B 50 cm, D: nertill 50 cm upptill 35 m. Sockel: 80 x 100 cm
Text på stenen: LÅNGÅ-SKANS, 1645-1945, C-O Agell, 19 23/6 46.
På textplattan: I LÅNGÅ SKANS INGICK NORRLÄNDSKT ARTILLERI FRÅN FRÖSÖN KUNGL NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTE ORGANISERADES 1893
Informationsskylt: Ja

Sten Bredberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1997 Signalsten på f d Kronobergs regementes kaserngård

Län                                            Kronoberg

Kommun (motsv)              Växjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Kaserngården f d I 11 mellan klockan och kanslihuset
GPS-angivelse:                       56°52’39.60″N 14°46’44.25″E

Inventerad
Namn:                                        Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                      2017-03-22

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Kronobergs län på 1500-talet. År 1616 organiserades dessa enheter tillsammans med andra från närliggande Kalmar län av Gustav II Adolf och bildade Smålands storregemente där tolv av totalt 24 kompanier rekryterades i Kronobergslän. Smålands storregemente bestod av tre fältregementen där Kronobergs regemente var ett. Någon gång runt 1623 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Kronobergs regemente var ett. Ett troligt datum för bildandet av regementet är den 16 april 1623. Regementet deltog 1709 i slaget vid Poltava där det led stora förluster, och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband med kapitulationen vid Perevolotjna. Kronobergs regemente återuppsättas i Sverige samma år. Kalmar regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1. Regementets första befälhavare var Patrick Ruthven. Regementet gavs beteckningen I 11 (Infanteriregemente 11) år 1816.
I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975 kom staben för Kalmar försvarsområde bli gemensam med staben för Kronobergs försvarsområde. Dessa två försvarsområdesstaber sammanslogs med Kronobergs regemente, vilket från den 1 juli 1974 bildade försvarsområdesregementet I 11/Fo 16/18. Genom försvarsutredning 88 stod det klart att fyra brigadproducerande regementen skulle avvecklas. Då regeringen ansåg att Norra Smålands regemente hade goda samövnings- och samträningsmöjligheterna inom Eksjö garnison, föreslogs en avveckling av Kronobergs regemente som utgjorde en solitär i Växjö. Kvar i Växjö skulle en försvarsområdesmyndighet organiseras. Avvecklingen av grundutbildningen i Växjö skulle vara helt genomförd den 30 juni 1992. Vidare kom försvarsområdesstaben för Kalmar försvarsområde avskiljas från regementet, och bildade en egen stab i Kalmar den 1 juli 1990. Den 16 maj 1992 hölls en ceremoni över att grundutbildningen nu skulle upphöra vid regementet. Vid ceremonin närvarade bland annat chef för armén Åke Sagrén, militärbefälhavaren Gustaf Welin samt landshövdingen Sten Wickbom. Den 1 juli 1992 antog regementet en ny form, i form av en försvarsområdesmyndighet ledd av en försvarsområdesbefälhavare. Regementet fråntogs numreringen I 11, och kom endast att bära beteckningen Fo 16. Genom försvarsbeslutet 1992 återfick regementet beteckningen I 11 då samtliga försvarsområdesregementen avskildes från brigaden och antog den 1 juli 1994 samma organisation som Kronobergs regemente. Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelning,. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs att de, tillsammans med staben i Eksjö, bildade ett gemensamt försvarsområde. Regementet höll sin avvecklingsceremoni den 24 augusti 1997, och avvecklades officiellt den 31 december 1997.

Ägare
Namn:                                       Växjö kommun ????
Adress:                                      Västra Esplanaden 18, 352 31 Växjö
Tfnnr:                                         0470-410 00

Vårdare

Namn:                                        Kungl Kronobergs regementes kamratförening
Adress:                                       c/o Karl Johan Krantz, Bråth, 360 30 Lammhult
Telefon:                                     0472-75000
Mail-adress:                             karl@kjkrantz.se

Minnesmärket
Signalplatta av granit på vilken trumpetaren stod för signalgivning med regementets heraldiska vapen
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Peterssson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1876 Minnessten över Kronobergs regementes chefsbostad i Tegnaby

Län                                            Kronoberg

Kommun (motsv)               Växjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Tegnaholm. Från Växjö mot Ronneby. Efter 8 km tag mot Åryd. Vid T-vägskälet i Tegnaholm  tag höger. Efter 200 m gul byggnad på vänster sida och minnesstenen.

GPS-angivelse:                      56°48’28.29″N 14°54’28.38″E

 Inventerad
Namn:                                        Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                      2017-03-22

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Kronobergs län på 1500-talet. År 1616 organiserades dessa enheter tillsammans med andra från närliggande Kalmar län av Gustav II Adolf och bildade Smålands storregemente där tolv av totalt 24 kompanier rekryterades i Kronobergslän. Smålands storregemente bestod av tre fältregementen där Kronobergs regemente var ett. Någon gång runt 1623 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Kronobergs regemente var ett. Ett troligt datum för bildandet av regementet är den 16 april 1623. Regementet deltog 1709 i slaget vid Poltava där det led stora förluster, och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband med kapitulationen vid Perevolotjna. Kronobergs regemente återuppsättas i Sverige samma år. Kalmar regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Patrick Ruthven. Regementet gavs beteckningen I 11 (Infanteriregemente 11) år 1816. I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975 kom staben för Kalmar försvarsområde bli gemensam med staben för Kronobergs försvarsområde. Dessa två försvarsområdesstaber sammanslogs med Kronobergs regemente, vilket från den 1 juli 1974 bildade försvarsområdesregementet I 11/Fo 16/18. Genom försvarsutredning 88 stod det klart att fyra brigadproducerande regementen skulle avvecklas. Då regeringen ansåg att Norra Smålands regemente hade goda samövnings- och samträningsmöjligheter inom Eksjö garnison, föreslogs en avveckling av Kronobergs regemente som utgjorde en solitär i Växjö. Kvar i Växjö skulle en försvarsområdesmyndighet organiseras. Avvecklingen av grundutbildningen i Växjö skulle vara helt genomförd den 30 juni 1992. Vidare kom försvarsområdesstaben för Kalmar försvarsområde avskiljas från regementet, och bildade en egen stab i Kalmar den 1 juli 1990. Den 16 maj 1992 hölls en ceremoni över att grundutbildningen nu skulle upphöra vid regementet. Vid ceremonin närvarade bland annat chef för armén Åke Sagrén, militärbefälhavaren Gustaf Welin samt landshövdingen Sten Wickbom.
Den 1 juli 1992 antog regementet en ny form, i form av en försvarsområdesmyndighet ledd av en försvarsområdesbefälhavare. Regementet fråntogs numreringen I 11, och kom endast att bära beteckningen Fo 16. Genom försvarsbeslutet 1992 återfick regementet beteckningen I 11 då samtliga försvarsområdesregementen avskildes från brigaden och antog den 1 juli 1994 samma organisation som Kronobergs regemente. Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelning,. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs att de, tillsammans med staben i Eksjö, bildade ett gemensamt försvarsområde. Regementet höll sin avvecklingsceremoni den 24 augusti 1997, och avvecklades officiellt den 31 december 1997.

Ägare
Namn:                                        Växjö kommun
Adress:                                      Västra Esplanaden 18, 352 31 Växjö
Tfnnr:                                        0470-410 00

Vårdare
Namn:                                        Kungl Kronobergs regementes kamratförening
Adress:                                       c/o Karl Johan Krantz, Bråth, 360 30 Lammhult
Telefon:                                     0472-75000
Mail-adress:                             karl@kjkrantz.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest 1973
Text under regementets vapenbild: DENNA GÅRD TENGAHOLM VAR UNDER INDELNINGSVERKET 1686 -1876 BOSTÄLLE FÖR ÖVERSTEN VID KUNGL KRONOBERGS REGEMENTE REGEMENTETS KAMRATFÖRENING RESTE STENEN 1973
Informationsskylt: Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1923 Minnessten över Kronobergs regementes 300 års jubileum i Växjö

 Län                                            Kronoberg

Kommun (motsv)                Växjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    11-gården
GPS-angivelse:                       N56°52’41.74″ E14°46’56.16″

 Inventerad
Namn:                                         Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                        2017-03-22

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Kronobergs län på 1500-talet. År 1616 organiserades dessa enheter tillsammans med andra från närliggande Kalmar län av Gustav II Adolf och bildade Smålands storregemente där tolv av totalt 24 kompanier rekryterades i Kronobergslän. Smålands storregemente bestod av tre fältregementen där Kronobergs regemente var ett. Någon gång runt 1623 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Kronobergs regemente var ett. Ett troligt datum för bildandet av regementet är den 16 april 1623. Regementet deltog 1709 i slaget vid Poltava där det led stora förluster, och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband med kapitulationen vid Perevolotjna. Kronobergs regemente återuppsättas i Sverige samma år. Kalmar regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1. Regementets första befälhavare var Patrick Ruthven. Regementet gavs beteckningen I 11 (Infanteriregemente 11) år 1816. I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975 kom staben för Kalmar försvarsområde bli gemensam med staben för Kronobergs försvarsområde. Dessa två försvarsområdesstaber sammanslogs med Kronobergs regemente, vilket från den 1 juli 1974 bildade försvarsområdesregementet I 11/Fo 16/18. Genom försvarsutredning 88 stod det klart att skulle fyra brigadproducerande regementen avvecklas. Då regeringen ansåg att Norra Smålands regemente hade goda samövnings- och samträningsmöjligheterna inom Eksjö garnison, föreslogs en avveckling av Kronobergs regemente som utgjorde en solitär i Växjö. Kvar i Växjö skulle en försvarsområdesmyndighet organiseras. Avvecklingen av grundutbildningen i Växjö skulle vara helt genomförd den 30 juni 1992. Vidare kom försvarsområdesstaben för Kalmar försvarsområde avskiljas från regementet, och bildade en egen stab i Kalmar den 1 juli 1990. Den 16 maj 1992 hölls en ceremoni över att grundutbildningen nu skulle upphöra vid regementet. Vid ceremonin närvarade bland andra chefen för armén Åke Sagrén, militärbefälhavaren Gustaf Welin samt landshövdingen Sten Wickbom.
Den 1 juli 1992 antog regementet en ny form, i form av en försvarsområdesmyndighet ledd av en försvarsområdesbefälhavare. Regementet fråntogs numreringen I 11, och kom endast att bära beteckningen Fo 16. Genom försvarsbeslutet 92 återfick regementet beteckningen I 11. Detta då samtliga försvarsområdesregementen avskildes från brigaden, och antog den 1 juli 1994 samma organisation som Kronobergs regemente. Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelningen, vilket innebar att tre december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs de tillsammans med staben i Eksjö att bilda ett gemensamt försvarsområde. Regementet höll sin avvecklingsceremoni den 24 augusti 1997, och avvecklades officiellt den 31 december 1997.

Ägare
Namn:                                       Växjö kommun ????
Adress:                                      Västra Esplanaden 18, 352 31 Växjö
Tfnnr:                                         0470-410 00

Vårdare
Namn:                                        Kungl Kronobergs regementes kamratförening
Adress:                                       c/o Karl Johan Krantz, Bråth, 360 30 Lammhult
Telefon:                                     0472-75000
Mail-adress:                             karl@kjkrantz.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest 1923
Text: ÅT MINNE AV DEM SOM FÖRDÖMLIGT I SMÅLANDS FOTFOLK OCH FRÅN 1623 UNDER KUNGL KRONOBERGS REGEMENTES FANOR TROGET TJÄNAT KONUNG OCH FÄDERNESLAND RESTES VÅRDEN 1923
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1992 Minnessten över Kronobergs regemente i Växjö

Län                                          Kronoberg

Kommun (motsv)              Växjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Bäckalövsgärdet
GPS-angivelse:                     56°52’17.94″N 14°46’47.64″E

 Inventerad
Namn:                                       Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                      2017-03-22

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Kronobergs län på 1500-talet. År 1616 organiserades dessa enheter tillsammans med andra från närliggande Kalmar län av Gustav II Adolf och bildade Smålands storregemente där tolv av totalt 24 kompanier rekryterades i Kronobergslän. Smålands storregemente bestod av tre fältregementen där Kronobergs regemente var ett. Någon gång runt 1623 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Kronobergs regemente var ett. Ett troligt datum för bildandet av regementet är den 16 april 1623. Regementet deltog 1709 i slaget vid Poltava där det led stora förluster, och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband medkapitulationen i Perevolotjna. Kronobergs regemente återuppsättas i Sverige samma år. Kalmar regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Patrick Ruthven. Regementet gavs beteckningen I 11 (Infanteriregemente 11) år 1816. I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975 kom staben för Kalmar försvarsområde bli gemensam med staben för Kronobergs försvarsområde. Dessa två försvarsområdesstaber sammanslogs med Kronobergs regemente, vilket från den 1 juli 1974 bildade försvarsområdesregementet I 11/Fo 16/18. Genom försvarsutredning 88 stod det klart att skulle fyra brigadproducerande regementen avvecklas. Då regeringen ansåg att Norra Smålands regemente hade goda samövnings- och samträningsmöjligheterna inom Eksjö garnison, föreslogs en avveckling av Kronobergs regemente som utgjorde en solitär i Växjö. Kvar i Växjö skulle en försvarsområdesmyndighet organiseras. Avvecklingen av grundutbildningen i Växjö skulle vara helt genomförd den 30 juni 1992. Vidare kom försvarsområdesstaben för Kalmar försvarsområde avskiljas från regementet, och bildade en egen stab i Kalmar den 1 juli 1990. Den 16 maj 1992 hölls en ceremoni över att grundutbildningen nu skulle upphöra vid regementet. Vid ceremonin närvarade bland annat chef för armén Åke Sagrén, militärbefälhavaren Gustaf Welin samt landshövdingen Sten Wickbom.
Den 1 juli 1992 antog regementet en ny form, i form av en försvarsområdesmyndighet ledd av en försvarsområdesbefälhavare. Regementet fråntogs numreringen I 11, och kom endast att bära beteckningen Fo 16. Genom försvarsbeslutet 1992 återfick regementet beteckningen I 11. Detta då samtliga försvarsområdesregementen avskildes från brigaden, och antog den 1 juli 1994 samma organisation som Kronobergs regemente. Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelningen, vilket innebar att tre december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs de tillsammans med staben i Eksjö att bilda ett gemensamt försvarsområde. Regementet höll sin avvecklingsceremoni den 24 augusti 1997, och avvecklades officiellt den 31 december 1997.

Ägare
Namn:                                        Växjö kommun ????
Adress:                                      Västra Esplanaden 18, 352 31 Växjö
Tfnnr:                                        0470-410 00

Vårdare
Namn:                                        Kungl Kronobergs regementes kamratförening
Adress:                                       c/o Karl Johan Krantz, Bråth, 360 30 Lammhult
Telefon:                                     0472-75000
Mail-adress:                             karl@kjkrantz.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit med textplåt av brons rest 1994 till minne av grundutbildningens upphörande 1992.
Text: SOLDATER FRÅN SMÅLAND VAPENÖVADES HÄR UNDER KUNGL KRONOBERGS REGEMENTES FANOR ÅREN 1623 – 1778 OCH 1915 – 1992
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

SAKNAS

Minnestavla skänkt av kommunen vid Bohusläns regementes 300 årsjubileum i Uddevalla

Län                                            Göteborg och Bohus(Västra Götaland)

Kommun (motsv)              Uddevalla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    ?
GPS-angivelse:                        ?

Inventerad

Namn:                                        Ingvar Rodén (kan trots efterforskningar ej återfinnas)
Datum:                                      Nov 2016

Historia
Vid Bohusläns regementes 300 årsjubileum överlämnade Uddevalla stad en minnesrelief till regementet. Enligt stadens ledning skulle den sättas upp ”på en för allmänheten väl synlig plats”.

 Ägare
Namn:                                        ?

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                       ?

Övrigt
Minnestavla av svartbränd keramik (ca 1m²) där bohuskavalleristen från gången tid och I 17-soldaten från idag flankerar stadsvapnet. Tavlan överlämnades av stadsfullmäktiges ordförande, riksdagsman Einar Dahl vid en högtidlig ceremoni i närvaro av försvarsministern, landshövdingen, militärbefälhavaren m fl. Konstnär: Greta Johansson
Text: Okänd

Ingvar Rodén
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1814 Minnessten över slaget vid Kjölberg bro

Land                                    Norge

Kommun (motsv)          Fredrikstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Från Fredrikstad väg 110 mot Oslo. Vid ankomst till Kjölberg tag väg österut/vänster mot Veum 3 km. Bron ligger ca 500 m från väg 110
GPS-angivelse:                59°15’47.00″N 10°54’14.00″E

Inventerad
Namn:                                  Björn Tomtlund och
Torsten Lindberg
Datum:                                 2017-10-10

Historia I freden i Kiel beslöts att Norge skulle ingå union med Sverige, vilket inte accepterades av den danske prinsen Kristian Fredrik, som representerade den danska kronan i Norge. Efter valet av Kristian Frederik till norsk kung och undertecknandet av den norska grundlagen i Eidsvoll den 17 maj 1814, inleddes en svensk handelsblockad och propaganda mot Norge. Efter misslyckade internationella förhandlingar, för att försöka förmå Norge att gå med på unionen, drogs en svensk armé om 45 523 man ihop och flottan rustades. Norrmännen hade en styrka på omkring 30 000 man.
Den svenske kronprinsen Karl Johan tog befälet och efter förhandlingsförsök anfölls den norska skärgårdsflottan vid Hvalöarna den 26 juli. Svenska marktrupper ryckte in i Norge den 30 juli. Efter en mindre norsk framgång vid Midskog den 5 augusti drog Karl Johan upp planer på att innesluta den norska huvudstyrkan mellan Moss och Glommens nedre lopp. Den svenska huvudstyrkan marscherade mot Glommen mellan den 6 och 8 augusti och Karl Johan beslöt att gå över Glommen för att därigenom sätta press på den norska armén.
Generalmajor Gustav Fredrik Mörner fick order att gå över Kjølbergs bro, som först måste repareras sedan norrmännen raserat den. Reparationsarbetet förhindrades av eldgivning från de norska trupperna på andra sidan, varför överste Carl Eric Skjöldebrand fick order att med 70 man ur Livgrenadjärregementets jägare ta sig över med hjälp av båtar. Norrmännen flydde efter det svenska anfallet. Svenskarna förlorade tre döda och femton skadade, varav Skjöldebrand var en, då han träffades av ett skott i benet, vilket medförde att benpiporna gick av. Han kom att avlida tre år senare till följd av skadorna. Omkring 30 norrmän, varav en officer och en underofficer, togs tillfånga. En av de tre stupade svenskarna var den 32-årige Berndt Storm från Bohusläns regemente och då det finns uppgifter om att regementet ingrep i stridens senare skede, tyder mycket på att Storm var den siste att dö. Därmed skulle han vara den siste svensk att dö i kriget mot Norge. Den 14 augusti undertecknades konventionen i Moss och slaget vid Kjølbergs bro var därmed det hittills sista i den svenska krigshistorien.

Ägare
Namn:                                       Fredrikstads kommun
Adress:                                      Rådhuset, Nygaardsgaten 14-16. 1606 Fredrikstad
Tfnnr:                                         69 30 60 00

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit, 2 meter hög och med en skylt av brons
Text: KJÖLBERG BRO BYGGET 1952.DEN FÖRSTE BRO BLE BYGGET 1711 OG VAR ET LEDD I DEN GAMLE KONGSVEJEN
SLAGET VED KJÖLBERG BRO 15 AUGUSTI 1814. DE SISTE TREFNINGER MELLOM SVERIGE OG NORGE AVSLUTET VED ”KONVENTIONEN TILL MOSS SAMME DAG”
Informationsskylt:  Ja

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten