1995 Gravsten över Lars Per-Arne Gardell, UNPROFOR, på Lärbro kyrkogård 

Län                                            Gotland

Kommun (motsv)               Gotland

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Lärbro kyrkogård, NO delen
GPS-angivelse:                          N57°47’16.68″ E18°47’40.33″ 

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-07-26

Historia
Lars Per-Arne Gardell ingick i BA 05 och omkom vid en olyckan på en av bataljonens observationsposter strax utanför Tuzla den 11 december 1995.

Kommer att kompletteras.

Ägare
Namn:               Norra Gotlands pastorat
Adress:              Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro
Tfnnr:                0498-22 27 00
Mail-adress     norragotland.pastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket
En familjegrav.
Text: GARDELL, LASSE 1966-1995
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1776 Minnessten över Bastion Wachtmeister i Amiralitetsparken, Karlskrona 

Län                                            Blekinge län

Kommun (motsv)               Karlskrona

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Amiralitetsparken, NO om Klockstapeln
GPS-angivelse:                          N56° 9’30.82″ E15°35’12.77″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-06-26

Historia
1694-1721.
Slutningsmuren* (”gamla varvsmuren”) och bastionerna Aurora, Achilles och Wachtmeister byggs. Försvarsmuren skulle sträcka sig mellan Kungsbron och Västerudden som skydd mot örlogsvarvet. Längst i väster byggdes Bastion Drottninghall. Hela sträckningen blir ej färdigbyggd utan avslutas ungefär vid Arklimästaregatan. De planerade bastionerna Eolus och Hector blev inte byggda. Till byggandet av försvarsmuren användes bland andra ryska, sachsiska och polska fångar, tagna av Karl XII.

1760.
Byggandet av ”Nya Amiralitetskyrkan”, som skulle kallas Adolf Fredriks Kyrka*, påbörjas på sluttningen strax söder om flottans och örlogsvarvets klockstapel inom Bastion Wachtmeister på Amiralitetstorget. Den skulle ersätta Ulrica Pia. Kyrkan blev aldrig färdigbyggd. Arbetet avslutade helt år 1781. Murarna hade då nått en höjd av 8-9 meter. De stod länge kvar som ett ”Förargelsens hus”.

1786.
Bastion Wachtmeister (vid klockstapel på Amiralitetstorget) revs

Ägare
Namn:                                            Karlskrona kommun
Adress:                                           371 83 Karlskrona
Tfnnr:                                             0455-303000
Mail-adress                                  karlskrona.kommun@karlskrona.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Text: BASTION WACHTMEI-STER
Texten efter bindestrecket är under jord.
Informationsskylt: Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1918 Gravstenar över avlidna i spanska sjukan på Vämö kyrkogård och Vämö pestkyrkogård 

Län                                            Blekinge

Kommun (motsv)               Karlskrona

Lägesbeskrivning

Kartbeskrivning:                       Vämö kyrkogård
GPS-angivelse:                          N56°10’47.54″ E15°36’3.20″

Kartbeskrivning:                      Vämö pestkyrkogård
GPS-angivelse:                         N56°10’13.53″ E15°36’1.84″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-06-25

Historia
Spanska sjukan hade tre influensavågor. Den första vågen började i mars eller april 1918 och spreds över världen i snabb takt. Symptomen var milda, dödligheten låg och de som dog var oftast riktigt gamla eller riktigt unga. I augusti 1918 kom den våldsamma och förödande andra vågen som spreds i ovanligt hög hastighet över världen. Dödligheten var hög och drabbade främst personer i åldersgruppen 20–40 år. Kulmen nåddes på de flesta håll i oktober 1918. Pandemin mattades av kring årsskiftet, tog ny fart i en tredje våg i början av 1919. Åter drabbades åldersgruppen 20–40 år mest, även om dödstalen inte var lika höga som den andra vågens. Efter dessa tre huvudvågor förekom spridda utbrott här och var, bland annat i Sverige våren 1920. Pandemin uppträdde nästan samtidigt i Europa, Asien och Nordamerika och de speciella förhållandena under första världskriget med truppförflyttningar och stora militära anhopningar kan ha bidragit till att influensan spreds så hastigt och med stor kraft.

I Sverige, med knappt 6 miljoner människor, dog 37 573 personer under åren 1918–1920. Spanska sjukan dödade ungefär 2 procent av de diagnosticerade fallen i Sverige. Hårdast drabbat var Norrland, främst inlandet, där Jämtlands län var det län som hade högst andel döda och Arjeplogs kommun hade den största andelen döda i Sverige, cirka 3 procent av kommuninvånarna.

Till Karlskrona kom spanska sjukan med nyinryckta värnpliktiga. Den 19 juli hade ett fyrtiotal sjömän insjuknat vid örlogsstationen. Begravning av de avlidna skedde på de båda Vämö-kyrkogårdarna.

Ägare
Namn:                                            Karlskrona pastorat
Adress:                                           Kungsmarkskyrkan, Sunnadalsvägen 4, 371 44 Karlskrona
Tfnnr:                                             0455-33 47 00
Mail-adress                                  karlskrona-aspo.pastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            Karlskrona kyrkogårdsförvaltning
Adress:                                           Krutviksvägen 4, 371 56 Karlskrona
Telefon:                                         0455-78990
Mail-adress:                                karlskrona.kyrkogardsforvalt@svenskakyrkan.se

Minnesmärket
På Vämö kyrkogård står en stor minnessten och på Vämö pestkyrkogård är en metallplatta fastsatt på en sten.
Text på Vämö kyrkogård:
TILL MINNE AV MANSKAP OCH SKEPPSGOSSAR VID MARINENAVLIDNA UNDER INFLUENSAEPIDEMIN 1918

FLOTTAN SJÖMANSKÅREN
1 ELD. 526      HÅKANSSON, S.
1 ELD. 646      JONASSON, A. P.
1 EK. 319         KARLSSON, E. K.
3 MK 2              KARLSSON, K. G. H.
1 ELD. 544      PETTERSON, H. V.
1 ELD. 5552    TELL, A. E.

SKEPPSGOSSEKÅREN
2 SKG. 128       ANDERSSON, A. H.
2 SKG. 88         BJÖRK, K. G. E.
2 SKG. 37         GERBERG, J. E.
2 SKG. 116       OLSSON, M. F.
2 SKG. 12         STRAND, O. W.

VÄRNPLIKTIGE
13 221/18       ANDERSSON, R. H.
7 226/18          DAHLGREN, A. S.
30 227/18       JANSSON, F. O. H. (står Janzen i kyrkoboken)
15 214/18       JOHANSSON, A. S.
11 222/18       KARLSSON, A. A.
107 202/18    KARLSSON, J. V.
35 223/18       MAGNUSSON, G. H.
16 213/18       NILSSON, J.
11 214/18       PERSSON, E. V.
1 216/18          PERSSON, H. A.
9 226/18          PETTERSSON, K. G.
33 211/18       PETTERSSON, P. H.
9 229/18          SANDBERG, A. H.
32 211/18       STRANDBERG, K. G. 

KUSTARTILLERIET
3 KL. 19/6       JOHANSSON, R. O. W.
2 KL. 23/1       JÖNSSON, N.
U O K 4/8         STEIN, P SVENSSON

Text på Vämö pestkyrkogård:
1.BEVK 96 223/18                   LÖVGREN, O. H.                         * 15/71 1898 †12/11 1918
1.BEVK 1 219/18                     SVENSSON, H. V.                        * 8/7 1898 †12/11 1918
1.ELDK 520                                SÖDERSTRÖM, I. G.                  * 23/4 1900 †13/11 1918
1.ELDK 415                                SVENSSON, H. A. V.                  * 23/3 1900 †16/11 1918
1.BEVK 42 218/18                   OLOFSSON, K. O.                       * 10/10 1898 †17/11 1918
1.BEVK 6 218/17                      ROSENGREN, A. F.                    * 29/5 1897 †17/11 1918
1.BEVK 31 225/15                   NILSSON, E. P.                            * 17/2 1893 †18/11 1918
1.BEVK 6 226/18                      KARLSSON, B. G.                        * 27/3 1898 †21/11 1918
1.BEVK 93 212/18                   BLIXT, S. G. A.                              * 14/8 1898 †27/11 1918
1.BEVK 88 207/18                   JOHANSSON, K. E. E.                * 25/1 1898 †13/3 1919
3.BEVK 509 23/18                   ANDERSSON, K. T.                    * 10/8 1898 †10/8 1919
1.BEVK 47 218/18                   NILSSON, K. A.                            * 10/4 1898 †1/4 1919
1.BEVK 66 214/18                   RUBIN, E. G.                                 * 21/12 1898 †2/4 1919
1.BEVK 62 214/18                   SCHMIDT, J. A. K.                       * 8/3 1897 †4/4 1919
VPL 152 11/22                          LINDKVIST, E. V.                       * 28/2 1902 †16/12 1922
VPL 29 211/23                          BENGTSSON, S. H.                   * 5/12 1903 †21/7 1924
VPL 198 /19/25                        ROSENKVIST, A. E. V.              * 2/1 1905 †18/5 1926
(De tre sista dog inte av spanska sjukan)
Informationsskylt Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1944 Gravsten över finlandsfrivillige Thord Bäck på Mellösa kyrkogård

 Län                                            Södermanland

Kommun (motsv)               Flen

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Mellösa kyrkogård
GPS-angivelse:                          N59°5’53.60″ E16°33’11.16″ 

Inventerad
Namn:                                            Ej inventerad. Foto 43.hemvärnsbataljonen i Göteborg
Datum:

Historia
Thord Anders Bäck föddes i Örebro den 29 oktober 1923. Militär utbildning fick Bäck vid anrika Livregementets husarer (K 3) där han senare tog anställning och påbörjade korpralskola. 1941 ingick han i Svenska Frivilligbataljonen vid Hangöfronten. Efter genomförd korpralskola vid K 3 begav sig Bäck i fäders spår åter i österled och anlände till Svenska frivilligkompaniet vid Jandeba på Svirfronten den 12 juni 1942 – denna gång som korpral. Bäck stred tillsammans med sina kamrater i Frivilligkompaniet till den 22 februari 1944, då mötte han soldatdöden framför stödjepunkt Omars postställe 21.

Ägare
Namn:               Mellösa församling
Adress:              Harpsundsvägen 15, 64263 Mellösa
Tfnnr:                0157-60008
Mail-adress     mellosa.forsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket
Jordfästning skedde den 8 mars i Sandudds krematoriekapell. Urnan gravsattes den 2 april på Mellösa kyrkogård. Gravens plats är kvarter B nummer 24. Hans namn är upptaget på minnestavlan över stupade Finlandsfrivilliga på Armémuseum liksom den i Nylands brigads traditionskorsu. På gravstenen har anbringats Förbundet Svenska Finlandsfrivilligas minnesemblem.
Text THORD ANDERS BÄCK * 29.10.1921 † 22.2.1944. STUPADE VID FINSKA SVIRFRONTEN FÖR NORDENS FRIHET
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnesplatta över sjöstriden vid Nystad och Sundholmen 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Nystad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       I hamnen på Pakkahuoneenkuja
GPS-angivelse:                          N60°47’53.61″ E21°24’15.69″

Inventerad
Namn:                                            Merikeskus
Datum:                                          2024-06-24

Historia
I juni 1808 tog ryska förband flera städer i Finland och Nystad var en av dem. Svenska örlogsfartyg besköt staden I ett försök att fördröja ryssarnas framryckning och för att understödja egna markförband.

Ägare
Namn:                                            Merikeskus
Adress:                                           Pakkahuoneenkuja, 235 00 Uusikaupunki, Finland
Tfnnr:
Mail-adress:                                uginmerihistoriallinen@gmail.com

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket

Minnesplattan sattes upp 2008. Eero Avinen och Antti Vaalikivi ritade plattan.
Text: SUOMEN SOTA 1808-1809 MERELLÄ UUDENKAUPUNGIN JA SUNDHOLMAN KAHAKAT 3.-4.6.1808 UUSIKAUPUNKI 2008
(FINSKA KRIGET 1808-1809 TILL SJÖSS STRIDERNA VID NYSTAD OCH SUNDHOLMEN 3.-4.6.1808 NYSTAD 2008)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Två minnesstenar över slaget vid Lappo och stupade löjtnant Mauno Blum 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Lappo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Väster om vägen, 200 m NNV korsningen Kiviristintie-Simpsiöntie
GPS-angivelse:                           N62°58’31.66″ E23° 0’29.87″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2023-06-12

Historia
Slaget vid Lappo var ett slag under det finska kriget1808-1809.

Under den svenska sommaroffensiven drog den ryske kommendören Nikolaj Rajevskij sig tillbaka till Lappo med sin armé på omkring 4 100 man, där han organiserade sitt försvar. Den mark han valde var dock inte till hans fördel. Den 14 juli 1808 gick den 4 700 man starka svenska armén, under överste Carl Johan Adlercreutz till attack. Det svenska målet var att utmanövrera ryssarna, omringa och förinta deras armé.

Vid detta slag utmärkte sig Carl von Döbeln och hans Björneborgs regemente. När de marscherade upp över de öppna fälten, mot den stad där ryssarna hade anordnat sitt försvar gav Adlercreutz order om halt.  von Döbeln och hans män utsattes för ett brutalt artilleribombardemang. Detta var för mycket för von Döbeln som gav order om att fortsätta. Efter våldsamma närstrider inne bland byggnaderna rensade Björneborgsregementet staden från allt motstånd.

Rajevskij flydde och lyckades bryta sig ut och Adlercreutz plan att inringa den ryska armén gick om intet. Detta till trots blev slaget vid Lappo en mycket viktig seger för den svenska armén som nu fortsatte sin sommaroffensiv. Som ett direkt resultat av nederlaget vid Lappo ersattes Rajevskij som befälhavare med den yngre, men kapable general Nikolaj Kamenskij.

Ägare
Namn:               Lappo stad
Adress:              Valtuustontie 8, 621 00 LAPPO
Tfnnr:
Mail-adress     info@lapua.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket
Kort efter slaget restes en natursten på slagfältet som minnesmärke, men det egentliga ”stenkorset” förvärvades senare av G. A. Wasastjerna, beskyddare för Seinäjokis Östermyra säteri. Statyn, gjuten i Stockholm, fastnade dock i tullen efter att de ryska myndigheterna förbjudit överlämnandet. Monumentet låg redan bland soporna när det i hemlighet hämtades från Åbo och fördes till Lappo. På minnesdagen av striden, den 14 juli 1864, firades en stor avtäcknings-fest i Lapua. Regimen gillade inte den här typen av åminnelse av Sveriges seger, och efter det anordnades inte de egentliga Lapuadagarna förrän 1902.
Text på framsidan: TAPPELIT TÄSSÄ SANKARIT SUOMEN HEITTIVÄT HENKENS, EST OMAN MAAN. POIKANSA PATSAAN NOSTIVAT HEILLE, WANNOEN VUORONS KUOLLANSA NÄIN.
(HÄR KÄMPADE OCH DOG FINLÄNDSKA HJÄLTAR FÖR SITT EGET LAND, DERAS SÖNER RESTE ETT MONUMENT OCH SVOR I SIN TUR ATT DE SKULLE DÖ PÅ SAMMA SÄTT)
Text på baksidan  RAMSAY, M BLUM, D AMINOFF, v QUANTEN,  GESTRIN JA 106 MIESTÄ,
W 18 14/7 08

Minnessten till löjtnant Mauno Blum, som stupade i slaget vid Lapua.
Text: STUPADE I SEGERN ÖVER RYSSARNA DEN 14 JULI 1808. SAKNAD AV FOSTERLANDET OCH VAPENBRÖDERNA

Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1940-45 Minnessten över beredskapen i Karlshamn 

Län                                            Blekinge

Kommun (motsv)               Karlshamn

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Strax söder om Villa Utsikten
GPS-angivelse:                          N56°9’47.60″ E14°52’17.53″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-06-23

Historia
Under beredskapsåren 1940-45 upplevde Karlshamn, liksom många andra svenska städer, en period av ökad militär närvaro. Staden hade en viktig strategisk betydelse som hamnstad och utgjorde en del av Sveriges kustförsvar. Karlshamn fick förstärkningar av kustartilleriet för att skydda hamnen och kustlinjen. Anläggningar som skyddsrum och baracker uppfördes för att skydda befolkningen och militären. Kustbevakningen och militären ökade patrulleringen längs kusten och i staden för att upprätthålla ordning och säkerhet.
I Karlshamn finns en minnessten som är ett minne över de soldater som var i beredskap i Karlshamn under krigsåren.

Ägare
Namn:                                            Karlshamns kommun
Adress:                                           Rådhusgatan 10, 374 81 Karlshamn
Tfnnr:                                             0454-810 00
Mail-adress                                  info@karlshamn.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket.
Stenen, som är i grå granit från Uggleboda, är placerad nära Villa Utsikten på Vägga och restes den 23 september 1945.
Text på norra sidan: JAG VAKTAR MITT LAND \ FÖR ATT HÅLLA DET BORT FRÅN DEN HELVETESBRAND \ SOM RASAR UTE I VÄRLDEN. \ JAG VAKTAR VÅR RÄTT ATT SÄGA FRITT \ ATT SVART ÄR SVART OCH VITT ÄR VITT. \ JAG VAKTAR DEN EGNA HÄRDEN. \
IBLAND NÄR MITT ENSLIGA PASS JAG GÅR \ FRÅN EKARNAS SUSANDE KRONOR NÅR \ MIG EN STILLSAM OCH LÅGMÄLD STÄMMA. \ DEN SJUNGER UR MÖRRUMSÅNS GLITTRANDE BAND \ DEN TONAR FRÅN RYSSBERGETS BLÅNANDE RAND: \ HÄR ÄR DU HEMMA, HEMMA. \
SEN SEKLER ÄR ALDRIG DEN RÖSTEN STUM \ VÅRA FÄDER HA HÖRT DEN VID ASARUM \ SAMMA MANANDE STÄMMA. \ DEN HAR STIGIT MED SOL ÖVER LISTERLAND, \ DEN HAR LJUDIT UR VÅGOR VID ÖSTERSJÖSTRAND: \ HÄR ÄR DU HEMMA, HEMMA. \
FÖR FRIHETENS HELIGA TEMPELGÅRD \ FÖR LANDET SOM GAVS OSS TILL ARV OCH VÅRD \ MÅ YTTERSTA OFFRET BRINGAS. \ ETT FOLK SOM STÅR ENIGT I STORMFYLLD TID \ EJ BÖJANDE NACKEN ATT KÖPA SIG FRI \ KAN ALDRIG TILL TRÄLDOM TVINGAS. \ GEORG HAAG \ VPL. SERGEANT
TORSTEN AHLGREN I ASARUM HÖGG STENEN
Text på den södra sidan: 19 23/9 45 STENEN RESTES TILL MINNE AV SVENSKA MÄNS OCH KVINNORS INSATS UNDER OFREDSÅREN 1939-1945.
Informationsskylt: Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939 Minnesstaty över Skeppsgossekåren i Karlskrona 

Län                                            Blekinge län

Kommun (motsv)               Karlskrona

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Framför före detta Skeppsgossekasernen på Amiralitetstorget
GPS-angivelse:                          N56°9’25.72″ E15°35’6.01″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-06-26

Historia
Skeppsgossekåren var en organisation verksam inom svenska flottan från 1685 till 1939, med uppgift att värva, fostra och utbilda unga pojkar i sjömanskap.
Sålunda satte man 1685 upp skeppsgossekåren som förlades i Karlskrona, men den första rullan över skeppsgossar är från 1677. Lägsta antagningsålder till skeppsgossekåren var den första tiden 8 år. 1848 höjdes åldern till 13 år (förutom de skeppsgossar som gick musikutbildning där 8 år fortsatte att gälla som lägsta ålder). 1899 bestämdes den lägsta åldern till 15 år. När en skeppsgosse hade blivit 18 år blev han så kallad karlskriven, vilket innebar att han lämnade skeppsgossekåren och blev matros i örlogsflottan och kontraktsbunden på sex år. Vanligtvis blev söner till örlogssjömän skeppsgossar. I skeppsgossekåren fanns även en filantropisk sida genom att den också tog emot fattiga och föräldralösa barn.

1692 bestämde Karlskronas prästerskap att eleverna också skulle lära sig läsa och skriva vilket då var ovanligt bland unga pojkar. De elever som visade prov på goda resultat och blev duktiga i sjömanskap skulle få lära sig navigation för att längre fram i tiden kunna utbilda sig till styrmän. Skeppsgossekåren skulle även fostra sina elever till goda och gudfruktiga medborgare. Hård disciplin och husaga var vanligt förekommande, även pennalism förekom. Många pojkar rymde från kåren. Under vintertid ägnades den mesta tiden åt studier och gymnastik. Skeppsgossarna var under denna tid på året inhysta i en kasern med plats för 400 pojkar. Sommartid tillbringade man på olika fartyg till sjöss.

Skeppsgossekåren i Karlskrona blev 1832 organiserad i två skeppsgossekompanier. 1902 tillkom ett tredje kompani. Under åren 1778–1826 fanns en särskild skeppsgosseskola i Sveaborgs fästning. Dessa skeppsgossar tillhörde skärgårdsflottans finska eskader. Tidvis har det även funnits skeppsgossekompanier i Stockholm och Göteborg. Stockholms skeppsgossekompani blev avvecklad 1854 och Göteborgs kompani gick samma väg 1848. 1907 organiserades det en skeppsgossekår i Marstrand bestående av två kompanier. Marstrandskompanierna hörde till Stockholms örlogsstation.

Skeppsgossekårens började avvecklas 1937, när de 4:e och 5:e kompanierna i Marstrand uppgick i 2:a respektive 1:a kompanierna i Karlskrona. Kåren upphör helt som institution 1939.

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket.
Statyn Skeppsgossekåren är skapad av skulptören Axel Olsson. Den avtäcktes 1965.
Text: SKEPPSGOSSEKÅREN 1685-1939
Informationsskylt: Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1999 Gravsten över David Sund, SFOR, på Bredåkra kyrkogård, Kallinge

Län                                            Blekinge

Kommun (motsv)               Ronneby

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Bredåkra kyrkogård, Kallinge
GPS-angivelse:                          N56°15’25.48″ E15°14’57.22″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-06-27

Historia
David Sund, född den 3 november 1978. Han ingick BA 99, SFOR. Den 11 november 1999 omkom David Sund, 21, i en explosion i en verkstad på den svenska SFOR-basen Camp Oden, i Bosnien. David skar med en skärbrännare i en gevärsgranat som innehöll sprängämne. Han dog av splitterskador.

Ägare
Namn:                                            Ronneby pastorat
Adress:                                           Kyrkogatan 24, 372 30 RONNEBY
Tfnnr:                                             +46 457 17 850
Mail-adress                                  ronneby.pastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket.
David Sund gravsattes den 26 november 1999. Gravens plats är Kv Heden 3, gravnr 75-76.
Text: DAVID SUND * 3/11 1978 † 11/11 1999. FÖR ALLTID I VÅRA HJÄRTAN
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1941 Gravsten över finlandsfrivillige Olle Ek på Slottskyrkogården i Sölvesborg 

Län                                            Blekinge

Kommun (motsv)               Sölvesborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Slottskyrkogården i Sölvesborg
GPS-angivelse:                          N56°3’28.37″ E14°35’28.61″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2025-06-23

Historia
Olle Ek föddes den 14 januari 1919 i Sölvesborg och var journalist. Han ingick i Svenska Frivilligbataljonens 2.komp under kapten Malcolm Murrays befäl. Ek stupade den 30 augusti 1941 på Hangöfronten.

Vi förflyttar oss till dagens Frontmuseum i Lappvik. I terrängen alldeles söder om museet fanns tre svenska lyssnarposter: 4a, 4b och 4c, kallad ”Borgen”. Längst österut låg 4a invid gamla vägen, kallad Dödsaltanen. Västerut låg lyssnarposterna 3, 2a och 2b och slutligen bataljonens västligaste postering, lyssnarpost 1. Vid ”Dödsaltanen” stupade innan svenskarna avlöste dem, sju finska soldater. Här föll även den 31 augusti soldat Björn Hellbom, lantbrukare från Ljusdal och den 23 oktober soldat Alf Engström, furir vid K 1 och född i Ullared. Bägge träffades av prickskyttar. Vid lyssnarpost 3 mötte sergeant Olle Ek, journalist från Sölvesborg, under kikarspaning den 30 augusti samma öde. På samma plats stupade den 16 september även fältväbel Anders Wigert-Lundström, tjänsteman från Göteborg. Även Wigert-Lundström föll offer för en prickskytts välriktade skott.

Ägare
Namn:                                            Sölvesborgs församling
Adress:                                           Köpmansgatan 1, 294 31 Sölvesborg
Tfnnr:                                             0456-55440
Mail-adress                                  solvesborg.pastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren


Minnesmärket.
Jordfästning skedde den 5 september i Sandudds krematoriekapell. Urnan gravsattes den 14 september på Sölvesborgs slottskyrkogård. Gravens plats är kvarter A grav nummer 3, familjegrav. På gravvården finns Förbundet Svenska Finlandsfrivilligas minnesemblem.
Hans namn är upptaget på minnestavlan över stupade Finlandsfrivilliga på Armémuseum liksom den i Nylands brigads traditionskorsu.
Text: OLLE EK  *1919 †1941
Informationsskylt Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten