Registerkort Nr FI72

1808 Två minnesstenar över slaget vid Lappo och stupade löjtnant Mauno Blum 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Lappo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Väster om vägen, 200 m NNV korsningen Kiviristintie-Simpsiöntie
GPS-angivelse:                           N62°58’31.66″ E23° 0’29.87″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2023-06-12

Historia
Slaget vid Lappo var ett slag under det finska kriget1808-1809.

Under den svenska sommaroffensiven drog den ryske kommendören Nikolaj Rajevskij sig tillbaka till Lappo med sin armé på omkring 4 100 man, där han organiserade sitt försvar. Den mark han valde var dock inte till hans fördel. Den 14 juli 1808 gick den 4 700 man starka svenska armén, under överste Carl Johan Adlercreutz till attack. Det svenska målet var att utmanövrera ryssarna, omringa och förinta deras armé.

Vid detta slag utmärkte sig Carl von Döbeln och hans Björneborgs regemente. När de marscherade upp över de öppna fälten, mot den stad där ryssarna hade anordnat sitt försvar gav Adlercreutz order om halt.  von Döbeln och hans män utsattes för ett brutalt artilleribombardemang. Detta var för mycket för von Döbeln som gav order om att fortsätta. Efter våldsamma närstrider inne bland byggnaderna rensade Björneborgsregementet staden från allt motstånd.

Rajevskij flydde och lyckades bryta sig ut och Adlercreutz plan att inringa den ryska armén gick om intet. Detta till trots blev slaget vid Lappo en mycket viktig seger för den svenska armén som nu fortsatte sin sommaroffensiv. Som ett direkt resultat av nederlaget vid Lappo ersattes Rajevskij som befälhavare med den yngre, men kapable general Nikolaj Kamenskij.

Ägare
Namn:               Lappo stad
Adress:              Valtuustontie 8, 621 00 LAPPO
Tfnnr:
Mail-adress     info@lapua.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket
Kort efter slaget restes en natursten på slagfältet som minnesmärke, men det egentliga ”stenkorset” förvärvades senare av G. A. Wasastjerna, beskyddare för Seinäjokis Östermyra säteri. Statyn, gjuten i Stockholm, fastnade dock i tullen efter att de ryska myndigheterna förbjudit överlämnandet. Monumentet låg redan bland soporna när det i hemlighet hämtades från Åbo och fördes till Lappo. På minnesdagen av striden, den 14 juli 1864, firades en stor avtäcknings-fest i Lapua. Regimen gillade inte den här typen av åminnelse av Sveriges seger, och efter det anordnades inte de egentliga Lapuadagarna förrän 1902.
Text på framsidan: TAPPELIT TÄSSÄ SANKARIT SUOMEN HEITTIVÄT HENKENS, EST OMAN MAAN. POIKANSA PATSAAN NOSTIVAT HEILLE, WANNOEN VUORONS KUOLLANSA NÄIN.
(HÄR KÄMPADE OCH DOG FINLÄNDSKA HJÄLTAR FÖR SITT EGET LAND, DERAS SÖNER RESTE ETT MONUMENT OCH SVOR I SIN TUR ATT DE SKULLE DÖ PÅ SAMMA SÄTT)
Text på baksidan  RAMSAY, M BLUM, D AMINOFF, v QUANTEN,  GESTRIN JA 106 MIESTÄ,
W 18 14/7 08

Minnessten till löjtnant Mauno Blum, som stupade i slaget vid Lapua.
Text: STUPADE I SEGERN ÖVER RYSSARNA DEN 14 JULI 1808. SAKNAD AV FOSTERLANDET OCH VAPENBRÖDERNA

Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten