1719 Minnesmärke över ryska härjningar på Fredriksskans i Gävle

Län                                            Gävleborg

Kommun (motsv)               Gävle

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Inom hamnområdet Gävle hamn, Fredriksskans
GPS-angivelse:                       N60°41’27.40″ E17°12’57.67″

Inventerad
Namn:                                       Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                      2020-08-15

Historia
Till ”värn mot Juten” dvs danskarna byggdes 1612 ett blockhus på en liten holme i sundet mellan inre och yttre Gävlefjärdarna, som därefter fick namnet Blockhusharen. År 1717 anlades på Blockhusharen en skans, som till en början kallades Hugoskans efter dåvarande landshövdingen Hugo Hamilton (1655-1724). Redan i början av samma år, då den var så gott som färdig och bestyckad med tio kanoner, bytte den emellertid namn till Fredriksskans. I början av augusti besköts en rysk flottilj från skansen, vilket fick till följd att denna avstod från att framtränga till Gävle. Under sommaren 1720 förbättrades skansen och tack vare detta seglade ryssarna på våren 1721 förbi Gävlebukten. Skansen fick därefter förfalla, men iståndsattes igen 1727-28.
Vid början av Gustav III:s ryska krig överfördes skansens besättning och bestyckning till Vaxholm, men Gävles borgare skaffade då ny bestyckning och satte upp en ny skansbesättning samt grupperade ”ett formidabelt” batteri på Holmudden vid norra inloppet under det att det södra gjordes ofarbart. År 1808 lät kronan grundligt reparera och förstärka skansen. År 1863 nedmonterades bestyckning och besättningen förflyttades. År 1892 överläts Fredriksskans till Gävle stad, som för sin hamnbyggnad lät riva skansen 1902. På dess plats uppställdes en 4,5m hög minnessten i röd Norrtäljegranit med inskrift under en i brons gjuten reliefbild av skansen.

 Ägare
Namn:                                        Gävle kommun
Adress:                                       Drottninggatan 22, 803 11 Gävle
Tfnnr:                                         026-17 80 00
Mail-adress                              gavle.kommun@gavle.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Minnesmärket
Fredriksskans är numera namnet på hela hamnområdet. Minnesstenen över skansen går idag inte att besöka med mindre än särskilt tillstånd då området är inhägnat och bevakat. Den avtäcktes 1905.
Text: Under en relief av fästningen utförd av konstnären Ida Matton (1863-1940):  HÄR PÅ BLOCKHUSHAREN ANLADE GEFLE STADS BORGERSKAP UNDER LEDNING AF LANDSHÖFDINGEN FRIHERRE HUGO HAMILTON ÅR 1717 EN BEFÄSTNING FÖRST KALLAD HUGOSKANS, SEDAN FREDRIKSSKANS HVILKEN 1719 OCH 1721 RÄDDADE GEFLE FRÅN PLUNDRING OCH BRAND. SKANSEN FÖRSTÄRKTES 1742 OCH 1789 MEN SLOPADES 1863 OCH ÖFVERLÄTS 1892 TILL GEFLE STAD SOM I OCH FÖR HAMNBYGGNADEN 1902 LÄT RASERA DENSAMMA.
Under den ursprungliga texten står ”HAMNENS UTVIDNING NORRUT 1952-1957 INVIGDES 28 MAJ 1957. I FREDRIKSSK ANS INGICK NORRLÄNDSKT ARTILLERI FRÅN FRÖSÖN. KUNGL. NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTE ORGANISERADES 1893
Informationsskylt: Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1909 Minnessten över Livregementets dragoners 4.skvadron i Koversta gammelby

Län                                            Gävleborg

Kommun (motsv)               Sandviken

Lägesbeskrivning           
Kartbeskrivning:                    I Koversta gammelby. Väg 272 mellan Gysinge och Österfärnebo. Strax före Österfärnebo kyrka tag vänster (söderut) på Berreksvägen till Koversta Gammelby.
GPS-angivelse:                         N60°17’39.78″ E16°48’22.34″

Inventerad
Namn:                                        Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                       2020-08-15

Historia
Färnebo ryttares historia går tillbaka till 1680-talet, då Anders Larsson HÖÖK  var herre till Gysinge bruk. År 1680 utfärdade Konungen ett s k. öppet rustningsbrev och Höök uppställde sedermera fem stycken ryttare under Livregementet till häst. I regementets generalmönstringsrulla, daterad Örebro den 22 november 1683 återfinns de fem Österfärneboryttarna som ” inspektor Hööks tienare” under numren 80-84 på kapten Cruses kompani, men överfördes 1691 till numren 126-130 vid Lifkompaniet. De fem första livgardisterna med dessa nummer var Jon Uggla, Mats Goliat, Johan Holm, Johan Lagopp och Per Frisk. Livregementet till häst betraktas ännu som ett av Sveriges främsta indelta kavalleriförband och deltog med framgång i otaliga fältslag under Sveriges krig under stormaktstiden.

Ägare
Namn:                                        ??
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        ?

 Övrigt
Minnessten av ljus granit rest 1988
Text: TILL MINNET AV FERNEBO RYTTARE SOM TJÄNSTGJORT VID UPPLANDS RYTTARE OCH LIVREGEMENTET TILL HÄST 1603-1909
ÖSTERFÄRNEBO HEMBYGDSFÖRENING 1988
Informationsskylt:  Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1521 Minnessten över Peder Svensson  Hedemora

 Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)                Hedemora

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    100 m NNV korsningen Åsgatan – Gussarvsgatan
GPS-angivelse:                        N60°16’46.79″ E15°58’57.75″

Inventerad
Namn:                                       Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                      2020-08-15

Historia
Peder Svensson, ofta med tillnamnet ”i Vibberboda” var en svensk hövitsman och uppges ha varit en av de första att stödja Gustaf Vasa under Befrielsekriget mot danskarna. Han segrade över en dansk styrka vid Brunnbäcks färja i början av april 1521 och var under hela sitt liv trogen den svenske kungen. Jfr W01

Ägare
Namn:                                        Hedemora kommun?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Vibberboda heter idag Vibberbo och ligger alldeles nära Olshyttan i Garpenbergs socken.
Minnessten av granit rest 1922
Text under ett spänt armborst (övre): ÅT MINNET AV BERGSMANNEN PEDER SVENSSON I VIBBERBODA HÖVITSMAN ÖVER DALKARLARNA I SLAGET VID BRUNNBÄCK 1521
(undre): HANS ÄTTLINGAR I HEDEMORA RESTE STENEN 1922
Informationsskylt: Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1521 Minnessten över slaget vid Brunnbäcks färja

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)               Avesta

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Södra stranden av Dalälven ca 3 km SV väg 70
GPS-angivelse:                       N60° 7’51.58″ E16°15’35.22″

Inventerad
Namn:                                       Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                      2020-08-15

Historia
Slaget utkämpades i början av april 1521mellan Gustav Vasas upprorstrupper och Kristians II av Danmark lojala, främst danska förband. Den danska styrkan under befäl av Henrik Slagheck och Henrik von Mehlen kom från Västerås i söder och slog läger då de nådde Brunnbäck och det vad och färjeläge som på den tiden låg här. Ungefär samtidigt anlände från norr, hövitsmännen Peder Svensson och Olof Bonde med sina trupper till den norra älvstranden. Dalkarlarna började från stranden beskjuta danskarna med sina pilbågar och tvingade snart motståndarna att retirera. Peder Svensson hade utom synhåll för fienden då redan låtit en del av sina trupper gå över älven och när danskarna drog sig bort från sitt läger gick han till anfall. Samtidigt tog sig återstoden av dalkarlarna över älven och deltog i anfallet. Danskarna stod inledningsvis emot, men attacken var både överraskande och kraftsamlad och de tvingades snart retirera flyende söderut eller genom att kasta sig i älven. De svenska trupperna segrade stort.
För att beskriva slutet av striden med orden i Dalvisan:
”Så körde de jutar i Brunnebäck älv så vattnet dem porlade om.
De sörjde däröver, att Kristian själv ej där tillika omkom”

Ägare
Namn:                                       Avesta kommun
Adress:                                      774 81 Avesta
Tfnnr:                                        0226-64 50 00
Mail-adress                            servicecenter@avesta.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Minnessten av granit rest 1896. Stenen är inhägnad av fyrkantshuggna granitfundament förenade av en kedja
Text under Dalarnas vapenbild:  FÖR SVERIGES FRIHET FÖR HEM OCH FOSTERBYGD KÄMPADE OCH SEGRADE DALAMÄNNEN HÄR 1521.
MINNESGODE LANDSMÄN RESTE STENEN 1896
Text på ingångsstenarna: PEDER SVENSSON respektive OLOF BONDE
Informationsskylt: Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1954 Minnessten över Martin Ekström i Born

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)               Avesta

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I byn Born, väg 712 350 m ONO vägskälet till Hovnäs färja.
GPS-angivelse:                       N60°11’19.17″ E16°37’42.18″

Inventerad
Namn:                                        Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                       2020-08-15

Historia
Martin Ekström föddes den 6 december 1887 i Gålsbo by i Avesta kommun och dog den 28 december 1954 i Helsingfors. År 1905 antogs han som volontär vid Upplands Artilleriregemente (A5) som då låg i Uppsala. Han beviljades avsked 1911 för att fram till 1915 tjänstgöra vid det persiska gendarmeriet i Iran, där förövrigt, under åren 1906-16, ett sextiotal svenska befäl tjänstgjorde. Ekström deltog i en mängd strider mot stråtrövarband och blev befordrad till kapten. Han antogs senare som löjtnant i tysk-persisk tjänst och deltog i striderna mot ryssarna i Zagrosbergen i västra Iran fram till 1916 då han återvände till Sverige.
Då det finska inbördeskriget bröt ut 1918 antogs Ekström som löjtnant vid den vita armén. Efter erövringen av Tammerfors blev han befordrad till överstelöjtnant och chef för Vasa regemente. Ekström deltog också i Estlands befrielsekrig 1919 under Gustaf Mannerheims befäl. Han blev för sina insatser befordrad till estnisk överste, men avböjde landets högsta orden, Örnorden med kraschan, på grund av kravet på estniskt medborgarskap. Han mottog däremot Estland frihetskors både av första och andra klassen.
Ekström bosatte sig efter kriget i Vasa, där han fram till 1934 var chef för Vasa skyddskår. Han tog avsked från den finska armén samma år och återvände till Sverige för att ägna sig åt politik. Han var under några år på 30-talet partiledare för det Nationalsocialistiska Blocket; ett parti i konkurrens med Nationalsocialistiska Arbetarepartiet.
Då Ryssland anföll Finland i december 1939 anmälde sig Ekström som frivillig och blev under Vinterkriget chef för III. Stridsgruppen inom Svenska frivilligkåren. Han deltog även 1941 under fortsättningskriget, men reste 1942 till Tyskland för att anmäla sig som frivillig, något som han nekades på grund av överårighet.

Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        ?

 Minnesmärket
Minnessten av granit
Text under en värja och en kroksabel: ÖVERSTE MARTIN EKSTRÖM 1887-1954, BY WASA
NARVAS ERÖVRARE
ÄRA SKYLDIGHET VILJA
SVENSKA FINSKA ESTNISKA VAPENBRÖDER RESTE STENEN
Informationsskylt: Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1683-1813 Minnessten över Dalregementets översteboställe vid Näs kungsgård

Län                                             Dalarna

Kommun (motsv)                Hedemora

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Väg 270 mellan Hedemora och Långshyttan. Tag vänster i                                                                     vägskälet 1km sydspetsen av sjön Fatburen. Näs Kungsgård
ligger 1km lägre fram på höger sida. Minnesstenen finns på                                                                 gräsmattan framför högra flygelbyggnaden.
GPS-angivelse:                       N60°22’35.75″ E16°3’15.02″

Inventerad
Namn:                                        Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                      2020-08-15

Historia
Den timrade herrgårdsanläggningen i Näs var ursprungligen boställe för fogden över Näsgårds län och senare chefen för Dalregementet (1683-1813).
Gården består av en huvudbyggnad och dubbla fristående flyglar. Nuvarande anläggning ritades år 1686 av Erik Dahlbergh efter arméns riktlinjer för översteboställen.
Bland de namnkunniga chefer som bott på gården kan nämnas Berndt Reinhold von Liewen, Magnus Stenbock och Wilhelm Mauritz Klingspor. Här föddes 1774 Hans Hierta. Hans far var regementschef vid Dalregementet 1768-1777. Hans Hierta blev sedermera ledamot av Svenska Akademien och landshövding för Kopparbergs län.

Ägare
Namn:                                        Nils Karlgren
Adress:                                       Näs Kungsgård 4, 776 96 Dala-Husby
Tfnnr:                                         073-051 17 73

Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Text under Dalarnas vapenbild: NÄS KUNGSGÅRD. ÖVERSTEBOSTÄLLE VID KUNGL DALREGEMENTET 1683-1813
Informationsskylt: Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2020

Gravkvarter för Livgrenadjärregementet på Linköpings griftegård

 Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)                Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    SV korsningen Malmslättsvägen-Kaserngatan
GPS-angivelse:                       N58°24’26.44″ E15°36’22.80″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström,Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                      2020-08-07

Historia
Gravkvarteret invigdes i december 1935. Förutom de som är nämnda på stenen är också fru Anna Elisabet Zanton begravd där.

 Ägare
Namn:                                        Linköpings Domkyrkopastorat
Adress:                                       Ågatan 40, 582 22 Linköping
Tfnnr:                                         013-30 35 00
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Gamla griftegården, kvarter 3. Förutom den stora stenen finns liggande gravstenar för var och en av de namngivna.
Text: KUNGL LIVGRENADJÄRREGEMENTET. VÅRA KAMRATER
*1880 KORPR. DAVID NYSTRÖM † 1940,
*1916 LÖJTN. BJÖRN FURE † 1942 (urnan flyttades 1964 till Skogskyrkogården i Stockholm. Se A 532)
*1919 SERG. C. A. CARLSSON † 1943,
*KN STURE ZANTON † 1969
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1997 Minnessten över Svea artilleriregemente i Linköping

 Län                                           Östergötland

Kommun (motsv)                Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Norr om det östra kanslihuset längs Regementsgatan
GPS-angivelse:                        N58°23’50.98″ E15°37’3.34″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren, Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-07

Historia
Regementet har sitt ursprung i Artilleriregementet som sattes upp 1636. Det regementet delades upp i fyra regementen 1794, där Svea artilleriregemente var ett av dessa. År 1889 bestod regementet av 13 kompanier, och 1889 blev tre av dessa kompanier självständiga i Vaxholm och bildade Vaxholms artillerikår. Delar var tidvis även detacherade till Härnösand, Karlstad, Gävle och Gotland.
År 1893 blev ytterligare fyra kompanier självständiga och två batterier överfördes till de nyuppsatta Norrlands artilleriregemente i Östersund och två till Andra Svea artilleriregemente. På grund av detta tilldelades regementet ett nytt namn, Första Svea artilleriregemente. År 1904 återtogs det gamla namnet Svea artilleriregemente.
År 1830 fick samtliga svenska artilleriregementen ett ordningsnummer, där Svea artilleriregemente tilldelades № 1. År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Svea artilleriregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen A 1.
Inför försvarsbeslutet 1936 föreslog den sittande regering bland annat att Svea artilleriregemente skulle omlokaliseras från Valhallavägen 117 i Stockholm till Uppsala, för att där överta det förutvarande Upplands artilleriregementes kasernetablissement, vilket disponerades av Arméns underofficerskola. Dock antogs inte regeringens proposition av riksdagen och Svea artilleriregemente kvarstod i Stockholm. Istället beslutades att regementet skulle flyttas ut från Stockholm till ett nyuppfört kasernetablissement på Järvafältet.
År 1946 påbörjade regementet en omlokalisering till Rissne i Sundbybergs kommun, vilken var helt genomförd först 1949, regementet behöll dock sin officersmäss på Valhallavägen fram till den 17 mars 1961. I Rissne förfogade regementet över Rissne gård, vilken endast användes som lunchmäss. Regementets kaserner på Valhallavägen övertogs av Försvarshögskolan och ridhuset liksom gymnastikhallen övertogs av AB Radiotjänst (sedermera Sveriges Radio och Sveriges Television).
Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog regeringen för riksdagen att Östgöta luftvärnsregemente skulle avvecklas och dess utbildningskontingent fördelas på kvarvarande luftvärnsförband. Bakgrunden till förslaget var att den totala utbildningskontingenten vid luftvärnet var i behov att minskas, för att motsvara behovet i krigsorganisationen. Att just Östgöta luftvärnsregemente föreslogs avvecklas som fredsförband, var att armén ville förlägga Svea artilleriregemente till Linköping. Det fanns ett önskemål från det civila samhället att få disponera försvarets mark på Järvafältet för bostadsbebyggelse och andra civila ändamål. Men för armén var en av anledningarna att Svea artilleriregemente saknade ett användbart skjutfält i sitt direkta närområde. I Linköpingsregionen skulle Svea artilleriregemente få bättre övningsmöjligheter genom det planerade nya skjutfältet Gullbergsfältet, vilket samtidigt skulle bli övnings- och skjutfält till Infanteriets skjutskola samt utgöra ett nytt samövningsfält för IV. militärområdet. Den 1 april 1963 var regementet officiellt på plats i Linköping, där regementet övertog kasernetablissemanget från Östgöta luftvärnsregementes (Lv 2), vilket avvecklades den 31 mars 1962. Kasernerna som regementets flyttade in i var ett tvillingetablissemang uppfört 1922 för Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5). Svea artilleriregemente flyttade in i den del som ursprungligen var uppfört för Andra livgrenadjärregementet.
Det sista utbildningsåret vid Svea artilleriregemente genomfördes 1996/1997, och den 31 december 1997 avvecklades och utgick regementet ur grundorganisationen.

 Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, Östgötagatan 5, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-20 60 00
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                      Ägaren

 Minnesmärket
Minnessten av granit rest 1997
Text:  KUNGL. SVEA ARTILLERIREGEMENTE 1794–1997 I LINKÖPING 1963–1997.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten