1947 Minnesmärke över Finska kavalleriet i Villmanstrand
Land Finland
Kommun (motsv) Villmanstrand
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Kyrkoparken, Mannerheimsgatan
GPS-angivelse: N61° 3’34.90″ E28°10’48.40″
Inventerad
Namn: Satu Luoto
Datum: 2024-05-07
Historia
Finländska ryttare deltog redan under medeltiden i strider vid det svenska rikets östgräns. Ursprungligen uppbådades rytteriet bland storbönder, som därigenom erhöll skattefrihet (frälse). Även sedan denna s.k. rusttjänst minskat i betydelse, rekryterades kavalleribefälet liksom allt annat befäl länge från frälset. Gustav Vasa gav ytterligare stadga åt systemet. Under hans söner var det svensk-finska rytteriet organiserat i fanor, som av Gustav II Adolf ersattes med kompanier. Sju ryttarkompanier från Finland (hakkapeliter) landsteg 1630 med armén i Pommern. Fyra av dem var från Nylands och Tavastehus län; av dessa fyra kom två i sin helhet från det forna Borgå län. De kämpade vid Breitenfeld och Lützen.
Kavalleriet från Finland samlades 1634 i tre regementen; vart och ett räknade 1 300 man. Likaså fanns det efter Karl XI:s omorganisering av armén tre kavalleriregementen á 1 000 man i Finland, nämligen Åbo och Björneborgs läns rytteri (sedermera Livdragonregementet), Nylands och Tavastehus läns rytteri (sedermera uppdelat på Nylands dragonregemente och Tavastlands jägarbataljon) och Viborgs och Nyslotts läns rytteri (sedermera Karelska dragonkåren). I östra Finland uppsattes på 1600-talet värvade dragonförband. Kavalleritrupperna ombildades 1721 till dragonregementen. Under ryska tiden fanns ett enda inhemskt kavalleriförband, Finska dragonregementet.
Det nya Finlands första kavalleritrupp var den polisstyrka på ca 200 man till häst som senaten i början av september 1917 uppsatte på Saksanniemi gård i Borgå. I kriget 1918 deltog flera beridna avdelningar på den vita sidan, främst bland dem det ur kåren på Saksanniemi utvecklade Nylands dragonregemente och det av jägarna uppsatta Karelska hästjägarregementet.
Efter kriget 1918 fanns i Finland tre kavalleriregementen, Nylands dragonregemente, Tavastlands ryttarregemente och Karelska hästjägarregementet. Det sistnämnda upplöstes 1921. Av de två återstående bildades samtidigt en kavalleribrigad med Villmanstrand som förläggningsort.
Kavalleribrigaden insattes under vinterkriget på Karelska näset, n. om Ladoga (mottistriderna) och vid Viborgska viken. I fortsättningskriget deltog den i intagningen av Suojärvi och avancerade till Onega. I januari 1943 drogs förbandet som överbefälhavarens reserv tillbaka till Karelska näset. I juli-augusti 1944 var brigaden med om grupp Raappanas omfattningsoperationer ö. om Ilomants och vann en betydande seger. Brigaden upplöstes efter kriget. Kavallerienheterna ombildades till jägarbataljoner (cykeltrupper), men fick behålla sina gamla traditionsrika namn, i finsk språkdräkt Hämeen ratsujääkäripataljoona (Lahtis) och Uudenmaan rakuunapataljoona (Villmanstrand).
Samtliga förband som är uppräknade under perioden 1617-1899 sattes upp under den svensk-finska perioden.
Ägare
Namn: Villmanstrands kommun
Adress: PL11: 531 01 Lappeenranta
Tfnnr: + 358 (0) 56161
Mail-adress kirjaamo@lappenraanta.fi
Vårdare
Namn: Ägaren
Övrigt
Minnesstenen är ritad av Wäinö Altonen och avtäcktes 1963.
På östra sidan finns en relief av ryttare under trettioåriga kriget.
Text på östra sidan: SUOMALAISEN SOTURIN JOHTOTÄHTINÄ OVAT KAUTTA MIESPOLVINEN OLLEET USKO, VAPAUS, KUNNIA JA ISÄNMAA – NIIN ON OLEVA AJASTA AIKKAN (GENOM DE MANLIGA GENERATIONERNA HAR DEN FINSKA KRIGARENS LEDSTJÄRNA VARIT TRON, FRIHETEN, HEDERN OCH FOSTERLANDET)
Text på västra sidan: SUOMEN RATSUVÄKI 1617-1947 (FINSKA KAVALLERIET 1617-1947)
1617-1899 OTTO YXKULLIN RYKMENTTI, ÅKE TOTTIN RYKMENTTI, KUSTAA HORNINN RYKMENTTI, HÄMEEN LIPUSTO, UUDENMAAN LIPUSTO, KARJALAN LIPUSTO, SUOMEN LIPUSTO, VIIPURIN JA SAVON RATSUVÄKIRYKMENTTI, UUDENMAAN JA HÄMEENLÄÄNIN RATSUVÄKIRYKMENTTI, TURUN JA PORIN RATSUVÄKIRYKMENTTI, TURUNLÄÄNIN RATSUVÄKIRYKMENTTI, VIIPURIN RAKUUNARYKMENTI, SUOMEN MAARAKUUNAT, BURHGHAUSENIN RAKUUNARYKMENTTI, AATELISLIPUSTO, KARJALAN RATSUVÄKIRYKMENTTI, UUDENMAAN JA HÄMEEN RATSURYKMENTTI, TURUN JA PORIN RATSURYKMENTTI, KARJALAN RAKUUNARYKMENTTI, UUDENMAAN RAKUUNARYKMENTTI, HENKIRAKUUNARYKMENTTI, SUOMEN KEVYET RAKUUNAT, KARJALAN KEVYET RAKUUNAT, UUDENMAAN KEVYET RAKUUNAT, UUDENMAAN RAKUUNAJOUKKO
1889–1901 SUOMEN RAKUUNARYKMENNTI
1917–1939 RATSUJÄÄKÄRIOSASTO/JÄÄKÄRIPATALIOONA 27, SAKSANIEMEN JÄRJESTYSLIPUSTO, UUDENMAAN RAKUUNARYKMENTI, KARJALAN RATSUJÄÄKÄRIRYKMENTI, SUOMEN RAKUUNARYKMENTTI, KARJALAN RATSURYKMENTTI, HÄMEEN RATSURYKMENTTI
1939–1940 UUDENMAAN RAKUUNARYKMENTI, HÄMEEN RATSURYKMENTTI, ESKADROONAT KEVYTSÄÄ OSASTOISSA 4-5-6-8-9-10-11-12-13
1941–1947 HÄMEEN RATSURYKMENTTI -1944, UUDENMAAN RAKUUNARYKMENTI -1947
1921–1944 RATSUVÄKIPRIKAATI
Text på norra sidan: LAPPEENRANNAN KAUPUNKI RATSUVÄEN RIVEISSÄ PALVELLEET JA TAISTELLEET SEKÄ HEIDÄN YSTÄVÄNSÄ PYSTYTTIVÄT TÄMÄN MUISTOMERKIN VUONNA 1963 (STADEN VILLMANSTRAND, DE SOM TJÄNSTGJORDE OCH KÄMPADE I KAVALLERIETS LED OCH DERAS VÄNNER RESTE DETTA MINNESMÄRKE 1963)
Text på liggande stenar:
SUOMEN RATSUVÄKI ON VUOSIRATAIN VIERIESSÄ TAISTELLUT KATOAMATTOMALLA KUNNIALLA 23:SSA SODASSA KAIKKIAAN 263:SSA TAISTELUSSA ??
NIMET ON UURRETTU TÄMÄN MUISTOMERKIN KUNNIAPASIIN
WALLHOF 1626, BREITENFELD 1631, LECH 1632, ALTE FESTE 1632, LÜTZEN 1632, OLDENDORF 1633, NÖRDLINGEN 1634, WITTSTOCK 1636, LEIPZIG 1642, WARSOWA 1656, FREDRIKSODDE 1657, ISO-BELTTI 1658, KÖÖPENHAMINA 1659, LUND 1676, NARVA 1700, VÄINÄJOKI 1701, JAKOBSTADT 1704, GEMÄUERTHOF 1705, FRAUSTADT 1706, HOLOWCZYN 1708, MALATYCZE 1708, POLTAVA 1709, NAPUE 1714, TRONDHEIM-TYDALEN 1718, SIIKAJOKI 1808, ALAVUS 1808
POHJANMAAN VAPAUTUS 1918, LÄNKIPOHJA 1918, VESILAHTI 1918, RAUTU 1918, KARJALAN KANNAS 1939, LEMETTI 1940, VILAJOKI 1940, ILOMANTSI-ÄÄNISNIEMI 1941, PIGMATKA 1941, LEMPALA 1943, VAMMELSUU 1944, UURAS-VIPORINLAHTI 1944, ILOMANTSI 1944
Informationsskylt: Nej
Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten
SUOMALAISEN SOTURIN HAUTAPAIKAN MUISTOKSI. KIVEN PYSTYTTI OSAKEYHTIÖ TOPPILA
