1810 Minnesstaty över Österbottens regemente i Lochteå
Land Finland
Kommun (motsv) Karleby
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: 50 NV Lochteå kyrka
GPS-angivelse: N64° 1’19.20″ E23°29’59.30″
Inventerad
Namn: Claes och Eva Grafström
Datum: 2023-06-09
Historia
Österbottens regemente uppsattes i Österbotten enligt 1634 års regeringsform, vilken fastställdes den svenska regementsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Österbottens regemente som det tjugonde i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning.
Fram till 1733 rekryterades regementet genom utskrivningar, då yngre indelningsverket infördes i landskapet. Regementet deltog i trettioåriga kriget 1642 vid slaget vid Leipzig och i Karl XI:s danska krig 1676 vid slaget vid Lund. År 1699 skeppades regementet till Riga för att där utgöra garnisonsförband. År 1701 förstärktes regementet genom att Österbottens tremänningar tillkom som en del av Österbottens regemente. År 1702 anslöts en av regementets bataljoner till Wolmar Anton von Schlippenbachs armé, medan den andra bataljonen kvarstod som garnisonsbesättning i Riga. År 1705 anslöts dock den kvarstående bataljonen i Riga till Adam Ludwig Lewenhaupts kår, vilken var på väg för att ansluta sig till den svenska huvudarmén utanför Starodub i västra Ryssland. Under marschen från Riga kom bataljonen att delta i slaget vid Lesna den 28 september 1708. Efter slaget underställdes återstoden av Åbo läns infanteriregementes ena bataljon Österbottens regemente, som i sin tur anslöts med en full bataljon till Närke-Värmlands regemente. Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 upplöstes bataljonen vid kapitulationen vid Perevolotjna den 1 juli 1709. Regementets andra bataljon som kvarstod i Riga gick i rysk fångenskap i samband med belägringen av Riga, där den svenska garnisonen kapitulerade den 4 juli 1710.
Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland. Efter att regementet hade återuppsatts kom det att delta i stora nordiska kriget i Estland samt i hemlandet bland annat vid Kostianvirta 1713 och vid Napo 1714 i det som kallades stora ofreden. År 1718 ingick regementet i general Armfeldts avdelning i Karl XII:s andra norska fälttåg, där Armfeldts i augusti 1718 gick in med 7.500 man i Norge över Jämtland. År 1733 blev regementet indelt. Åren 1741–1743 deltog regementet i Hattarnas ryska krig. År 1756 uppgick Kajana gränskompani i regementet, vilket dock upphörde 1766 att verka som ett fredstida kompani. Åren 1757–1761 deltog regementet i Pommerska kriget och 1789 i Gustav III:s ryska krig vid slaget vid Parkumäki. Åren 1808–1809 deltog regementet i Finska kriget som en del av Johan August Sandels brigad och stred bland annat vid slaget vid Oravais. Regementets södra bataljon kom senare att upplösas genom Hans Henrik Gripenbergs kapitulation till Ryssland i Kalix den 23 mars 1809. Den norra bataljonen ingick i Savolaxbrigaden och upplöstes i Umeå 1809.
Ägare
Namn: Karleby kommun
Adress: PB 43, 67101 Karleby/Kokkola
Tfnnr: +35868289111
Mail-adress kokkola@kokkola.fi
Vårdare
Namn: Ägaren
Övrigt
Statyn har smeknamnet ”Trumslagarpojken” och avtäcktes 1980. Konstnär Risto Saalasti.
Text: På sockelns framsida: KUNINKAALLINEN POHJAMAAN RYKMENTTI 1626-1810 KUNGLIGA ÖSTERBOTTNS REGEMENTE.
På sockelns vänstra sida: KUNGLIGA ÖSTERBOTTENS REGEMENTES MINNESMÄRKE RESTES år 1980 HÄR PÅ LOCHTEÅS KOMPANIS EXERCISFÄLT AV ÖSTERBOTTENS FOLK NU LEVANDE! HEDRA MINNET AV DEM SOM GAV SITT LIV VID LJESNAJA, POLTAVA, RIGA, NAPUE OCH NORGES FJÄLL.
På sockelns högra sida: TILL REGEMENTET GAV DE FÖLJANDE SOCKNARNA SINA SÖNER: KEMI, IL, OULU, HAILUOTO, LIMINKA, SIIKAJO, SALO, PYHÄJOKI, KALAJOKI, LOHTAJA, KÄLVIÄ, KOKKOLA/KARLEBY, PEDERSÖRE/PIETARSAARI, NYKARLEBY, VÖRÅ, KORSHOLM, VÄHÄKYRÖ, ISOKYRÖ, LAIHIA, LAPUA, MALAX, ILMAJOKIl, NÄRPES, LAPPFJÄRD.
På sockelns baksida RISTO SAALASTI 1980 samt skylt med alla donatorer.
Informationsskylt: Ja
Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten