1892 Minnessten över Upplands regemente i Uppsala

Län                                              Uppsala

Kommun (motsv)                 Uppsala

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Omedelbart väster om Upplands regementets fd kanslihus (1,5 km SO Uppsala Slott)
GPS-angivelse:                       59°50’26.79″N 17°38’52.47″E

 Inventerad
Namn:                                        Erik Winell och Ola Jonsson
Datum:                                       2017-04-03

Historia
Upplands regemente uppsattes 1626 och leder sitt ursprung till Upplandsfänikan från 1557. År 1617 organiserades de små enheterna till Upplands storregemente, som år 1623 splittrades i tre regementen där ett var Upplands regemente. Dess soldater rekryterades från landskapet Uppland, eller snarast från Uppsala och Stockholms län. Regementet var ett av de ursprungliga 20 infanteriregementen som nämns i Sveriges grundlag av 1634. Regementet deltog i försvaret av Stralsund 1628 men återfördes därefter 1629 till Sverige. År 1630 mobiliserades regementet på nytt och följde Gustaf II Adolf på tåget genom södra Tyskland och deltog i striderna vid Lech, Nürnberg och Lützen.
Nästa gång regementet deltog i strid var under Karl X Gustafs polska krig. Man marscherade över Thorn som intog vidare över Sandomir och Jaroslow till Warszawa, där regementet deltog i tredagarsslaget 18-29 juli 1658. Upplands regemente deltog även i stormningarna av Itzehoe 6 augusti och Fredriksodde 24 oktober. I den senare stormningen gick upplänningarna i en av de främsta anfallskolonnerna, och efter striden fanns endast 342 upplänningar vara i stridbart skick. Efter en längre viloperiod deltog regementet i tåget över Bält.
Vid utbrottet av Stora nordiska kriget deltog Upplands regemente i landstigningen på Själland. Det sändes därefter hem, men utskeppades i april 1701 från Stockholm till Reval, och deltog i övergången av Düna. I slaget vid Kliszów stod Upplands regemente i främsta linjen. Regementet deltog därefter i belägringen av Thorn 1703 och 1706 och vid inmarschen i Sachsen. I slaget vid Holowczyn tillhörde Upplands regemente bakre träffen men insattes på grund av stridens utveckling efter övergången i främsta linjen. Slaget vid Poltava drabbade regementet hårt. Av regementets då 600 man återstod endast 70 efter slaget, övriga var stupade eller tillfångatagna. Ett nytt regemente måste snabbt sättas upp, och redan ett halvår efter slaget befann sig det nyuppsatta Upplands regemente i Växjö och deltog 28 februari 1710 i slaget vid Helsingborg. 1718 drog Upplands regemente åter i fält, denna gång mot Norge i södra armén och deltog i belägringen av Fredrikshald. Efter kungens död återgick regementet till trakten av Uppsala i januari 1719 och förlades på roten. I maj 1719 sammankallades regementet på nytt, för att försvara Stockholm mot ett väntat ryskt anfall. Något sådant kom dock inte, och regementet undslapp vidare strider. År 1788 fördes regementet på nytt i fält.
Upplands regemente deltog även i slaget vid Svensksund 24 augusti 1789 där 8 officerare och 400 man stupade, sårades eller togs till fånga. Regementet deltog även i slaget vid Svensksund 7 juli 1790, varvid ett fyrtiotal av regementets soldater erhöll tapperhetsmedalj.
Den 28 augusti 1808 landsteg regementet i Christinestad och deltog redan dagen därpå i striderna vid Lappfjärd. Man deltog därefter i Slaget vid Oravais där Upplands regementet deltog i Adlercreutz inledande anfall och senare täckte reträtten från slagfältet.
År 1813 överfördes regementet på nytt fulltaligt till Pommern och deltog i Karl Johans fälttåg. Efter fredsslutet i Kiel fick trupperna återvända till Sverige, varifrån de snart beordrades att delta i anfallet mot Norge.
Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades att regementet skulle avvecklas.

Ägare
Namn:                                       Hemsö Fastighet AB
Adress:                                      Box 24281, 104 51 Stockholm
Tfnnr:                                        08-501170000
Mail-adress                            kontaktaoss@hemso.se

Vårdare
Namn:                                       Ledningsregementets Veterankår/Traditionsutskottet
Mail-adress:                            ledr-officerskaren@mil.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit ursprunglige rest (uppsatt) år 1892 på kaserngården öster om kanslihuset. Den flyttades 1992 till nuvarande plats. Initiativet till stenen togs av övlt Gahn. Regementschefen bestämde vilka krigshändelser som skulle finnas på stenen.
Text:  KONGL UPLANDS REG.TE  RIGA 13/8-15/9 1621  LÜTZEN 5/11 1632  WARSCHAU 18-20/7 1656  FREDRIKSODDE 24/10 1657 TÅGET ÖVER BÄLT 30/1 OCH 7/2 1658  KLISSOW 9/7 1702  THORN 5/8-3/10 1703  HOLOFZIN 4/7 1708  PULTAVA 28/6 1709  HELSINGBORG 28/2 1710  FREDRIKSHALD 20/11-2/12 1718  ORAVAIS 14/9 1808
MINNESVÅRDEN RESTES ÅR 1892
Informationsskylt: Nej

Ola Jonsson
Chef SvMM  inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1893 Minnessten över Oscar II: s fanöverlämning till Kronobergs regemente på Kronobergshed

Län                                          Kronoberg

Kommun (motsv)             Alvesta

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Invid halmhyddorna på Kronobergshed
GPS-angivelse:                   56°58’17.22″N 14°33’53.49″E

Inventerad
Namn:                                      Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                     1917-03-22

Historia
År 1777 kom ett beslut att Dansjöryd, senare Kronobergshed, skulle vara Kronobergs regementes nya mötesplats. Heden planerades och uppröjdes och nästa år kunde Kronobergs regemente ha sitt första möte på Kronobergshed. På 1840-talet började man vid Norra Grännaforssavägen uppföra depålägret, en samling ”halmtält” som skulle bli typiska för Kronobergshed. En av dessa kojor finns kvar men är nu flyttad till hembygdsparken i Moheda. Bakom några backar fanns barackerna samt långa rader med lägerhyddor och den stora vaktbyggnaden. Från början var heden bara 500 m lång och 200 m bred, så när övningarna vid 1800-talets slut tog allt större plats, röjdes en del av skogen väster om heden upp. Detta område fick därför namnet ”Fällan”. I norra delen av heden låg ”Prästkullen”. Efter övningarnas slut 1919 flyttade regementet till Växjö.

 Ägare
Namn:                                     Alvesta kommun
Adress:                                    Centralplan, 1342 80 Alvesta
Tfnnr:                                       0472-150 00 vx
E-post                                       Webbansvarig@alvesta.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år 1893
Text: På framsidan: REST XIII JULI MDCCCXCIII DÅ KONUNG OSCAR II TILLDELADE SITT KRONOBERGS REGEMENTE NYA FANOR
På frånsidan: OSCAR II
Informationsskylt : Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1919 Minnessten över Kronobergs regemente på Kronobergshed

Län                                          Kronoberg

Kommun (motsv)             Alvesta

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Invid väg väg 126 strax innan avtagsvägen mot Kronobergshed
GPS-angivelse:                    56°58’28.12″N 14°34’5.11″E

Inventerad
Namn:                                     Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                    2017-03-22

Historia
Före Karl XI:s regeringstid åren 1672–1697, kan platsen för Kronbergs regementes mönstringar och övningar i fredstid ha förekommit vid Växjö. Hospitalsgärdet, Bäckalövs backar och stadens avbärgade åkrar blev områden för regementets övningar. Dessa var tyvärr alltför trånga och möjligheterna för övningar kunde endast utnyttjas vissa tider på året. Därför kom önskemål att få en annan mötesplats, men detta skulle dröja till en bra bit in på 1770-talet.

År 1777 kom ett beslut att Dansjöryd, senare Kronobergshed, skulle vara Kronobergs regementes nya mötesplats. Heden planerades och uppröjdes och nästa år kunde Kronobergs regemente ha sitt första möte på Kronobergshed. På 1840-talet började man vid Norra Grännaforssavägen uppföra depålägret, en samling ”halmtält” som skulle bli typiska för Kronobergshed. En av dessa kojor finns kvar men är nu flyttad till hembygdsparken i Moheda. Bakom några backar fanns barackerna samt långa rader med lägerhyddor och den stora vaktbyggnaden. Från början var heden bara 500 m lång och 200 m bred, så när övningarna vid 1800-talets slut tog allt större plats, röjdes en del av skogen väster om heden upp. Detta område fick därför namnet ”Fällan”. I norra delen av heden låg ”Prästkullen”. Efter övningarnas slut 1919 flyttade regementet till Växjö.

Ägare
Namn:                                 Alvesta kommun
Adress:                                Centralplan, 1342 80 Alvesta
Tfnnr:                                   0472-150 00 vx
E-post                                  Webbansvarig@alvesta.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år 1919 av regementet.  Stenen är inhägnad av åtta granitpelare förenade av en järnkätting.
Text: KUNGL KRONOBERGS REGEMENTE VAPENÖFVADES 1778 – 1919 PÅ SIN MÖTESPLATS KRONOBERGS HED
REGEMENTET RESTE STENEN 1919
Informationsskylt:  Ja

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1899 och 1902 Minnessten över Svea ingbat och 5.komp Ing 1:s vägbyggen på Värmdö

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)              Värmdö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Ca 500 meter NNO Stenslättens brygga på Värmdö
GPS-angivelse:                        N59°24’3.48″  E18°27’5.71″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                       2016

Historia
Under tiden 1897-1903 byggdes en försvarslinje på Norra Värmdö. Därvid byggdes vägar mellan de olika försvarsanläggningarna. Minnesstenarna erinrar om dessa arbeten. Dessa ligger på vägen som bär rakt upp över höjdpartiet mellan Stenslätten och vägen till Vreta, Väster- och Österskägga. Högst upp ligger minnesstenarna. Den mindre stenen har inskriften ”SIB 1899” och den större ”Ing 1 1902” under siffran 5. Förklaringen till stenarnas text är att Svea ingenjörbataljon (SIB), vars personal arbetade med att bygga dessa befästningar och vägar, genom 1901 års härordning, växte till Svea ingenjörkår (Ing 1). Kårens 5 kompani (siffran ovanför Ing 1) blev förlagt till Vaxholm och kallades fästningskompaniet.

 Ägare
Namn:                                        Värmdö kommun?
Adress:                                      Skogsbovägen 9 -11, Gustavsberg
Tfnnr:                                         08-570 470 00
Mail-adress                              varmdo.kommun@varmdo.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren?

Övrigt
Minnesmärken av naturblock restes 1899 respektive 1902
Text under en kunglig krona på den mindre stenen:  S I B 1899
Text under en kunglig krona på den större stenen:  5.  ING 1.  1902.
Informationsskylt  Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1994 Minnessten över Svea flygflottilj i Barkarby

Län                                           Stockholm

Kommun (motsv)             Järfälla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Vid vandrarhemmet Majorskan (f d F 8 kanslihus)
Kaptensvägen 7, 177 38 Järfälla
GPS-angivelse:                      N59°25’6.13″ E17°51’38.82″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                      2016

Historia
Svea flygflottilj även F 8 Barkarby och F 8, var en svensk flygflottilj inom Flygvapnet, som verkade mellan åren 1938 och 1963. Förbandet var förlagt inom Stockholms garnison i Barkarby på Barkarby flygbas, Järfälla kommun, Uppland
Svea flygkår även F 8 Barkarby och F 8, var en svensk flygkår inom Flygvapnet, som verkade mellan åren 1963 och 1974. Flygkåren var förlagd inom Stockholms garnison vid Barkarby flygbas, Järfälla kommun.

(utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        Järfälla kommun
Adress:                                      Riddarplatsen 5, 170 80 Jakobsberg
Tfnnr:                                        08-580 285 00
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren ? F 8 kamratförening ?

Övrigt
Minnesmärke av  granit med skylt av mässing rest (uppsatt) år    ?    av F 8 kamratförening
Text under flygvapenemblemet:  KUNGL. SVEA FLYGFLOTTILJ 1938-1963. KUNGL. SVEA FLYGKÅR 1963-1974. KRIGSBASVERKSAMHET 1974-1994
Informationsskylt:  Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1944 Minnessten över omkomna flygare vid Roslagens flygflottilj i Hägernäs

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)              Täby

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid Catalinatorget nära vattnet
GPS-angivelse:                      N59°26’44.17″ E18° 8’11.24″

Inventerad
Namn:                                       Claes Grafström
Datum:                                      2016

Historia
I februari 1919 förlade Marinen sin vinterflygskola i Hägernäs. I samband med försvarsbeslutet 1925 som kom att forma Flygvapnet, och Andra flygkåren bildades den 1 juli 1926. Till en början var flygkåren förlagd vid Flottans varv i Stockholm och i Karlskrona. Den 1 juli 1929 övertog Andra flygkåren marinens förläggningsplats i Hägernäs, där vinterflygskolan verkat mellan åren 1919 och 1926. Kvar i Karlskrona blev ett mindre detachement (F 2 K), vilket verkade fram till 1 juli 1936. Genom 1936 års försvarsbeslut beslutades att stärka Flygvapnet med nya förband, samt att ersätta kårorganisationen med en flottiljorganisation. Med flottiljorganisationen ändrades även benämningen kompani till division. Andra flygkåren tilldelades det nya namnet Upplands flygflottilj (F 2). I september samma år, 1936, ändrades namnet till Roslagens flygflottilj. Bakom namnbytet förelåg två orsaker, dels att framhäva förbandets roll som ett kustnära förband. Men även för att hålla namnet fritt för en tilltänkt flottilj i Uppsala. Rollen som en marinflygflottilj kvarstod, och flottiljen var Sveriges enda marinflygflottilj. Men var samtidigt Sveriges enda flottilj som saknade en rullbana, detta på grund av dess marina koppling. Flottiljens flygplan var så kallade pontonflygplan, vilka rullades ut från hangarerna rakt ut i vattnet. Fram till 1938 hade en större del av flottiljens personal inkvarterats på HMS Göta i Hägernäsvik. Efter krigsslutet 1945 kom antalet divisioner att reduceras till två stycken, samma antal divisioner som flottiljen hade innan krigsutbrottet 1939. Eftersom behovet av marinflyg försvunnit i och med att radar togs i bruk, avvecklades flottiljen den 30 juni 1949. I dess ställe organiserades Roslagens flygkår (F 2), vilket blev ett renodlat markskoleförband. Roslagens flygkår kom att tillföras ett antal olika funktionsskolor inom Flygvapnet, och blev bland annat försöksanläggning för Robotsystem 68, luftbevakning och stridsledning.  Flygkåren lades ned den 30 juni 1974.

Ägare
Namn:                                     Täby kommun ??
Adress:                                   Esplanaden 3, Täby Centrum
Tfnnr:                                      08-55 55 90 00
Mail-adress                                tabykommun@taby.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av granit. Vid avtäckningen av stenen den 9 juni 1944 deltog, utöver flottiljens personal, bland andra biskop Manfred Björkqvist, kommunalnämndens ordförande Gustaf Berg, skulptören Axel Wallenberg och arkitekten Evert Milles.
Stenen var ursprungligen placerad strax söder om det dåvarande kanslihuset. Flyttningen till nuvarande plats ägde rum i maj månad 2005 enligt beslut av  Täby kommun och F 2 kamratförening.
Minnesstenen hedrar dem, som under perioden 1919-1944 förolyckats under militär flygverksamhet vid Hägernäs.
Inskriptionen är ett bibelcitat ur Uppenbarelseboken och valdes av dåvarande flottiljpastorn Hans O Ferenius.
Konstnär: Möjligen skulptören Axel Wallenberg
Text: DE ÄLSKADE ICKE SÅ SITTLIV ATT DE DROGO SIG UNDAN DÖDEN
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1921 Minnessten över löjtnant friherre G Cronstedt vid Bögs gård på Järvafältet

Län                                           Stockholm

Kommun (motsv)              Sollentuna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Bögs gård
GPS-angivelse:                     N59°26’27.83″ E17°54’33.93″

Inventerad
Namn:                                       Claes Grafström
Datum:                                      2017, 2023-05-10

Historia
År 1905 beslöts av riksdagen att Stockholms garnison skulle förvärva gårdarna på Järvafältet för att anlägga där ett stort övningsområde och flytta sin verksamhet från Gärdet dit. År 1907 var övningsfältet etablerat, när det var som störst omfattade det 5 000 hektar. Skjutfältet användes av bland annat av dåvarande Kungliga Svea livgarde (I 1). I ett valtal 1962 menade dåvarande statsminister Tage Erlander att Järvafältet inte skulle fortsätta att vara militärt övningsfält utan i stället blir Stockholms nya bostadsområde. År 1967 utlystes Nordens största arkitekttävling vars resultat blev flera nya förorter. Men inte alla planer fullföljdes, så förblev exempelvis Sollentunas del av Järvafältet obebyggd sedan ett fullmäktigebeslut i Sollentuna stoppades med en rösts övervikt. År 1970 lämnade militären området och marken med sina bevarade gårdar förvärvades av Stockholms, Sundbybergs, Solnas, Järfällas och Sollentunas kommuner.

Ägare
Namn:                                        Sollentuna kommun
Adress:                                      Turebergs torg 1, 191 86 Sollentuna
Tfnnr:                                        08-579 210 00
Mail-adress                              sollentuna.kommun@sollentuna.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av granit rest av Kungl. Svea Livgardes officerskår 1921-06-24 över löjtnanten vid gardet, friherre Gabriel Cronstedt som dog genom vådaskott från en kulspruta invid Bögs gård 1921-05-24. Gabriel Cronstedt blev fänrik vid Kungl. Svea Livgarde 1918. Han fick avsked för deltagande i finska frihetskriget där han ingick i Svenska brigaden 1918-02-12. Cronstedt tjänstgjorde under offensiven mot Viborg dels i östarméns stab, dels som kompani- och bataljonschef. General Mannerheim gav Cronstedt ett erkännande för insatsen vid dessa strider i ett telegram direkt till sekundchefen vid Kungl. Svea Livgarde. Cronstedt återinträdde i tjänst som löjtnant 1920-10-11.
Text:  LÖJTNANTEN VID KUNGL SVEA LIVGARDE FRIH GABRIEL CRONSTEDT FÖLL HÄR FÖR VÅDASKOTT DEN 24 MAJ 1921. KUNGL SVEA LIVGARDES OFFICERSKÅR RESTE STENEN
Informationsskylt:  Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1954 och 1958 Två minnesstenar från KFÖ på Hagshults flygbas

Län                                              Jönköping

Kommun (motsv)                 Värnamo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Hagshults flygbas
GPS-angivelse:                     N57°17’21” E14°7’37”

Inventerad
Namn:                                        Carl-Gustav Petersson. Astor Engqvist och Morgan Allgurin
Datum:                                      2017-04-19

Historia
Minnesstenarna minner om två olika KFÖ (Krigsförbands övning) som tillbringat övningarna 1954 och 1958 på flygbasen Hagshult.

Ägare
Namn:                                      Blekinge flygflottilj  F 17
Adress:                                     Box 502, 372 25 Ronneby (Värperydsvägen Kallinge)
Telefon:                                   0457 – 47 10 00
Mail-adress:                           exp-f17@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Två minnesstenar av granit över KFÖ 1954 och 1958 (ej fastgjorda i underlaget)
Text sten 1:  F 13  MED UFFE I FÄLT  JUNI – 54
Text sten 2:  F 12  25/8  16/9 !958
Informationsskylt  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1612 Minnessten över Nässjöallmogens försvar och livdrabant  E G Queckfeldt i Nässjö

Län                                         Jönköping

Kommun (motsv)            Nässjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Udden norra delen av Ingsbergssjön i Nässjö stadspark
GPS-angivelse:               N57°39’21” E14°42’19”

Inventerad
Namn:                                 C-G Petersson, Astor Engqvist och Morgan Allgurin
Datum:                                1917-04-19

Historia

Kalmarkriget kallas det svensk-danska krig som pågick mellan 1611 och 1613 och främst utkämpades vid Kalmar med omnejd. I överensstämmelse med det så kallade ”nederländska kriggöringssättet” från 1500-talet rörde sig striden till stor del om intagande och försvar av fasta platser. Danskarna började den 3 maj 1611, under Kristian IV:s eget befäl, belägra Kalmar och tog den 27 maj staden med storm. Kalmar slott uppgavs 3 augusti utan strid av hövitsmannen Christer Somme. Den 11 juni hade Karl IX anlänt till slottets undsättning, samt efter kronprinsen Gustaf Adolfs lyckade överrumpling av Kristianopel den 25 juni, och ankomsten av förstärkningar, vågat en stormning mot det danska lägret den 17 juli. Men kung Karl IX ansåg sig tvungen att dra sig tillbaka till Ryssby, 20 km norr om Kalmar. Där slog han 22 augusti tillbaka ett anfall från kung Kristian vid slaget vid Ryssby. Kristian IV tågade i januari 1612 in i Västergötland till Skara, som brändes ned, samtidigt som en styrka under Gert Rantzau härjade i Småland. Danmark erövrade Älvsborgs fästning den 24 maj 1612. Under 1612 föll svenskarna också in i Halland och brände Varberg, där det något senare stod ett mindre slag på Köllereds hed med en anfallande dansk ryttarstyrka under Kristian IV, vilket svenskarna vann. Strider förekom även i Bohuslän och Dalsland och för dessa brukar namnet Brännefejden användas. Fred slöts i Knäred 1613.

Karl XII omorganiserade 1699-1700 den gamla drabantkåren, som blev ett helt självständigt förband. Kåren kom nu att enbart bestå av personal som hade officers rang. Kåren bestod som mest av 200 man, av vilka många genom tapperhet utmärkt sig i andra regementen och värvats till drabanterna. Drabanterna var ett elitförband och deras uppgift var bland annat att i strid omge och skydda kungen. De stod under kungens personliga chefskap med en sekundchef som hade titeln kaptenlöjtnant med generalmajors rang. En drabantlöjtnant hade rang av överste, korpraler hade rang närmaste efter major, vicekorpraler näst efter kaptener vid Livgardet och de meniga drabanterna hade rang näst efter ryttmästare vid Livregementet till häst respektive kapten vid Livdragonregementet. Drabanterna deltog med stor utmärkelse i alla den kungliga arméns fälttåg under Stora nordiska kriget i Polen och Ryssland, fram till och med slaget vid Poltava 1709. Merparten av de därefter återstående drabanterna åtföljde kungen till Turkiet och senare tillbaka till Sverige 1714-1715. Vid Karl XII:s hemkomst 1715 var den hemvändande drabantspillran för liten för att uppträda som självständigt förband. I december 1718 återstod av drabanterna kaptenlöjtnanten Johan Giertta, en löjtnant, två adjutanter, två kvartermästare, fem korpraler, fem vicekorpraler och 20 meniga drabanter. En ny livdrabantkår som skulle tjänstgöra till fots organiserades 1722. Under frihetstiden och därefter kallades förbandet oftast Kunglig Majestäts Livdrabantkår i officiella sammanhang. Kåren var nu främst ett palatsgarde. Den var fördelad på sex korpralskap om 25-30 man, vilka turvis gjorde vakttjänst hos kungen.

Ägare
Namn:                                 Nässjö kommun
Adress:                                Rådhusgatan 28, Nässjö
Tfnnr:                                    0380-518000
Mail-adress:                       kommunstyrelsen@nassjo.se

Vårdare
Namn:                                     Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1938
Text: på landsidan under två bronsplattor med bilder i relief:  DENNA STEN RESTES ÅR 1938 TILL MINNE AV NÄSSJÖ ALLMOGEN TAPPRA FÖRSVAR AV HEMBYGDEN UNDER OFREDSÅRET 1612 DÅ GUSTAF II ADOLF VAR KONUNG I SVERIGE  VITTNE DENNA STEN NU OCH FÖR KOMMANDE SLÄKTEN OM VÅRT FOLKS VARMA HEMBYGDSKÄRLEK

Text på sjösidan: UNDER LÖJTNANT LIVDRABANTEN ERIC GUSTAF QUECKFELDT EN AV DE SISTA KAROLINERNA FÖDD PÅ INGSBERG I NÄSSJÖ DEN 14 SEPTEMBER 1688 DOG PÅ STENSHOLM VID HUSKVARNA DEN 17 AUGUSTI 1776 FÖR ÄRA OCH RÄTT FÖR KUNG OCH FOSTERLAND HAN SLÖSADE EJ ORD HAN VÄRNADE SITT LAND SOCKENBOR OCH SLÄKT RESTE DENNA STEN PÅ 250 ÅRSDAGEN AV HANS FÖDELSE

Informationsskylt  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939-45 Minnessten över beredskapen vid Vaxholms kustartilleriregemente på Rindö

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)               Vaxholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Rindö park
GPS-angivelse:                       N59°23’35.59″ E18°26’1.89″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                      2012

Historia
Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1), var ett svenskt kustartilleriförband inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1902 och 2000. Förbandet var förlagt till Rindö i Stockholms skärgård i Uppland för bemanning av Vaxholms fästning och Oscar-Fredriksborg fästning samt Hörningsholms kustposition.

 Ägare
Namn:                                        Amfibieregementet (Vaxholms kommun marken)
Adress:                                      Berga, 130 61 Hårsfjärden
Tfnnr:                                        010-823 30 00Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren?

Övrigt
Minnessten av granit. H 240 cm, B 85 cm D 85 cm. Minnesstenen som har stort konstnärligt värde är gjord av konstnär Elis Erikssson som var värnpliktig vid KA 1 under beredskapsåren. Motiv. Man på post. De skilda vapnen. Grupp med fana, bonde, säd, kvinna och gosse skördar frukter, duvor flyger från denna sida in överst på vänstra sidan.
Text på framsidan:  1939 1945
Informationsskylt  Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten