1848 Gravsten över svenske frivillige premiärlöjtnanten friherre Lejonhufvud 

Land:                                 Danmark

Kommun (motsv):      Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:           Ulkeböls kyrkogård.
GPS-angivelse:              N54° 55.565’ E009° 49.841’

Inventerad
Namn:                              Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                             2014-07-16.

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
I gränstrakterna mellan Danmark och Tyskland hade sedan länge funnits en blandad dansk och tysk befolkning. Området bestående av hertigdömena Schleswig och Holstein hade under historien omväxlande tillhört danska, tyska och svenska härskare, även om Slesvig i huvudsak hade varit mer danskt och Holstein mer tyskt. Tysknationalisterna ville knyta Slesvig, där det fanns en betydande tysktalande befolkning, till Tyska förbundet, där Holstein redan ingick, och dansknationalisterna ville knyta Slesvig närmare till Danmark.
Under ”revolutionsåret” 1848 utropade i mars den tysknationalistiska sidan därför en provisorisk slesvig-holsteinsk regering i Kiel.
Danmark beslöt att slå ner upproret med vapenmakt för att återställa Slesvig-Holstein till den danska kronan. Den danska armén slog upprorsmakarna vid Bov norr om Flensburg den 8 april 1848 och besatte sedan Slesvig men strax efteråt anlände en tysk armé om 19 000 som förstärkning till upprorsmännen. Efter ett anfall den 23 april 1848 tvingades de 10 000 danskarna i slaget vid Slesvig att överge Dannevirke. Danskarna fick dra sig tillbaka till Als.
Den tyska armén höll under den kommande månaden hela Slesvig och södra Jylland besatta samtidigt som danska flottan bedrev blockad mot de tyska hamnarna och stoppade tyska handelsfartyg. Den 28 maj 1848 genomförde danskarna ett anfall från sitt brohuvud vid Alssundet och intog Dybbølhöjden. Danskarna slog sedan tillbaka de samlade tyska styrkornas angrepp den 5 juni.
Den 26 augusti 1848 slöts en vapenvila i Malmö, men kränkningar mot villkoren förekom och denna kom därför enbart att leda till ett uppehåll i kriget.
Efter danskt missnöje med tyska brott mot villkoren i vapenvilan började kriget på nytt den 3 april 1849. Den 7 maj trängde en 40 000 man stark tysk arméstyrka upp i  Jylland, och trängde danska arméns huvudstyrka tillbaka till fästningen Fredericia som omringades. Efter att Fredericia hade belägrats i två månader genomförde en dansk arméstyrka om 19 000 man, som hade dragits samman från Fyn, Als och Helgenæs utan att bli upptäckt, ett överraskande anfall 6 juli och lyckades erövra alla tyskarnas skansar och 31 kanoner samt ta 2 000 krigsfångar.
Den 10 juli 1849 slöts en ny vapenvila, som innebar att norra Slesvig ner till Flensburg hölls besatt av 4 000 man svensk-norska trupper som en buffert mellan danskarna och tyskarna. Efter långvariga förhandlingar slöts den 2 juli 1850 ett fredsavtal mellan Danmark och Preussen i Berlin, dock utan att någon av krigets stridsfrågor därigenom löstes. Kriget kom därför att blossa upp ännu en gång bara några veckor efter fredsavtalet.
1850 års strider inleddes 24 juli med ett slag vid Helligbæk och dagen efter, 25 juli, genomfördes slaget vid Isted, som blev krigets blodigaste. Den 39 000 man starka danska armén tvingade tillbaka den slesvig-holsteinska armén till Rendsborg och besatte Dannevirke. Slesvig-holsteinarna genomförde två misslyckade större anfallsförsök mot de danska ställningarna.
Kriget avslutades därefter genom att andra länder satte press på partnerna.
Den svensk-norska styrka i norra Slesvig som kom till genom 1849 års vapenvila var inte det enda svensk-norska deltagandet i detta krig. Under 1830- och 1840-talen hade skandinavismen spritt sig i Danmark, Norge och Sverige, med början i studentkretsar, och den danska synen på den slesvig-holsteinska frågan hade tagits upp av skandinavister även i Sverige och Norge. Efter att kriget bröt ut anmälde sig därför ett antal svenskar och norrmän som frivilliga i kriget. 1848 och 1849 utgjordes dessa av 243 svenskar och 114 norrmän, som ingick i olika danska förband, och deltog i flera av krigets slag. Bland de frivilliga fanns även 24 norska och minst 60 svenska officerare, samt ett antal underofficerare och meniga soldater. Även om de svensk-norska frivilliga inte var alltför många i antal, tycks de ha ändå ha varit mycket uppskattade av danskarna, eftersom drygt 44 000 personer efter kriget undertecknade en tacksägelseadress till de frivilliga.
Danmark fick i kriget ett visst officiellt svenskt stöd genom att en reservstyrka om 5 000 man förlades till ön Fyn under 1848. Dessa trupper, som ej deltog i striderna, drogs tillbaka efter vapenvilan 1848.
Minnesdag: 5 juni.

Ägare
Namn:                               Forsvarets Krigergravstilsyn, Forsvarskommandoen
Adress:                              Danneskiold-Samsøes Allé 1, 1434 København K
Tfnnr:                                45 67 45 67
Mail-adress:                    fko@mil.dk

Kostnader
Vård,skötsel/år:            –
Renovering:                   –

Vårdare
Namn:                             Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                            Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                              7448 9000
Mail-adress:                   historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Minnesmärket
Gravsten över svenske frivillige premiärlöjtnanten Knut Otto Eric Friherre Leijonhufvud vid 2.bataljonen 1848. Rest samma år. Sandsten med fristående marmorplatta och med ett marmorkors överst (dansk beteckning MSS-323). Storlek: h 60, b 50, d 22 cm. Kors: h 76, b 48 cm.
Text: SVENSK PREM. LIEUTENANT KNUD OTTO ERIC FRIHERRE AF LEYONHUFVUD FÖDT 27. APRIL 1823 FALDT I SLAGET VED DYPPEL DEN 5. JUNI 1848 – 1.JOH. 3.16. OGSAA VI ERE SKYLDIGE AT SÆTTE LIVET TIL FOR BRÖDRENE – DETTE MINDE SATTES HAM AF 2. BATAILLONS OFFICERER.
Knut Otto Eric friherre Leijonhufvud stupade under striderna den 5 juni, då hans kompani fick order att förfölja den vikande fienden. Hans kropp låg i St. Marie Kirke i Sönderborg tillsammans med andre fallna officerare, tills han blev begravd på Ulkeböls kyrkogård den 8 juni 1848 (Se MSS-109). Stavningen på gravstenen är inte korrekt. Den svenska adelsfamiljen använder formen Leijonhufvud.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse.

1864 Minnessten över ult H V L Berzelius i slaget vid Dybböl

Land:                                  Danmark

Kommun (motsv):       Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:            På gränsen ovanför egendomarna Kaer Bygade nr.36 och 38
GPS-angivelse:              N54° 56.216’ E009° 47.737’

Inventerad
Namn:                               Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                              2014-07-16.

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Slaget vid Dybböl eller Slaget vid Dybböls skansar var ett avgörande slag i det dansk-tyska kriget. Det utkämpades i Dybböl på morgonen den 18 april 1864 efter en belägring som påbörjats 7 april. Det svåra danska nederlaget mot den tyska avgjorde kriget.
Efter den danske kungen Kristian IX (som också var hertig av Slesvig) annekterat Slesvig i november 1863, trängde preussiska och österrikiska trupper in i Jylland januari 1864.
Danska arméns utrustning var sämre än de preussiska styrkornas. Skansen vid Dybböl var dåligt förberett för en belägring, eftersom Danmark hade prioriterat befästningen av Danevirke. Teknologiska framsteg inom artilleriet, särskilt räfflade kanoner, hade dessutom gjort skansens geografiska läge olämpligt för ett utdraget försvar. Efter två månaders bombardemang var den danska försvarslinjen underbemannad av utmattade och demoraliserade soldater.
Preussarna intog sina anfallspositioner 02.00 på morgonen den 18 april 1864. 10.00 upphörde det preussiska artilleribombardemanget och det preussiska infanteriet gick till anfall. Tretton minuter senare hade preussarna intagit den första reduttlinjen.
Genom ett motanfall av den danska 8:e brigaden kunde en total förintelse av de retirerande danskarna undvikas och det preussiska anfallet stoppas. Ett andra preussiskt anfall slog tillbaka brigaden och avancerade en kilometer till kvarnen i Dybböl; hälften av den 8:e brigaden stupade, sårades eller tillfångatogs. Resterna av 1:a och 3:e brigaderna lyckades fly till piren vid Sönderborg. 13.30 upphörde det sista danska motståndet framför Sönderborg, varpå en artilleriduell utbröt över Alssund.
Under slaget dödades eller sårades 3 600 danskar och 1 200 preussare. Segern tillät Preussen att använda skansen som samlingspunkt för ett anfall mot Als.
Minnesdag: 29 juni.

Ägare
Namn:                                  Sönderborgs Kommun
Adress:                                 Rådhustorvet 106400 Sönderborg
Tfnnr:                                   88 72 64 00
Mail-adress:                       post@sonderborg.dk

Vårdare
Namn:                                Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                               Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                                 7448 9000
Mail-adress:                      historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Minnesmärket
Dansk minnessten över svenske frivillige sekundlöjtnanten Henrik Vilhelm Leonhard Berzelius vid 3.regementet 1864. Den uppsattes den 10 september 1937 av ”Kommiteen til Rejsning af Mindesten for Faldne i de slesvigske Krige” (dansk beteckning MSS-289). Natursten. Storlek: h 50 b 70 d 30 cm.
Text: HER FALDT SVENSK FRIVILLIG SEKT. H. V. L. BERZELIUS, VED 3. REGT. DEN 29. 6. 1864.
Under 3.regementets strid om Chr. Christesen Bertelsens gård företog sekundlöjtnanten Henrik Vilhelm Leonhard Berzelius med sin avdelning ett misslyckat anfall, varefter han blödande måste dra sig ur striden. Han hittades död på en kornåker vid gården den 1 juli. Kroppen igenkändes av tillfångatagna danska soldater på Ulkeböls kyrkogård, där han begravdes den 2 juli 1864.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av SvMM.

1864 Minnessten över ult H V L Berzelius i slaget vid Dybböl

Land:                                 Danmark

Kommun (motsv):      Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:            På ängen vid egendomen Kær Bygade nr. 70 ovanför Vestermark.
GPS-angivelse:               N54° 56.355’ E009° 47.083’

Inventerad
Namn:                               Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                              2014-07-16.

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Slaget vid Dybböl eller Slaget vid Dybböls skansar var ett avgörande slag i det dansk-tyska kriget. Det utkämpades i Dybböl på morgonen den 18 april 1864 efter en belägring som påbörjats 7 april. Det svåra danska nederlaget mot den tyska avgjorde kriget.
Efter den danske kungen Kristian IX (som också var hertig av Slesvig) annekterat Slesvig i november 1863, trängde preussiska och österrikiska trupper in i Jylland januari 1864.
Danska arméns utrustning var sämre än de preussiska styrkornas. Skansen vid Dybböl var dåligt förberett för en belägring, eftersom Danmark hade prioriterat befästningen av Danevirke. Teknologiska framsteg inom artilleriet, särskilt räfflade kanoner, hade dessutom gjort skansens geografiska läge olämpligt för ett utdraget försvar. Efter två månaders bombardemang var den danska försvarslinjen underbemannad av utmattade och demoraliserade soldater.
Preussarna intog sina anfallspositioner 02.00 på morgonen den 18 april 1864. 10.00 upphörde det preussiska artilleribombardemanget och det preussiska infanteriet gick till anfall. Tretton minuter senare hade preussarna intagit den första reduttlinjen.
Genom ett motanfall av den danska 8:e brigaden kunde en total förintelse av de retirerande danskarna undvikas och det preussiska anfallet stoppas. Ett andra preussiskt anfall slog tillbaka brigaden och avancerade en kilometer till kvarnen i Dybböl; hälften av den 8:e brigaden stupade, sårades eller tillfångatogs. Resterna av 1:a och 3:e brigaderna lyckades fly till piren vid Sönderborg. 13.30 upphörde det sista danska motståndet framför Sönderborg, varpå en artilleriduell utbröt över Alssund.
Under slaget dödades eller sårades 3 600 danskar och 1 200 preussare. Segern tillät Preussen att använda skansen som samlingspunkt för ett anfall mot Als.
Minnesdag: 29 juni

Ägare
Namn:                                Forsvarets Krigergravstilsyn, Forsvarskommandoen
Adress:                               Danneskiold-Samsøes Allé 1, 1434 København K
Tfnnr:                                 45 67 45 67
Mail-adress:                     fko@mil.dk

Vårdare
Namn:                               Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                              Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                                7448 9000
Mail-adress:                     historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Minnesmärket
Dansk minnessten över premiärlöjtnant Axel Henrik Drastrup och sekundlöjtnanterna svenske, frivillige Henrik Vilhelm Leonhard Berzelius och Niels Andersen Faerch vid 3.regementet, Hans Henrik Pingel vid 4.regementet, Harald Hirschfeld Petersen vid 5.regementet och Gerhard Faye vid 18.regementet 1864. uppsattes 1914 av det danska Krigsministeriet 1914 (dansk beteckning  MSS-286). Slipad granitsten på murad sockel. Storlek: h 100, b 75, d 40 cm.
Text: REJST TIL MINDE OM PREMIERLÖJTNANT A. H. DRASTRUP, 3. INF. RGT. SVENSK FRIVILLIG UNDERLÖJTNANT H. V. L. BERZELIUS, 3. INF. RGT. SEKONDLÖJTNANTERNE N. A. FAERCH, 3. INF. RGT. H. H. PINGEL, 4. INF. RGT. H. H. PETERSEN, 5. INF. RGT. G. FAYE, 18. INF. RGT. FALDNE PAA ALS DEN 29. JUNI 1864, HVIS HVILESTEDER IKKE KENDES.
Axel Henrik Drastrup stupade tillsammans med den svenske frivillige Henrik Vilhelm Leonhard Berzelius och Niels Andersen Faerch under 3.regementets angrepp på Bertelsens gård i Kær.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse.

1864 Minnessten över soldat P F C Lindblad i slaget vid Dybböl

Land:                                  Danmark

Kommun (motsv):       Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:            Vid Vestermark ovanför Sönderborgs kraftvärmeverk.
GPS-angivelse:               N54° 55.692’ E009° 46.833’

Inventerad
Namn:                               Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                              2014-07-16.

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Slaget vid Dybböl eller Slaget vid Dybböls skansar var ett avgörande slag i det dansk-tyska kriget. Det utkämpades i Dybböl på morgonen den 18 april 1864 efter en belägring som påbörjats 7 april. Det svåra danska nederlaget mot den tyska avgjorde kriget.
Efter den danske kungen Kristian IX (som också var hertig av Slesvig) annekterat Slesvig i november 1863, trängde preussiska och österrikiska trupper in i Jylland januari 1864.
Danska arméns utrustning var sämre än de preussiska styrkornas. Skansen vid Dybböl var dåligt förberett för en belägring, eftersom Danmark hade prioriterat befästningen av Danevirke. Teknologiska framsteg inom artilleriet, särskilt räfflade kanoner, hade dessutom gjort skansens geografiska läge olämpligt för ett utdraget försvar. Efter två månaders bombardemang var den danska försvarslinjen underbemannad av utmattade och demoraliserade soldater.
Preussarna intog sina anfallspositioner 02.00 på morgonen den 18 april 1864. 10.00 upphörde det preussiska artilleribombardemanget och det preussiska infanteriet gick till anfall. Tretton minuter senare hade preussarna intagit den första reduttlinjen.
Genom ett motanfall av den danska 8:e brigaden kunde en total förintelse av de retirerande danskarna undvikas och det preussiska anfallet stoppas. Ett andra preussiskt anfall slog tillbaka brigaden och avancerade en kilometer till kvarnen i Dybböl; hälften av den 8:e brigaden stupade, sårades eller tillfångatogs. Resterna av 1:a och 3:e brigaderna lyckades fly till piren vid Sönderborg. 13.30 upphörde det sista danska motståndet framför Sönderborg, varpå en artilleriduell utbröt över Alssund.
Under slaget dödades eller sårades 3 600 danskar och 1 200 preussare. Segern tillät Preussen att använda skansen som samlingspunkt för ett anfall mot Als.
Minnesdag: 29 juni.

Ägare
Namn:                                    Sönderborgs Kommun
Adress:                                   Rådhustorvet 106400 Sönderborg
Tfnnr:                                     88 72 64 00
Mail-adress:                          post@sonderborg.dk

Vårdare
Namn:                                    Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                                   Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                                     7448 9000
Mail-adress:                          historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Minnesmärket
Dansk minnessten för svenske, frivillige menige Peter Frederik Christoffer Lindblad vid 5.regementets 3.kompani 1864. Den är uppsatt den 9 september 1937 av ”Kommiteen til Rejsning af Mindesten for Faldne i de slesvigske Krige” (dansk beteckning MSS-280). Natursten. Storlek: h 90, b 70, d 45 cm.
Text: HER FALDT SVENSK FRIV. MENIG P. F. C. LINDBLAD VED 5. REGT. DEN 29. 6. 1864
Under 5.regementets reträtt från Kær den 29. juni kom det i strid med framstormande preussiska styrkor vid egendomen Frydendal och de närliggande gårdarna. Menige Peter Frederik Christoffer Lindblad föll sårad i preussisk fångenskap och dog på Sönderborgs slott den 5 juli. Han begravdes på Sönderborgs kyrkogård den 10 juli 1864.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse.

1864 Minnessten över krp G Hammarström i slaget vid Dybböl

Land:                                 Danmark

Kommun (motsv):      Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:           Vid norra Havnegade norr om egendomen Möllestedgård.
GPS-angivelse:             N54° 55.632′ E009° 46.810′

Inventerad
Namn:                              Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                             2014-07-16.

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Slaget vid Dybböl eller Slaget vid Dybböls skansar var ett avgörande slag i det dansk-tyska kriget. Det utkämpades i Dybböl på morgonen den 18 april 1864 efter en belägring som påbörjats 7 april. Det svåra danska nederlaget mot den tyska avgjorde kriget.
Efter den danske kungen Kristian IX (som också var hertig av Slesvig) annekterat Slesvig i november 1863, trängde preussiska och österrikiska trupper in i Jylland januari 1864.
Danska arméns utrustning var sämre än de preussiska styrkornas. Skansen vid Dybböl var dåligt förberett för en belägring, eftersom Danmark hade prioriterat befästningen av Danevirke. Teknologiska framsteg inom artilleriet, särskilt räfflade kanoner, hade dessutom gjort skansens geografiska läge olämpligt för ett utdraget försvar. Efter två månaders bombardemang var den danska försvarslinjen underbemannad av utmattade och demoraliserade soldater.
Preussarna intog sina anfallspositioner 02.00 på morgonen den 18 april 1864. 10.00 upphörde det preussiska artilleribombardemanget och det preussiska infanteriet gick till anfall. Tretton minuter senare hade preussarna intagit den första reduttlinjen.
Genom ett motanfall av den danska 8:e brigaden kunde en total förintelse av de retirerande danskarna undvikas och det preussiska anfallet stoppas. Ett andra preussiskt anfall slog tillbaka brigaden och avancerade en kilometer till kvarnen i Dybböl; hälften av den 8:e brigaden stupade, sårades eller tillfångatogs. Resterna av 1:a och 3:e brigaderna lyckades fly till piren vid Sönderborg. 13.30 upphörde det sista danska motståndet framför Sönderborg, varpå en artilleriduell utbröt över Alssund.
Under slaget dödades eller sårades 3 600 danskar och 1 200 preussare. Segern tillät Preussen att använda skansen som samlingspunkt för ett anfall mot Als.
Minnesdag: 18 april.

Ägare
Namn:                                 Sönderborgs Kommun
Adress:                                Rådhustorvet 106400 Sönderborg
Tfnnr:                                  88 72 64 00
Mail-adress:                      post@sonderborg.dk

Vårdare
Namn:                                Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                               Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                                 7448 9000
Mail-adress:                      historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Minnesmärket
Dansk minnessten för svenske frivillige korpralen Gustaf Hammarström och konstapel Christian Frederiksen vid 3.fästningskompaniet 1864.  Den uppsattes  den 22 november 1939 av ”Kommiteen til Rejsning af Mindesten for Faldne i de slesvigske Krige” dansk beteckning MSS-279). Natursten. Storlek: h 65, b 60, d 30 cm.
Text: HER FALDT SVENSK FRIVILLIG KORPORAL G. HAMMARSTRÖM OG KONSTABEL CHR. FREDERIKSEN VED 3. FÆSTN. KOMP. DEN 29. 6. 1864.
3.fästningskompaniet bemannade den 29 juni batteriet vid Møllestedgaard, som kom under stark preussisk beskjutning. Gustaf Hammarström och Christian Frederiksen blev härunder sårade och tagna till fånga. Båda dog på Augustenborgs sjukhus samme dag och begravdes på Augustenborgs kyrkogård den 8 juli 1864. Gravarna blev borttagna före 1940.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse

1864 Gravsten över stupade svenska frivilliga löjtnant Roos, sergeant Lundström, korpral Göransson och menige Lindblad 

Land:                                Danmark

Kommun (motsv):     Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:           Sönderborgs kyrkogård (Sct. Marie Kirke),
GPS-angivelse:             N54° 54.762′ E009° 47.253′

Inventerad
Namn:                              Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                             2014-07-16.

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Slaget vid Dybböl eller Slaget vid Dybböls skansar var ett avgörande slag i det dansk-tyska kriget. Det utkämpades i Dybböl på morgonen den 18 april 1864 efter en belägring som påbörjats 7 april. Det svåra danska nederlaget mot den tyska avgjorde kriget.
Efter den danske kungen Kristian IX (som också var hertig av Slesvig) annekterat Slesvig i november 1863, trängde preussiska och österrikiska trupper in i Jylland januari 1864.
Danska arméns utrustning var sämre än de preussiska styrkornas. Skansen vid Dybböl var dåligt förberett för en belägring, eftersom Danmark hade prioriterat befästningen av Danevirke. Teknologiska framsteg inom artilleriet, särskilt räfflade kanoner, hade dessutom gjort skansens geografiska läge olämpligt för ett utdraget försvar. Efter två månaders bombardemang var den danska försvarslinjen underbemannad av utmattade och demoraliserade soldater.
Preussarna intog sina anfallspositioner 02.00 på morgonen den 18 april 1864. 10.00 upphörde det preussiska artilleribombardemanget och det preussiska infanteriet gick till anfall. Tretton minuter senare hade preussarna intagit den första reduttlinjen.
Genom ett motanfall av den danska 8:e brigaden kunde en total förintelse av de retirerande danskarna undvikas och det preussiska anfallet stoppas. Ett andra preussiskt anfall slog tillbaka brigaden och avancerade en kilometer till kvarnen i Dybböl; hälften av den 8:e brigaden stupade, sårades eller tillfångatogs. Resterna av 1:a och 3:e brigaderna lyckades fly till piren vid Sönderborg. 13.30 upphörde det sista danska motståndet framför Sönderborg, varpå en artilleriduell utbröt över Alssund.
Under slaget dödades eller sårades 3 600 danskar och 1 200 preussare. Segern tillät Preussen att använda skansen som samlingspunkt för ett anfall mot Als.
Minnesdag: 18 april.

Ägare
Namn:                              Forsvarets Krigergravstilsyn, Forsvarskommandoen
Adress:                             Danneskiold-Samsøes Allé 1, 1434 København K
Tfnnr:                               45 67 45 67
Mail-adress:                    fko@mil.dk

Vårdare
Namn:                              Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                             Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                               7448 9000
Mail-adress:                    historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Minnesmärket
Dansk grav- och minnessten över de svenska, frivilliga sekundlöjtnant Carl Leonhard Roos vid 20.regementet, sergeant Lars August Lundström vid 6.fästningskompaniet, korpral Gustav Robert Göransson vid 2.regementets 2.kompani och menige Peter Frederik Christoffer Lindblad vid 5.regementets 3.kompani 1864.

Gustav Robert Göransson vid 2.regementets 2.kompani stupade vid Skans IV den 29 mars och begravdes på Sönderborg kyrkogård den 1 april 1864. Carl Leonhard Roos stupade under 20.regementets strid vid Langdamgaard den 18 april och blev begravd i massgraven på Dybböl Banke. Lars August Lundström (märk det saknade ”R” i inskriften) vid 6.fästningskompaniet stupade i Skans IX den 18 april och blev begravd tillsammans med fyre danska och en preussisk soldat tätt bredvid. Peter Frederik Christoffer Lindblad blev sårad under 5.regementets 3.kompanis kamp vid egendomen Frydendal norr om Sönderborg den 29 juni och avled på Sönderborgs sjukhus den 5 juli. Han begravdes på Sönderborgs kyrkogård den 10 juli 1864.
Granitsten med marmorkrans rest 1864 (dansk beteckning MSS-259). Storlek: h 85, b 50, d 40 cm.
Text: 1864 SVENSKE FRIVILLIGE LEUT. C. L. ROOS SERCT. L. A. LUNDSTØM, CORPORAL C. R. GÖRANSSON. MENIG P. C. LINDBLAD. FALDNE I KAMPEN FOR DANMARK.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse.

1848-50 Minnessten över nordiska frivilliga stupade i Slesvig-Holsteinska kriget 

Land:                                Danmark

Kommun (motsv):     Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:           Sönderborgs kyrkogård (Sct. Marie Kirke).
GPS-angivelse:              N54° 54.757’ E009° 47.330’

Inventerad
Namn:                              Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                             2014-07-16.

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
I gränstrakterna mellan Danmark och Tyskland hade sedan länge funnits en blandad dansk och tysk befolkning. Området bestående av hertigdömena Schleswig och Holstein hade under historien omväxlande tillhört danska, tyska och svenska härskare, även om Slesvig i huvudsak hade varit mer danskt och Holstein mer tyskt. Tysknationalisterna ville knyta Slesvig, där det fanns en betydande tysktalande befolkning, till Tyska förbundet, där Holstein redan ingick, och dansknationalisterna ville knyta Slesvig närmare till Danmark.
Under ”revolutionsåret” 1848 utropade i mars den tysknationalistiska sidan därför en provisorisk slesvig-holsteinsk regering i Kiel.
Danmark beslöt att slå ner upproret med vapenmakt för att återställa Slesvig-Holstein till den danska kronan. Den danska armén slog upprorsmakarna vid Bov norr om Flensburg den 8 april 1848 och besatte sedan Slesvig men strax efteråt anlände en tysk armé om 19 000 som förstärkning till upprorsmännen. Efter ett anfall den 23 april 1848 tvingades de 10 000 danskarna i slaget vid Slesvig att överge Dannevirke. Danskarna fick dra sig tillbaka till Als.
Den tyska armén höll under den kommande månaden hela Slesvig och södra Jylland besatta samtidigt som danska flottan bedrev blockad mot de tyska hamnarna och stoppade tyska handelsfartyg. 28 maj 1848 genomförde danskarna ett anfall från sitt brohuvud vid Alssundet och intog Dybbølhöjden. Danskarna slog sedan tillbaka de samlade tyska styrkornas angrepp den 5 juni.
Den 26 augusti 1848 slöts en vapenvila i Malmö, men kränkningar mot villkoren förekom och denna kom därför enbart att leda till ett uppehåll i kriget.
Efter danskt missnöje med tyska brott mot villkoren i vapenvilan började kriget på nytt den 3 april 1849. Den 7 maj trängde en 40 000 man stark tysk arméstyrka upp i Jylland, och trängde danska arméns huvudstyrka tillbaka till fästningen Fredericia som omringades. Efter att Fredericia hade belägrats i två månader genomförde en dansk arméstyrka om 19 000 man, som hade dragits samman från Fyn, Als och Helgenæs utan att bli upptäckt, ett överraskande anfall 6 juli och lyckades erövra alla tyskarnas skansar och 31 kanoner samt ta 2 000 krigsfångar.
Den 10 juli 1849 slöts en ny vapenvila, som innebar att norra Slesvig ner till Flensburg hölls besatt av 4 000 man svensk-norska trupper som en buffert mellan danskarna och tyskarna. Efter långvariga förhandlingar slöts den 2 juli 1850 ett fredsavtal mellan Danmark och Preussen i Berlin, dock utan att någon av krigets stridsfrågor därigenom löstes. Kriget kom därför att blossa upp ännu en gång bara några veckor efter fredsavtalet
1850 års strider inleddes 24 juli med ett slag vid Helligbæk och dagen efter, 25 juli, genomfördes slaget vid Isted, som blev krigets blodigaste. Den 39 000 man starka danska armén tvingade tillbaka den slesvig-holsteinska armén till Rendsborg och besatte Dannevirke. Slesvig-holsteinarna genomförde två misslyckade större anfallsförsök mot de danska ställningarna.
Kriget avslutades därefter genom att andra länder satte press på partnerna.
Den svensk-norska styrka i norra Slesvig som kom till genom 1849 års vapenvila var inte det enda svensk-norska deltagandet i detta krig. Under 1830- och 1840-talen hade skandinavismen spritt sig i Danmark, Norge och Sverige, med början i studentkretsar, och den danska synen på den slesvig-holsteinska frågan hade tagits upp av skandinavister även i Sverige och Norge. Efter att kriget bröt ut anmälde sig därför ett antal svenskar och norrmän som frivilliga i kriget. 1848 och 1849 utgjordes dessa av 243 svenskar och 114 norrmän, som ingick i olika danska förband, och deltog i flera av krigets slag. Bland de frivilliga fanns även 24 norska och minst 60 svenska officerare, samt ett antal underofficerare och meniga soldater. Även om de svensk-norska frivilliga inte var alltför många i antal, tycks de ha ändå ha varit mycket uppskattade av danskarna, eftersom drygt 44 000 personer efter kriget undertecknade en tacksägelseadress till de frivilliga.
Danmark fick i kriget ett visst officiellt svenskt stöd genom att en reservstyrka om 5 000 man förlades till ön Fyn under 1848. Dessa trupper, som ej deltog i striderna, drogs tillbaka efter vapenvilan 1848.
Minnesdag: 29 maj (Veterandagen)

Ägare
Namn:                                Forsvarets Krigergravstilsyn, Forsvarskommandoen
Adress:                               Danneskiold-Samsøes Allé 1, 1434 København K
Tfnnr:                                  45 67 45 67
Mail-adress:                      fko@mil.dk

Vårdare
Namn:                                 Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                                Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                                  7448 9000
Mail-adress:                       historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Minnesmärket
Dansk minnessten för danska, norska och svenska stupade 1848 uppsattes av en kommitté med frivilliga bidrag av borgarna i Sönderborg och de danska styrkorna på Als. Sandstensobelisken (dansk beteckning MSS-247) med en marmortavla (h 300, b 50, d 40 cm) tillverkades av bildhuggare Klewing, som tidigare hade fördrivits från Flensburg. Versen författades av pastor Kristen Karstensen i Dybböl. Relieferna vittrade med tiden och ersattes 1934 av nya gjorda av bildhuggaren Ewers i Sön-derborg, medan originalen överfördes till museet på Sönderborgs Slott. Den restes den 27 februari 1849.
Vid invigningen marcherade 10.bataljon, 2.Jägerkåren och en avdelning från örlogsbriggen Mercurius med en musikkår från den gamla kyrkogården (nuv. Kirketorv) till minnesstenen på den nya kyrkogården. Här deltog också en procession med generalmajorerna Frederik Adolph Schleppegrell och Frederik Rubeck Henrik von Bülow, officerare från armén och flottan, gäster och innevånarna i Sönderborg med omnejd. De nordiska flaggorna vajade och 80 sångare var uppställda. Fältprästen Boisen talade, och det sjöngs en sång författad för tillfället av pastor Kristen Karstensen.
Text: MINDE OM DANSKE, SVENSKE OG NORDMAEND FALDNE I KAMPEN FOR DANMARKS SAG I AARET 1848. – DEN DYRE BRODERPAGT ER BLODDÖBT VORDEN, OG KJAERLIGHEDENS MAGT ER SAAET I NORDEN. HAV TAK, HVER BRODER KJAER! MED SORG OG SMERTE BEGROV VI EDER HER – OG I VORT HJERTE! – EFTER TAARESAEDEN KOMMER JUBELHÖST. PS. 26,5.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse.

1864 Minnestavla över ult J S G Lundegreen i slaget vid Dybböl

Land:                               Danmark

Kommun (motsv):    Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:         Stenderup tidigare Skole.
GPS-angivelse:            N54° 55.626′ E009° 41.917′

Inventerad
Namn:                            Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                           2014-07-16.

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Slaget vid Dybböl eller Slaget vid Dybböls skansar var ett avgörande slag i det dansk-tyska kriget. Det utkämpades i Dybböl på morgonen den 18 april 1864 efter en belägring som påbörjats 7 april. Det svåra danska nederlaget mot den tyska avgjorde kriget.
Efter den danske kungen Kristian IX (som också var hertig av Slesvig) annekterat Slesvig i november 1863, trängde preussiska och österrikiska trupper in i Jylland januari 1864.
Danska arméns utrustning var sämre än de preussiska styrkornas. Skansen vid Dybböl var dåligt förberett för en belägring, eftersom Danmark hade prioriterat befästningen av Danevirke. Teknologiska framsteg inom artilleriet, särskilt räfflade kanoner, hade dessutom gjort skansens geografiska läge olämpligt för ett utdraget försvar. Efter två månaders bombardemang var den danska försvarslinjen underbemannad av utmattade och demoraliserade soldater.
Preussarna intog sina anfallspositioner 02.00 på morgonen den 18 april 1864. 10.00 upphörde det preussiska artilleribombardemanget och det preussiska infanteriet gick till anfall. Tretton minuter senare hade preussarna intagit den första reduttlinjen.
Genom ett motanfall av den danska 8:e brigaden kunde en total förintelse av de retirerande danskarna undvikas och det preussiska anfallet stoppas. Ett andra preussiskt anfall slog tillbaka brigaden och avancerade en kilometer till kvarnen i Dybböl, hälften av den 8:e brigaden stupade, sårades eller tillfångatogs. Resterna av 1:a och 3:e brigaderna lyckades fly till piren vid Sönderborg. 13.30 upphörde det sista danska motståndet framför Sönderborg, varpå en artilleriduell utbröt över Alssund.
Under slaget dödades eller sårades 3 600 danskar och 1 200 preussare. Segern tillät Preussen att använda skansen som samlingspunkt för ett anfall mot Als.
Minnesdag: 18 april.

Ägare
Namn:                                  Husets ägare
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress:

Vårdare
Namn:                                 Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                                Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                                  7448 9000
Mail-adress:                       historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Minnesmärket
Dansk minnestavla över kapten Hans Julius Valdemar Hansen och premiärlöjtnant Ernst Ferdinand Mösting Schmidt vid 9.Regementet samt svenske, frivillige sekundlöjtnanten Johann Sigurd Gammaliel Lundegreen vid 22.regementets 2.kompani 1864. Den är troligtvis uppsatt 1864 men okänt av vem. Röd granit med svart text.
Text: 1864 PAA LAZARETTET I STENDERUP SKOLE DÖDE FÖLGENDE DANSKE OFFICERER: KAPTAIN H. J. V. HANSEN VED 9.REGT. SAARET 18.4. † 30. 4. SVENSK FRIVILLIG SEKLT. J. S. G. LUNDEGREEN VED 22.REGT. SAARET 18.4. † 28.4. PRLT. E. F. MÖNSTING SCHMIDT VED 9.REGT. SAARET 18.4. † SAMME DAG. I TROFASTE FALDNE VI GLEMMER JER EJ!

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse.

1864 Minnessten över plt G L Sommelius i slaget vid Dybböl

Land:                                 Danmark

Kommun (motsv):      Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:            Dybbøl samhälle i hörnet av Hörtoftevej och Dybbölöstenvej.
GPS-angivelse:              N54°54’59.94″ E9°43’38.25″

Inventerad
Namn:                               Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                              2014-07-16.

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
I gränstrakterna mellan Danmark och Tyskland hade sedan länge funnits en blandad dansk och tysk befolkning. Området bestående av hertigdömena Schleswig och Holstein hade under historien omväxlande tillhört danska, tyska och svenska härskare, även om Slesvig i huvudsak hade varit mer danskt och Holstein mer tyskt. Tysknationalisterna ville knyta Slesvig, där det fanns en betydande tysktalande befolkning, till Tyska förbundet, där Holstein redan ingick, och dansknationalisterna ville knyta Slesvig närmare till Danmark.
Under ”revolutionsåret” 1848 utropade i mars den tysknationalistiska sidan därför en provisorisk slesvig-holsteinsk regering i Kiel.
Danmark beslöt att slå ner upproret med vapenmakt för att återställa Slesvig-Holstein till den danska kronan. Den danska armén slog upprorsmakarna vid Bov norr om Flensburg den 8 april 1848 och besatte sedan Slesvig men strax efteråt anlände en tysk armé om 19 000 som förstärkning till upprorsmännen. Efter ett anfall den 23 april 1848 tvingades de 10 000 danskarna i slaget vid Slesvig att överge Dannevirke. Danskarna fick dra sig tillbaka till Als.
Den tyska armén höll under den kommande månaden hela Slesvig och södra Jylland besatta samtidigt som danska flottan bedrev blockad mot de tyska hamnarna och stoppade tyska handelsfartyg. 28 maj 1848 genomförde danskarna ett anfall från sitt brohuvud vid Alssundet och intog Dybbølhöjden. Danskarna slog sedan tillbaka de samlade tyska styrkornas angrepp den 5 juni.
Den 26 augusti 1848 slöts en vapenvila i Malmö, men kränkningar mot villkoren förekom och denna kom därför enbart att leda till ett uppehåll i kriget.
Efter danskt missnöje med tyska brott mot villkoren i vapenvilan började kriget på nytt den 3 april 1849. Den 7 maj trängde en 40 000 man stark tysk arméstyrka upp i Jylland, och trängde danska arméns huvudstyrka tillbaka till fästningen Fredericia som omringades. Efter att Fredericia hade belägrats i två månader genomförde en dansk arméstyrka om 19 000 man, som hade dragits samman från Fyn, Als och Helgenæs utan att bli upptäckt, ett överraskande anfall 6 juli och lyckades erövra alla tyskarnas skansar och 31 kanoner samt ta 2 000 krigsfångar.
Den 10 juli 1849 slöts en ny vapenvila, som innebar att norra Slesvig ner till Flensburg hölls besatt av 4 000 man svensk-norska trupper som en buffert mellan danskarna och tyskarna. Efter långvariga förhandlingar slöts 2 juli 1850 ett fredsavtal mellan Danmark och Preussen i Berlin, dock utan att någon av krigets stridsfrågor därigenom löstes. Kriget kom därför att blossa upp ännu en gång bara några veckor efter fredsavtalet
1850 års strider inleddes 24 juli med ett slag vid Helligbæk och dagen efter, 25 juli, genomfördes slaget vid Isted, som blev krigets blodigaste. Den 39 000 man starka danska armén tvingade tillbaka den slesvig-holsteinska armén till Rendsborg och besatte Dannevirke. Slesvig-holsteinarna genomförde två misslyckade större anfallsförsök mot de danska ställningarna.
Kriget avslutades därefter genom att andra länder satte press på partnerna.
Den svensk-norska styrka i norra Slesvig som kom till genom 1849 års vapenvila var inte det enda svensk-norska deltagandet i detta krig. Under 1830- och 1840-talen hade skandinavismen spritt sig i Danmark, Norge och Sverige, med början i studentkretsar, och den danska synen på den slesvig-holsteinska frågan hade tagits upp av skandinavister även i Sverige och Norge. Efter att kriget bröt ut anmälde sig därför ett antal svenskar och norrmän som frivilliga i kriget. 1848 och 1849 utgjordes dessa av 243 svenskar och 114 norrmän, som ingick i olika danska förband, och deltog i flera av krigets slag. Bland de frivilliga fanns även 24 norska och minst 60 svenska officerare, samt ett antal underofficerare och meniga soldater. Även om de svensk-norska frivilliga inte var alltför många i antal, tycks de ha ändå ha varit mycket uppskattade av danskarna, eftersom drygt 44 000 personer efter kriget undertecknade en tacksägelseadress till de frivilliga.
Danmark fick i kriget ett visst officiellt svenskt stöd genom att en reservstyrka om 5 000 man förlades till ön Fyn under 1848. Dessa trupper, som ej deltog i striderna, drogs tillbaka efter vapenvilan 1848..
Minnesdag: 4 juni.

Ägare
Namn:                                     Sönderborgs Kommun
Adress:                                    Rådhustorvet 106400 Sönderborg
Tfnnr:                                      88 72 64 00
Mail-adress:                          post@sonderborg.dk

Vårdare
Namn:                                     Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                                    Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                                      7448 9000
Mail-adress:                           historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Övrigt
Dansk minnessten för svenske, frivillige premiärlöjtnanten Gustaf Lorens Sommelius vid 5.bataljonen 1848.
Den uppsattes den 13 augusti 1926. av ”Kommiteen til Rejsning af Mindesten for Faldne i de slesvigske Krige” (dansk beteckning MSS-114). Natursten. Storlek: h 90, b 60, d 30 cm.
Text: HER FALDT SVENSK FRIVILLIG PRMLT. G. L. SOMMELIUS VED 5. BATL. D. 5. 6. 1848.
Gustaf Lorens Sommelius tog värvning i den danska armén 1834. Han anlände till 5.bataljonen på Als den 4 juni 1848, vilken dagen därpå kom i hård strid sydöst om Dybböls kyrka. Här hoppade G. L. Sommelius upp på en mur med dragen sabel för att få sitt manskap att rycka framåt, varvid han träffades i halsen av en fientlig kula. Han begravdes på Augustenborgs kyrkogård den 9 juni 1848

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av SvMM.

1864 Minnessten över plt K O E Leijonhufvud i slaget vid Dybböl

Land:                                Danmark

Kommun (motsv):      Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:            På sydsidan av Aabenraavej utanför Skans X.
GPS-angivelse:             N54°55’7.20″ E9°45’29.14″

Inventerad
Namn:                               Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                              2014-07-16.

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
I gränstrakterna mellan Danmark och Tyskland hade sedan länge funnits en blandad dansk och tysk befolkning. Området bestående av hertigdömena Schleswig och Holstein hade under historien omväxlande tillhört danska, tyska och svenska härskare, även om Slesvig i huvudsak hade varit mer danskt och Holstein mer tyskt. Tysknationalisterna ville knyta Slesvig, där det fanns en betydande tysktalande befolkning, till Tyska förbundet, där Holstein redan ingick, och dansknationalisterna ville knyta Slesvig närmare till Danmark.
Under ”revolutionsåret” 1848 utropade i mars den tysknationalistiska sidan därför en provisorisk slesvig-holsteinsk regering i Kiel.
Danmark beslöt att slå ner upproret med vapenmakt för att återställa Slesvig-Holstein till den danska kronan. Den danska armén slog upprorsmakarna vid Bov norr om Flensburg den 8 april 1848 och besatte sedan Slesvig men strax efteråt anlände en tysk armé om 19 000 som förstärkning till upprorsmännen. Efter ett anfall den 23 april 1848 tvingades de 10 000 danskarna i slaget vid Slesvig att överge Dannevirke. Danskarna fick dra sig tillbaka till Als.
Den tyska armén höll under den kommande månaden hela Slesvig och södra Jylland besatta samtidigt som danska flottan bedrev blockad mot de tyska hamnarna och stoppade tyska handelsfartyg. Den 28 maj 1848 genomförde danskarna ett anfall från sitt brohuvud vid Alssundet och intog Dybbølhöjden. Danskarna slog sedan tillbaka de samlade tyska styrkornas angrepp den 5 juni.
Den 26 augusti 1848 slöts en vapenvila i Malmö, men kränkningar mot villkoren förekom och denna kom därför enbart att leda till ett uppehåll i kriget.
Efter danskt missnöje med tyska brott mot villkoren i vapenvilan började kriget på nytt den 3 april 1849. Den 7 maj trängde en 40 000 man stark tysk arméstyrka upp i Jylland, och trängde danska arméns huvudstyrka tillbaka till fästningen Fredericia som omringades. Efter att Fredericia hade belägrats i två månader genomförde en dansk arméstyrka om 19 000 man, som hade dragits samman från Fyn, Als och Helgenæs utan att bli upptäckt, ett överraskande anfall 6 juli och lyckades erövra alla tyskarnas skansar och 31 kanoner samt ta 2 000 krigsfångar.
Den 10 juli 1849 slöts en ny vapenvila, som innebar att norra Slesvig ner till Flensburg hölls besatt av 4 000 man svensk-norska trupper som en buffert mellan danskarna och tyskarna. Efter långvariga förhandlingar slöts 2 juli 1850 ett fredsavtal mellan Danmark och Preussen i Berlin, dock utan att någon av krigets stridsfrågor därigenom löstes. Kriget kom därför att blossa upp ännu en gång bara några veckor efter fredsavtalet
1850 års strider inleddes 24 juli med ett slag vid Helligbæk och dagen efter, 25 juli, genomfördes slaget vid Isted, som blev krigets blodigaste. Den 39 000 man starka danska armén tvingade tillbaka den slesvig-holsteinska armén till Rendsborg och besatte Dannevirke. Slesvig-holsteinarna genomförde två misslyckade större anfallsförsök mot de danska ställningarna.
Kriget avslutades därefter genom att andra länder satte press på partnerna.
Den svensk-norska styrka i norra Slesvig som kom till genom 1849 års vapenvila var inte det enda svensk-norska deltagandet i detta krig. Under 1830- och 1840-talen hade skandinavismen spritt sig i Danmark, Norge och Sverige, med början i studentkretsar, och den danska synen på den slesvig-holsteinska frågan hade tagits upp av skandinavister även i Sverige och Norge. Efter att kriget bröt ut anmälde sig därför ett antal svenskar och norrmän som frivilliga i kriget. 1848 och 1849 utgjordes dessa av 243 svenskar och 114 norrmän, som ingick i olika danska förband, och deltog i flera av krigets slag. Bland de frivilliga fanns även 24 norska och minst 60 svenska officerare, samt ett antal underofficerare och meniga soldater. Även om de svensk-norska frivilliga inte var alltför många i antal, tycks de ha ändå ha varit mycket uppskattade av danskarna, eftersom drygt 44 000 personer efter kriget undertecknade en tacksägelseadress till de frivilliga.
Danmark fick i kriget ett visst officiellt svenskt stöd genom att en reservstyrka om 5 000 man förlades till ön Fyn under 1848. Dessa trupper, som ej deltog i striderna, drogs tillbaka efter vapenvilan 1848.
Minnesdag: 5 juni.

Ägare
Namn:                            Sönderborgs Kommun
Adress:                           Rådhustorvet 106400 Sönderborg
Tfnnr:                             88 72 64 0
Mail-adress:                 post@sonderborg.dk

Vårdare
Namn:                           Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                          Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                            7448 9000
Mail-adress:                 historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Minnesmärket
Dansk minnessten över svenske frivillige, premiärlöjtnanten Knut Otto Eric Friherre Leijonhufvud vid 2.lätta bataljonen 1848. Den uppsattes den 5 juni 1925 av ”Kommiteen til Rejsning af Mindesten for Faldne i de slesvigske Krige” (dansk benämning MSS109). Natursten. Storlek: h 100, b 100, d 40 cm.
Text: HER FALDT SVENSK FRIVILLIG PRLT. K. E. O. FRIH. LEIJONHUFVUD VED 2.BATL. DEN 5.6. 1848.
Knut Otto Eric Friherre Leijonhufvud stupade under striderna den 5.juni, då hans kompani fick order om att förfölja den vikande fienden. Hans kropp låg i Sönderborgs kyrka tillsammans med andra stupade officerare, tills han blev begravd på Ulkebøl Kyrkogård den 8 juni 1848.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse.