1997 Minnessten över Svea trängregemente i Linköping

Län                                               Östergötland

Kommun (motsv)                  Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Tränggatans västra ände
GPS-angivelse:                        N58°24’16.32″ E15°36’38.51″

Inventerad
Namn:                                         Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                        2020-08-07

Historia
Förbandet har sitt ursprung i Trängbataljonen som delades upp 1891 i två bataljoner, Svea trängbataljon (T 1) och Göta trängbataljon (T 2). Svea trängbataljon övertog den förläggning som Trängbataljonen hade haft på Marieberg i Stockholm. År 1893 satte bataljonen upp Norrlands trängbataljon (T 3), vilken förlades till Fredrikshovs slott innan bataljonen 1898 omlokaliserades till Sollefteå garnison. År 1902 kom bataljonen att organiseras som Första Svea trängkår (T 1). I samband med namnbytet påbörjade kåren med att sätta upp Andra Svea trängkår. År 1904 återfick kåren namnet Svea trängkår samtidigt som Andra Svea trängkår fick namnet Västmanlands trängkår (T 5) och som 1907 omlokaliserades till Salbohed.
År 1903 beslutades det att Svea trängbataljon skulle omlokaliseras till Örebro garnison. Kåren lämnade Marieberg 1907 och flyttade in i nybyggda kaserner på Västra Mark i Örebro. I samband med försvarsbeslutet 1925 avsågs det att två trängkårer skulle avvecklas. De kårer det gällde var Västmanlands trängkår (T 5) och Östgöta trängkår (T 6). Dock var Östgöta trängkår inte en helt given nedläggningskandidat, då man hade en bättre förläggning än vad Svea trängkår hade. Dock föll avgörandet på att den äldsta kåren skulle bli kvar. Som en kompromiss i frågan beslutades att Svea trängkår skulle omlokaliseras från Örebro garnison till Linköpings garnison och överta Östgöta trängkårs kaserner. Hösten 1927 påbörjades omlokaliseringen av Svea trängkår och den 1 juni 1928 halades den tretungade fanan för sista gången på Västra Mark i Örebro. Vid flytten följde endast fyra officerare med. Flertalet av de anställda vid Östgöta trängkår blev däremot kvar på sina befattningar.
Genom försvarsbeslutet 1948 beslutade riksdagen att avveckla Tygtrupperna och Intendenturtrupperna som truppslag. De ingående förbanden i truppslagen uppgick under åren 1948–1951 i trängtrupperna. År 1949 tillkom Första tygkompaniet (Tyg 1) och 1951 tillkom Första intendenturkompaniet (Int 1). Genom den omorganisationen upphöjdes kåren till regemente, och tilldelades namnet Svea trängregemente (T 1).^[2]
Efter försvarsbeslutet 1982 reducerades regementet till en utbildningsbataljon, för att inordnas den 1 juli 1985 under namnet Svea trängbataljon inom Livgrenadjärregementet (I 4). Dock kvarstod beslutet om att lämna kasernerna på Kaserngatan, och Svea trängbataljon omlokaliserades till Regementsgatan. Från att varit ett utbildningsregemente med sju utbildningskompanier, kom den nya organisationen bestå av en stab och tre utbildningskompanier.
År 1994 avskildes bataljonen från Livgrenadjärregementet, och blev från den 1 juli samma år ett utbildningsförband inom Mellersta militärområdet (Milo M), under namnet Svea trängkår (T 1) och med bibehållen förläggning. Genom försvarsbeslutet 1996 beslutades att kåren tillsammans med samtliga förband inom Linköpings garnison skulle avvecklas senast den 31 december 1997. Svea trängkår hade sin avskedsceremoni den 23 augusti 1997, varav kvarvarande delar övergick till en avvecklingsorganisation.

Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, Östgötagatan 5, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-20 60 00
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Minnesmärket

Minnessten av granit rest 1997.
Text under östgötagripen: KUNGL SVEA TRÄNGKÅR DÄREFTER KUNGL SVEA TRÄNGREGEMENTE HADE HÄR SIN FÖRLÄGGNING 1928-1995.
Text på en metallplatta: 1985 REDUCERADES SVEA TRÄNGREGEMENTE TILL SVEA TRÄNGBATALJON, UNDERSTÄLLDES OCH FLYTTADE TILL LIVGRENADJÄRREGEMENTET.
1 JULI 1994 ÅTERFICK FÖRBANDET SIN SJÄLVSTÄNDIGHET MED BENÄMNINGEN SVEA TRÄNGKÅR, 31 DECEMBER 1997 BLEV SVEA TRÄNGKÅR NEDLAGD.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Östgöta trängkår i Linköping

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Tränggatans västra ände
GPS-angivelse:                        N58°24’16.93″ E15°36’37.58″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-07

Historia
Förbandet har sitt ursprung i Trängbataljonen som delades upp 1891 i två bataljoner, Svea trängbataljon (T 1) och Göta trängbataljon (T 2). Svea trängbataljon övertog den förläggning som Trängbataljonen hade haft på Marieberg i Stockholm. År 1893 satte bataljonen upp Norrlands trängbataljon (T 3), vilken förlades till Fredrikshovs slott innan bataljonen 1898 omlokaliserades till Sollefteå garnison. År 1902 kom bataljonen att organiseras som Första Svea trängkår (T 1). I samband med namnbytet påbörjade kåren med att sätta upp Andra Svea trängkår. År 1904 återfick kåren namnet Svea trängkår samtidigt som Andra Svea trängkår fick namnet Västmanlands trängkår (T 5) och som 1907 omlokaliserades till Salbohed.
År 1903 beslutades det att Svea trängbataljon skulle omlokaliseras till Örebro garnison. Kåren lämnade Marieberg 1907 och flyttade in i nybyggda kaserner på Västra Mark i Örebro. I samband med försvarsbeslutet 1925 avsågs det att två trängkårer skulle avvecklas. De kårer det gällde var Västmanlands trängkår (T 5) och Östgöta trängkår (T 6). Dock var Östgöta trängkår inte en helt given nedläggningskandidat, då man hade en bättre förläggning än vad Svea trängkår hade. Dock föll avgörandet på att den äldsta kåren skulle bli kvar. Som en kompromiss i frågan beslutades att Svea trängkår skulle omlokaliseras från Örebro garnison till Linköpings garnison och överta Östgöta trängkårs kaserner. Hösten 1927 påbörjades omlokaliseringen av Svea trängkår och den 1 juni 1928 halades den tretungade fanan för sista gången på Västra Mark i Örebro. Vid flytten följde endast fyra officerare med. Flertalet av de anställda vid Östgöta trängkår blev däremot kvar på sina befattningar.

 Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, Östgötagatan 5, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-20 60 00
Mail-adress                             kontakt@linkoping.se

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

Minnesmärket
Minnessten, granit, 2,3 m h, 0,63-0,80 m br (smalnar upptill) och 0,32 m tj.
Text under en bevingad grip: ”KUNGL ÖSTGÖTA TRÄNGKÅR HADE HÄR SIN FÖRLÄGGNING 1911-1927.
KUNGL. ÖSTGÖTA TRÄNGKÅRS OFFICERSFÖRENING RESTE MINNESSTENEN 1949”
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1962 Minnesplatta på Östgöta luftvärnsregementes skjutplats på Hästholmen

Län                                              Östergötland

Kommun (motsv)                 Ödeshög

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Ombergs golf Hästholmen
GPS-angivelse:                       58°15’37.83″N 14°37’19.28″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-06

Historia
Flygkompaniet inrättade en skjutskola vid Vätterns strand år 1921. Personalen förlades till det gamla ryttmästarebostället Stora Lund några kilometer söder om Hästholmen. Skjutskolan utvidgades och förbättrades med tiden och användes sommartid av Flygkompaniet t.o.m. 1925, d.v.s. under dess återstående existens. Därefter användes skjutplatsen av Lv 2 mellan 1939-1932 och senare av förbanden i Linköpings garnison fram till 1990.

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:

 Minnesmärket
Platta lutad mot sten
Text: LV 2 SKJUTPLATS 1939 – 1962
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1891 Minnessten över 2.Livgrenadjärregementet i Linköping

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     100 m NV korsningen Garnisonsvägen – Regementsgatan
GPS-angivelse:                        N58°23’55.08″ E15°36’39.07″

Inventerad
Namn:                                         Claes och Eva Grafström, Hans Wigren, Lena Mindus
Datum:                                        2020-08-07

Historia
Andra livgrenadjärregementet bildades i samband med att det ursprungliga Livgrenadjärregementet (det äldre) delades 1816 i två delar, Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet. Regementets historik sträcker sig till de östgötafänikor som uppsattes 1551 och som i början av 1600-talet blev Östgöta infanteriregemente.
År 1791 sammanslogs Östgöta infanteriregemente med Östgöta kavalleriregemente och bildade Livgrenadjärregementet (det äldre). Infanteridelen i Livgrenadjärregementet benämndes Livgrenadjärregementets rotehållsdivision medan kavalleridelen benämndes Livregementets rusthållsdivision.
År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Andra livgrenadjärregementet tilldelades № 5. År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Andra livgrenadjärregementet innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 5. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.
I samband med försvarsbeslutet 1925 kom Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5) återigen att slås samman, för att från den 1 januari 1928 bilda Livgrenadjärregementet (det yngre) (I 4). Förbandsbeteckning I 5 som blev ledig i rullorna, övertogs av Jämtlands fältjägarregemente.
(utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, Östgötagatan 5, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-20 60 00
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                      Ägaren

 Minnesmärket
Minnessten av granit, ca 4 m h, 0,7-1 m br (V-Ö) och 0,25-0,30m tj. Stenen omgärdas av 4 små mörsare sammanbundna med kätting. Stenen restes ursprungligen 1891 i Malmslätt och blev 1922 flyttad till sin nuvarande plats.
Text i djuprelief: ”MED GUD FÖR KONUNG OCH FOSTERLAND  TILL MINNET AF DE TAPPRE SOM KÄMPAT UNDER ÖSTGÖTA RYTTARES STANDAR OCH KONGL. ANDRA LIFGRENADIÄRREGEMENTETS FANOR PÅ SVERIGES KRIGSTÅG 1563-1815
I SVERIGE. NORGE OCH DANMARK. FINLAND. RYSSLAND. LIVLAND. KURLAND. LITHAUEN OCH POLEN. PREUSSEN. SACHSEN. SCHWABEN. FRANKEN. BAIERN. POMMERN. BELGIEN OCH ÖSTERRIKE LIGGA DERAS SLAGFÄLT”
Text på frånsidan: ”BEFÄL OCH TRUPP RESTE STENEN ÅR 1891”
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2020 Veteranminnesmärke på Korumplatsen i Linköping

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Korumplatsen strax söder om Grenadjärvallen
GPS-angivelse:                        N58°23′47″ E15°36′35″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-07

Historia
Linköpings kommun har färdigställt ett minnesmärke tillägnad militära och civila utlandsveteraner. Märket skall sprida kunskap om veteraners insatser, men också ge Linköpingsbor en möjlighet att delta i högtidlighållandet av veteraner på Veterandagen den 29 maj.
Intill skogen vid Infanterivägen 6, söder om Grenadjärvallen, är minnesmärket i brons placerat med en liten distans ut från berghällen.

Ägare
Namn:                                    Linköpings kommun
Adress:                                   Kultur- och fritidsnämnden, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                     013-20 60 00
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                   Ägaren

Minnesmärket
Platta av brons på ett stenblock
Text under en fredsduva: TILL MINNE AV DE KVINNOR OCH MÄN SOM SKYDDAT MÄNNISKORS SÄKERHET OCH RÄTT TILL ETT VÄRDIGT LIV ÖVER HELA VÄRLDEN GENOM TJÄNSTGÖRING FÖR FRED, FRIHET, RÄTTVISA OCH DEMOKRATI.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939-45 Minnesplatta över stupade och omkomna ur Livgrenadjärregementet i Linköping

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Korumplatsen strax söder om Grenadjärvallen
GPS-angivelse:                        N58°23′47″ E15°36′35″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-07

Historia
Livgrenadjärregementet bildades den 1 januari 1928, genom att Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet upplöstes och avvecklades som självständiga regementen. Det nya regementet övertog beteckningen som Första livgrenadjärregementet hade fört, I 4.

 Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, Östgötagatan 5, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-20 60 00
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

 Minnesmärket
Platta på sten uppsatt 1954
Text under regementets symbol:
KUNGL. LIVGRENADJÄRREGEMENTET HUGFÄSTER MINNET AV STUPADE OCH UNDER BEREDSKAPSTJÄNST FÖROLYCKADE LIVGRENADJÄRER 1939-1945 I FINLAND
FÄLTVÄBEL ACH. WIGERT-LUNDSTRÖM 10.9.1941, SOLDAT MHP LIHOLM 25.5.1941,
SOLDAT EEK HÖÖG 3.6.1942, LÖJTN. BOA FURE 19.6.1942,
FÄNR. LE THORBJÖRNSON 28.6.1944
VID PALOVARA (NORRB.) 3.7.1944
1189-4-42 LINDSTRÖM, 1350-4-42 WIKMAN, 988-4-42 LINDBERG, 2175-4-42 NORRMAN, 1419-4-42 GUSTAFSSON, 1798-4-42 LANGUEVILLE, 2282-4-42 NILSSON,
1892-4-42 GABRIELSSON, 2383-4-42 LIND, 05-27-36 ÅBERG 24.5.1940,
212-25-30 JOHANSSON 15.1.1941
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1598 Skulpturgrupp över slaget vid Stångebro 

 Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)                Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Tekniska verken
GPS-angivelse:                        N58°25’14” E15°37’56”

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-05

Historia
Slaget vid Stångebro utkämpades vid Stångebro i Sankt Lars socken strax utanför Linköping den 25 september 1598 mellan hertig Karl (sedermera Karl IX), och Sigismund, kung av Sverige och Polen. Hertig Karl segrade och kunde därmed i praktiken avgöra kriget mot Sigismund.

 Ägare
Namn:                                        Linköpings kommun
Adress:                                       Kultur- och fritidsnämnden, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                         013-206000
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
En skulpturgrupp där konstnärerna fick i uppdrag att skildra händelser förknippade med slaget vid Stångebro. Varje skulptur är placerad på en cirka tre meter hög kolonn av infärgad röd betong liknande de som finns på byggnaderna bredvid. De avtäcktes 1993.
De är Aquamanilen från Ydre möter Luthers katekes av Hans Björn, Upprorsman av Tommy
Östmar, Änkorna av Kajsa Mattas och Karl IX med Wasakärven besegrar Sigismund, den polska örnen av Åke Pallarp.
Text:  –
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1598 Skulptur över slaget vid Stångebro 

 Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)                Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    270 m NO Tullbrons sydöstra fäste
GPS-angivelse:                       N58°24’53” E15°38’13”

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                      2020-08-07

Historia
Slaget vid Stångebro utkämpades vid Stångebro i Sankt Lars socken strax utanför Linköping den 25 september 1598 mellan hertig Carl (sedermera Carl IX), och Sigismund, kung av Sverige och Polen. Hertig Carl segrade och kunde därmed i praktiken avgöra kriget mot Sigismund.

 Ägare
Namn:                                        Linköpings kommun
Adress:                                       Kultur- och fritidsnämnden, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                         013-206000
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärket kallas Slaget och är utfört av Wolfgang Peter Menzel. Det avtäcktes 1998.
Text: SLAGET. SKULPTUR AV W PETER MENZEL. UPPFÖRD AV ELEVER FRÅN ANDERS LJUNGSTEDTS GYMNASIUM. TILL 400-ÅRSMINNET AV SLAGET VID STÅNGEBRO. INVIGD AV BORGMÄSTARE EVA JOELSSON 1998.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1719 Minnessten över Armfeldts återtåg på Gräslidvalen

 Län                                            Jämtland

Kommun (motsv)                Åre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Gräslidvallen
GPS-angivelse:                        N63°12’24” E12° 6’25”

Inventerad
Namn:                                        Sten Bredberg
Datum:                                       2013

Historia
En plats som förknippas med karolinernas dödsmarsch i januari 1719 är området där åarna Enan och Ranglan möts, väster om Gräslidfjället. Här slog trupperna läger under hemfärden, och för många tog resan slut där. Ett monument över stupade artillerister har därför rests vid fjällets fot.

 Ägare
Namn:                                        ?
Adress:                                     
Tfnnr:             
Mail-adress   

Vårdare
Namn:                                        Kamratföreningen Norrlandsartillerister
Adress:                                       c/o Sten Bredberg, Jaktstigen 35, 831 43 Östersund
Tfnnr:                                         063-10 31 91
Mail-adress   

 Minnesmärket
Omkring 850 meter nordöst om mötet mellan Enan och Ranglan finns ett minnesmärke. Det låg tidigare vid Enan där det restes år 1949, men det flyttades 1962 till sin nuvarande plats på Gräslidvalen, en höjd vid kanten av Gräslidfjället öster om Enan. Monumentet är rest av Kamratföreningen Norrlands Artillerister, till minne av de stupade i området. Det består av ett kallmurat skifferfundament på viket det sitter en gjuten järnplatta med inskription.
Text:  ARTILLERI  UR ARMFELDTS ARMÉ SLOG I DENNA TRAKT LÄGER I JANUARI 1719
MÅNGA MÄN FRÖSO IHJÄL
KAMRATFÖRENINGEN NORRLANDS ARTILLERISTER HEDRAR DERAS MINNE
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1944 Minnessten över XII kavalleribataljon vid Hanhivittikko fäbod, NV Övertorneå

Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Övertorneå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Ca 10 km NV Övertorneå kyrka
GPS-angivelse:                       N66°27’4″ E23°29’2″

Inventerad
Namn:                                        Rolf Lahti
Datum:                                       2020-07-10

Historia
I 1937 års krigsorganisation ledde det fram till att ryttarregementena avvecklades och ersattes av kavalleribataljoner som inriktades mot underrättelseinhämtning bakom fiendens linjer samt ytövervakning, fördröjningsstrid och flankskydd inom eget behärskat område. Kavalleribataljonen var ett fördelningsförband som normalt bestod av en motoriserad stab, en ryttarskvadron, en cykelskvadron och en pansarbilskvadron som utbildades på Livregementet till häst (K 1), Livregementets husarer (K 3) och Norrlands dragonregemente (K 4). XII.kavalleribataljon mobiliserades av K 4 och innehöll ingen pansarbilskvadron.
1942 började kavalleribataljonerna att avvecklas och ryttarskvadronerna började omorganiseras efterhand först till ryttarskvadroner och från slutet av 1950-talet till beridna jägarskvadroner. Dessa enheter var alltjämt fördelningsförband.

 Ägare
Namn:                                         ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Kulturreservatet Hanhivittikko Fäbod
Adress:                                       Hanhivittikko c/o Rolf Lahti, Korva 78, 957 92 ÖVERTORNEÅ
Tfnnr:                                         070-6409847
Mail-adress                              info@hanhivittikko.se

 Minnesmärket
Minnessten av granit rest 1944. Stenen stod ursprungligen på Palolaki 1 km SO Hanhinvittikko men flyttades år 2004 till nuvarande plats och invigdes den 8 juni av försvarsminister Leni Björklund.
Text: XII KAVBAT RESTE STENEN 1944
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten