1939-40 Minnessten över stupade Anders Jonsson och Willy Roth i Mäntyvaara 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Kemijärvi

Lägesbeskrivning

Kartbeskrivning:                       5 km V Juotsijärvi längs väg 5, vid minnesstenen för striden på Mäntyvaara. Stenen ligger på vänster sida stigen till minnesstenen
GPS-angivelse:                          N66°41’39.6″ E27° 51’58.7″

Inventerad
Namn:                                            Anders Nyström
Datum:                                          2026-06-22

Historia
Den 12 mars fick en bilgrupp ur 2.bilkompaniet ett transportuppdrag för kårens bevakningskompani. Gruppen bestod av fem man och två lastbilar under ledning av översergeant Anders Jonsson. I den ena bilen åkte 3186 Gustavsson, 9088 Fredriksson. I den andra bilen åkte Jonsson, Willy Roth och 1054 Nilsson. När de passerade öppna fält cirka en mil öster om Kemijärvi blev de utsatta för flyganfall i tre omgångar. Vid det första anfallet träffades Anders Jonsson som klev ur lastbilen för att ta skydd, så gjorde också Gustavsson och Fredriksson. Då flygplanen avlägsnat tog Gustavsson och Fredriksson hand om Jonsson och körde till depåsjukhuset i Kemijärvi men Jonsson avled senare av sina skador.

Vid den andra attacken skadades Roth i sin ena fot. Vid den tredje attacken skadades Roth så svårt att han avled. Nilsson blev också svårt skadad. Han sökte upp Roth och konstaterade att han var död. Trots sina skador försökte Nilsson få upp Roth i bilen men fick ge upp. Han drog honom från vägen och lade en filt över honom, sedan körde han till förläggningen och avlade rapport.

Ägare
Namn:                                            Kemijärvi kommun
Adress:                                           P.O. Box 5, Hallituskatu 4, 981 01 Kemijärvi
Mail-adress                                  kirjaamo@salla.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket

Minnesstenen är rest före 1950 och den inhägnades 1960 i samband med att en minnessten över striderna vid Mäntyvaara 1939 restes. Minnesvården vårdas av Kemijärvi scoutkår.
Text: A JONSSON W ROTH 2.BILKOMP. S.F.V. 12/3 1940
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939-40 Två minnesstenar över stupade svenskar i Paikanselkä 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Salla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Väg 82, 5 km V Salla, vid stridsskådeplats Paikanselkä
GPS-angivelse:                          N66°48’57.9″ E28° 34’10.1″

Inventerad
Namn:                                            Anders Nyström
Datum:                                          2026-06-22

Historia
Den 28 februari hade två av Svenska frivilligkårens stridsgrupper helt övertagit försvarsställningen vid Märkäjärvi. Den 12 mars skrevs fredsavtalet under och striderna upphörde den 13 mars klockan 11.00. 38 frivilliga stupade. Noterbart är att sex stupade den 13 mars.

Ägare
Namn:                                            Salla kommun
Adress:                                           Postipolku 3, 989 00 SALLA
Mail-adress                                  kirjaamo@salla.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket

Minnesstenarna över fallna svenska frivilliga restes 1949 (högra stenen) respektive 1990 vid 50-årsminnet av striderna (den vänstra stenen).

1949 års sten
Text: TILL MINNE AV VÅRA KAMRATER SOM STUPADE FÖR NORDENS FRIHET OCH ÄRA
M DYRSSEN, A ANDERSSON, K E WINLÖF, M W WERNSTEDT, F E ERIKSSON, K R CEDERBORG
I.GRUPPEN AV SVENSKA FRIVILLIGKÅREN RESTE STENEN

1990 års sten
Text: TILL MINNE AV STUPADE SVENSKAR I ÖVRIGA FÖRBAND I SVENSKA FRIVILLIGKÅREN 1940
A ZACHAU 12/1, J SJÖQUIST 23/1, H PERSSON 24/2, S SJÖDIN 24/2, K SVENSSON 29/2,
A WIBBLE 1/3, P-G CARLSSON 2/3, E HJUKSTRÖM 2/3, G HÖRNQVIST 2/3, S JANSSON 2/3,
L JOHANSSON 2/3, J JOHANSSON 2/3, A PALM 2/3, O SVENSSON-MYHR 2/3,
H WALLMAN 2/3, T ÖJSTAD 2/3, J THEGERSTRÖM 8/3, J CHRISTENSEN 10/3,
A (Å) HILDINGER 10/3, A JONSSON 12/3, W ROTH 12/3, B ANDERSSON 13/3,
B BRANDIN 13/3, G GUSTAFSSON 13/3, E JOHANSSON 13/3, A LINDEGREN 13/3,
O SVENSSON 13/3, N J HÖRNFELDT 14/3. G MÅNSSON 31/3, L BERGGREN 1/4,
K DEAS-OHLSSON 15/4, G LUND 2/5
FÖRBUNDET SVENSKA FINLANDSFRIVILLIGA RESTE VÅRDEN 1990
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2023 Veteranminnesmärke i Stadsparken, Mariestad 

Län                                            Skaraborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)           Mariestad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Stadsparken i Mariestad i höjd med Nygatan 5
GPS-angivelse:                           N58°42’29.44″ E13°49’26.23″

Inventerad
Namn:                                            Nils-Erik Nilsson
Datum:                                          2026-06-24

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

Ägare
Namn:                                            Mariestads kommun
Adress:                                           542 86 MARIESTAD
Tfnnr:                                             0501 755 000
Mail-adress                                  info@mariestad.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen uppförd av Mariestads kommun och Sveriges Veteranförbund efter ett medborgarförslag från Andreas Norwall. Avtäckningen genomfördes den 24 oktober 2023.
Text på framsidan: I FREDENS TJÄNST

Text på baksidan: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN – MINNS DE SOM STUPAT
Informationstavla: Nej 

Nils-Erik Nilsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnestavla över 4.jkomp strid vid Salla 2 mars 1940 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Salla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       1 km NO sjön Termusjärvi. Från vägslut vid Ruuhensuunpalo går det en snitslad stig (blå markering samt gul snitsel) fram till minnesmärket
GPS-angivelse:                           N66°53’38.10″ E28°36’46.50″

Inventerad
Namn:                                            Anders Nyström
Datum:                                          2026-06-22

Historia
Kl 1100 den 1 mars erhöll chefen för II.gruppens 4.jägarkompani, löjtnant Anders Grafström, en order med bland annat följande innehåll:

”Rekognoscera framryckningsvägen för två bataljoner med tunga vapen norr linjen Salmijärvi – Termusjärvi – Matovara”.

Kompaniet, bestående av fyra officerare, en fältväbel och 93 man, lämnade 1 mars kl 1700 förläggningen vid Laijeselkä och framryckte väster Souruvaara – Käsmänjärvis nordspets till skogspartiet NO Termusjärvi, kompaniets avsedda uppehållsplats, dit de anlände 2 mars kl 0230.

Kl 1330 framryckte en fientlig avdelning om ca 60 man norrut och gick på kompaniets ingångsspår, där den gjorde halt. Från avdelningen avdelades en patrull som gick mot kompaniets uppehållsplats ca 1345. Patrullen nedkämpades och en ny fientlig avdelning om ca 50 man uppenbarade sig.

I striderna som följde avvisades ett flertal anfall från norr och öster. Vid ca 1630 erhöll fienden förstärkning om ca 150 man och vid 18-tiden gick styrkan till anfall. Ett svenskt motanfall stoppade upp det ryska anfallet och kompaniet kunde genomföra urdragning i östlig riktning för att därefter i en vid båge norrut svänga av västerut och återgå mot förläggningen. I striderna på skogsholmen stupade sex svenska frivilliga.

Enligt den operationsorder som utfärdades i Joutsijärvi den 23 februari till cheferna för I. och II. grupperna skulle II. gruppen förbereda ”anfall ur skogen öster namnet Laijeselkä mot Märkäjärvi (byn) med högra flygeln norr fiendens flygel i trakten av första r i Märkäjärvi”. Det alternativ som prövades först var omfattning norr om den sovjetiska ställningen. II. gruppens jägarkompani under löjtnant Anders Grafström sändes ut på ett spaningsuppdrag den 1 mars med uppgift att undersöka vilka möjligheter det fanns för ett anfall i denna riktning, där även tunga vapen skulle kunna medföras. Vidare skulle kompaniet rekognoscera fientliga ställningar samt räkna trafik på vägen Märkäjärvi-Salla.

Efter en krävande marsch befann sig kompaniet på en skogsholme med öppna fält åt alla väderstreck utom åt norr, där holmen med glesa buskage hängde samman med ett större skogsparti. Anmarschspåret gick rakt norrifrån in i holmen. Bevakning utsattes i alla riktningar och tälten restes. Några timmars vila bereddes huvuddelen av förbandet medan olika patruller utgick för att verkställa spaning och trafikräkning.

De första patrullerna hade just återvänt till holmen när kompanichefen omkring lunchtid från observationspatrullen erhöll en rapport om att fientlig skidlöpartrupp på 60 man framryckte i skogspartiet öster holmen. Från fienden avdelades därefter en kulsprutegrupp, vilken rörde sig rakt mot kompaniet. Kompanichefen beslöt att gruppen skulle tas utan eldgivning. Några jägare släckte dock oförsiktigt en eld genom att kasta snö på den, varpå en väldig rökpelare steg upp mot trädtopparna. Ryssarna såg detta, gjorde halt och började dra sig tillbaka. Patrullen tillintetgjordes omedelbart. Några minuter efter detta framryckte ytterligare ett 60-tal ryssar, som följde den första avdelningens framryckningsväg. Samtidigt inrapporterades en styrka på omkring 70 man framrycka i västlig riktning mot holmen. Fienden stod således norr, öster och söder om kompaniet. Stark kulspruteeld öppnades såväl öster som norrifrån mot holmen. Den ryska elden låg dock väl högt för att skada nämnvärt.

Efter en stunds kulspruteeld framryckte fienden ansatsvis med stora luckor. Truppen gav intryck av att vara väl utbildad. När fienden kommit närmare, öppnade kompaniet eld. Fienden visade stor respekt för densamma och deras framryckning avbröts. Fänrik Béve tystade personligen en kulspruta med gevärseld på cirka 500 m avstånd. Eldstriden pågick till 14.30. Varje försök till framryckning öster-, söder- och norrifrån avvisades med stora förluster för fienden. Omkring kl. 15.00 erhöll fienden förstärkning med omkring 50-60 man. Plutonernas ställningar förstärktes, dock med iakttagande av största försiktighet. Ryska prickskyttar öppnade eld mot varje mål, som blottades. Såväl dum-dum som explosiva kulor användes. Några jägare som sårats, erhöll sin vård i ett av tälten.

Omkring 16.30 erhöll ryssarna förstärkning med ytterligare 150 man samt påbörjade omgruppering för anfall från norr. Fiendens sammanlagda styrka var nu omkring 400 man. Kompanichefen vidtog åtgärder för att möta anfallet dels med erforderligt antal flankerande kulsprutegevärsspärrar, dels organiserades ett motanfall av bland annat samtliga disponibla kulsprutepistolskyttar.

Kl. 18.00 avsköts två röda lysskott från skogen norr holmen – anfallssignalen – varefter fienden under höga hurrarop gick till anfall med stark kraftsamling höger. Anfallet vann till en början terräng, men stoppades av motanfallet. Under detta, som fullföljdes in i fiendens ställningar, förintades samtliga i anfallet deltagande. Striden övergick till hård närstrid man mot man. Jägarna förlorade här fyra man i döda, varav två gruppchefer, vilka föredömligt lett sina grupper.

Efter motanfallet lyckades kompaniet bryta sig ut. Sex man stupade och av en utsänd officerspatrull blev sju man borta (sedermera återkom tre man ur sovjetisk fångenskap, en av dem hade sårats svårt men överlevde; tre hade stupat och ytterligare en avled sam dag han tillfångatogs på en sovjetisk förbandsplats). I gengäld kunde kompanichefen hävda att tvåhundra fiender nedgjorts och kompaniet framställdes som hjältar i den svenska pressen. Spaningsresultatet visade att terrängen norr om de sovjetiska linjerna var framkomlig för plogning.

Ägare
Namn:                                            Salla kommun
Adress:                                           Postipolku 3, 989 00 SALLA
Mail-adress                                  kirjaamo@salla.fi 

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket

Text: RUOTSALAISTEN KUMPU TAISTELUPAIKKA
RUOTSALAISEN VAPAAEHTOISKOMPPANIAN LUUTNANTTI ANDERS GRAFSTRÖM JOHTAMA KOMPPANIAN VAHVUINEN PARTIO JOUTUI TAISTELUUN TÄSSÄ METSÄSAAREKKEESSÄ RUNSASLUKUISTA VIHOLLISTA VASTAAN 2.3.1940
(STRIDEN VID SVENSKA HOLMEN
LÖJTNANT ANDERS GRAFSTRÖM LEDDE HUVUDDELEN AV ETT SVENSKT FRIVILLIGKOMPANI I STRIDEN MOT EN ÖVERLÄGSEN FIENDE PÅ DENNA SKOGSHOLME DEN 2.3.1940)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939-40 Minnessten över M Dyrssen i Paikanselkä 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Salla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Väg 82, 5 km V Salla, vid stridskådeplats Paikanselkä. Skyltad grusstig från parkeringsplasen och informationstavlorna leder ner till monumentet.
GPS-angivelse:                          N66°48’55.9″ E28°34’35.7″

Inventerad
Namn:                                            Anders Nyström
Datum:                                          2026-06-23

Historia
Magnus Dyrssen var med vid bildandet av Finlandskommittén, tillsammans med Carl August Ehrensvärd och Viking Tamm, och tillhörde initiativtagarna till Svenska frivilligkåren. Han organiserade också kårens I.stridsgrupp, som han också blev chef över. I väntan på Svenska frivilligkårens chef Ernst Linder fungerade han som chef med kapten Malcolm Murray och löjtnant Per-Hjalmar Bauer vid sin sida.

I samband med en inspektion av de främre stridsställningarna vid 1.kompaniet den 1 mars skedde en rysk artillerieldgivning omkring kl 1500 mot ställningarna. Dyrssen träffades av ett granatsplitter vid tinningen och avled omedelbart. Han var den förste att stupa av Svenska frivilligkårens medlemmar. Chefen 1.kompaniet, Carl Bonde, övertog chefskapet över I.stridsgrupp intill 11 mars då den nye chefen, överstelöjtnant Carl-Oscar Agell, anlände. 

Ägare
Namn:                                            Salla kommun
Adress:                                          Postipolku 3, 989 00 SALLA
Tfnnr:
Mail-adress                                 kirjaamo@salla.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket
 
                                                                                                  Den första stenen
Den 22 mars 1940 avtäcktes en minnessten på den plats han stupat. Den minnesstenen ingår i basen för den nuvarande minnesstenen som restes 1949.
Text: HÄR STUPADE MAGNUS DYRSSEN 1.3.1940 FÖR NORDENS FRIHET OCH SVERIGES ÄRA
TÄSSÄ KAATUI MAGNUS DYRSSEN 1.3.1940 POHJOLAN VAPAUDEN JA RUOTSIN KUNNIAN PUOLESTA
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939-40 Minnestavla över Svenska Frivilliga Flygflottiljen i Veitsiluoto 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Kemi

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                      I St Enso fd lokal vid parkeringen
GPS-angivelse:                         N65°41’45.6″ E24°36’35.2″ 

Inventerad
Namn:                                            Anders Nyström
Datum:                                          2026-06-23

Historia
Vid Finska vinterkrigets utbrott var det finska flygvapnet illa rustat för krig. Som en liten förstärkning skänkte den svenska regeringen den 8 december 1939 tre jaktflygplan av typen Jaktfalkar J 6, tre spaningsflygplan av typen Fokker CV-E S 6 samt två Bristol Bulldog J 7. Flygplanen tillfördes det ordinarie finska flygvapnet som kraftsamlade luftförsvaret i södra Finland.

För att hjälpa Finland skedde inom den svenska flygstaben förberedelser för att sätta upp ett frivilligförband med en jaktflygdivision och en bombflygdivision i norra Finland. Regeringen gav 14 december 1939 sitt tillstånd till att ett frivilligt flygförband fick organiseras. Chef blev den dåvarande majoren Hugo Beckhammar, som redan några dagar före nyåret rekryterat cirka 240 frivilliga, som med tåg reste från Haparanda till Kemi i norra Finland för att förbereda basen i Veitsiluoto. Regeringen beslöt den 30 december att ställa fem B 4 Hawker Hart, och tolv J 8 Gloster Gladiator till flottiljens förfogande. Vid den tidpunkten motsvarade det en tredjedel av Flygvapnets jaktflyg.

Förbandet organiserades med en flottiljstab, jaktdivision, lätt bombgrupp, transportgrupp samt ett stationskompani, totalt 250 man och två lottor. Den 8 januari kom man överens med de finska myndigheterna att anta namnet ”19. flygflottiljen (F 19)” samt i Finland namnet ”Flygregemente 5”. Den 10 januari anlände flygplanen från Sverige och redan samma dag undsatte man en hårt ansatt finsk armégrupp som höll stånd vid Joutsijärvi trots upprepade ryska anfall. Efter några dagar visade det sig att Veitsiluoto låg för långt från fronten, flygplanens räckvidd medförde att de i bästa fall kunde ta sig till operationsområdet och åter, men knappast genomföra några uppdrag där. Under januari månad byggdes därför fem framskjutna baser. Flottiljens arbetsuppgift var att bedriva spaning och anfall mot ryska flygbaser samt anfall mot ryska marktrupper och i mån av resurser förse städerna Uleåborg, Kemi och Torneå med jaktförsvar. Flottiljchefen major Beckhammar ledde själv ett sammansatt jakt- och bombflygförband i en överraskande insats 12 januari 1940 då fänriken Ian Iacobi stod för den första luftsegern genom att skjuta ned ett ryskt jaktflygplan av typen I-15. Förberedelser gjordes att överföra en flyggrupp B 3 till F 19. På huvudbasen i Finland plogades en rullbana upp för att ta emot de tunga bombplanen, men innan flygplanen hann överföras var kriget över.

Då vapenstilleståndet inträdde 13 mars 1940, hade F 19 opererat i 62 dagar, resultatet var tolv förstörda ryska flygplan och sex egna flygplansförluster, samt tre stupade svenska piloter. Nio J 8 och två B 4 återvände till Sverige i slutet av mars 1940 och placerades på svenska flottiljer. Förbandets väsentligaste bidrag till Finlands kamp var att helt ansvara för luftförsvaret i norra Finland så att landets egna flygstridskrafter kunde koncentreras till fronterna längre söderut.

Vid F 19 användes även tre civila flygplan som sambandsflygplan: En Junkers F 13 OH-SUO som Centrala Finlandshjälpen köpte av Albin Ahrenberg, en Waco ZQC-6 OH-SLA som Svensk-Finska Föreningen köpte av Björkvallsflyg, flygplanet överfördes 1 juli 1940 till Flygvapnet som Tp 8, samt Lennart Hemmingers Raab-Katzenstein RK-26 SE-ADK.

Veitsiluoto var huvudbasen.

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket
Bertil Östbo tog initiativet till och skänkte minnestavlan som utformats av konstnären Erik Reimhult. Motsvarande minnestavla finns på ytterligare fyra platser i Finland.
Text: DEN SVENSKA FRIVILLIGA FLYGFLOTTILJEN F 19 LUFTFÖRSVARADE NORRA FINLAND UNDER VINTERKRIGET.
Texten finns också på finska
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2021 Veteranminnesmärke vid Kronetorps mölla i Burlöv 

Län                                            Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)               Burlöv

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Kronetorps mölla
GPS-angivelse:                          N55°37’54.61″ E13° 5’31.33″

Inventerad
Namn:                                            anonym
Datum:                                          2021-05-29

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

Ägare
Namn:                                            Burlövs kommun
Adress:                                          Box 53, 232 21 ARLÖV
Tfnnr:                                             040-625 60 00
Mail-adress                                 burlovs.kommun@burlov.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket

Burlövs minnesplats för veteraner invigdes på veterandagen den 29 maj 2021 vid Kronetorps Mölla. Platsen ska hedra de som har tjänstgjort internationellt i olika fredsbevarande utlandstjänster och andra operationer. Vid invigningen lade kommunstyrelsens ordförande Lennart Johansson och chefen för Södra skånska regementet överste Lennart Widerström ner varsin krans.
Text på tavla: BURLÖVS KOMMUN HEDRAR DE VETERANER SOM TJÄNSTGJORT I VÄRLDEN FÖR FRIHET, RÄTTVISA OCH DEMOKRATI. BURLÖVS KOMMUN

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2026 Veteranminnesmärke i Stadsparken, Skara 

Län                                            Skaraborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)             Götene

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:              Stadsparken, 20 m söder SV hörnet på Västergötlands museum
GPS-angivelse:                  N58° 23′ 21.62″ E13° 26′ 23.77″

Inventerad
Namn:                                   Nils-Erik Nilsson
Datum:                                  2026-06-03

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

Ägare
Namn:                                            Skara kommun
Adress:                                           Skara kommun, 532 88 Skara
Tfnnr:                                             0511-32 000
Mail-adress                                  skara.kommun@skara.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket

Uppförandet av monumentet startade som ett medborgarförslag från Tommy Schalén. Märket invigdes på Veterandagen den 29 maj 2026
Text på framsidan: I FREDENS TJÄNST
Text på baksidan: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN. MINNS DE STUPADE
Informationstavla: Nej 

Nils-Erik Nilsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939 Gravsten över fältflygaren Bengt Wittsten på Vittsjö kyrkogård, Vittsjö

Län                                            Kristianstad (Skåne)

Kommun (motsv)               Hässleholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Vittsjö kyrkogård, Vittsjö
GPS-angivelse:                          N56°20’33.52″ E13°39’27.66″

Inventerad
Namn:                                            Ej inventerad

Historia
På natten till den 1 september 1939 – samma dag som Andra världskriget bröt ut – störtade ett bombflygplan (B 3) i skogen mellan Björnkil och Pukeberg, nära Arnebo. Två B 3-plan som hade övat flygbombning vid sin flygflottilj i Västerås kunde på grund av dimma inte landa där utan dirigerades till Malmen vid Linköping. Den ena planet kom lyckligt fram till destinationen, medan det andra havererade på denna plats. Föraren officersaspiranten fältflygaren Folke Ramström, spanaren reservofficersaspiranten Bengt Wittsten och radiotelegrafisten furiren C. E. Nordh omkom. Händelsen beskrevs utförligt i Östgöta Correspondenten 2/9 1939: http://vardnashbf.se/flygsten.htm

Anhöriga till de förolyckade lät resa en minnessten på platsen (se E 17 i gruppen Svenska militära minnesmärken i Sverige). I samband med 40-årsminnet av olyckan, 1979, arrangerade Vårdnäshembygdsförening en högtidlighet vid minnesstenen, som kommit att kallas Flygstenen. Vid det tillfället medverkade representanter för Västmanlands flygflottilj i Västerås. Även 50-årsminnet uppmärksammades av hembygdsföreningen. På 75-årsdagen, 1 september 2014, arrangerades en kvällsutflykt med en minnesstund vid Flygstenen. Bland deltagarna fanns representanter för Östergötlands Flyghistoriska Sällskap.

Ägare
Namn:                                            Vittsjö-Verums pastorat
Adress:                                           Box 1, 282 04 VITTSJÖ
Tfnnr:                                             0451-236 50
Mail-adress                                  vittsjo.pastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket.
Jordfästning skedde den 5 september. Gravens plats är G09 185, 186, 187
Text på gravstenen under flygaremblemet:
BENGT FÖDD DEN 7 JUNI 1918 DÖD DEN 1 SEPT 1939
Informationsskylt Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2026 Veteranminnesmärke i Vasaparken, Västerås

Län                                            Västmanland

Kommun                                  Västerås

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Vasaparkens NO del
GPS-angivelse:                          N59°36’27.73″ E16°32’58.73″

Inventerad
Namn:                                           Claes Widén
Datum:                                         2026-06-02

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige. 

Ägare
Namn:                                            Västerås stad
Adress:                                           721 87 VÄSTERÅS
Tfnnr:                                             021-39 00 00
Mail-adress                                 kontaktcenter@vasteras.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Efter nio år står Västerås veteranmonument klart. Hundratals veteraner, anhöriga och västeråsare samlades i Vasaparken när H.K.H. Prins Carl Philip invigde monumentet på fredagen. Initiativtagaren Piére Bergström var märkbart rörd.
– Det viktigaste är att monumentet är på plats, inte vem som skrev förslaget eller hur lång tid det tog.
Den pampiga invigningen genomfördes på den officiella veterandagen 29 maj med musik av Västerås Stadsmusikkår, ett flertal saluter skjutna från en äldre kanon, överflygningar av militärflygplan och tal av H.K.H. Prins Carl Philip, biskop Mikael Moberg med flera.
Text runt tre kronor: FÖR SVERIGE I FREDENS TJÄNST
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten