Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr Z02

1718 Minnessten över Armfeldts återtåg i Bustvåla

Län                                            Jämtland

Kommun (motsv)               Åre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Bustvalens topp
GPS-angivelse:                       N63°10’27” E12° 4’41”

Inventerad
Namn:                                       Ej inventerad
Datum:

Historia
På hösten 1718 sände Karl XII armén att marschera mot Norge. Den finska arméns kommendör, Generallöjtnant Carl Gustaf Armfeldt fick order att göra ett sidoanfall från Jämtland till Trondheim. Armén bestod till två tredjedelar av finländare med Österbottens regemente som största förband. Efter Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning 30 november 1718 blev alla svenska trupper i Norge beordrade att återtåga till Sverige. Armfeldt beslöt att ta kortaste väg mot Sverige; först över fjället till Tydal och därifrån över Tydalsfjällen tillbaka till Hjerpe skans. Vintern hade så långt varit präglad av barmark och tunt snötäcke. De behövde därför inte skidor, men armén var bristfälligt utrustad och uttröttad efter fyra månaders fälttåg i Tröndelag.
Den 28 december bröt trupperna upp från Haltdalen och tog sig över till gårdarna ovanför Floren kapell i Tydal. På grund av det kalla vädret dog cirka 200 man på fjället. På nyårsafton var hela armén samlad på gårdarna Ås och Østby längst upp i Tydal. Trupperna omfattade nu nästan 5 800 man.
På nyårsdagens morgon bröt armén upp från Østby i Tydal. Vädret var mycket kallt, men med uppehåll. Avståndet till byn Handöl i nuvarande Åre kommun är cirka 55 kilometer. I bra väder skulle armén kunna nå Jämtland efter två dagars marsch.
Samma eftermiddag bröt ovädret ut, en våldsam nordvästlig storm. Med dålig sikt och bitande köld blev soldaterna därför tvingade att slå läger på Öjfjällets nordsida vid Essandsjön. De försökte göra upp eld och brände gevärskolvar och slädar, något som bara gav kortvarig värme. Uppskattningsvis 200 man frös ihjäl denna natt.
Nästa dag fortsatte stormen, och tillbakaryckningen blev nu helt kaotisk. Huvuddelen av trupperna kom fram till gränsen och slog läger vid Enan. Stormen fortsatte den tredje dagen då de första trupperna med Armfeldt i spetsen tog sig sig fram till Handöl. Huvuddelen av de överlevande ankom till Handöl den 4 och 5 januari. Kvar på fjället låg cirka 3000 man ihjälfrusna.
De Armfeltska karolinernas återtåg över riksgränsen i Jämtland nyåret 1718—1719 är en av de med hänsyn till offrens mod och tålighet på en gång mest tragiska och storslagna händelserna i Sveriges krigshistoria. Minnet av detta återtåg har också hugfästs genom minnesmärken på flera platser. Det första restes i Duved år 1892, det andra i Handöl 1911, och slutligen finns en minnessten rest i Vallan vid Ånn.

Ägare
Namn:                                            Officerskassan I 5 c/o Håkan Kjellsson
Adress:                                           Drontvägen 3, 832 56 FRÖSÖN
Telefon:                                         070 383 2598
Mail-adress:                                 hakan.kjellsson@mil.se

Vårdare
Namn:                                    Ägaren

 Minnesmärket
Minnesvården består av en fyrkantig pylon av fjällsten, krönt av ett stenkors. Korsarmarna är inriktade i norr och söder. På vårdens östra sida finns inmurad en bronsplatta med inskription.
Frågan om resandet av ett minnesmärke på lämplig plats var länge på tal, men först år 1928, då författaren Torsten Boberg i Undersåker vände sig till De lappländska fjällkarlarnas klubb med anmodan, att klubben ville ta sig an denna sak, kom frågan om resandet av ett minnesmärke i fjället in i ett avgörande skede.
Klubben tillsatte för ändamålet en kommitté, som med sig adjungerade dr S. Ekman i Hedemora samt disponenten N. Zetterström i Östersund. Sedan plats för minnesvården utsetts på lågfjället Bustvalens topp (omkring 800 m ö.-h.) samt medel insamlats kunde arbetet med dess resande påbörjas.
Under vårvintern 1933 forslades den för bygget erforderliga materielen upp från järnvägen till Bustvalen och vid midsommartid kunde själva uppförandet börja.
Minnesvården invigdes söndagen den 6 augusti 1933 med en enkel högtidlighet som församlat närmare ett tusental personer.
Generalmajor Gösta Lilliehöök, som lett minnesvårdens resande, genomförde den militära delen av invigningen, varefter en religiös ceremoni förrättades av kyrkoherden C. G. Eriksson i Sunne. Kontingenter ur Jämtlands fältjägarregemente och landstorm paraderade vid invigningen. Representanter från andra svenska regementen och kårer, som deltagit i karolinernas tåg deltog också. Finlands militärattaché företrädde officiellt vårt gamla broderland och från norsk sida hade bl. a. en stor skara ortsbor begivit sig över gränsen upp till fjället.
Konstnär: Jämtlandsskulptören Olof Ahlberg
Text: ARMFELTS KAROLINER – FÄLLDA AV SNÖSTORM – ÅRSSKIFTET 1718—1719. REST 1933
Informationsskylt:  Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI45

1790 Minnesrelief över von Döbeln i St Michel

Land                                         Finland

Kommun (motsv)              St Michel

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                Porrasalmenkatu 35, Mikkeli
GPS-angivelse:                   61°41’26.9″N 27°16’35.4″E

Inventerad
Namn:                                      Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2025-09-19

Historia
Georg Carl von Döbeln, född 29 april 1758 på Torpa gård i Segerstads socken, Västergötland, död 16 februari 1820 i Stockholm, var en svensk friherre, generallöjtnant och framförallt känd för sina insatser på den svenska sidan i det finska kriget. Han sårades vid Porrasalmi och vårdades i huset med minnesplattan.

 Ägare
Namn:                                       St Michels kommun
Adress:                                      Raatihuoneenkatu 8-10, 50101 S:t Michel
Tfnnr:                                        015-1941
Mail-adress                             kirjaamo@mikkeli.fi

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesrelief av brons uppsatt år 2017-06-13
Konstnär: Sofia Saari
Text på platta under reliefen: KUNGLIGA SAVOLAX BRIGADENS BEFÄLHAVARES ÖVERADJUTANT, MAJOR GEORG CARL von DÖBELN (1758-1820) SÅRADES I PANNAN I STRIDEN VID PORRASALMI DEN 13 JUNI 1789 OCH VÅRDADES PÅ DENNA PLATS I FÄLTLASARETTET PÅ MAUNUKSELA GÅRD
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Registerkort Nr T21

Gravsten över överste Gustaf Gadde, Viby kyrkogård

Län                                          Örebro

Kommun (motsv)             Hallsberg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Viby kyrkogård
GPS-angivelse:                    N59°03’37” E14°52’15”

Inventerad
Namn:                                    NE Nilsson
Datum:                                   2019-08-10

Historia
Gustaf Gadde föddes i Finland 1678 och avled på Körtingsbergs egendom i Viby socken i Närke 1738. Gadde var en tapper och oförfärad karolin som bl.a. var med vid Narva, Klissow, Holofzin och Poltava, varefter han följde Karl XII till Bender. Vid Klissow blev han ”illa blesserad och slagen samt utplundrad på slagfältet”. Gadde skriver i sina memoarer att ”under alla mina 15 krigsår i fält har jag erhållit sammanlagt 9 blessyrer, bevistat 5 bataljer, 9 aktioner och 2 belägringar”. Han blev hemsänd från Bender av konungen 1712 för att som överstelöjtnant sätta Närke-Värmlands regemente i stånd. 1721 blev han överstelöjtnant vid Skaraborgs regemente och 1729 dess chef. 1737 fick han transport som överste för Närke-Värmlands regemente, men dog redan året därpå. Kistan sattes i ett gravkor som efterhand förföll och dörrarna slog så i blåsten att de skrämde hästarna. Gravkoret revs därför 1831.

 Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan

 Vårdare
Namn:                                       Viby församling
Adress:                                      Viby församlingshem, 694 95 Vretstorp
Telefon:                                     0582 66 00 10
Mail-adress:                             viby.forsamling@svenskakyrkan.se

Övrigt
Minnesmärket i sten restes 1931 på Viby kyrkogård i närvaro av representanter för I 3, I 9 och I 22 samt en talrik skara åskådare.
Text på framsidan: KAROLINEN ÖVERSTE GUSTAF GADDE ∗ 18/4 1678 † 9/4 1738 FRU EBBA GADDE FÖDD FALKENBERG ∗11/10 1684 † 22/5 1741
ANFÖRVANTER OCH VAPENBRÖDER RESTE STENEN ÅR 1931
Text på baksidan: KÄMPADE TAPPERT VID NARVA DYNA KLISSOW HOLOVZIN POLTAVA SJÄLLAND
Informationsskylt: Nej

N E Nilsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö05

1809 Minnessten över kapitulationen i Säivis

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)                Haparanda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På vänstersida av infarten till Säivis byagård, Säivis gamla skola
GPS-angivelse:                      65°49’58.82″N 23°39’45.60″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein
Datum:                                       2019-08-25

Historia
Svensk-finska trupperna hade retirerat till Tornio hösten 1808. Efter att ha övervintrat i Tornio marscherade de svensk-finska trupperna söderut. Den 25 mars 1809 ingick den svenska generalmajor Hans Henrik Gripenberg kapitulation till den norra ryska armén, ledd av generaladjutanten greve Schuvaloff, i Säivis efter generalmajor Gripenberg fått falsk information om att en annan rysk armé hade marscherat över isen och intagit Umeå.

Ägare
Namn:                                        Säivis byaförening
Adress:                                       953 92 Haparanda
Tfnnr:                                         073 092 00 96
Mail-adress                              @saivisbyaforening.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år
Text: TILL MINNE AV OFFREN I VÅR BYGD UNDER 1808 – 1809 ÅRS KRIGSHANDLINGAR SOM UPPHÖRDE MED KAPITULATIONEN DEN 25 MARS 1809
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö15

1918 1944 Minnessten över svenska frivilliga i finska krig i Haparanda

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Haparanda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Tullparken
GPS-angivelse:                      65°50’28.16″N 24° 8’14.41″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2019-08-28

Historia
Svenska brigaden var det rikssvenska frivilligförband som ingick 1918-20 i de vitas stridsstyrka under finska inbördeskriget. Svenska frivilligkåren organiserade de svenska medborgare som anmält sig som frivilliga på Finlands sida i Vinterkriget 1939-1940 mellan Finland och Sovjetunionen.
Också under fortsättningskriget stred frivilliga i Finland. Då hade 1 700 svenskar i uppgift att försvara bland annat Hangönäset.
Viljan bland den svenska befolkningen var stor att hjälpa Finland – och många hade velat göra ännu mer. Det var fler som anmälde sig än de som kom fram till fronten. Ungefär 12000 anmälde sig och drygt 8 000 kom fram.

 Ägare
Namn:                                        Haparanda stad (Fritid och kultur)
Adress:                                       Torget 9, 953 85 Haparanda
Tfnnr:                                         0922 260 00
Mail-adress                              kommunen@haparanda.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit. Stenen har rests som tecken på tacksamhet för de svenska frivilliga som deltog i Finlands Frihetskrig 1918, Vinterkriget 1939-1940 och Fortsättningskriget 1941-1944.
Text: ÄN FINNS DET MANNAMOD OCH ÄRA I HJÄLTARNAS LAND(UR ÖVERBEFÄLHAVARE C G E MANNERHEIMS TAL TILL DE SVENSKA FRIVILLIGA 1918)
DENNA MINNESSTEN HAR RESTS SOM TECKEN PÅ TACKSAMHET FÖR DE SVENSKA FRIVILLIGA SOM DELTOG I FINLANDS FRIHETSKRIG 1918, VINTERKRIGET 1939 – 40 OCH FORTSÄTTNINGSKRIGET 1941 – 44
Motsvarande text finns även på finska
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr P501

Gravkvarter (I 6) på Katrinedals kyrkogård i Vänersborg

Län                                            Älvsborgs län (Västra Götalands län)

Kommun (motsv)               Vänersborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Katrinedals kyrkogård
GPS-angivelse:                      N58°22’46” E12°17’30”

Inventerad
Namn:                                      NE Nilsson
Datum:                                     2020-03-20

Historia
Den 9 juni 1919 invigdes Katrinedals kyrkogård i Vänersborg. Då bestod kyrkogården bara av den äldre delen som vetter mot nuvarande Duellvägen. Ett område på kyrkogården avsattes till Kronan för begravningsändamål. Härav kommer det sig att Kungl. Västgöta regemente, I 6, har en egen gravplats i den äldre delen av kyrkogården. Gravplatsen är 25 x 10 meter och den är inhägnad med kätting på stenpollare och har en ca 3 m hög minnessten med regementets krönta lejonhuvud och inskriptionen ”Kungl. Västgöta Regemente”.
Trots att 300 soldater vid regementet insjuknade i Spanska sjukan är det ingen som är begravd på denna plats som dog i influensan. Här vilar endast två soldater vid Kungl. Västgöta regemente, nämligen korpralen Nils Johan Nilsson, död 1925, och vicekorpral Aron Blom, död 1926. Några enskilda gravstenar finns dock inte.

 Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan, Vänersborgs och Väne-Ryds församling
Adress:                                       Kungsgatan 23, 462 33 Vänersborg
Tfnnr:                                         521-26 50 00
Mail-adress                              vanersborg.pastorat@svenskakyrkan.se

 Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Text under regementets emblem:  KUNGL. VÄSTGÖTA REGEMENTE
Informationsskylt: Nej

N E Nilsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr M35

2018 Veteranminnesmur i Helsingborgs norra hamn

Län                                              Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)                Helsingborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Utsiktsplatsen på Parapeten i Kvickbrons förlängning, Helsingborgs norra hamn
GPS-angivelse:                         N56° 2’45.65″ E12°41’8.91″

 

Inventerad
Namn:                                        Christian och Gustaf Braunstein
Datum:                                      2020-07-11

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Helsingborgs stad
Adress:                                       Helsingborg kontaktcenter, Stortorget 17
Tfnnr:                                         042-10 50 00
Mail-adress                              kontaktcenter@helsingborg.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmur av granit avtäckt 2018-05-27 och invigd av ordförande i Sveriges Veteranförbund general Sverker Göransson. Platsen har valts och utvecklats av en arbetsgrupp bestående av bland andra kommunfullmäktiges ordförande Mats Sander, stadsträdgårdsmästare Martin Hadmyr, samt av representanter från Fredsbaskrarna Skåne.
Text: HEDRA DE VETERANER  SOM TJÄNSTGJORT I VÄRLDEN FÖR FRIHET, RÄTTVISA OCH DEMOKRATI
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr I502

1808 Gravsten över båtsman C F Lindgren Carlström på Sysne udd

 Län                                            Gotland

Kommun (motsv)                Visby

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Sysne udd S Katthammarsvik
GPS-angivelse:                       57°23’20.69″N 18°52’53.65″E

Inventerad
Namn:                                        Ej inventerad
Datum:

Historia
Ryska trupper ockuperade Gotland i april 1808. En svensk undsättnings­expedition bestående av åtta fartyg under befäl av amiral Rudolf Cederström skickades från Karlskrona den 11 maj. Linjeskeppet Konung Gustaf IV Adolph var flaggskepp och hade en besättning på 695 man och bar 78 kanoner.
Fartygen ankrade den 14 maj i Sandviken. Trupper sattes i land och marscherade den 15 maj mot Visby och kom till Ganthem. Samtidigt ledde förhandlingar till att ockupationen upphörde den 16 maj och ryssarna lämnade sedan Gotland. Det var en kort och oblodig ockupation. Men ett dödsfall inträffade. I loggboken för flaggskeppet står det:
Den 15 maj Til Ankars i Sandvik på Gottland i Maij Månad År 1808
Kl:10 föll Båtsman af 1e Södermanlands Compagnie No99 Lindgren från toppen och ned i Däck och slog i gjäl sig.
Den 16 maj kl: ½ 9. Sänt i Land med BBs Sluppen den Döde Båtsmanen af 1 Södermanlands No 99 Lindgren at Begravas.
Carl Fredrik Lindgren Carlström kom från ett båtsmanstorp i Salem socken. Lindgren är hans båtsmansnamn, hans ursprungliga efternamn var Carlström. Han efterlämnade hustrun Greta Sofia Nilsdotter och tvååriga dottern Eva Stina. Att han begravdes  högst uppe på Sysneudd kan synas märkligt när det inte var långt till kyrkogårdar i Gammelgarn och Östergarn.

 Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Graven tillkom 1808 men utan gravsten, den tillkom 2008. Det var klockaren Mickael Lundgren i Östergarns församling som intresserade dåvarande redaktören för Gotlands Allehanda att sätta en gravsten på den då omärkta graven till 200-års minnet. Han hämtade stenen i Slesviken i Grötlingbo socken där ryssarna landsteg. Mickael Lundgren ser till graven och lägger en krans där till Allhelgonahelgen.
Text: H. V. CARL FREDRIK LINDGREN CARLSTRÖM *1779 + 1808 BÅTSMAN, NR 99, VID 1:A SÖDERMANLANDS BÅTSMANSKOMPANI
OMKOMMEN OMBORD PÅ LINJESKEPPET ”KONUNG GUSTAF IV ADOLF” VID GOTLANDS BEFRIELSE
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr N01

1565 Minnessten över slaget vid Axtorna i Falkenberg

 Län                                              Halland

Kommun (motsv)                 Falkenberg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Axtorna V Ätrafors
GPS-angivelse:                        N57°2’29.00″ E12°38’32.35″

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg
Datum:                                      2018

Historia
Slaget vid Axtorna stod den 20 oktober 1565. Daniel Rantzau hade tvingats ge upp det återtagna Varbergshus, som hade fallit till svenskarna den 15 september 1565, efter att dessa den 28 augusti hade erövrat Ny VarbergSkånelands största och viktigaste stad efter Malmö. Då det tunga artilleriet äntligen nådde fram fick Rantzau budskap om att en överlägsen svensk här under Jacob Henriksson (Hästesko) ryckte fram från öster och han tvingades ge upp belägringen och föra trupperna mot Falkenberg. Där var dock bron över Ätran bränd av en svensk patrull och danska armén tvingades söka andra övergångar över Ätran. Svenskarna var under order från Erik XIV att uppsöka och slå den danska armén och tillfället yppade sig vid vadställena vid Axtorna by i Köinge socken cirka 20 km uppströms.
Rantzau intog en beredskapsuppstälning i väntan på vad svenskarna skulle göra. När dessa anföll utnyttjade han svagheter i deras utsträckta stridslinje och lyckades mycket tack vare sitt överlägsna rytteri vinna slaget. Omkring 4 000 människor miste livet under slaget varav de ofrälse begravdes i massgravar på fältet.
Slaget ledde inte till några avgörande strategiska eller politiska förändringar, tvärtom bibehölls genom den danska segern situationen som den varit innan slaget.

 Ägare
Namn:                                        Riksantikvarieämbetet
Adress:                                       Storgatan 41, 114 55 Stockholm
Tfnnr:                                         08-5191 80 00
Mail-adress                              registrator@raa.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit uppsatt år 1965
Text:  AXTORNA 20.10 1565
STENEN REJSTES I 400 ÅRET EFTER AF FOLK FRA BEGGE SIDER GRAENSEN
Informationsskylt: Ja

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr M27

1956 Minnestavla över flygolycka på Kullabergs nordsida

Län                                             Malmöhus (Skåne)m28 c

Kommun (motsv)               Höganäs

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Gregers backar på Kullabergs nordsida
GPS-angivelse:                       N56°17’27.22″ E12°30’52.56″

Inventerad
Namn:                                        Ej inventerad
Datum:

Historia                                                                                                                                                                             En av svensk flyghistorias mest tragiska olyckor inträffade här söndagen den 4:e mars 1956 när fyra unga piloter miste livet. Klockan 7:23 på morgonen lyfte fyra Vampire-plan från F14 i Halmstad för att delta i en övning i södra Skåne. Egentligen skulle 12 plan deltagit men på grund av svåra väderförhållanden med tät dimma beslutades att bara fyra plan skulle delta i övningen. Den sista radiokontakten man hade med planen var när de passerade Bjärehalvön, de hade då en flyghöjd på cirka 130 meter när de meddelade att vädret hade klarnat upp något.

Haverikommissionen kom senare fram till att man felberäknat kursen och att detta berodde på att man hade haft fel skala på den karta som använts. Misstaget ledde till att piloterna istället för att runda Kullen flög rakt mot Gregers backar. Den låga flyghöjden i kombination med dimman och hastigheten gjorde olyckan oundviklig. Boende i området har berättat om att de först hört ljudet av jetmotorer tätt följt av explosioner innan det blev helt tyst.

Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        F 10 kamratförening c/o Sven Scheiderbauer
Adress:                                       Sunnanvindsgatan 11B, 262 42 Ängelholm
Telefon:                                     0431-199 45, 070 690 52 22
Mail-adress:                             sven@scheiderbauer.se

Övrigt
Efter en lång process sitter nu en bronsskylt i haveriområdet som skall bevara deras minne. Från Kullensfyr vill vi rikta ett varmt tack till Daniel Åberg och all personal på Länsstyrelsen. Utan deras hjälp hade detta projekt inte kunnat genomföras. Skylten är placerad på Gregers tre backar. på höjd 171 , närmast Skälderviken. Platsen är en av Kullabergs vackraste platser och är väl värd ett besök. Nere till höger syns den gamla minnesplattan.

Minnestavla av rest (uppsatt) 25 maj 2017
Text:  SÖNDAGEN DEN 4 MARS 1956 KL 07.31 FÖROLYCKADES 4 PÅ DENNA PLATS FYRA PILOTER F 14 HALMSTAD I SINA VAMPIREPLAN. SIGURD AHLQVIST, 38 ÅR  ULF ALMTOFT, 26 ÅR  KARL-AXEL PERSSON, 23 ÅR  LENNART GUSTAFSSON, 23 ÅR ALLTID SAKNADE, ALDRIG GLÖMDA
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

 

Projektet har finansierats av Försvarsmakten