Då Helsingfors flyttades till Estnäs från Gammelstaden på 1640-talet började de döda begravas i Kampen och från 1720-talet kring Ulrika Eleonora kyrka vid nuvarande Senatstorget. Då Nikolajkyrkan (nuvarande Helsingfors domkyrka) började byggas stängdes begravningsplatsen vid Ulrika Eleonora kyrka och själva kyrkan revs år 1827.
År 1829 tog man i bruk ett nytt begravningsfält vid Lappviken på Sandudd. Denna del av Sandudds begravningsplats kallas numera Gamla delen. Begravningsplatsen förstorades på 1850-talet då Nya delen togs i bruk. År 1929 öppnade man Sanduddsområdet närmast simstranden. Sandudds begravningsplats delas in i fem delar: Gamla området, Nya området, Sanduddsområdet, Finska gardets begravningsplats och Urnelunden. Alla republikens presidenter har begravts på Sandudd förutom Pehr Evind Svinhufvud och Kyösti Kallio. Utöver dessa har flera viktiga personer i Finlands historia begravts på Sandudd sedan 1820-talet. Då vinterkriget började reserverade man ett nytt område på Sandudd för de stupade i kriget. Under fortsättningskriget planerades hjältegravsområdet där 3 100 i kriget stupade helsingforsare ligger begravda, samt cirka 120 tyska soldater. Runt hjältegravsområdet går de Saknades mur där cirka 800 försvunnas eller på fältet kvarblivnas namn ristats in. Dessutom har cirka 280 krigshjältar begravts i släktgravar på Sandudd. På fältet ligger även 8 svenska frivilliga begravda som stupade i fortsättningskriget. Det var deras egen önskan att bli begravda i Finland, i det land för vilkas frihet de kämpade. På hjältegravsområdet finns Hjälteplatsen, vid vars ena sida C.G.E. Mannerheims grav ligger från 1953 och i änden av platsen finns Hjältekorset. I anslutning till denna finns ett minnessten över de stupade svenskar vars kvarlevor ej kunnat återfinnas. De är:

Översergeant Åke Löwstedt, mekaniker från Glemmingebro, försvann under natten den 11 augusti 1941 (troligtvis stupad) under ett patrulluppdrag vid Hangöfronten.

Vicekorpral Sten Haraldsson född i Munsö, Uppland, flygmekaniker vid F 8, omkom den 4 september under flygspaning då han störtade utanför Järvsö på Åland.

Översergeant Gustav Adolf Byström, lantbrukare från Långsele stupade den 7 augusti 1942 på den södra sidan av Jandeba.

Sergeant Sigurd Nilsson, handelsbiträde från Halmstad, stupade den 10 maj 1942 söder om Jandeba.

Sergeant Gunnar Leijon, från Munka-Ljungby och korpral vid I 3 stupade den 10 maj 1944 söder om Jandeba.

Soldat Joel Andreasson från Mjöbäck, volontärsaspirant vid flygvapnet, stupade på höjden Vierumäki på Karelska näset natten till den 22 juni 1944.

Undersergeant Adolf Tengblad, byggmästare från Lindesberg, sårades svårt och avled den 22 juni 1944 då han sökt att bistå den döende Andreasson.

Korpral Nils Persson, trädgårdsarbetare från Landskrona stupade den 25 juni vid Tali på Karelska näset.

Fänrik Lars-Erik Thorbjörnsson, kontorist från Kramfors och fänrik vid I 4 reserv, stupade den 25 juni 1944 vid Tali på Karelska näset.

Korpral Hans Ryde född i Skara, korpral vid I 10, stupade den 28 juni 1944 vid Tali på Karelska näset.

Fänrik Lennart Nilsson från Uråsa i Kronobergs län, sergeant vid I 11, stupade den 1 juli 1944 vid Suurmäki på Aunus-näset.

Soldat Nils Olsson, järnarbetare från Brunnby, stupade den 1 augusti 1944 vid Suokas på Karelska näset.

Soldat Lennart ”Lången” Hultqvists namn finns ännu med på minnesstenen men hans kvarlevor återfanns under 2014 i Kaplainmäki på Karelska näset.

Då Helsingfors flyttades till Estnäs från Gammelstaden på 1640-talet började de döda begravas i Kampen och från 1720-talet kring Ulrika Eleonora kyrka vid nuvarande Senatstorget. Då Nikolajkyrkan (nuvarande Helsingfors domkyrka) började byggas stängdes begravningsplatsen vid Ulrika Eleonora kyrka och själva kyrkan revs år 1827.
År 1829 tog man i bruk ett nytt begravningsfält vid Lappviken på Sandudd. Denna del av Sandudds begravningsplats kallas numera Gamla delen.
Begravningsplatsen förstorades på 1850-talet då Nya delen togs i bruk. År 1929 öppnade man Sanduddsområdet närmast simstranden.
Sandudds begravningsplats delas in i fem delar: Gamla området, Nya området, Sanduddsområdet, Finska gardets begravningsplats och Urnelunden. Alla republikens presidenter har begravts på Sandudd förutom Pehr Evind Svinhufvud och Kyösti Kallio. Utöver dessa har flera viktiga personer i Finlands historia begravts på Sandudd sedan 1820-talet.
Då vinterkriget började reserverade man ett nytt område på Sandudd för de stupade i kriget. Under fortsättningskriget planerades hjältegravsområdet där 3 100 i kriget stupade helsingforsare ligger begravda, samt cirka 120 tyska soldater. Runt hjältegravsområdet går de Saknades mur där cirka 800 försvunnas eller på fältet kvarblivnas namn ristats in. Dessutom har cirka 280 krigshjältar begravts i släktgravar på Sandudd. På fältet ligger även 8 svenska frivilliga begravda som stupade i fortsättningskriget. Det var deras egen önskan att bli begravda i Finland, i det land för vilkas frihet de kämpade. Här vilar Nils Almar Afvander.
På hjältegravsområdet finns Hjälteplatsen, vid vars ena sida C.G.E. Mannerheims grav ligger från 1953 och i änden av platsen finns Hjältekorset.

Då Helsingfors flyttades till Estnäs från Gammelstaden på 1640-talet började de döda begravas i Kampen och från 1720-talet kring Ulrika Eleonora kyrka vid nuvarande Senatstorget. Då Nikolajkyrkan (nuvarande Helsingfors domkyrka) började byggas stängdes begravningsplatsen vid Ulrika Eleonora kyrka och själva kyrkan revs år 1827.
År 1829 tog man i bruk ett nytt begravningsfält vid Lappviken på Sandudd. Denna del av Sandudds begravningsplats kallas numera Gamla delen.
Begravningsplatsen förstorades på 1850-talet då Nya delen togs i bruk. År 1929 öppnade man Sanduddsområdet närmast simstranden.
Sandudds begravningsplats delas in i fem delar: Gamla området, Nya området, Sanduddsområdet, Finska gardets begravningsplats och Urnelunden. Alla republikens presidenter har begravts på Sandudd förutom Pehr Evind Svinhufvud och Kyösti Kallio. Utöver dessa har flera viktiga personer i Finlands historia begravts på Sandudd sedan 1820-talet.
Då vinterkriget började reserverade man ett nytt område på Sandudd för de stupade i kriget. Under fortsättningskriget planerades hjältegravsområdet där 3 100 i kriget stupade helsingforsare ligger begravda, samt cirka 120 tyska soldater. Runt hjältegravsområdet går de Saknades mur där cirka 800 försvunnas eller på fältet kvarblivnas namn ristats in. Dessutom har cirka 280 krigshjältar begravts i släktgravar på Sandudd. På fältet ligger även 8 svenska frivilliga begravda som stupade i fortsättningskriget. Det var deras egen önskan att bli begravda i Finland, i det land för vilkas frihet de kämpade. Här vilar Carl Rune Edlund.
På hjältegravsområdet finns Hjälteplatsen, vid vars ena sida C.G.E. Mannerheims grav ligger från 1953 och i änden av platsen finns Hjältekorset.

Då Helsingfors flyttades till Estnäs från Gammelstaden på 1640-talet började de döda begravas i Kampen och från 1720-talet kring Ulrika Eleonora kyrka vid nuvarande Senatstorget. Då Nikolajkyrkan (nuvarande Helsingfors domkyrka) började byggas stängdes begravningsplatsen vid Ulrika Eleonora kyrka och själva kyrkan revs år 1827.
År 1829 tog man i bruk ett nytt begravningsfält vid Lappviken på Sandudd. Denna del av Sandudds begravningsplats kallas numera Gamla delen.
Begravningsplatsen förstorades på 1850-talet då Nya delen togs i bruk. År 1929 öppnade man Sanduddsområdet närmast simstranden.
Sandudds begravningsplats delas in i fem delar: Gamla området, Nya området, Sanduddsområdet, Finska gardets begravningsplats och Urnelunden. Alla republikens presidenter har begravts på Sandudd förutom Pehr Evind Svinhufvud och Kyösti Kallio. Utöver dessa har flera viktiga personer i Finlands historia begravts på Sandudd sedan 1820-talet.
Då vinterkriget började reserverade man ett nytt område på Sandudd för de stupade i kriget. Under fortsättningskriget planerades hjältegravsområdet där 3 100 i kriget stupade helsingforsare ligger begravda, samt cirka 120 tyska soldater. Runt hjältegravsområdet går de Saknades mur där cirka 800 försvunnas eller på fältet kvarblivnas namn ristats in. Dessutom har cirka 280 krigshjältar begravts i släktgravar på Sandudd. På fältet ligger även 8 svenska frivilliga begravda som stupade i fortsättningskriget. Det var deras egen önskan att bli begravda i Finland, i det land för vilkas frihet de kämpade. Här vilar Karl Rune Edström.
På hjältegravsområdet finns Hjälteplatsen, vid vars ena sida C.G.E. Mannerheims grav ligger från 1953 och i änden av platsen finns Hjältekorset.

Då Helsingfors flyttades till Estnäs från Gammelstaden på 1640-talet började de döda begravas i Kampen och från 1720-talet kring Ulrika Eleonora kyrka vid nuvarande Senatstorget. Då Nikolajkyrkan (nuvarande Helsingfors domkyrka) började byggas stängdes begravningsplatsen vid Ulrika Eleonora kyrka och själva kyrkan revs år 1827.
År 1829 tog man i bruk ett nytt begravningsfält vid Lappviken på Sandudd. Denna del av Sandudds begravningsplats kallas numera Gamla delen.
Begravningsplatsen förstorades på 1850-talet då Nya delen togs i bruk. År 1929 öppnade man Sanduddsområdet närmast simstranden.
Sandudds begravningsplats delas in i fem delar: Gamla området, Nya området, Sanduddsområdet, Finska gardets begravningsplats och Urnelunden. Alla republikens presidenter har begravts på Sandudd förutom Pehr Evind Svinhufvud och Kyösti Kallio. Utöver dessa har flera viktiga personer i Finlands historia begravts på Sandudd sedan 1820-talet.
Då vinterkriget började reserverade man ett nytt område på Sandudd för de stupade i kriget. Under fortsättningskriget planerades hjältegravsområdet där 3 100 i kriget stupade helsingforsare ligger begravda, samt cirka 120 tyska soldater. Runt hjältegravsområdet går de Saknades mur där cirka 800 försvunnas eller på fältet kvarblivnas namn ristats in. Dessutom har cirka 280 krigshjältar begravts i släktgravar på Sandudd. På fältet ligger även 8 svenska frivilliga begravda som stupade i fortsättningskriget. Det var deras egen önskan att bli begravda i Finland, i det land för vilkas frihet de kämpade. Här vilar Sven Mika Larsson.
På hjältegravsområdet finns Hjälteplatsen, vid vars ena sida C.G.E. Mannerheims grav ligger från 1953 och i änden av platsen finns Hjältekorset.

Då Helsingfors flyttades till Estnäs från Gammelstaden på 1640-talet började de döda begravas i Kampen och från 1720-talet kring Ulrika Eleonora kyrka vid nuvarande Senatstorget. Då Nikolajkyrkan (nuvarande Helsingfors domkyrka) började byggas stängdes begravningsplatsen vid Ulrika Eleonora kyrka och själva kyrkan revs år 1827.
År 1829 tog man i bruk ett nytt begravningsfält vid Lappviken på Sandudd. Denna del av Sandudds begravningsplats kallas numera Gamla delen.
Begravningsplatsen förstorades på 1850-talet då Nya delen togs i bruk. År 1929 öppnade man Sanduddsområdet närmast simstranden.
Sandudds begravningsplats delas in i fem delar: Gamla området, Nya området, Sanduddsområdet, Finska gardets begravningsplats och Urnelunden. Alla republikens presidenter har begravts på Sandudd förutom Pehr Evind Svinhufvud och Kyösti Kallio. Utöver dessa har flera viktiga personer i Finlands historia begravts på Sandudd sedan 1820-talet.
Då vinterkriget började reserverade man ett nytt område på Sandudd för de stupade i kriget. Under fortsättningskriget planerades hjältegravsområdet där 3 100 i kriget stupade helsingforsare ligger begravda, samt cirka 120 tyska soldater. Runt hjältegravsområdet går de Saknades mur där cirka 800 försvunnas eller på fältet kvarblivnas namn ristats in. Dessutom har cirka 280 krigshjältar begravts i släktgravar på Sandudd. På fältet ligger även 8 svenska frivilliga begravda som stupade i fortsättningskriget. Det var deras egen önskan att bli begravda i Finland, i det land för vilkas frihet de kämpade. Här vilar Sven Gösta Olaus Lindberg.
På hjältegravsområdet finns Hjälteplatsen, vid vars ena sida C.G.E. Mannerheims grav ligger från 1953 och i änden av platsen finns Hjältekorset.

Då Helsingfors flyttades till Estnäs från Gammelstaden på 1640-talet började de döda begravas i Kampen och från 1720-talet kring Ulrika Eleonora kyrka vid nuvarande Senatstorget. Då Nikolajkyrkan (nuvarande Helsingfors domkyrka) började byggas stängdes begravningsplatsen vid Ulrika Eleonora kyrka och själva kyrkan revs år 1827.
År 1829 tog man i bruk ett nytt begravningsfält vid Lappviken på Sandudd. Denna del av Sandudds begravningsplats kallas numera Gamla delen.
Begravningsplatsen förstorades på 1850-talet då Nya delen togs i bruk. År 1929 öppnade man Sanduddsområdet närmast simstranden.
Sandudds begravningsplats delas in i fem delar: Gamla området, Nya området, Sanduddsområdet, Finska gardets begravningsplats och Urnelunden. Alla republikens presidenter har begravts på Sandudd förutom Pehr Evind Svinhufvud och Kyösti Kallio. Utöver dessa har flera viktiga personer i Finlands historia begravts på Sandudd sedan 1820-talet.
Då vinterkriget började reserverade man ett nytt område på Sandudd för de stupade i kriget. Under fortsättningskriget planerades hjältegravsområdet där 3 100 i kriget stupade helsingforsare ligger begravda, samt cirka 120 tyska soldater. Runt hjältegravsområdet går de Saknades mur där cirka 800 försvunnas eller på fältet kvarblivnas namn ristats in. Dessutom har cirka 280 krigshjältar begravts i släktgravar på Sandudd. På fältet ligger även 8 svenska frivilliga begravda som stupade i fortsättningskriget. Det var deras egen önskan att bli begravda i Finland, i det land för vilkas frihet de kämpade. Här vilar Lars-Erik Lindqvist.
På hjältegravsområdet finns Hjälteplatsen, vid vars ena sida C.G.E. Mannerheims grav ligger från 1953 och i änden av platsen finns Hjältekorset.

Då Helsingfors flyttades till Estnäs från Gammelstaden på 1640-talet började de döda begravas i Kampen och från 1720-talet kring Ulrika Eleonora kyrka vid nuvarande Senatstorget. Då Nikolajkyrkan (nuvarande Helsingfors domkyrka) började byggas stängdes begravningsplatsen vid Ulrika Eleonora kyrka och själva kyrkan revs år 1827.
År 1829 tog man i bruk ett nytt begravningsfält vid Lappviken på Sandudd. Denna del av Sandudds begravningsplats kallas numera Gamla delen.
Begravningsplatsen förstorades på 1850-talet då Nya delen togs i bruk. År 1929 öppnade man Sanduddsområdet närmast simstranden.
Sandudds begravningsplats delas in i fem delar: Gamla området, Nya området, Sanduddsområdet, Finska gardets begravningsplats och Urnelunden. Alla republikens presidenter har begravts på Sandudd förutom Pehr Evind Svinhufvud och Kyösti Kallio. Utöver dessa har flera viktiga personer i Finlands historia begravts på Sandudd sedan 1820-talet.
Då vinterkriget började reserverade man ett nytt område på Sandudd för de stupade i kriget. Under fortsättningskriget planerades hjältegravsområdet där 3 100 i kriget stupade helsingforsare ligger begravda, samt cirka 120 tyska soldater. Runt hjältegravsområdet går de Saknades mur där cirka 800 försvunnas eller på fältet kvarblivnas namn ristats in. Dessutom har cirka 280 krigshjältar begravts i släktgravar på Sandudd. På fältet ligger även 8 svenska frivilliga begravda som stupade i fortsättningskriget. Det var deras egen önskan att bli begravda i Finland, i det land för vilkas frihet de kämpade. Här vilar Karl Erik Walter Nilsson.
På hjältegravsområdet finns Hjälteplatsen, vid vars ena sida C.G.E. Mannerheims grav ligger från 1953 och i änden av platsen finns Hjältekorset.

Då Helsingfors flyttades till Estnäs från Gammelstaden på 1640-talet började de döda begravas i Kampen och från 1720-talet kring Ulrika Eleonora kyrka vid nuvarande Senatstorget. Då Nikolajkyrkan (nuvarande Helsingfors domkyrka) började byggas stängdes begravningsplatsen vid Ulrika Eleonora kyrka och själva kyrkan revs år 1827.
År 1829 tog man i bruk ett nytt begravningsfält vid Lappviken på Sandudd. Denna del av Sandudds begravningsplats kallas numera Gamla delen.
Begravningsplatsen förstorades på 1850-talet då Nya delen togs i bruk. År 1929 öppnade man Sanduddsområdet närmast simstranden.
Sandudds begravningsplats delas in i fem delar: Gamla området, Nya området, Sanduddsområdet, Finska gardets begravningsplats och Urnelunden. Alla republikens presidenter har begravts på Sandudd förutom Pehr Evind Svinhufvud och Kyösti Kallio. Utöver dessa har flera viktiga personer i Finlands historia begravts på Sandudd sedan 1820-talet.
Då vinterkriget började reserverade man ett nytt område på Sandudd för de stupade i kriget. Under fortsättningskriget planerades hjältegravsområdet där 3 100 i kriget stupade helsingforsare ligger begravda, samt cirka 120 tyska soldater. Runt hjältegravsområdet går de Saknades mur där cirka 800 försvunnas eller på fältet kvarblivnas namn ristats in. Dessutom har cirka 280 krigshjältar begravts i släktgravar på Sandudd. På fältet ligger även 8 svenska frivilliga begravda som stupade i fortsättningskriget. Det var deras egen önskan att bli begravda i Finland, i det land för vilkas frihet de kämpade. Här vilar Knut Melker Ödefeldt.
På hjältegravsområdet finns Hjälteplatsen, vid vars ena sida C.G.E. Mannerheims grav ligger från 1953 och i änden av platsen finns Hjältekorset.

År 1888 fattade man beslut om att bygga en ny begravningsplats på kronans tidigare manöver- och lägerområde i Malm i dåvarande Helsinge socken. Begravningsplatsen invigdes den 10 november 1894.
Malms begravningsplats är den största begravningsplatsen i Finland. Här gravsätts ca 2000 personer varje år. År 1921-23 uppfördes kapellet enligt ritningar av arkitekt Selim A Lindqvist. I dag inrymmer byggnaden tre separata välsignelsekapell: Stora kapellet, Östra kapellet och Västra kapellet. Gravkvarter 71 innehåller hjältegravarna.
Sven Eric Ericssons hjältegrav för svenska frivilliga från 1940-44 i grav 218b i gravkvarter 71.