Minnessten över belägringen 1718 av Fredrikstens fästning och C XII:s död i Fredrikshald       

Land                                         Norge

Kommun (motsv)               Halden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Fredrikstens fästning i Halden, följ skyltar
GPS-angivelse:                    59° 7’15.37″N 11°24’8.58″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund  och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-10

Historia
Den svenska belägringen av fästningen påbörjades den 20 november 1718 och avslutades den 14 december. De krigströtta svenska styrkorna gav upp företaget som en följd av att kung Karl stupade den 30 november. Syftet med Karl XII:s fälttåg mot Norge var att en gång för alla krossa ärkefienden Danmark-Norge som hotade med att erövra svenska områden.

 Ägare
Namn:                                        Norska försvaret

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Norska statens fortifikationsförvaltning

Övrigt
Monument är det sjunde sedan 1723. Det är rest 1938, tillverkat i polerad sten och ca
3 meter högt
Text: CARL XII FALT HER 1718
FREDRIKSTEN VERGET FEDRELANDET            SVENSKER OCH NORDMENN REISTE MINNET

Informationsskylt:  Ja

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2000 Minnessten över Lapplands jägarregemente i Kiruna                                            

Län                                           Norrbotten

 Kommun (motsv)             Kiruna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På kasernområdet Ö stabsbyggnaden (g:a sjukhuset) för  Lapplandsjägargruppen
GPS-angivelse:                      67°51’16.22″N 20°15’37.19″E

Inventerad
Namn:                                       Lennart Holtrin och Björn Lundquist
Datum:                                      2017-09

Historia
Lapplands jägarregemente har sitt ursprung i den skidlöparbataljon som 1910 sattes upp i Boden som IV. bataljonen (4:e bataljonen) vid Norrbottens regemente. Bataljonen omlokaliserades 1943 till Kiruna och organiserades som Norrbottens regementes jägarbataljon i Kiruna (I 19 K). År 1945 omorganiserades bataljonen till Arméns jägarskola (JS).
I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, bildades A-förband samt B-förband. A-förbanden var regementen som tillfördes ansvaret för ett försvarsområde, och med det blev ett försvarsområdesregemente. Därmed föreslogs en sammanslagning av Arméns jägarskola och försvarsområdesstaben. Genom överbefälhavarens förslag föreslog Chefen för armén att Arméns jägarskola efter integration med staben för Kiruna försvarsområde (Fo 66) skulle få namnet Lapplands jägarregemente (I 22). Den 1 juli 1975 bildades försvarsområdesregementet Lapplands jägarregemente (I 22/Fo 66). Detta medförde att Lapplands jägarregemente blev ett A-förband, och fick det samlade mobiliserings- och materialansvaret som ensamt förband inom Kiruna försvarsområde. Beteckningen I 22 hade fram till 1939 burits av Värmlands regemente. Genom att skolan omorganiserades och upphöjdes till ett regemente, blev även Lapplands jägarregemente det yngsta infanteriregementet i Sverige.
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelningen, vilket innebar att tre försvarsområdesstaber inom Norra militärområdet (Milo N) i skulle avvecklas den 31 december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalix, Kiruna och Östersund.
Från den 1 januari 1998 reducerades regementet från ett försvarsområdesregemente till ett utbildningsregemente, det vill säga ett B-förband. Kiruna försvarsområde (Fo 66) införlivades i Bodens försvarsområde (Fo 63), där den kom att utgöra en gränsjägarstab (försvarsområdesgrupp) under namnet Lapplandsjägargruppen.
Inför försvarsbeslutet 2000 var regeringens utgångspunkten att det endast behövdes två enheter för att tillgodose Försvarsmaktens framtida behov av skilda slag av jägarförband. En enhet för avseende utbildning av Norrlandsjägare, och den andra avseende utbildning av underrättelse- och säkerhetsförband. När det gällde vilket förband som skulle kvarstå för utbildning av Norrlandsjägare föll valet på Norrlands dragonregemente, där valet stått mellan Norrlands dragonregemente (K 4) och Lapplands jägarregemente (I 22). Valet blev att Lapplands jägarregemente skulle avvecklas, och att Norrlands dragonregemente skulle kvarstå i fredsorganisationen. Motiveringen var att Norrlands dragonregemente ansågs ha bättre modernitet samt utbildningsbetingelser för att bli kompetenscentrumet för utbildning av Norrlandsjägare. Men även avstånd till Boden ansågs var en fördel för Norrlands dragonregemente, vilket ansågs underlätta för samövning med förbanden där.
Regementet avvecklades den 30 juni 2000. Lapplandsjägargruppen omorganiserades till en utbildningsgrupp, och lydde från och med den 1 juli 2000 under Norra militärdistriktet (MD N). Den 1 juli 2005 uppgick Norrbottens gränsjägargrupp i Kalix, i Lapplandsjägargruppen, som sedan dess är ansvarig för före detta Fo 66 samt GJ 66 och Fo 67 samt GJ 67 områden. De huvudsakliga uppgifterna är att organisera och utbilda hemvärnsförband.
(utdrag  ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        LKAB
Adress:                                       Box 952, 971 28 Luleå
Tfnnr:                                          0771-76 00 00
Mail-adress                              info@lkab.com

Vårdare
Namn:                                        Kamratföreningen Lapplands jägare
Adress:                                       Box 84, 981 22 Kiruna
Telefon:                                     076-849 13 22
Mail-adress:                             info@lapplandsjagare.com

Minnesmärket
Minnesmärke av granit med två metallplattor rest år 1995 vid förbandets 50 års jubileum
Text övre plattan mellan fo 66 och I 22 vapenbilder:  50 ÅR ARMÉNS JÄGARSKOLA 1945 – 1975  LAPPLANDS JÄGARREGEMENTE 1975 – 1995
Text nedre plattan: TILL MINNE AV LAPPLANDS JÄGARREGEMENTE NEDLAGT 30 JUNI ÅR 2000
Informationsskylt: Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1982 Minnesskylt över f d Försvarets Läroverk i Uppsala

 Län                                            Uppsala

Kommun                                 Uppsala

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Byggnaden som har inrymt Försvarets Läroverk och senare namnändrat till Försvarets gymnasieskola ligger väster om Dag Hammarskölds Väg och 1 km söder om Uppsala slott. Skylten är belägen på fasaden mot Dag Hammarskjölds Väg (norra väggen mot huvudingången):
GPS-angivelse:  59°50’39.26″N  17°38’15.09″E

Inventerad
Namn:                                        Erik Winell och Ola Jonsson
Datum:                                      2017-05-23

Historia
Försvarets läroverk grundades på 1943 i Uppsala, för att ge fler möjlighet att utbilda sig till ett yrke inom dåvarande Krigsmakten. Krigsmaktens utbildningslinjer, till exempel officer eller underofficer, krävde en viss utbildningsnivå. För att säkerställa att utbildningsnivån på officersaspiranterna var likvärdig startades en skola. Den 1 juli 1943 bröts den kompletterande utbildning i allmänna ämnen ur från Arméns underofficersskola (AUS), för att samlas inom den nybildade skolan Försvarets läroverk (FL). I samband med skolreformen Lgy 70, kom Försvarets läroverk att byta namn den 1 september 1971 till Försvarets gymnasieskola (FGS). Den 30 juni 1982 upplöstes och avvecklades Försvarets gymnasieskola.

 Ägare
Namn:                                       Akademiska Hus  Helene Sedvall
Adress:                                      Artillerigatan 7, 752 37 Uppsala
Tfnnr:                                        018-618314
Mail-adress                             info@akademiskahus.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Byggnaden kallas nu Magistern (Glunten ligger öster om vägen).
Text: DENNA BYGGNAD UPPFÖRDES FÖR FÖRSVARETS LÄROVERK SEDERMERA FÖRSVARETS GYMNASIESKOLA. NÄRMARE 10 000 ELEVER FRÅN ARMÉN, MARINEN OCH FLYGVAPNET FICK HÄR SIN UTBILDNING I CIVILA LÄROÄMNEN UNDER ÅREN 1943 – 1982
Informationsskylt:  Nej

Ola Jonsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1908 Minnessten över Sigtuna skvadron ur Livregementets dragoner i Bålsta

 Län                                            Uppsala

Kommun                                Håbo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:  I en liten park  mellan Enköpings-vägen och järnvägen 20 m nordväst korsningen Enköpingsvägen och Åsleden inom Bålsta nordvästra del.
GPS-angivelse:  N59°34’47.80″ E17°30’33.52″

Inventerad
Namn:                                        Erik Winell och Ola Jonsson
Datum:                                      2017-05-23

Historia
Regementet leder sitt ursprung till de ryttarfanor som sattes upp i Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke och Värmland. Dessa sammanfördes till två regementen, vilka enligt 1634 års regeringsform sammanfördes till ett. Regementet benämndes från 1636 vanligtvis Upplands ryttare.
Den 26 november 1667 upphöjdes regementet till kunglig livtrupp som tack för sina insatser under Karl X Gustavs fälttåg och fick namnet Livregementet till häst. Regementet utmärkte sig för stor tapperhet i slaget vid Lund 1676. År 1680 blev regementet indelt inom östra Svealand. Livregementet till häst var det enda regemente inom Stockholms garnison som inte var värvat.
Den 23 februari 1791 omorganiserades regementet till en brigad bestående av Livregementsbrigadens kyrassiärkår, som bestod av kompanierna som låg närmast huvudstaden och som utgjorde tungt kavalleri. År 1815 upplöstes brigaden, och de tre ingående förbanden blev självständiga den 16 december 1815. Livregementsbrigadens kyrassiärkår antog med den förändringen namnet Livregementets dragonkår. Den 31 december 1892 antogs namnet Livregementets dragoner (K 2). Regementet övade från 1815 på Polacksbacken i Uppsala och Ladugårdsgärde i Stockholm.
Som ett resultat av försvarsbeslutet 1925 kom regementet att sammanslås den 1 januari 1928 med Livgardet till häst (K 1) och kom att bilda Livregementet till häst (K 1).
Sigtuna skvadron (2.skv) hade sin samlingsplats i Bålsta intill 1908.

Ägare
Namn:                                        Håbo Kommun
Adress:                                      Centrumleden 1, 746 80 Bålsta
Tfnnr:                                        0171-525 00
Mail-adress                              kommun@håbo-se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Stenen höggs och ristades av förre dragonen nr 16 Alm av Sigtuna skvadron.
Invigd 1931-08-20
Text under tre kronor: SIGTUNA SKVADRON AV KUNGLIGA LIVREGEMENTET TILL HÄST HADE HÄR SIN SAMLINGSPLATS INTILL ÅR 1908
Informationsskylt:  Nej

Ola Jonsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1887 Minnestavla över omkomna soldater vid sprängningsolycka i Vaxholm 

 Län                                            Stockholms

Kommun (motsv)               Vaxholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Vaxholms kastell
GPS-angivelse:                        N59°24’9.90″ E18°21’33.50″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2017, 2025

Historia
Under slutet av 1800-talet var tre kompanier ur Svea artilleriregemente grupperade på Vaxholms fästning och från år 1882 ytterligare ett kompani från Göta artilleriregemente som grupperades på Oscar Fredriksborg och Fredriksborg .
Konstapelskolan på Vaxholm startade efter sommarövningarna. På skolan samlades arton artillerister. De hade fått rekrytutbildning och gallrats ut som lämpliga befälsämnen. Kommendant och artilleribefälhavare och därmed högste ansvarige vid Vaxholms fästning var överstelöjtnant Hugo Wennerholm. Inspektör för konstapelskolan var kapten Fredrik de Ron. De första dagarna efter inryckningen hade man avståndsbedömningar, riktövningar och inskjutningsövningar med krevadpatron. Sedan var det dags för skjutning med artilleripjäserna på skjutfältet vid Trälhavet. Skjutningarna skulle genomföras fredagen den 12 augusti. Onsdagen den 10 augusti började förberedelserna. Bland annat rekvirerades ett träskjul. I skjulet skulle man förvara redskap och ammunition innan det flyttades vidare till skjutfältet. På torsdag morgon den 11 augusti reste man redskapsskjulet vid den östra donjonen (bombsäker kasematt) som vetter mot Rindö. Då skjulet var rest, hämtade man 300 krevadpatroner. Dessutom lagrade man 300 exercisladdningar med totalt 381 kg krut i skjulet. För att spara pengar sköt man utan de dyrbara mekanismerna apterade i spetsen på granaterna. I stället använde man krevadpatroner för att markera träff i målområdet. På eftermiddagen började man aptera krevadpatronerna. Eftersom det regnade, bestämde man sig för att arbeta i redskapsskjulet, i samma skjul som man förvarade excercisladdningarna och krevadpatronerna. Sent på eftermiddagen kl 16.15 fick löjtnant Kihlstedt bud om ett telefonsamtal. Tio minuter senare överlämnade han ansvaret till 2. konstapeln Nr 3 Carlsson och lämnade skjulet. Det var nu sent på eftermiddagen och nu började man slarva. Bland annat kastade man fram de färdiga patronerna i stället för att langa dem försiktigt. Detta kan ha bidragit till att krut kom att hamna på golvet i skjulet.  Kl 16.40 var arbetet klart. Fem minuter senare, kl 16.45, exploderade kistorna med krevadpatroner och exercisladdningar.
Efter olyckan spärrades området av. Vid den tragiska olyckan omkom 16 unga artillerister och 3 konstaplar, flera personer skadades svårt.
Kommendanten överstelöjtnant Wennerholm, inspektören för konstapelskolan kapten de Ron och löjtnant Kihlstedt åtalades alla tre. I Krigshovrätten frikändes Wennerholm, de Ron dömdes ansvarig för att han tillåtit att krevadpatronerna förvarades i skjulet till 20 dagars vaktarrest och Kihlstedt dömdes först till fängelse i 2 månader, bland annat för att han låtit aptera krevadpatronerna i skjulet. Senare ändrade Högsta Domstolen domen till disciplinstraff med 30 dagars vaktarrest. Begravningen ägde rum den 15 augusti 1887.

 Ägare
Namn:                                        Statens fastighetsverk
Adress:                                      Box 2263, 103 16 Stockholm
Tfnnr:                                         010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Vårdare
Namn:                                        Vaxholms fästningsmuseum
Adress:                                       Kastellet, 185 99 Vaxholm
Tfnnr:                                         08-120 048 70
Mail-adress:                             info@vaxholmsfastning.se

Minnesmärket
En minnessten, flankerad av två kanonrör, med minnestext och namnen på de avlidna restes på Vaxholms kyrkogård (se B11) till minne av de omkomna. Tavlan uppsattes 1967
Text: ÅT MINNET AV DE VID SPRÄNGNINGSOLYCKAN PÅ VAXHOLMS KASTELL DEN 11 AUG 1887.
C.A. CARLSSON *5.6.1856
C.A. HENNING *3.11.1860
P.E. SVEDELIUS *25.10.1861
A.W. PETTERSSON *16.1.1862
C.O. CARLSSON *23.7.1863
K.G. JOHANSSON.AHL *10.9.1863
P.E. ANDERSSON-HAMMAR *12.12.1864
J.P:SON WELLANDER *1.2.1865
O.V. ORRFELDT *19.3.1865
C.V. FORSMAN *12.5.1865
V. CARLSSON *2.6.1865
P.A. PETTERSSON *24.7.1865
E.N.V. TINNERHOLM *5.8.1865
K.J. HEGSTRÖM *7.8.1865
C.A. CARLSSON *24.3 1866
N.E. ANDREASSON *12.1.1869
J.A. ANDERSSON *3.2.1869
C.J. JANSSON*23.1.1870
C.PETTERSSON *5.2.1870
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1948 Minnestavla över omkomna vid olycka i Nynäshamn på Vaxholms kastell

Län                                               Stockholms

Kommun (motsv)                 Vaxholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Vaxholms kastell
GPS-angivelse:                         N59°24’9.90″E 18°21’33.50″

Inventerad
Namn:                                         Claes och Eva Grafström
Datum:                                        2017

Historia
Ön Järflotta var tidigare militärt skyddsområde med många och stora militära installationer, men är sedan några år öppen för allmänheten. På berget ovanför Sågviken finns fortfarande en av de tunga 24 cm kustartilleripjäserna från Batteri Järflotta kvar. Kustartilleriet på Järflotta blev statligt byggnadsminne år 2006. Batteri Järflotta färdigställdes 1942 och ingick i den så kallade Havsbandslinjen. Batteriet var en viktig del av försvaret av inloppen i Stockholm och användes fram till 1990-talet som stabsplats. Den 18 augusti 1948 inträffade en svår olycka vid den 2:a pjäsen där nio personer omkom. Det var vid en teknisk skjutning som pendeltryck uppstod, förmodligen vid för stor laddning, vilket sprängde mekanismen och pjäsens bakre delar.
(utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        Statens fastighetsverk
Adress:                                      Box 2263, 103 16 Stockholm
Tfnnr:                                         010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Vårdare
Namn:                                        Vaxholms fästningsmuseum
Adress:                                       Kastellet, 185 99 Vaxholm
Tfnnr:                                          08-120 048 70
Mail-adress:                             info@vaxholmsfastning.se

Övrigt
Text: ÅT MINNET AV DEM SOM FÖLLO INVID NYNÄSHAMN VID KANONSPRÄNGNINGEN DEN 19 AUGUSTI 1948
MAJOREN ERIK O E WALLIN *4.1.1906  KAPTEN TORSTEN NORDGREN *6.11.1910
FLAGGSTYRMANNEN FOLKE I N HAMMAR *19.6.1895  FLAGGRUSTMÄSTAREN G HELMER SÖDERSTRÖM *58.6.1908  RUSTMÄSTAREN J ARTUR T BRÄNDSJÖ *20.4.1923  FURIREN LARS A WESTLING *20.3.1928  VÄRNPLIKTIGE SVEN GUNNAR SVENSSON *18.12.1927  VÄRNPLIKTIGE SIVERTE WALLBOM *1.2.1927  VÄRNPLIKTIGE ERIK ALFRED KARLSSON *15.8.1927
VAXHOLMS GARNISON OCH KAMRATFÖRENINGEN VAPENBRÖDERNA UPPSATTE TAVLAN ÅR 1953
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1892 Minnessten över Upplands regemente i Uppsala

Län                                              Uppsala

Kommun (motsv)                 Uppsala

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Omedelbart väster om Upplands regementets fd kanslihus (1,5 km SO Uppsala Slott)
GPS-angivelse:                       59°50’26.79″N 17°38’52.47″E

 Inventerad
Namn:                                        Erik Winell och Ola Jonsson
Datum:                                       2017-04-03

Historia
Upplands regemente uppsattes 1626 och leder sitt ursprung till Upplandsfänikan från 1557. År 1617 organiserades de små enheterna till Upplands storregemente, som år 1623 splittrades i tre regementen där ett var Upplands regemente. Dess soldater rekryterades från landskapet Uppland, eller snarast från Uppsala och Stockholms län. Regementet var ett av de ursprungliga 20 infanteriregementen som nämns i Sveriges grundlag av 1634. Regementet deltog i försvaret av Stralsund 1628 men återfördes därefter 1629 till Sverige. År 1630 mobiliserades regementet på nytt och följde Gustaf II Adolf på tåget genom södra Tyskland och deltog i striderna vid Lech, Nürnberg och Lützen.
Nästa gång regementet deltog i strid var under Karl X Gustafs polska krig. Man marscherade över Thorn som intog vidare över Sandomir och Jaroslow till Warszawa, där regementet deltog i tredagarsslaget 18-29 juli 1658. Upplands regemente deltog även i stormningarna av Itzehoe 6 augusti och Fredriksodde 24 oktober. I den senare stormningen gick upplänningarna i en av de främsta anfallskolonnerna, och efter striden fanns endast 342 upplänningar vara i stridbart skick. Efter en längre viloperiod deltog regementet i tåget över Bält.
Vid utbrottet av Stora nordiska kriget deltog Upplands regemente i landstigningen på Själland. Det sändes därefter hem, men utskeppades i april 1701 från Stockholm till Reval, och deltog i övergången av Düna. I slaget vid Kliszów stod Upplands regemente i främsta linjen. Regementet deltog därefter i belägringen av Thorn 1703 och 1706 och vid inmarschen i Sachsen. I slaget vid Holowczyn tillhörde Upplands regemente bakre träffen men insattes på grund av stridens utveckling efter övergången i främsta linjen. Slaget vid Poltava drabbade regementet hårt. Av regementets då 600 man återstod endast 70 efter slaget, övriga var stupade eller tillfångatagna. Ett nytt regemente måste snabbt sättas upp, och redan ett halvår efter slaget befann sig det nyuppsatta Upplands regemente i Växjö och deltog 28 februari 1710 i slaget vid Helsingborg. 1718 drog Upplands regemente åter i fält, denna gång mot Norge i södra armén och deltog i belägringen av Fredrikshald. Efter kungens död återgick regementet till trakten av Uppsala i januari 1719 och förlades på roten. I maj 1719 sammankallades regementet på nytt, för att försvara Stockholm mot ett väntat ryskt anfall. Något sådant kom dock inte, och regementet undslapp vidare strider. År 1788 fördes regementet på nytt i fält.
Upplands regemente deltog även i slaget vid Svensksund 24 augusti 1789 där 8 officerare och 400 man stupade, sårades eller togs till fånga. Regementet deltog även i slaget vid Svensksund 7 juli 1790, varvid ett fyrtiotal av regementets soldater erhöll tapperhetsmedalj.
Den 28 augusti 1808 landsteg regementet i Christinestad och deltog redan dagen därpå i striderna vid Lappfjärd. Man deltog därefter i Slaget vid Oravais där Upplands regementet deltog i Adlercreutz inledande anfall och senare täckte reträtten från slagfältet.
År 1813 överfördes regementet på nytt fulltaligt till Pommern och deltog i Karl Johans fälttåg. Efter fredsslutet i Kiel fick trupperna återvända till Sverige, varifrån de snart beordrades att delta i anfallet mot Norge.
Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades att regementet skulle avvecklas.

Ägare
Namn:                                       Hemsö Fastighet AB
Adress:                                      Box 24281, 104 51 Stockholm
Tfnnr:                                        08-501170000
Mail-adress                            kontaktaoss@hemso.se

Vårdare
Namn:                                       Ledningsregementets Veterankår/Traditionsutskottet
Mail-adress:                            ledr-officerskaren@mil.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit ursprunglige rest (uppsatt) år 1892 på kaserngården öster om kanslihuset. Den flyttades 1992 till nuvarande plats. Initiativet till stenen togs av övlt Gahn. Regementschefen bestämde vilka krigshändelser som skulle finnas på stenen.
Text:  KONGL UPLANDS REG.TE  RIGA 13/8-15/9 1621  LÜTZEN 5/11 1632  WARSCHAU 18-20/7 1656  FREDRIKSODDE 24/10 1657 TÅGET ÖVER BÄLT 30/1 OCH 7/2 1658  KLISSOW 9/7 1702  THORN 5/8-3/10 1703  HOLOFZIN 4/7 1708  PULTAVA 28/6 1709  HELSINGBORG 28/2 1710  FREDRIKSHALD 20/11-2/12 1718  ORAVAIS 14/9 1808
MINNESVÅRDEN RESTES ÅR 1892
Informationsskylt: Nej

Ola Jonsson
Chef SvMM  inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1893 Minnessten över Oscar II: s fanöverlämning till Kronobergs regemente på Kronobergshed

Län                                          Kronoberg

Kommun (motsv)             Alvesta

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Invid halmhyddorna på Kronobergshed
GPS-angivelse:                   56°58’17.22″N 14°33’53.49″E

Inventerad
Namn:                                      Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                     1917-03-22

Historia
År 1777 kom ett beslut att Dansjöryd, senare Kronobergshed, skulle vara Kronobergs regementes nya mötesplats. Heden planerades och uppröjdes och nästa år kunde Kronobergs regemente ha sitt första möte på Kronobergshed. På 1840-talet började man vid Norra Grännaforssavägen uppföra depålägret, en samling ”halmtält” som skulle bli typiska för Kronobergshed. En av dessa kojor finns kvar men är nu flyttad till hembygdsparken i Moheda. Bakom några backar fanns barackerna samt långa rader med lägerhyddor och den stora vaktbyggnaden. Från början var heden bara 500 m lång och 200 m bred, så när övningarna vid 1800-talets slut tog allt större plats, röjdes en del av skogen väster om heden upp. Detta område fick därför namnet ”Fällan”. I norra delen av heden låg ”Prästkullen”. Efter övningarnas slut 1919 flyttade regementet till Växjö.

 Ägare
Namn:                                     Alvesta kommun
Adress:                                    Centralplan, 1342 80 Alvesta
Tfnnr:                                       0472-150 00 vx
E-post                                       Webbansvarig@alvesta.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år 1893
Text: På framsidan: REST XIII JULI MDCCCXCIII DÅ KONUNG OSCAR II TILLDELADE SITT KRONOBERGS REGEMENTE NYA FANOR
På frånsidan: OSCAR II
Informationsskylt : Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1919 Minnessten över Kronobergs regemente på Kronobergshed

Län                                          Kronoberg

Kommun (motsv)             Alvesta

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Invid väg väg 126 strax innan avtagsvägen mot Kronobergshed
GPS-angivelse:                    56°58’28.12″N 14°34’5.11″E

Inventerad
Namn:                                     Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                    2017-03-22

Historia
Före Karl XI:s regeringstid åren 1672–1697, kan platsen för Kronbergs regementes mönstringar och övningar i fredstid ha förekommit vid Växjö. Hospitalsgärdet, Bäckalövs backar och stadens avbärgade åkrar blev områden för regementets övningar. Dessa var tyvärr alltför trånga och möjligheterna för övningar kunde endast utnyttjas vissa tider på året. Därför kom önskemål att få en annan mötesplats, men detta skulle dröja till en bra bit in på 1770-talet.

År 1777 kom ett beslut att Dansjöryd, senare Kronobergshed, skulle vara Kronobergs regementes nya mötesplats. Heden planerades och uppröjdes och nästa år kunde Kronobergs regemente ha sitt första möte på Kronobergshed. På 1840-talet började man vid Norra Grännaforssavägen uppföra depålägret, en samling ”halmtält” som skulle bli typiska för Kronobergshed. En av dessa kojor finns kvar men är nu flyttad till hembygdsparken i Moheda. Bakom några backar fanns barackerna samt långa rader med lägerhyddor och den stora vaktbyggnaden. Från början var heden bara 500 m lång och 200 m bred, så när övningarna vid 1800-talets slut tog allt större plats, röjdes en del av skogen väster om heden upp. Detta område fick därför namnet ”Fällan”. I norra delen av heden låg ”Prästkullen”. Efter övningarnas slut 1919 flyttade regementet till Växjö.

Ägare
Namn:                                 Alvesta kommun
Adress:                                Centralplan, 1342 80 Alvesta
Tfnnr:                                   0472-150 00 vx
E-post                                  Webbansvarig@alvesta.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år 1919 av regementet.  Stenen är inhägnad av åtta granitpelare förenade av en järnkätting.
Text: KUNGL KRONOBERGS REGEMENTE VAPENÖFVADES 1778 – 1919 PÅ SIN MÖTESPLATS KRONOBERGS HED
REGEMENTET RESTE STENEN 1919
Informationsskylt:  Ja

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1899 och 1902 Minnessten över Svea ingbat och 5.komp Ing 1:s vägbyggen på Värmdö

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)              Värmdö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Ca 500 meter NNO Stenslättens brygga på Värmdö
GPS-angivelse:                        N59°24’3.48″  E18°27’5.71″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                       2016

Historia
Under tiden 1897-1903 byggdes en försvarslinje på Norra Värmdö. Därvid byggdes vägar mellan de olika försvarsanläggningarna. Minnesstenarna erinrar om dessa arbeten. Dessa ligger på vägen som bär rakt upp över höjdpartiet mellan Stenslätten och vägen till Vreta, Väster- och Österskägga. Högst upp ligger minnesstenarna. Den mindre stenen har inskriften ”SIB 1899” och den större ”Ing 1 1902” under siffran 5. Förklaringen till stenarnas text är att Svea ingenjörbataljon (SIB), vars personal arbetade med att bygga dessa befästningar och vägar, genom 1901 års härordning, växte till Svea ingenjörkår (Ing 1). Kårens 5 kompani (siffran ovanför Ing 1) blev förlagt till Vaxholm och kallades fästningskompaniet.

 Ägare
Namn:                                        Värmdö kommun?
Adress:                                      Skogsbovägen 9 -11, Gustavsberg
Tfnnr:                                         08-570 470 00
Mail-adress                              varmdo.kommun@varmdo.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren?

Övrigt
Minnesmärken av naturblock restes 1899 respektive 1902
Text under en kunglig krona på den mindre stenen:  S I B 1899
Text under en kunglig krona på den större stenen:  5.  ING 1.  1902.
Informationsskylt  Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten