1808-09 Minnessten över Finska kriget i Frantsila (Rantsila)
Land Finland
Kommun (motsv) Siikalatva
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: Frantsila kyrka, 50 m väster klocktornet
GPS-angivelse: N64°30’18.20″ E25°39’16.25″
Inventerad Namn: Claes och Eva Grafström
Datum: 2026-08-15
Historia Kyrkbyn Frantsila utgjorde under 1808 års krig ett av lägerställena för Cronstedts fördelning av den finska armén (april 1808). Runebergs poem ”Fältmarskalken” (”Fänrik Ståls sägner”) behandlar en till nämnda by förlagd episod från tiden mellan slagen vid Siikajoki och Revolax.
Minnesmärket Avtäckningen skedde 1990Text: 1808 1809 SUOMEN SODAN SOTILAILLE. HE SYTYTTIVÄT ITSENÄISYYDEN LIEKIN.
KUNNIOITTAEN RANTSILA SEURA 1990
(TILL SOLDATERNA FRÅN FINSKT KRIGET. DE TÄNDE SJÄLVSTÄNDIGHETENS FLAMMA.
MED RESPEKT, FÖR RANTSILA-SAMHÄLLE 1990) Informationsskylt: Nej
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: Mellan badhuset och bron till Loppholmarna
GPS-angivelse: N59°35’37.88″ E15°13’14.70″
Inventerad Namn: Ej inventerad
Datum:
Historia För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.
Minnesmärket Förslaget väcktes av Sven-Erik Larsson (M) i en motion år 2020 och i juni 2022 beslutade kommunfullmäktige att bifalla motionen.
På Veterandagen – fredag 29 maj 2026 – bjöd Lindesbergs kommun in till invigning av kommunens minnessten för att hedra veteraner. För musikinslagen stod Hemvärnets musikkår Guldsmedshyttan och manskören Harmoni. Kommunstyrelsens ordförande Tomas Klockars (M), överstelöjtnant Johan Zackrisson och Sven-Erik Larsson höll tal. Text under tre kronor: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN Informationstavla: Nej
1996 Gravsten över Jörgen Öhlund, IFOR, på Nya kyrkogården, Orsa
Län Dalarna
Kommun (motsv) Orsa
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: Nya kyrkogården Orsa på ÖN mellan Oreälven och Lillån.
GPS-angivelse: N61°7’28,4” E14° 36’48,20”
Inventerad Namn: Tomas Bornestaf
Datum: 2026-10-03
Historia
Jörgen Öhlund tjänstgjorde vid BA 05 som uppsattes av Dalregementet. Han omkom i en trafikolycka. Gravsatt på Orsa Nya kyrkogård i sin moders grav. Se vidare W 31 Veteranminnesmärke vid Orsa kyrka.BA 05 var den femte bataljonen av de svenska Bosnienbataljonerna som Sverige bidrog med till de fredsbevarande styrkorna i Bosnien och Hercegovina.
Historia Hans David Ollinen föddes den 29 augusti 1953 i Karungi. Han avled den 22 mars 1975 under sin tjänstgöring på Cypern i den svenska FN-bataljonen 55 C efter en trafikolycka. I samband med en rutintransport av färskvatten till posteringarna runt Famagusta, välte fordonet som Ollinen färdades i. Han ådrog sig svåra skallskador och avled kort efter ankomsten till sjukhuset, endast 21 år gammal.
Minnesmärket
Familjegrav.Text på gravstenen: SONEN HANS DAVID X 29/8 1953. OMKOM VID SVENSKA FN-BATALJONEN PÅ CYPERN 22/3 1975.
VADHELST I HAVEN GJORT MOT EN AV DESSA MINA MINSTA BRÖDER, DET HAVEN I GJORT MOT MIG. Informationsskylt Nej
1970 Minnessten över Ing 3 vägbygge vid Bondeborg, Morjärv
Land Sverige
Kommun (motsv) Kalix
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: Västra sidan om Kalix älv vid Bondersbyn. Vid väg 953´s norra slut i Varpudden, Bondeborg, slutar allmän väg och vägen som ING 3 byggde, även kallad ”Stapulsvägen” tar vid. 1,7 km väster, längs denna väg är minnesstenen uppsatt. Vägen ansluter sedan till väg 701 vid Bjumisträsk. Vägen är 4 km lång.
GPS-angivelse: N65° 57′ 59.1502″ E22° 49′ 44.7802″
Inventerad Namn: Peter Wallström
Datum: 2025-07-21
Historia Området där vägen ligger är inom den så kallade ”Kalixlinjen”, en försvarszon med syfte att fördröja och helst hejda en sovjetisk invasion från finländskt territorium. Kalixlinjen avvecklades på 1990-talet efter kalla krigets slut.
Uppgift från tidigare markägare Olle Björkman, vars son och nuvarande markägare Arne Björkman vidareberättat: Vägen byggdes på mycket kort tid under hösten 1970. Den blev sedan ifrågasatt av militären själva eftersom man helst inte önskade ytterligare vägar i öst-västlig riktning som kunde nyttjas av anfallande fiende.
Ägare Namn: Okänd
Vårdare Namn: Ägaren
Minnesmärket Minnessten i granit, 2 meter hög, restes 1970. Text: 10 KOMP ING 3 BYGGDE VÄGEN 25/9 5/10 1970 Informationsskylt: Nej
1901-1966 Minnessten över fortifikationsbefälhavare och arbetschefer i Boden
Län Norrbotten
Kommun (motsv) Boden
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: 200 m NO korsningen Norrbottensvägen-Intendenturvägen
GPS-angivelse: N65°49’23.81″ E21°39’24.64″
Inventerad Namn: Anders Rönnlund
Datum: 2022-05-08
Historia Bodens fästning började byggas år 1901 och samma år tillsattes en särskild fortifikationsbefälhavare. När fästningsarbetena kommit en bit på väg och garnisonen börjat skapas tillkom en kommendant med stab för fästningen 1/1 1907. I kommendantstaben ingick även fortifikationsbefälhavaren.
Kommendanten var chef för fästningen och de där garnisonerade förbanden, Bodens trupper. När en särskild militärbefälhavare inrättades för Övre Norrland 1/1 1928 underställdes kommendanten denne, och i 1936 års försvarsbeslut bestämdes att kommendanten i Boden från 1937 skulle ingå i militärbefälhavarens stab, staben för Övre Norrlands trupper. Därmed inleddes en stegvis avveckling av kommendantstaben, som slutligen upphörde 1951.
Kommendantstabens uppgifter delades mellan försvarsområdesstab och militärområdesstab, men kommendanttiteln levde kvar, från1975 en tillikabefattning för chefen för försvarsområdet. Befattningen Fortifikationsbefälhavare upphörde 1966, från 1951 dock ingående i militärområdesstaben.
Minnesmärket Text på framsidan: Överst fortifikationstecknet i halvcirkel FORTIFIKATIONSBEFÄLHAFVARE. Under står det:
E S von KRUSENSTJERNA 1.5.1901-1.10.1908,
E CONRAD ERIKSON 1.10.1908-1.4.1913,
L.A.S. af PETERSENS 1.4.1913-31.7.1919,
K.S.G. GYLLENKROOK 1.8.1919-30.9.1924,
FRIHERRE C.A.G. FOCK 1.10.1924-10.10.1927,
H.G.A.H. JUNGSTEDT 11.10.1927-13.10.1935,
M.E.PERSSON 14.10.1935-30.9.1938,
C.A.S. RAHMQVIST 1.10.1938-30.6.1941,
S.W. MELANDER 1.10.1941-30.9.1946,
FRIHERRE G.A.V.RAAB 1.10.1946-30.9.1953,
T.G. SANDERMARK 1.10.1953-30.9.1958,
M.F. NORDENSTAM 1.10.1958-30.9.1966
Text på frånsidan: Överst kring en femuddig stjärna står det ARBETSCHEFER
H.G. ÖRLING 1.5.1901-25.8.1906,
E. FRUMERIE 1.10.1906-1.11.1913,
FRIHERREC.A.G. FOCK 1.11.1913-30.9.1917,
A.G.HAGLUND 1.10.1917-30.9.1918,
S.F. ORRLING 1.10.1918-30.9.1923,
C.F. SUNDBERG 1.10.1923-31.7.1924,
N.J.E. CARLQUIST 1.8.1924- Informationsskylt: Nej
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: Mellan Vänortsparken och Fruktparken, i anslutning till Piteå kommunhus
GPS-angivelse: N65°18’58.2″ E21°29’39.3″
Inventerad Namn: Anders Nyström
Datum: 2026-10-07
Historia För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.
Minnesplatserna är viktiga samlingspunkter för våra föreningar att hålla ceremonier på Veterandagen, FN-dagen och andra högtider. De är också platser för eftertanke där utlandsveteraner, anhöriga och allmänhet stanna upp för att hedra dem som tjänstgjort för fred, säkerhet och humanitärt stöd världen över. Minnesstenen i Piteå tillkom efter ett medborgarförslag om att hedra FN-veteraner. Kommunfullmäktige beslutade att anta medborgarförslaget och stenen invigdes 24 oktober 2021.
Ägare Namn: Piteå kommun
Adress: Piteå kommun, 941 85 PITEÅ
Tfnnr: 0911-69 60 00
Mail-adress kommun@pitea.se
Vårdare Namn: Ägaren
Minnesmärket Vid invigningen av veteranminnesmärket i Piteå deltog ett stort antal pitebor, anhöriga och allmänheten, däribland 23 FN- och utlandsveteraner.
Avtäckningen av stenen genomfördes officiellt av Elisabeth Lindberg, ordförande i kultur- och fritidsnämnden, Helena Stenberg, kommunstyrelsens dåvarande ordförande i Piteå kommun och Micael Jonsson.
Bland de medverkande fanns även veteranerna Kristian Martin (som lade fram medborgarförslaget) och Hans Lundström. Text: I FREDENS TJÄNST Informationstavla: Nej
Län Älvsborg (Västra Götalands län) Kommun (motsv) Borås
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: I trädgården vid frivilligrörelsens hus på Ålgårdsvägen 29, Borås
GPS-angivelse: N57°44’4.03″ E12°55’53.26″
Inventerad Namn: Per Iko
Datum: 2026-07-24
Historia Hemvärnet i Borås bildades 1940.
Ägare Namn: Borås stad
Adress: Administrativa kontoret, 501 80 BORÅS
Tfnnr: 033-357 000
Mail-adress boras.stad@boras.se
Vårdare Namn: Ägaren
Minnesmärket Minnessten av granit, 1,15 × 0,8 × 0,25 m. Stenen är omgärdad av ett järnstaket och står fastigheten Borås Ålgården 2. RAÄ-nummer: L1966:2135 / Borås 11:1 Text: 15 ÅR PÅ VAKT FÖR HEMORTEN
HEMVÄRNSMÄNNEN RESTE STENEN 19 6/6 55 Informationsskylt: Nej
Efter 4 år och 9 månaders krig mellan Polen och Sverige hade förhandlingar om fred påbörjats den 7 januari 1660. Sverige behövde fred för att kunna utkämpa sina övriga konflikter, främst mot Ryssland och Danmark medan det polska riket var utmattat och förhärjat efter krig mot Ryssland och Sverige.
I förhandlingarna deltog å ena sidan Sverige och å andra sidan Danmark, Polen, Tysk-Romerska kejsaren och Brandenburg. Dessa länder hade alla motstridiga uppfattningar om vart förhandlingarna skulle leda. Som medlare tjänstgjorde Frankrikes delegation under ledning av ambassadören i Polen Antoine de Lumbres.
De olika delegationerna satt i skilda rum och de olika förslagen skickades emellan dessa genom en klostergång i vilken en minnessköld senare sattes upp. Antoine de Lumbres satt själv i Sala pokoju Oliwskiego som nu är ett minnesrum och där ett bord förvaras på vilket det slutliga fredsavtalet undertecknades den 3 maj 1660.
I fredsvillkoren med Polen avstod Johan II Kasimir av Polen för sig och sina efterkommande alla anspråk på den svenska kronan samt avträdde till Sverige norra Livland samt Estland och Lettland.
I fredsvillkoren med den tysk-romerska kejsaren återgav denne åt Sverige de av hans trupper i Svenska Pommern och Mecklenburg besatta platserna.
I fredsvillkoren med kurfursten av Brandenburgerkände Sverige kurfurstens suveränitet som hertig av Ostpreussen.
Svenska kommissarier vid fredsförhandlingarna var Magnus Gabriel de la Gardie, Bengt Oxenstierna, Christopher Carl von Schlippenbach samt presidenten i hovrätten över Pommern och Rügen Andres Gyldenklou.
En minnestavla efter freden sattes upp i norra klostergången, kruzganek potnocny. Detta skedde på initiativ av abbot Alexander Kesowski som var abbot i Oliwa 1641- 1667 och som tjänstgjorde som värd för fredsförhandlingarna.
Ägare Namn: Gdanski Theologogical seminarium Duchowne
Adress: Biskupa Edmunda Nowickiego 3, 80-330 Gdańsk, Polen
Mail-adress sekretariat@gsd.gda.pl
Vårdare Namn: Ägaren
Minnesmärket En plakett till minne av ingåendet av det polsk-svenska fredsavtalet år 1660, placerad i klostrets korsgång av abbot A. Kęsowski Text (översatt från latin via tyska): EN FRED SOM FÖR EVIGT SKALL BESTÅ, MELLAN DEN POLSKA STATEN OCH DESS ALLIERADE, DEN HELIGA KEJSERLIGA MAJESTÄTET OCH DEN LYSANDE KURFURSTEN AV BRANDENBURG, PÅ ENA SIDAN, OCH SVERIGES RIKE PÅ DEN ANDRA, GENOM FÖRMEDLING AV DEN HÖGE KRISTNE KONUNGENS SÄNDEBUD
UNDER HANS HELIGHET PÅVEN ALEXANDER VII:S REGERING, UNDER DEN ROMERSKA KEJSAREN LEOPOLD I:S REGERING OCH UNDER KONUNG KAZIMIERZ IV:S REGERING I POLEN SLÖTS I OLIWA UNDER DEN VÖRDNADSVÄRDE ABBOTEN ALEXSANDER KESOWSKI, DEN 3 MAJ PÅ DEN HELIGE PÅVEN ALEXANDERS FESTDAG ÅR 1660 Informationsskylt: Nej
1942-44 Minnestavla över svenska piloter i RAF i St Clement Danes Church, London
Land Storbritannien
Kommun (motsv) London
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: Central Church of the Royal Air Force Strand
GPS-angivelse: N51°30’47.19″ W0° 6’50.74″
Inventerad Namn: Peter Björkman och Frans Kempe
Datum: 2026-07-19
Historia Initiativet till en minnestavla över de svenskar som under WW 2 tjänstgjorde inom Royal Air Force kom redan 1995 då den militärhistoriske författaren Lennart Westberg vid ett besök i Royal Air Force St Clement Danes Church lade fram ett förslag om minnestavlan till den positiva kyrkoledningen. Därefter har Lennart Westberg under flera år och ända till 2026 skött en omfattande korrespondens i ärendet Detta har skett i samråd med överstelöjtnanten i Flygvapnet Joakim Hjort, den svenska flygstaben och de svenska försvarsattachéerna vid vår ambassad i London till dess att ett beslut om att sätta upp minnestavlan slutligen fattades 2025. För minnestavlans slutliga utformning svarade ett antal personer knutna till St Clemens Danes Church. Tavlan har sponsrats av Philip Sheppard (†) och Peter Jörgensen.
Ägare Namn: Central Church of the Royal Air Force
Adress: Strand
Tfnnr: +4420 7242 2380
Vårdare Namn: Ägaren
Minnesmärket Minnestavlan invigdes vid en ceremoni i samband med högmässan den 19 juli 2026. Invigningen förrättades av St Clement Danes Church kyrkoherde the Reverend (Wing Commander) Ashley Mitchell KHC i närvaro av den svenske flygvapenchefen generalmajor Johan Wikman, NATO Deputy Supreme Allied Commander Europe Air Chief Marshal Sir John Stringer (för övrigt mycket engagerad i beslutet om tavlans uppsättande) samt överstelöjtnanten i FV Joakim Hjort.
Minnestavlan hedrar följande personer som tjänstgjorde i Royal Air Force under andra världskriget som piloter och som markpersonal. Med kors markeras de som dog i kampen mot Tyskland:
Ulf Christiernsson, Ingvar Håkansson (†), Ralph Häggberg (†), Olov Verner Koch,
Gustaf Lönnbergh, Lennart Olofsson, Tage Ståhlenberg.
Text: SWEDISH VOLUNTEERS. IN MEMORY OF THE VOLUNTEERS FROM SWEDEN WHO SERVED & FOUGHT IN THE ROYAL AIRFORCE FOR THE ALLIED CAUSE 1939-1945.
THEY DID NOT LOVE THEIR LIVES SO MUCH AS TO SHRINK FROM DEATH
(SVENSKA FRIVILLIGA. TILL MINNE AV DE FRIVILLIGA FRÅN SVERIGE SOM TJÄNADE & STRED FÖR DE ALLIERADES SAK 1939-1945.
DE ÄLSKADE ICKE SÅ SITT LIV ATT DE DROGO SIG UNDAN DÖDEN) Informationsskylt Nej
