Minnesmärke från 1790 över örlogsfartyget ”Riksens ständer” i Tallin

 Land                                         Estland

Kommun (motsv)                Tallin

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Estonia pst 8i, centrala Tallinn
GPS-angivelse:                      59°25’59.02″N 24°44’53.22″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Johan Engström
Datum:                                      2017-09-21

Historia
En svensk flotta från Karlskrona, som bestod av 29 örlogsskepp, anföll på Kristi himmelsfärdsdag 1790 amiralen Tjijagoffs ryska flotta på Revals redd, som bestod av tio linjeskepp, fem fregatter och två bombskepp. Överraskningsmomentet gick förlorat och det blåste upp till storm. Två svenska skepp gick på grund. Det ena, linjeskeppet Tapperheten, kunde dras loss från Ragnhildsrevet men det andra linjeskeppet, Riksens ständer, satt fast vid Wulffsö (Ägna) och brändes av besättningen. Ett linjeskepp, Prins Karl, fick riggen sönderskjuten och erövrades av ryssarna. Den grova sjön fick kulorna från de svenska skeppen att studsa på vågtopparna och gå förbi målen. Tjitjagoff förlorade inget skepp.

 Ägare
Namn:                                        Tallinna Kesklinna Valitsus (Aigar Palsner)
Adress:                                        Linnakeskkonna osakonna  juhataja
Tfnnr:                                          +372 6 457 214, 5071 887
Mail-adress                              aigar.palsner@tallinnlv.ee

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Monumentet består av en 316 cm lång järnkanon, som uppges komma från linjeskeppet Riksens Ständer. Den ligger på en plint av sten och ett på marken intilliggande järnankare, delvis nedgrävt. Platsen är rektangulärt inhägnad av en lågt hängande järnkätting buren av 3 små kanoner på kortsidorna och av 4 på långsidorna. Det rektangulära området är belagt med stenplattor, vilka till större delen är övervuxna.
På kanonens tappar står VB, som är initialerna för von Berchner, ägaren av Stavsjö bruk i Nyköpings kommun, Södermanland. Det rostiga loppets diameter mäter 15 cm, vilket närmast motsvarar 24 punds kaliber. På stenfundamentet finns en målad metallplatta med inskrift, som finns avskriven och översatt till svenska i Carl A. Bäckströms arkiv, Krigsarkivet.
Text på ryska översatt till svenska: KANON OCH ANKARE PÅ SVENSKA SKEPPET RIKSENS STÄNDER SOM MED 74 KANONER BLEV SATT PÅ EN KLIPPA PÅ ÖN WULFF (AEGNA) UNDER SLAGET VID REVAL DEN 2 MAJ 1790 OCH VILKET SVENSKARNA UPPBRÄNDE. UPPTAGET UR SJÖN AV TRANSPORTFARTYGET SEKSTAN DEN 29 NOVEMBER 1897 (datum enligt den Julianska kalendern).
Monumentet är inhägnat av en järnkätting buren av
Informationsskylt:  Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Karl XII:s vinterläger 1700-1701 i Lais

 Land                                         Estland

Kommun (motsv)               Jõgeva

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Ca 1 mil öster Jõgeva stad strax S om väg 36 vid kyrkan i Laiuse
GPS-angivelse:                       58°46’50.24″N 26°30’8.95″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström, Johan Engström och Peter Holmqvist
Datum:                                      2017-09-20

Historia
Efter segern vid Narva förföljde inte den svenska armén ryssarna in i Ingermanland och Ryssland. De tillbakaryckande ryssarna evakuerade befolkningen och genomförde den brända jordens taktik. Det fanns därmed ingen möjlighet att försörja en framryckande svensk armé. Beslut var dessutom inte fattat om armén skulle anfalla tsar Peter i öster eller August av Sachsen i söder. Karl XII beslutade därför att med armén gå i vinterkvarter och invänta förstärkningar från Sverige. Vinterkvarter i Narva var inte att tänka på. Det ödsliga Narvaområdet kunde inte försörja armén. Valet kom därför att falla på det bördiga Livland med kungens högkvarter i Lais (Laiuse) ca 4 mil norr om Dorpat (Tartu). Lais, en gammal ordensborg, låg efter Livländska kriget 1558-1583 delvis i ruin men i ett hus i borgen, som tillhörde ett adelsgods, kunde kungen bo i. Arméns regementen fick kvarter i bondgårdar i området runt Lais.
Under vinterkvarterstiden, november 1700 – maj 1701, reorganiserades regementena, övades och detachement gjorde spaningsanfall in på ryskt område. Kungen och hans officerare jagade björn och älg och deltog i bondbröllop.  Många red till Dorpat (Tartu), inbjudna till baler, där de dansade med det Livländska ridderskapets döttrar. Vinterkvarteret i Lais var för armén en behaglig tid. För lokalbefolkningen kom den svenska närvaron att bevaras i minnet under lång tid. Otaliga är berättelser och myter om kungen och hans karoliner. Kungen, sade man, tappade sin hatt i Embach (Emajõgi) men en dag kommer han tillbaka för att hämta den och Livland blir åter svenskt. Enligt sägnerna skulle kungen ha planterat träd (Karl XII:s Lind i Lais) och även dessa bar på myten om kungens återkomst. Träd och lundar hade djup förankring i den förkristna religionen hos de baltiska folken och levde kvar i folktron långt in i kristen tid.
I maj 1701 bröt armén upp och förenade sig med förstärkningar hemifrån. Marschen gick sedan mot Riga, som hotades av August den starkes sachsiska armé och ett ryskt detachement på den södra stranden av floden Düna (Daugava).

 Ägare
Namn:                                       Jaktklubben i Jõgeva, kyrkan i Laiuse
Adress:                                       c/o f.d. Landshövding Margus Oro
Tfnnr:                                         +372 5056 178
Mail-adress                              margus.oro@sos-lastekyla.ee

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av finsk svart granit med Karl XII:s namnchiffer gjutet i brons efter förebild från karolinsk tid. Stenen är rest år 2005 av Jõgeva Kungl. Jaktklubb i samarbete med Sveriges ambassad genom försvarsattaché, Lars Ramström. Stenen är sponsrad av Svensk försvarsindustri.
Minnesstenen är rest till minne av de svenskar (700), som dog under svenska arméns vinterläger 1700-1701. Stenen står i parken 20 m från vägen intill kyrkan i Laiuse , där Karl XII brukade bevista högmässan på söndagarna.
Text: TILL MINNE AV DE SVENSKAR SOM SLUTADE SINA LIV I LAIS 1700-1701
LAIUSEL LAHKUNUD ROOTSLASTE MÄLESTUSEKS
Informationsskylt:  Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmonumentet över slaget 1700 vid Narva

 Land                                         Estland

Kommun (motsv)               Narva

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Vid Narvafloden S Hermansborg
GPS-angivelse:                      N59°22.380´ E28° 12.035´

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström, Johan Engström och Peter Holmqvist
Datum:                                      2017-09-19

Historia
Borgen i Narva uppfördes av den danske kungen på 1200- talet och byggdes ut av Livländska orden under 1300- talet. Under Livländska kriget 1558-1583 erövrades Narva av ryssarna, men förlorades av dem efter Pontus de la Gardies erövring 1581. Formellt blev Narva svenskt i freden i Teusina 1595.
I oktober 1700 landsteg Karl XII med sin armé i Pernau (Pärnu). Marschen gick sedan via Reval(Tallinn) och Wesenberg (Rakveere), som var underhållsdepå, mot Narva. Fästningsstaden Narva var belägrad av tsar Peter I av Ryssland och hans 33000 man starka armé. Den 20 november nådde Karl XII Narva, som var inneslutet av en inre belägringsvall, en circumvallation och en yttre, en contravallation, som bestod av en vallgrav, en kurtin och jordbastioner. Contravallationen var avsedd att stoppa en undsättningsstyrka. Den svenska armén uppgick till 10200 man. Armén var sliten efter den långa marschen och skärmytslingar med ryska förtrupper. Underhållsläget var mycket dåligt. UH depån i Wesenberg (Rakvere) var otillräcklig för armén, som var på gränsen till svält. Det fanns således ingen möjlighet att belägra den ryska armén. Det gällde att handla snabbt innan armén var helt utmattad. Armén marscherade därför omedelbart upp i slagordning efter generalen Carl Gustaf Rehnskiölds utarbetade plan.  Med två anfallskolonner med infanteri och med kavalleri på flankerna skulle man med lokal överlägsenhet bryta igenom den ryska contravallationen och splittra den ryska styrkan i tre grupper. Det svenska artilleriet öppnade eld och armén gick framåt. Samtidigt bröt en snöstorm ut med snö och hagel som förblindade de ryska försvararna. De var dessutom helt oförberedda. Ingen hade räknat med att svenskarna skulle anfalla direkt ur marschgruppering. Tsar Peter I hade innan Karl XII nådde Narva lämnat sin armé för att hämta förstärkningar i Ryssland. Befälet hade han överlämnat till hertigen Charles Eugène de Croy.
Den svenska anfallsplanen lyckades. Man bröt igenom contravallationen och panik utbröt i den dåligt disciplinerade ryska armén. Många ryssar försökte fly över bron över Narvafloden. Bron brast och tusentals ryssar drunknade. Striden fortsatte till dess motståndet var brutet under natten. Hertigen de Croy kapitulerade tidigt under slaget. Han fruktade för sitt liv. De ryska knektarna hatade sina utländska officerare och mördade många av dem under slaget.
På morgonen den 21 november fick den besegrade ryska armén marschera förbi Karl XII och lägga ned sina vapen och fälttecken. Då försörjningslägen var oerhört ansträngt var det omöjligt att ta ryssarna till fånga. De fick avmarschera. Endast det högre befälet fick gå i krigsfångenskap. De fick behålla sina värjor och de fick en summa pengar till sitt underhåll och de fördes över till Sverige.
Krigsbytet var enormt och innehöll livsmedel och vodka. Det senare förorsakade en hel del onykterhet bland de svenska knektarna med följd av vådaskjutningar under natten. Vidare innehöll krigsbytet tusentals musköter och värjor samt artilleripjäser. Troféerna, d.v.s. fälttecknen var även de talrika och förvaras idag på Armémuseum och ingår i Statens trofésamling.
Narvaslaget är den svenska arméns största seger. 900 stupade och 1200 sårade i svenska armén har uppskattats. Ryska förluster är svåra att uppskatta. Siffran ligger mellan 6000- 18000 man stupade.

 Ägare
Namn:                                        Narva stad (borgmästare Tarmo Tammiste)
Adress:                                      Narva City Government, Peetri Plats 3-5 Narva 20308 Estonia

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren – Georgi Ignatov (engelskspråkig)
Adress:                                       Narva City Government, Peetri Plats 3-5 Narva 20308 Estonia
Telefon:                                     +372 3599 041
Mail-adress:                             georgi.ignatov@narva.ee

Övrigt
Minnesmärke över slaget vid Narva 1700 rest (uppsatt) år 2000 i samarbete mellan Sverige och Estland. Monumentet är en ersättning för 1936 års Lejonmonument som förstördes under det andra världskriget. Monumentet från år 2000 är något mindre än det från 1936.
Monumentet ligger i en välvårdad park med utsikt mot Hermansborg, Narvafloden och Ivangorod. Det i Andra världskriget förstörda monumentet låg på f.d. slagfältet 1700 intill stora vägen E 20 in till Narva från väster någon km väster om staden. Idag återstår fragment från sockeln
Konstnär: Fouquet 1700 Stockholms slott, Konstakademins Medicilejon
Arkitekt Narvalejonet 2000: Vladimir Orlov. Byggherre: Juri Barkov, Manager Vant AS
Text:  MDCC, SVECIA MEMOR
Informationsskylt:  I närheten av monumentet finns en slipad sten med information på estniska, ryska och engelska över Erik Dahlbergs bastioner

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1809 Okänd soldatgrav  i Gribsröd

Land                                        Norge

Kommun (motsv)             Halden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Väg 22 från Halden ner mot Sødre Enningdalen. Ta in till vänster på Skauskrokveien. Söder om gården Killingrød ligger graven på västsidan av vägen mot Skaugskroken mitt i backen upp mot Gribsrød (Grefsrød).
GPS-angivelse:                  58°54’11.62″N 11°32’4.78″E

Inventerad
Namn:                                      Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                     2017-10-10

Historia
Vid gården Gribsrød i Enningdalen skedde en sammanstötning den 29. april 1808 mellan svenska och norska trupper. I bataljen dödades en svensk soldat som begravdes i skogen söder om gården Killingrød. 

Ägare
Namn:                                       Haldens kommune
Adress:                                      Storgata 8, 1771 Halden
Tfnnr:                                        69 17 45 00
Mail-adress                             postmottal@halden.kommune.no

Vårdare
Namn:                                           Prestebakke 4H-grupp

Minnesmärket
Minnesmärke av granit, ca 1 meter högt
Text:  EN MAND AF SVERIGES TAPRE HAER PAA AERENS MARK ER SEGNET AF NORDMAEND HER HAN FAELDET ER  HANS GRAV AF NORDMAEND HAEGNET 29. APRIL 1808
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1940- 45 Minnesmärke över stupade svenskar  i Oslo

 Land                                         Norge

Kommun (motsv)                Oslo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Vestre Gravlund,  Sörkedalsveien 66, Oslo
GPS-angivelse:                       59°55’57.57″N 10°42’10.82″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-09
Fotografer:                              Arne Langås, Falstadsenteret, övre bilden.
Haakon Vinje, Krigsgravtjenesten, nedre bilden

Historia
I nordöstra hörnet av Vestre Gravlund i Oslo finns krigsminnesmärken från 2.världskriget över stupade soldater från flera länder. För Sveriges del finns två stora monument.
Ett minnesmärke är rest över 92 svenskar som stupat i norsk tjänst under kriget, i huvudsak ombord på norska fartyg. Namnen är ingraverade på monumentet.

 Ägare
Namn:                                     Norsk krigsgravtjenst, en enhet inom Kulturvernavdelningen
inom Kulturdepartementet
Adress:                                     Grubbegatan 1, Oslo
Tfnnr:                                       22 24 90 90
Mail-adress                            postmottak@kud.dep.no

Vårdare
Namn:                                       Gravferdsetaten i Oslo kommune
Adress:                                      Karvesvingen 3, 0579 Oslo
Tfnnr:                                        22 13 31 80
Mail-adress:                            servicekontoret@gfe.oslo.kommune.no

Minnesmärket
Minnesmärke av kalksten i form av en mittplatta och 20 mindre omkringliggande plattor rest år 1970. I Förbundet Svenska Finlandsfrivilligas tidning nummer 3 år 1970 kan man läsa följande: I samband med att Norge högtidlighöll 25-årsminnet av krigsslutet 1945 avtäcktes i Vestre Gravlund i Oslo ett minnesmärke över de svenska medborgare, som stupade för Norge under krigsåren 1940-45. Bakom minnesmärkets tillkomst står bland andra Allan Mann. Han erhöll för några år sedan ett stipendium från Föreningen Norden för att söka klara ut hur många svenskar, som fallit i norsk tjänst _ vid fronten, i handelsflottan, under bombanfall mot hemorten. 92 namn är inhuggna på granitblocket, som formats av den kände norske bildhuggaren Gunnar T Janson. Samme konstnär har också skapat
”Nasjonalmonument over krigen ofre”, som avtäcktes av kronprins Harald den
8 maj.
Under Manns arkivstudier i Norge och under samarbete med olika myndigheter och organisationer växte tanken fram att på något sätt bevara de fallna svenskarna från glömskan. Genom kyrko- och undervisningsdepartementet fördes förslag om en minnessten fram till regeringen, som anslog erforderliga medel. Minnesmärket blev färdigt till 25-årshögtidlihgeterna.
Minnesmärket har erhållit en förnämlig plats Vestre Gravlund. ”Med djup vördnad och tacksamhet för vad de offrat nedlägger jag på 25-årsdagen av vårt lands frigöring dessa blommor”, yttrade stadsfullmäktiges ordförande i Oslo Brynjulf Bull, när han nedlade regeringens krans. En hedersvakt ur Gardet skyldrade gevär och fyra trumpetare blåste signalen ”Bönn” (Taps). Svenska regeringens krans nedlades av ambassadrådet Rune Nyström och försvarsattachen överstelöjtnant Sven Björk; förbundets av förbundsordföranden sekonderad av Gösta Benckert och Allan Mann. Vi nedlade även en krans från förbundet vid den gemensamma graven för fyra stupade Norgefrivilliga.
Skrivet av förbundsordföranden Anders Grafström
Text på mittplattan: TILL MINNE OM SVENSKE STATSBORGERE SOM FALT FOR NORGE UNDER KRIGEN 1940 – 1945
Text på de omgivande plattorna:
ANDERSON EDVIND                            1916-1942
ANDERSON GEORG                             1912-1942
ANDERSON GÖSTA                              1922-1940
ANDERSON HARRY                              1919-1942
AXELSON AGNAR                                  1899-1941-
AXELSON JENS                                      1903-1941
AXMAN PER                                             1909-1941
BACKMAN TORSTEN                           1915-1942
BECKMANN NILS                                   1917-1942
BENGTSON GUSTAV                            1919-1944
BERGSTRÖM GUSTAV                         1909-1942
BERNDT HANS                                       1923-1942
BYLANDER ERNST                               1920-1942
BÖRJESSON PER                                  1920-1940
CARLSON LORANG                               1906-1941
CARLSON TORE                                     1915-1942
CARLSON VICTOR                                 1922-1942
EKENDAL BROR                                     1914-1942
EKLÖW KARL                                          1890-1942
ENGSTRÖM SIGURD                            1916-1941
ENGESTRÖM WILLIAM                       1940
ERIKSON ANDERS                                1916-1943
ERIKSON KARL                                       1914-1942
ERIKSSON KONRAD                             1908-1944
FOHLSTRÖM EGON                              1916-1941
FREDRICKSEN KURT                           1915-1942
FRITJOFSON TH.                                   1909-1941
FRITZDORF STURE                              1919-1941
GRAHN FRITZ                                         1913-1942
GUETTLER JAN                                      1917-1944
GUSTAFSSON OTTO                             1905-1941
GUSTAVSON GÖTE                               1922-1942
HÅKANSSON GUSTAV                         1908-1941
HALBERG KARL                                     1920-1944
HAMMERSTRÖM KNUT                      1921-1941
HERMANSSON BERENT                     1941
HULT HELGE                                           1915-1940
HÖGBORG SIGFRED                             1904-1941
HÖGLUND WERNER                            1910-1942
JACOBSEN WILLY                                 1917-1941
JACOBSON THORE                              1918-1940
JOHANSON ANDERS                           1917-1941
JOHANSSON GUSTAV                         1912-1940
JOHANSSON KURT                              1923-1943
JOHANSON MAURITS                         1892-1942
JOHANSON OSSIAN                            1944
JOHANSON SVEN                                 1917-1943
JOHNSON OSCAR                                 1941
JULIUSSEN JOHN                                 1897-1941
KARLSON ARNOLD                               1922-1942
KJELLBERG HILDING                          1909-1942
KULLBERG GUSTAV                             1900-1941
LARSON AXEL                                         1903-1941
LARSON LENNART                               1909-1942
LUNDQUIST HENNING                       1898-1940
LINDSTRÖM KARL                                1893-1940 (Förnamnet är ALBIN)
LUNDIN KARL-                                       1916-1943
MÅRTENSEN OVE                                 1923-1942
MELIN STEN                                            1912-1942
NILSON ÅKE                                            1920-1942
NILSSON ERIK                                        1911-1941
NILSSON JEAN                                       1913-1942
NILSSON KARL                                       1921-1942
NORBIN FOLKE                                      1913-1942
NYQUIST CARL                                       1920-1942
OLSEN RAGNAR                                     1905-1941
OLSON AXEL                                           1891-1941
OLSON THAGE                                        1915-1941
OLSSON GUNNAR                                  1893-1941
OLSSON JOHAN                                     1941
OLSSON SVEN                                        1917-1942
PERSON JOHN                                       1910-1942
PETTERSEN OSCAR                             1915-1942
PETTERSON CARL                                1886-1940
PETTERSON HERMAN                        1892-1943
PETTERSON MAGNUS                        1921-1942
PETTERSON OSKAR                            1904-1941
PETTERSON AAKE                               1921-1940
PÅHLSON PÅL                                        1914-1940
RYDBERG NILS                                       1887-1941
SANDBERG FOLKE                               1942
SCHUMAN SVEN                                   1920-1940
SJÖBERG BIRGER                                1905-1944
STEINSSON BÖRJE                             1921-1940
STRANDBERG FRANK                        1917-1942
STRANNE KARL                                    1941
SÖDERBERG GÖSTA                           1941
THORSELL KARL                                  1906-1942
VIKNER BERNHARD                            1899-1943
WALLÉN KARL TORSTEN                  1918-1942
WICKSELL GUNNAR                            1916-1942
YHMAN KURT                                       1917-1942
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1940 Gravsten över 4 stupade svenskar på Vestre Gravlund, Oslo

 Land                                        Norge

Kommun (motsv)               Oslo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vestre Gravlund, Sörkedalsveien 66, Oslo
GPS-angivelse:                    59°55’57.57″N 10°42’10.82″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-09

Historia
I nordöstra hörnet av Vestre Gravlund i Oslo finns krigsminnesmärken från 2.världskriget över stupade soldater från flera länder. För Sveriges del finns två stora monument.
Det ena minnesmärket är rest till minne av fyra man som omkom 1940

 Ägare
Namn:                                     Norsk krigsgravtjenst, en enhet inom Kulturvernavdelningen
inom Kulturdepartementet
Adress:                                     Grubbegatan 1, Oslo
Tfnnr:                                       22 24 90 90
Mail-adress                             postmottak@kud.dep.no

Vårdare
Namn:                                       Gravferdsetaten i Oslo kommune
Adress:                                      Karvesvingen 3, 0579 Oslo
Tfnnr:                                        22 13 31 80
Mail-adress:                            servicekontoret@gfe.oslo.kommune.no

Minnesmärket
Gravsten av kalksten rest 1962 och finansierat av norska staten. Det renoverades 2020.
Konstnär: Gunnar Jansson. Foto: Haakon Vije
Text:  SVENSK BORGER THORE JACOBSON 30 ÅR FALT 17-5-1940, SVENSK BORGER ALBIN E LINDSTRÖM 15-12-1893 FALT 1-5-1940, SVENSK BORGER CARL A PETTERSSON 21-12-1886 DÖD 30-6 1940, SVENSK BORGER SVEN A R SCHUMAN 12-9-1920 FALT 15-4 1940
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1814 Minnesmärke över slaget vid Langnes skans

 Land                                        Norge

Kommun (motsv)                Askim

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Från Askim tag väg 128 (gamla E 18) mot Spydeberg. I utkanten av Askim tag höger efter stor REMA 1000 butik, följ skyltar längs Langnesvein till skansen
GPS-angivelse:                       N59°36’33.5″ E11°07’40.8″

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                       2017-10-10

Historia
Slaget vid Lagnes skans ägde rum 9 augusti 1814. Skansen var befäst och bemannad av ett förstärkt infanteriregemente. Efter upprepade svenska anfall av regementen från Västergötland och Värmland som alla slogs tillbaka sökte de svenska förbanden ny väg mot den norska huvudstaden. På informationstavlan och minnesstenen anges att detta var sista träffningen mellan broderfolken, vilket inte är helt korrekt.
På svenska sidan stupade eller sårades omkring 100 soldater medan de norska förlusterna uppgick till 30 stupade och sårade

 Ägare
Namn:                                        Riksantikvarien
Adress:                                      Dronningensgate 13, 0034 Oslo
Tfnnr:                                        22 94 04 00
Mail-adress                              postmottak@ra.no

Vårdare
Namn:                                        Askims kommune
Adress:                                       Skolegata 12, 1830 Askim
Telefon:                                     69 68 10 00
Mail-adress:                             postmottak@askim.kommune.no

Minnesmärket
Minnesmärke av granit. Ett minnesmärke över stupade norska soldater finns uppe på kullen
Text:  HÄR STOD DEN SISTE TREFNING MELLOM SVENSKER OG NORDMENN 9- 8 1814
Detta är inte helt rätt då striden vid Kjölberg bro den 12 augusti
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmärke över slagen 1808 och 1814 vid Lier

 Land                                         Norge

Kommun (motsv)               Kongsvinger

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Från Kongsvinger tag väg 2 mot Sverige. På vänster sida av vägen ca 3 km söder Kongsvingervid avfarten mot Lier gård
GPS-angivelse:                    60° 8’49.08″N 12° 2’2.11″E

Inventerad
Namn:                                      Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                     2017-10-11

Historia
Två slag mellan Sverige och Norge har utkämpats vid Lier. Det första slaget 1808 vanns av  Sverige. Det andra slaget 1814 vanns av Norge.
Inför det första slaget vid Lier hade norrmännen grupperat styrkor i passet mellan sjöarna Fusker och Tarven för att hindra svenska styrkor från att kunna gruppera belägringsartilleri som hotade Kongsvingers fästning. De norska försvararna bestod av 1.000 man, under befäl av överste Werner Nicolai de Seue. Den 18 april 1808 anföll 1 250 man från den svenska 1:a brigaden de norska ställningarna under personlig ledning av arméchefen Gustaf Mauritz Armfelt. Striden slutade med att norrmännen drog sig tillbaka medan svenskarna besatte ställningarna.
Under 1814 års krig försvarades passet av 2.300 norska soldater under befäl av överstelöjtnant Andreas Samuel Krebs. Ett svenskt detachement om 2.000 svenska soldater under befäl av överste Carl Pontus Gahn försökte sig på en stormning av den starka ställningen, men tvingades efter förlust av ett hundratal man i döda och sårade att dra sig tillbaka.

 Ägare
Namn:                                        Hedmarks fylke
Adress:                                      Parkgata 64, Hamar
Tfnnr:                                         62 54 40 00
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Kongsvinger kommune och Lier gård
Adress:                                       Rådhusplassen 2, 2212 Kongsvinger
Telefon:                                     62 87 40
Mail-adress:                            postmottak@kongsvinger.kommune.no

Minnesmärket
Minnesmärke av fyrkantshuggen granit, ca 3 m högt på en liten belagd höjd, omgiven av kedjor mellan stenplintar. En smidd järngrind före en stentrappa leder besökaren upp till monumentet, En norsk vimpel vajar alltid vid monumentet
Text: MINDE OM DEM SOM I 1808 & 1814 HER KJAEMPET FOR FRIHED OG FEDRELAND
Text på baksidan: REIST AV LIER UNGDOMSLAG 2 AUGUST 1914
Informationsskylt:  Ja

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnesmärke ”Svenskegraven” vid Gjeddelund 

 Land                                         Norge

Kommun (motsv)               Halden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   I inne i skogen mellan Ørsjøen och svenska gränsen, 300 meter ost-nordost nordspetsen på Elgsjøen
GPS-angivelse:                       N59°01’01.2″ E11°37’17.4″

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-10

Historia
I februari 1808 angreps Finland av ryssarna och från mitten av mars rådde krigstillstånd i söder och sydväst med Danmark/Norge, I början av mars kom order att Älvsborgs regemente skulle förflyttas till Göteborg. Efter en kort tid splittrades förbandet upp i flera enheter, några i garnison på Carlstens och Varbergs fästningar och en styrka på 510 man, som senare kom att utgöra 5:e brigaden i Västra armén, förlades till Bohuslän och Dalsland, Den 19:e i samma månad avgick regementets jägarkår till Tanum. I denna trupp ingick 215 man, befäl och meniga.
Under våren förekom flera mindre skärmytslingar mellan inträngande svenska och försvarande norska soldater.
Vid Gjeddelund i Prestebakke, ca halvmilen från svenska gränsen, hade Älvsborgs jägarkår en postering. I gryningen den 9 maj kom ett överrumplande anfall från norrmännen. Svenskarna drevs på flykten, men kvar på marken låg fyra döda och elva som hade sårats. De döda begravdes i skilda gravar vid mosskanten. En bit in på detta sekel flyttades kvarlevorna av de fyra till en gemensam grav i skogsbrynet, ”Svenskegraven”.

De fyra som fick sätta livet till denna vårmorgon var: nr 778 Magnus Ehn, 858 Hans Ähran, 725 Anders Ström och 687 Abraham Dryg. De båda förstnämnda tillhörde Norra Kinds kompani, medan de senare var från Redvägs kompani.

Magnus Ehn var född omkring 1779 och hade tjänat 7 år för Påbo rote i Gällstad. Hustrun hette Caisa Albrechtsdotter och de hade tre söner. Den äldste, Anders Ehn, blev sedermera soldat för nr 7 vid Wästgöta Regemente, vilket var Ekered i Dalstorp.

Hans Ähran föddes den 1 februari 1782 i Hulared och hade varit soldat för Korrebo i Månstad litet över året. Ähran var ogift och barnlös, men i testamentet som upprättades innan han drog ut i fält skrev han ”all den lilla qvarlåtenskap som finnes efter meg skall tillfalla min fästmö och tillkommande hustru, Kerstin Larsdotter enskildt, att derest jag under påstående krig skulle aflida” . Testamentet var underskrivet och bevittnat samt inlämnat till Kinds Häradsrätt. Trots detta gjorde Ährans fader misslyckade försök att få testamentet ogiltigförklarat. Tillgångarna efter Ähran värderades till 45 Rd 39 sk.

Peter Ström var född den 5 juni 1781 i Stora Löckna, Bottnaryd, och det var för denna rote han tjänade under sina fem år som soldat. Makan hette Elin Larsdotter och var 21 år äldre än sin man. I deras äktenskap föddes inga barn.

Abraham Dryg kom till världen den 3 februari 1781 i Kölingared. Med hustrun Annika Jonasdotter fick han två söner och fyra döttrar. Annika dog i ”kolik” 1806, 43 år gammal. De moderlösa barnen kom ”att gå på socknen på rotens bekostnad”, Dryg hade vid sin död varit knekt i elva år.

Under detta krig förekom inga större sammandrabbningar, ganska få dog i strider men antalet döda blev ändå mycket högt på grund av den grasserande fältsjukan. Det kan tilläggas att både Magnus Ehns och Hans Ährans efterträdare, 778 Andreas Eng resp 858 Carl Glad båda dog i fältsjukan detta år.

Författare till texten om soldaterna: Ingvar Hallqvist

 Ägare
Namn:                                        Hembygdsföreningen Idd og Enningdalen Historielag

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke bestående av ett träkors och en minnessten av granit resta 1962
Text:  TILL MINNE AV DE SVENSKE MÄN SOM HÄR VILAR SEDAN OFREDSÅRET 1808
GRÄNSTRAKTENS HEMBYGDSVÄNNER RESTE STENEN 1962
Informationsskylt:  Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över belägringen 1718 av Fredrikstens fästning i Fredrikshald

Land                                         Norge

Kommun (motsv)              Halden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Fredrikstens fästning i Halden, följ skyltar
GPS-angivelse:                      59° 7’10.29″N 11°23’55.31″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-10

Historia
Den svenska belägringen av fästnigen påbörjades den 20 november 1718 och avslutades den 14 december. De krigströtta svenska styrkorna gav upp företaget som en följd av att kung Karl stupade den 30 november. Syftet med Karl XII:s fälttåg mot Norge var att en gång för alla krossa ärkefienden Danmark-Norge som hotade med att erövra svenska områden.

 Ägare
Namn:                                        Norska försvaret

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Norska statens fortifikationsförvaltning

Övrigt
Monument av granit, ca 1,80 cm högt som visar var löpgraven som svenskarna grävde i samband med belägringen gick. Löpgravens sträckning är utmärkt med mindre stenar ca 50 cm höga. På bilden N04 på höjden i bakgrunden
Text: SVENSK LOBEGRAV UDFÖRT NATTEN TIL 11 DECEMBER 1718
Informationsskylt:  Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten