Alla inlägg av Claes Grafström

Registerkort Nr Ö93

1921 Gustaf V namnteckning på Rödbergsfortet, Boden 

Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Boden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Rödbergsfortet
GPS-angivelse:                          N65°47’28.46″ E21°39’26.80″

Inventerad
Namn:                                            Anders Nyström
Datum:                                          2026-07-01

Historia
Kung Gustaf V besökte Rödbergsfortet (en del av Bodens fästning) den 16 juli 1921.
Under sitt historiska besök på den topphemliga försvarsanläggningen graverade kungen in sin autograf direkt i fästningens bergvägg (i en av stormgravarna). Denna kungliga namnteckning finns bevarad och är än idag en av de mest kända sevärdheterna för besökare som går den guidade turen på fortet.

Besöket i Boden var en del av en större resa i Norrbotten sommaren 1921. Bara några dagar tidigare, den 12 juli 1921, agerade Gustaf V historisk premiärlyssnare när Sveriges allra första officiella radiosändning gjordes från den närliggande radiobunkern Boden Radio till kungen som befann sig i Luleå. Under samma besök ristade kungen även in sitt namn på en minnessten vid Kungsbron inne i Boden, eftersom han räknas som stadens grundläggare efter att ha gett Boden stadsrättigheter. 

Ägare
Namn:                                            Fortifikationsverket
Adress:                                           Norrbottensvägen 100, 961 36 Boden
Tfnnr:                                             010-444 40 00

Vårdare
Namn:                                            Ägaren 

Minnesmärket

Text: Gustaf 16.7.1921
Informationsskylt: Nej

Anders Nyström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI13

1716 Minnessten över Johan Henrik Fieandt i Kajana 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Kajana

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Rantapuisto, Brahenkatu 1
GPS-angivelse:                          N64°13’42.61″ E27°43’56.02″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2026-08-14

Historia

Kajaneborgs ruin
Johan Henrik Fieandt, född 3 februari 1683 i Estland, död 23 augusti 1741 i Villmanstrand, var en estlandsfödd arméofficer och major vid Savolax och Nyslotts läns regemente till fots. Han är främst känd för sitt deltagande vid Slaget vid Selånger den 25 maj 1721, där han som befälhavare hade som uppgift att försvara staden Sundsvall från ryska trupper.

Fieandt gick med i militären vid 17 års ålder i regementet där hans far tjänstgjorde som löjtnant. Han deltog i flera slag i början av 1700-talet. År 1711 blev han löjtnant i Savolax infanteriregemente och året därpå kapten. Fieandt befordrades till major 1718. Fieandt var befälhavare för Kajana slott från 1715 och försvarade det under en månadslång belägring tills han kapitulerade och tillfångatogs av ryssarna, i strid med avtalet. Han flydde dock från fångenskapen med sin familj och kunde fortsätta sin militära karriär. Fieandt dödades under den småfejden i Villmanstrand. På grund av sin fars förtjänster adlades barnen 1751 med namnet von Fieandt.

Ägare
Namn:                                            Kajana stad
Adress:                                          Pohjolankatu 13, 871 00 Kajana
Tfnnr:                                             +358 8 6155 2555
Mail-adress                                  kajaani.info@kajaani.fi

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket

Monumentet över den siste befälhavaren för Kajana slott, Johan Henrik Fieandt (1683-1741), finns i Kajana strandpark. Han försvarade slottet i sex veckor år 1716 mot en rysk armé på 4 000 man. Monumentet avtäcktes den 19 augusti 2017 av Kajana slotts musei- och hembygdsförening och Kajana stad.

Text på en metallplatta: JOHAN HENRIK FIEANDT, 1683-1741

KAJAANIN LINNAN PÄÄLLIKKÖ KAPTEENI JOHAN HENRIK FIEANDT MIEHINEEN PUOLUSTI KAJAANIN LINNAA TAMMIHELMIKUUSSA 1716 KUUDEN VIIKON AJAN 4000 MIEHEN VENÄLÄISARMEIJAA VASTAAN.

LINNASSA OLI PIIRITYKSEN AIKAN NOIN 50 SOTILASTA JA SAMAN VERRAN SIVIILEJÄ MUONAN JA POLTTOPUIDEN LOPUTTUA LINNA ANTAUTUI 24.2.1716 JA VENÄLÄISET RÄJÄYTTIVÄT LINNAN.

SUUREN POHJAN SODAN AIKANA 1700-1721 FIEANDT OSALLISTUI YLI 20 TAISTELUN JA TEKI KYMMENIÄ TIEDUSTELU- JA TUHOAMISRETKIÄ VIHOLLISEN SOTAVANGIKSI, MUTTA ONNISTU AINA PAKENEMAAN JA PALAAMAAN OMAAN ARMEIJAANSA.

MAJURI FIEANDT KAATUI LAPPEENRANNAN TAISTELUSSA 23.8.1741

JOHAN HENRIK FIEANDTIN SOTILAALLISTEN ANSIOIDEN JOHDOSTA HÄNEN SUKUNSA AATELOITIIN VUONNA 1751 NIMELLÄ VON FIEANDT.

KUNNIA-ISÄNMAA
19.8.2017
KAINUUN MUSEO- JA KOTISEUTUYHTISDYS RY, KAJAANIN KAUPUNKI
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI120

1809 Minnessten över Finska kriget i Torneå kyrkogård 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Torneå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                      Sydvästra delen av kyrkogården, nära korsningen Puutarhakatu och Porthaninkatu
GPS-angivelse:                          N65°50’58.3″ E24°08’36.4″

Inventerad
Namn:                                            Anders Nyström
Datum:                                          2026-06-03

Historia
Torneå och omgivningarna led hårdare än genomsnittet av kriget. De finska soldaterna i den retirerande armén vintern 1808–1809 övervintrade i Torneå med omnejd. Att ordna ordentligt boende under den hårda vintern visade sig vara en överväldigande uppgift, och sjukdomar som spreds med trupperna dödade inte bara över två tusen soldater utan också över tusen civila i staden Torneå, Alatornio och Karungi.

De döda begravdes först på de faktiska kyrkogårdarna på Suensaaari och Pirkkiö. Till slut hade de faktiska gravgrävarna inte tid att utföra sitt arbete. Därför beordrades enhetscheferna och fältprästerna att leta efter lämpliga gravplatser nära byarna och inviga dem som kyrkogårdar.

Således skapades följande militärgravar på finsk sida: Elsanvainio, Virkamaa, Laivajärvi, Ruottala, Kaakamo och en grav på Alatornios kyrkogård. Massgravarna Virkamaa och Elsanavainio är de största i Torneå-trakten. 

Ägare
Namn:                                            Torneå stad
Adress:                                           Suensaarenkatu 4, 954 00 TORNEÅ
Tfnnr:                                             + 358 16 432 11
Mail-adress                                  kirjaamo@tornio.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket

Text: Tyvärr svårläst
Informationsskylt: Nej

Anders Nyström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI128

1808-09 Minnessten över Finska kriget i Kemi 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)              Kemi

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Korsningen mellan Jungonkatu och Kaarlonkatu
GPS-angivelse:                          N65°44’50.2″ E24°35’38.4″

Inventerad
Namn:                                            Anders Nyström
Datum:                                          2026-06-23

Historia
I Kemi fanns det fem gravar längs vägen till Pertajärvi, med orden ”Här ligger 25 soldater” inristade på en träplakett fäst vid ett träd som växte mellan dem. Även om det på 1930-talet inte var säkert vilken sidas gravar det var, byggdes Tervaharju-minnesmärket 1936 på platsen. Arbetet, som slutfördes 1936, är gjort av runda stenar. Järnkedjan tillkom 1960. Design av löjtnant Paavo Korven-Korpinen. 

Ägare
Namn:                                            Kemi kommun
Adress:                                           Valtakatu 26, 941 00 Kemi
Mail-adress                                  asiakaspalvelu@kemi.fi

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket

Text på vänstra tavlan: 1808-1809

Text på högra tavlan: TÄMÄN MAAN PUOLESTA OLEMME ANTANEET HENKEMME. HOITAKAA PERITÖNÄMME
(VI HAR GETT VÅRA LIV FÖR DETTA LAND. VÅRDA VÅRT KULTURARV)
Informationsskylt: Nej

Anders Nyström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI129

1808-09 Minnessten över Finska kriget i Keminmaa 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Keminmaa

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Kirkkotie 56
GPS-angivelse:                          N65°48’59.43″ E24°32’23.78″

Inventerad
Namn:                                            Anders Nyström
Datum:                                          2026-06-23

Historia
Monumentet i Keminmaa hedrar de soldater som stupade i finska kriget (1808–1809).

I november 1808 drog sig den svenska armén tillbaka bakom Kemi älv i enlighet med vapenstilleståndet i Olkijoki. Reträtten företogs under svåra förhållanden, och soldaterna led av utmattning, frostskador och olika sjukdomar. De allvarligast sjuka soldaterna lämnades kvar i hus längs vägen, där många dog.

Platsen i Keminmaa är en historisk begravningsplats där soldater som dog av utmattning och sjukdom under den svenska arméns reträtt i slutet av kriget begravdes. Platsen är för närvarande en fast fornlämning skyddad av fornminneslagen och monumentet restes 1961. 

Ägare
Namn:                                           Keminmaa kommun
Adress:                                          Kunnantie 3, 944 00 Keminmaa
Mail-adress                                 kunta@keminmaa.fi

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket

Text: TÄHÄÄN ON HAUDATTU SUOMEN SODAN 1808-1809 SOTUREITA.
MUISTOKIVI PYSTYTTI VUONNA 1961 KEMIN PITÄJÄSEURA, KEMIN MAASEURAKUNTA
(SOLDATERNA FRÅN FISKA KRIGET 1808-1809 ÄR BEGRAVDA HÄR. MINNESSTENEN RESTES 1961 AV KEMI ÄGARFÖRENING, KEMI LANDSFÖRSAMLING)
Informationsskylt: Nej

Anders Nyström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI12

1715 Minnessten över slaget i Kaakamo, Torneå 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Torneå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Monumentet står på gården till den tidigare affärsbyggnaden, Vanha Alapääntie 1
GPS-angivelse:                          N65°48’26.68″ E24°26’16.15″

Inventerad
Namn:                                            Anders Nyström
Datum:                                          2026-06-23

Historia
Under Stora Nordiska kriget utkämpades slaget vid Kaakama i byn den 15 mars 1715. Ryska trupper, 550 ryttare och 50 skidåkare, landsteg på havsisen vid Laivaniemi med avsikt att förstöra byn. Bönderna hade dock förutsett ryssarnas ankomst och var redo att konfrontera dem. Ryssarna besegrades och bönderna drev fienden till Kemi kyrka. En minnessten har rests i Kaakama by för att minnas slaget.

Ägare
Namn:                                            Torneå stad
Adress:                                           Suensaarenkatu 4, 954 00 TORNEÅ
Tfnnr:                                             + 358 16 432 11
Mail-adress                                  kirjaamo@tornio.fi

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen avtäckt 11 juli 1982 av Nedertorneå församling
Text: KAAKAMAN TAISTELU 15.3 1715. ISONVIHAN AIKANA TÄÄLLÄ TALONPOJAT LÖIVÄT TAKAISIN VAINOLAISEN JOUKOT
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI86

1808 Minnessten över Otto von Fieandt efter slaget i Karstula 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Karstula

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       75 m NNV Kokollantie-brons norra brofäste
GPS-angivelse:                          N62°53’14.92″ E24°47’30.94″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2026-08-16

Historia
Slaget vid Karstula var ett slag under Finska kriget där Ryssland besegrade Sverige den 21 augusti 1808. Strax söder om Karstula kyrka hade den svenska kåren, som omfattade 1 600 man med sex kanoner, grupperat sig. Framför den svenska linjen fanns två små sjöar och en å som gav ett tvivelaktigt skydd eftersom man kunde vada över den på flera ställen. Striden blev ojämn redan från början. Ryssarna under Jegor Vlastov disponerade omkring 3 200 man och sju kanoner. Ryssarna inledde sitt anfall på morgonen den 21 augusti 1808. Efter en duell mellan artilleriet på den svenska och ryska sidan gick ryssarna till anfall över ett näs mellan de två sjöarna. De inledde även försök att kringgå svenskarna längre norrut.

Striden blev hård och hopplös ur svenskt perspektiv. Det var finska arméns ödesstund. Snart stod det klart att det inte gick att hejda ryssarnas försök att ta sig in mellan de två sjöarna. Fieandt beordrade reträtt när han förstod att en rysk kringgång var farligt nära att lyckas norrut. Den svenska kåren lyckades precis undkomma att bli omringad, och retirerade under ständiga strider med de förföljande ryssarna.

Ägare
Namn:                                            Karstula kommun
Adress:                                          Virastotie 4, 435 00 Karstula
Mail-adress                                 kirjaamo@karstula.fi

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket

Text under en relief av Otto von Fieandt: OTTO VON FIEANDT TAISTELI TÄSSÄ KOHTALOKKAAN KARSTULAN TAISTELUN 21.8.1808 1700 MIEHELLÄ WLASTOFFIN 3000 VASTAAN. ”TOIVO SUOMEN SOTIJAIN JOUKKO TÄÄ OL’ENÄÄ VAIN”
(OTTO VON FIEANDT UTKÄMPADE DET ÖDESDIGRA SLAGET VID KARSTULA DEN 21 AUGUSTI 1808 MED 1700 MAN MOT WALTOFFS 3000. ”HELA FINSKA HÄRENS HOPP HVILADE PÅ DENNA TROPP.”)

Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI112

1808 Minnessten över soldaterna i slaget vid Toivala, Siilinjärvi

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Siilinjärvi

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Virtasalmentie 2, 709 10 Vuorela
GPS-angivelse:                          N62°58’26.15″ E27°42’5.86″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2026-08-14

Historia
Försvaret av Toivala bestod av en serie militära operationer under finska kriget 1808–1809 mellan svenska och ryska styrkor under sommaren och hösten år 1808 vid Toivala, norr om Kuopio.

Bakgrund
Mot slutet av maj månad hade ryssarnas ställning i Finland försämrats avsevärt. I öst hade 5. brigadens fälttåg och erövring av Kuopio rensat den delen av landet ifrån ryska styrkor. I väst stod Nikolaj Rajevskijs armé framför en större svensk armé medan stora ryska styrkor behövdes för att vakta den södra kusten. Därav sändes 11000 man till Finland för att förstärka arméerna. 7500 man under befäl av Michail Barclay de Tolly skickades till Savolax medan resten fördelades vid resterande områden. De ryska styrkornas överbefälhavare, Fredrik Vilhelm von Buxhoevden, upplade en plan i vilken de Tolly skulle inleda en offensiv mot Kuopio. Om den svenska huvudarmén i väst inleder en offensiv mot Rajevskij ska 3000 man stanna i öst medan resten av Barclay de Tollys armé marscherar till Rajevskijs understöd.

Chefen för 5. brigaden, Johan August Sandels, var väl medveten om att hans offensiv i östra Finland inte kunde pågå under en längre tid och hade därför förberett att hålla stånd vid Toivala. Vid denna ort hade han därför samlat resurser och förråd. Ryssarnas offensiv upptäcktes av Carl Wilhelm Malm, som med 300 man marscherade mot , och han befalldes då att omedelbart återvända. Barclay de Tollys offensiv gick inledningsvis långsamt då partigängare störde hans verksamhet vilket fick honom att överskatta 5. brigadens storlek och röra sig med mer försiktighet. Vid Jorois uppehöll 300 man under befäl av Berndt Adolf Grotenfelt en 2000 stark rysk styrka i två dagar efter vilket offensiven fortsatte. Gustaf Fahlander hade vid denna tid övermannat en rysk styrka vid Koivisto och erövrat deras förråd. Ryssarnas offensiv resulterade dock i att han blev avskuren ifrån sin kontakt med resten av den 5. brigaden. För att kunna återvända fick hans män ro över sjöar och ibland dra båtarna över näs efter vilket de vandrade genom skogar, ödemark och bottenlösa kärr innan de mirakulöst kom tillbaka. Sandels trupper samlades vid Henriksnäs för att göra motstånd men då ryssarna inledde en kringgående rörelse drog han sig till Kuopio och rodde över till Toivala.

Försvaret
Efter att 5. brigaden framkommit till Toivala rådde inte overksamhet. Sandels fick snart information om att ryssarna inväntade en transport av livsmedel och förråd. Han bestämde direkt att denna transport skulle erövras och han bestämde även att vid samma tid anfalla ryssarna vid Kuopio.

Första landstigningen vid Kuopio
Den 25 juni förbereddes en landstigning med 600 man och 4 kanoner. Dessa delades i två avdelningar, den ena under befäl av Gustaf Adolf Arnkihl och den andra, i vilken Sandels fanns med, under befäl av Carl Ulrik Schildt. Schildts avdelning landade omkring 21:00 öster om Kuopio och drev de ryska styrkorna in i en närliggande skog. Dessa erhöll dock förstärkningar och trängde tillbaka svenskarna, vilka då återvände till Toivala. Arnkihls avdelning landade norr om Kuopio där de mötte 150 man och 1 kanon. Ett anfall, lett i fronten av Jakob Henrik Zidén, erövrade kanonen och fienden flydde. Även här erhöll ryssarna dock förstärkningar vilka trängde tillbaka svenskarna.

Konsekvenser
Vid denna tid fanns endast 3000 man i Kuopio medan resten under befäl av Barclay de Tolly skulle understöda Rajevskij. De djärva anfallen ledde dock till att ryssarna överskattade 5. brigadens storlek och de soldater som marscherat västerut återvände till Kuopio. Detta fick extremt stora konsekvenser eftersom det berövade Rajevskij flertalet soldater och tillät svenska huvudarmén att inleda en offensiv vilket förlängde kriget med flera månader.

Andra landstigningen vid Kuopio.
Kort efter den första landstigningen bestämde sig Sandels för att genomföra en till. Målet med detta var att dra Barclay de Tollys uppmärksamhet och fånga de ryska styrkorna på Kelloniemi udde samt deras båtar och kanoner. I syfte att undersöka ryssarnas ställning skickades därför Johan Jacob Burman och ett antal andra officerare för att överlämna brev och undersöka stranden. Planen var att 150 man med 2 kanoner under befäl av Grotenfelt ska anfalla Kuopio för att avleda fienden. Vid samma tid ska 100 man med 2 kanoner under befäl av Burman anfalla Kelloniemi udde för att dra fienden till sig medan 240 man under befäl av Johan Otto Söderhjelm ska landa på Kettulanlaks norr om Kelloniemi och 500 man med 2 kanoner under befäl av Duncker landa på en udde söder om Likolaks.

Svenskarna rodde ut klockan 23:00 den 30 juni medan anfallet inleddes klockan 01:00 den 1 juli. Grotenfelt anföll Kuopio men fick återvände då elden var för stark och kanonbåtarna skadades. Burman och Söderhjelm anföll även vid rätt tid men eftersom Duncker inte ankom med stöd blev de drivna tillbaka. Duncker var försenad eftersom han rensade stranden ifrån fiender. När han väl landade blev han snabbt övermannad av de ryska styrkorna och tillbakakastad. Även om anfallet misslyckades ledde det till av ryssarna överskattade 5. brigadens storlek och företagsamhet.

I längden ansåg Sandels att ställningen vid Toivala var ohållbar och forslade därför större delen av sina förråd till Palois, Idensalmi och Pulkkila. Verksamheterna avstannade vid Toivala med och bestod mest av mindre räder och sjöstrider, vilket fortsatte under de nästkommande månaderna. Under samma tid fördes ett partigängarkrig i Karelen, vilket skyddade 5. brigadens flank.

Mot slutet av september hade alltfler ryska styrkor anlänt till Karelen och Sandels beslutade därför att tiden var inne för att lämna ställningen, vilket han genomförde morgonen den 30 september. Han skulle inta sin ställning vid Palois, men i enlighet med stilleståndet i Lochteå den 29 september tvingades han fortsätta bortom Idensalmi.

Följder
Försvaret av Toivala bevisade sig vara en av de viktigaste svenska framgångarna under kriget. Genom att hålla sin ställning och få ryssarna överskatta storleken av 5. brigaden kunde Sandels dra ryska styrkor som annars kunnat användas effektivare vid andra områden. Det förlängde kriget med flertalet månader.

Ägare
Namn:                                            Siilinjärvi kommun
Adress:                                           PL 5, 718 01 Siilinjärvi
Tfnnr:                                             +358 17 401 111
Mail-adress                                  kirjaamo@siilinjarvi.fi

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Monumentet, som avtäcktes 1933, ritades av arkitekten Väinämö Killinen.

Text: VUODEN1808 TOIVALAN SANKARIEN MUISTOLLE
(TILL MINNE AV TOIVALAS HJÄLTAR ÅR 1808)

Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr PL08

1630 Minnestavla över freden i Oliwa, Gdansk 

Land                                         Polen

Kommun (motsv)              Gdansk

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                      Biskupa Edmunda Nowickiego 3, 80-330 Gdańsk, Polen
GPS-angivelse:                         N54°24’39.31″ E18°33’31.12″

Inventerad
Namn:                                            Peter Björkman
Datum:                                          2026-09-14

Historia

Rummet där avtalet unertecknades

Efter 4 år och 9 månaders krig mellan Polen och Sverige hade förhandlingar om fred påbörjats den 7 januari 1660. Sverige behövde fred för att kunna utkämpa sina övriga konflikter, främst mot Ryssland och Danmark medan det polska riket var utmattat och förhärjat efter krig mot Ryssland och Sverige.

I förhandlingarna deltog å ena sidan Sverige och å andra sidan Danmark, Polen, Tysk-Romerska kejsaren och Brandenburg. Dessa länder hade alla motstridiga uppfattningar om vart förhandlingarna skulle leda. Som medlare tjänstgjorde Frankrikes delegation under ledning av ambassadören i Polen Antoine de Lumbres.

De olika delegationerna satt i skilda rum och de olika förslagen skickades emellan dessa genom en klostergång i vilken en minnessköld senare sattes upp. Antoine de Lumbres satt själv i Sala pokoju Oliwskiego som nu är ett minnesrum och där ett bord förvaras på vilket det slutliga fredsavtalet undertecknades den 3 maj 1660.

I fredsvillkoren med Polen avstod Johan II Kasimir av Polen för sig och sina efterkommande alla anspråk på den svenska kronan samt avträdde till Sverige norra Livland samt Estland och Lettland.

I fredsvillkoren med den tysk-romerska kejsaren återgav denne åt Sverige de av hans trupper i Svenska Pommern och Mecklenburg besatta platserna.

I fredsvillkoren med kurfursten av Brandenburgerkände Sverige kurfurstens suveränitet som hertig av Ostpreussen.

Svenska kommissarier vid fredsförhandlingarna var Magnus Gabriel de la Gardie, Bengt Oxenstierna, Christopher Carl von Schlippenbach samt presidenten i hovrätten över Pommern och Rügen Andres Gyldenklou. 

Ägare
Namn:                                            Gdanski Theologogical seminarium Duchowne
Adress:                                           Biskupa Edmunda Nowickiego 3, 80-330 Gdańsk, Polen
Mail-adress                                  sekretariat@gsd.gda.pl

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
En minnestavla efter freden sattes upp i norra klostergången, kruzganek potnocny. Detta skedde på initiativ av abbot Alexander Kesowski som var abbot i Oliwa 1641- 1667 och som tjänstgjorde som värd för fredsförhandlingarna.
Text (översatt från latin via tyska): EN FRED SOM FÖR EVIGT SKALL BESTÅ, MELLAN DEN POLSKA STATEN OCH DESS ALLIERADE, DEN HELIGA KEJSERLIGA MAJESTÄTET OCH DEN LYSANDE KURFURSTEN AV BRANDENBURG, PÅ ENA SIDAN, OCH SVERIGES RIKE PÅ DEN ANDRA, GENOM FÖRMEDLING AV DEN HÖGE KRISTNE KONUNGENS SÄNDEBUD
UNDER HANS HELIGHET PÅVEN ALEXANDER VII:S REGERING, UNDER DEN ROMERSKA KEJSAREN LEOPOLD I:S REGERING OCH UNDER KONUNG KAZIMIERZ IV:S REGERING I POLEN SLÖTS I OLIWA UNDER DEN VÖRDNADSVÄRDE ABBOTEN ALEXSANDER KESOWSKI, DEN 3 MAJ PÅ DEN HELIGE PÅVEN ALEXANDERS FESTDAG ÅR 1660
Informationsskylt: Nej

Peter Björkman
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI114

1808 Minnesmärke över slaget vid Virta bro, Idensalmi 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Idensalmi

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       70 m OSO korsningen Ouluntie-Ylemmäisentie
GPS-angivelse:                          N63°35’42.74″ E27° 9’38.33″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2026-08-14

Historia
Slaget vid Virta bro var ett slag under finska kriget 1808–1809. Slaget stod mellan svenska och ryska styrkor den 27 oktober 1808 vid Virta bro, norr om Idensalmi.

Efter slaget vid Oravais hade överste Johan August Sandels dragit sig tillbaka till Idensalmi och byggde där upp en försvarsställning vid Virta bro. Till sitt förfogande hade han 1 200 soldater ur Savolaksbrigaden. Framför bron fanns endast en förpost. Virta bro var 120 meter lång. Bakom bron hade Sandels grupperat en halvbataljon ur Savolaks jägare. Huvudstyrkan låg länge bak på den västra stranden, beredd att slå till när ryssarna gått över strömmen. Det svenska artilleriet kunde beskjuta ryssarna när de passerat bron. Kajana bataljon och Vasa regemente väntade bakom det egna artilleriet för ett motanfall. Ännu längre norrut fanns ytterligare två bataljoner ur Västerbottens- och Österbottens regementen. Vid 12-tiden den 27 oktober 1808 går ryssarna till anfall med 6 000 man och minst 17 kanoner. Vid 16-tiden hade 6 ryska bataljoner kommit över bron och rykte fram i en mycket trång gruppering mot kanonerna på Linna. Sandels väntade kallblodigt på rätt tillfälle för att beordra ett motanfall. Ryssarna som kom i oordning mötte plötsligt hela den svenska infanteristyrkan som anföll med fällda bajonetter och gevärssalvor. Först stormade Vasa regemente och Savolaks jägare. I denna grupp fanns kända officerare som Fahlander, Duncker och Malm. I striden stupade den tappre löjtnant Zidén vid Vasa regemente. Trots att den ryska styrkan var mångdubbelt större försvarade sig den svenska styrkan med oerhörd tapperhet. I svår trängsel försökte nu ryssarna ta sig tillbaka över bron. Ryssarna stupade i högar. Många drunknade också i strömmen. Först när mörkret inföll avslutades striden. Minst 800 ryssar stupade i slagen, bland dem tsarens vän, furst Dolgoruki. Sandels hade också stora förluster. Både Vasa regemente och Västerbottens livbataljon förlorade minst 20% av sin numerär. Sandels var därefter tvungen att utrymma försvarsställningen och gå norrut mot Uleåborg. I Uleåborg utnämndes Sandels sen till generalmajor för sina insatser.
I november fick brigaden förstärkning med en bataljon ur Livgrenadjärregementet under befäl av kapten Gyllenskiöld. Med nattliga marscher genom väglös terräng planerade Sandels att slå ut ryssarnas förbindelser. Eventuellt tänkte man återta Virta bro och slå ut ryssarna högkvarter norr om bron. Den 10 november 1808 närmar sig Duncker de ryska förläggningarna. De upptäcks av en rysk förpost som öppnar eld. Trots detta går Malm till anfall med fällda bajonetter. Det uppstår förvirring i ryska leden och den ryska bataljonen lägger ned vapnen. En av svenskarnas avdelningar tar sig ända fram till Virta bro. Efter tre timmars strid måste dock Duncker dra sig tillbaka. Båda sidor förlorade cirka 200 man. Detta blev Savolaksbrigadens sista strid på finsk jord. Strax därefter utrymdes Finland.

Ägare
Namn:                                            Idensalmi stad (Iisalmen kaupunki)
Adress:                                           PL 10/Pohjolankatu 14, 741 01 IISALMI
Tfnnr:                                             +358 40 350 4217
Mail-adress                                  kirjaamo@iisalmi.fi

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Skulptören Seppo Kalliokoski och träsniderikonstnären Erkki Rytkönen skapade konstverket som är inspirerat av Sven Duva i Fänrik Ståls sägner och avtäcktes 18 augusti 2001.

Text: KOLJONVIRRAN TAISTELIJA (VIRTAS KÄMPAR)
NOIN SUOMALAINEN TAISTELEE, SE VASTA SOTURI.
(DET KAN MAN KALLA EN SOLDAT, SÅ SKALL EN FINNE SLÅSS!)
J L RUNEBERG
18.8.2001
SEPPO KALLIOKOSKI ERKKI RYTKÖNEN
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten