1808 Minnessten över bataljen vid Tattuback, Vörå
Land Finland
Kommun (motsv) Vörå
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Tattubacken, Vähänkyröntie 258
GPS-angivelse: N63° 6’31.74″ E22°11’49.77″
Inventerad
Namn: Claes och Eva Grafström
Datum: 2023-06-10
Historia
Men det här inlägget handlar endast om den batalj som inträffade på morgonnatten den 13 september, samma dag som svenskarna med general von Döbeln vann i slaget vid Jutas i Nykarleby och ryssarna fördrevs. Men det skulle komma mera förödande slag för de finsk/svenska trupperna, som det förödande slaget i Oravais redan dagen efter – den 14 september.
Under tiden 12-14 september 1808 marscherade över 15.000 finska svenska och ryska soldater igenom Vörå. De följde tätt efter varandra, alla var på väg norröver. De svensk/finska trupperna på ca 6.000 man var på väg till Uleåborg, men de var beredda på att ryssarna kunde avbryta marschen. De svensk/finska trupperna hade under marskalk Klingspor varit samlade i Lillkyro, för att 12-13 september marschera norrut igenom Vörå mot Oravais. Truppen från Värmlands Regemente, som denna historia handlar om, marscherade som den sista styrkan. De var 600 man ledda av fänrik Carl Johan Ljunggren. Värmlänningarna hade order om att föra en uppehållande strid mot de framryckande ryssarna. Regementet övernattade utan tält i den sumpiga skogen vid Kangas väster om Bergby (i den nuvarande sandgropen). Eld fick inte tändas. Nu är vi inne på morgonnatten den 13 september och året är 1808.
Så här skriver fänrik Ljunggren om bataljen vid Tattuback:
Här midt i skogen, på ett ställe, där vägen krökte övfver en liten slätt uppkastades en låg vall…
Alla grepo till vapen, och det töfvade inte länge, förrän manstarka hopar av ryssar visade sig i skogsbrynet… Strax dundrade kanonerna emot dem men de fingo också artilleri på sin sida. Efterhand måste vi fram i elden.
Här fick vi de första sårade. En miste benet och dog inom en timma… Fänrik Törneblad och 7 infanterister, samt ett par artillerister sårades. Det var det första stridsfältet jag åskådat.
Två svenska 6 punds kanoner och två ryska 8 punds kanoner användes vid drabbningen. Man antar att 5-10 kanonskott och ett femtiotal gevärsskott avlossades från vardera sidan. Hur stor den ryska styrkan var har jag inte lyckats lista ut. Den svenska hären förlorade alltså en man och ca tio blev sårade. Uppgifter om ryska förluster saknas.
(Från bloggen Gröna Anemone)
Ägare
Namn: Bergby byaförening
Adress: https://www.vora.fi/kultur-och-
fritid/foreningslivet/foreningsregister/byaraden/bergby-byaforening-r-f-
Tfnnr:
Mail-adress
Kostnader
Vård, skötsel/år: –
Renovering (vid behov): –
Vårdare
Namn: Ägaren
Övrigt
200 år efter sammandrabbningen reste Bergby byaförening en minnessten över bataljen
vid Tattuback. Kring minnesstenen ligger 600 små stenar som symboliserar manskapet i den svenska truppen. Och varför kallas det en batalj och inte ett slag? Jo, eftersom så få skott avlossades sade man på den tiden att det var en batalj. Ett litet slag.
Text: TILL MINNE AV BATALJEN PÅ TATTUBACK 13 SEPTEMBER 1808
Informationsskylt: Ja
Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten