Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr R31

Gravkvarter på S:t Elin kyrkogård i Skövde

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)               Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    St Elins kyrkogård väster om korsningen Rådhusgatan-Hjovägen
GPS-angivelse:                       N58°23’39.88″ E13°50’38.93″

Inventerad
Namn:                                         Otto von Krusenstierna
Datum:                                        2018-07-08

Historia
Kyrkogården anlades 1893 och är belägen på en platå väster om nuvarande Garpadammen
Gravindelningen på S:ta Elin påminner om den på S:t Sigfrids kyrkogård, där de rektangulära
gravkvarteren avgränsas av gångar som ligger i nordsydlig och östvästlig riktning
Militärkyrkogården på kyrkogårdens nordöstra del är väl förknippad med S:ta Elins kyrkogård
liksom de vita träkorsen på kvarteret ”Allmänningen”.

 Ägare
Namn:                                        Skövde församling
Adress:                                       Kyrkogatan 6, 541 30 Skövde
Tfnnr:                                          0500-47 65 00
Mail-adress                               skovde.forsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Gravkvarteret består av en central minnessten och 10 mindre gravstenar.
Text:
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr K01

1645 Minnessten över freden i Brömsebro

 Län                                            Blekinge

Kommun (motsv)                Torsås

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  3.5 km NNO Brömsebro där väg 512 och 763 möts
GPS-angivelse:                     56°19’17.59″N 16° 2’18.86″E

Inventerad
Namn:                                          Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                         2017-06-14

Historia
Freden i Brömsebro avslutade den 13 augusti 1645 Torstensons krig, som inleddes 1643 mellan Sverige och Danmark-Norge under drottning Kristinas respektive Kristian IV av Danmarks regeringsperioder.
Fredsförhandlingarna initierades av Frankrike som i januari 1644 skickat diplomaten Gaspard Coignet de la Thuillerie. Den 25 december detta år lyckas han få Sverige och Danmark-Norge att skriva under en traktat om att fredsförhandlingar ska inledas vid Brömsebro i februari 1645. I förhandlingarna företräddes Sverige av Axel Oxenstierna och Danmark av Corfitz Ulfeldt.
Det första mötet ägde rum den 8 februari 1645 vid gränsstenen på den lilla holme i Brömsebäck, där Brömsebron leder över bäcken. Därefter skedde förhandlingarna genom att de la Thuillerie reste mellan svenskarnas inkvartering i Söderåkra och danskarnas inkvartering i Kristianopel. Den 13 augusti möttes medlarna åter vid gränsstenen på holmen för att till varandra lämna över det av kungarna godkända och underskrivna traktatet.
De militära framgångarna i kriget för Sverige gjorde att de svenska kraven var mycket långtgående. Freden innebar att Danmark-Norge avträdde de norska landskapen Jämtland och Härjedalen, och de danska öarna Gotland och Ösel i Östersjön till Sverige. Sverige erhöll dessutom Halland under 30 år samt viss tullfrihet i Öresund, också för svenska besittningar på andra sidan Östersjön.
Idre och Särna socknar i Dalarna kom visserligen redan 1644 på svenska händer, men detta glömdes bort i fredstraktaten, och först i ett särskilt avtal 1751 formaliserades dessa socknars tillhörighet till Sverige.
Brömsebro var namnet på bron; någon ort med det namnet fanns inte förrän 1899. Det är därför riktigare att tala om freden vid Brömsebro.

Ägare
Namn:                                       Kalmar kommun
Adress:                                      Östrasjögatan 18, Box 611 391 26 Kalmar
Tfnnr:                                         0480-450000
Mail-adress                              kommun@kalmar.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest år 1915 på holmen i Brömsebäck.
Text:  MINNE AF FREDEN I BRÖMSEBRO  DE LA THUILLERIE  AXEL OXENSTIERNA  CORFITZ ULFELDT  STENEN RESTES 1915
Informationsskylt:  Ja

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R85

JAS 39 Gripen i Såtenäs

 Län                                            f d Skaraborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Kommun (motsv)                Lidköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På flottiljområdet
GPS-angivelse:                      N58°26’13.65″ E12°41’37.55

Inventerad
Namn:                                        Av flottiljen
Datum:                                      Våren 2018

Historia
Den 8 juni 1938 tillförde riksdagen ett extra anslag till försvaret på 20 miljoner. I samma riksdagsbeslut angavs det att sätta upp flottiljen i Såtenäs. I Såtenäs skulle flottiljen förläggas till Såtenäs gods, vilken Staten köpte för 685 000 kronor. Genom riksdagsbeslutet år 1938 ändrades inriktningen på flottiljen till att i stället bli en medeltung bombflottilj under namnet Göta flygflottilj. I februari 1940 beslutade riksdagen om ytterligare två nya flottiljer, där den ena skulle lokaliseras till Göteborg. Detta föranledde till att namnet ändrades till Skaraborgs flygflottilj. Den 1 juli 1940 invigdes flottiljen officiellt.
Den 8 juni 1993 mottog flottiljen sin första serieproducerade JAS 39A Gripen, individ 39102, vid en ceremoni vid Saab:s verkstäder.[8] Hösten år 1997 hade flottiljens 2:a division, Gustav Blå, omskolats helt från Viggen-systemet till Gripen-systemet, och blev från november 1997 Flygvapnets första operativa och krigsplacerade Gripen-division. Vid den tidpunkten var det planerat att tolv divisioner inom Flygvapnet fram till år 2006 skulle beväpnas med Gripen-systemet. Två år senare, 1998, var det dags för flottiljens 1:a division att ombeväpnas till JAS 39A Gripen.
Under år 2010 påbörjades flottiljens divisioner omskolning till C- och D-versionerna av JAS 39 Gripen. Flottiljen blev sista flottilj inom Flygvapnet att övergå från A/B-versionen till C/D-versionen.
Från den 1 januari 2016 är flottiljen återigen organiserad som ett insatsförband. Detta efter att flottiljen den 1 januari 2005 övergick till att bli ett utbildningsförband inom Flygvapnet.

 Ägar
Namn:                                        Försvarsmakten (F 7)
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                          08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        F 7 kamratförening
Adress:                                       c/o Jan Wikström (sekr), Såtenäs
Tfnnr:
Mail-adress

Övrigt
Minnesmärke i form av en JAS 39 Gripen
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R82

DC 3 79002 (Munin) i Karlsborg

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)                Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    FJS Gamla läger
GPS-angivelse:                      58°32’6.61″N 14°31’39.27″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Douglas DC-3 är ett av världens mest tillverkade transport- och passagerarflygplan. Prototypen flög redan 22 december 1935. Totalt tillverkades drygt 16 000 DC-3 (huvuddelen för militärt bruk), varav mer än 400 fortfarande var i kommersiell drift 1998.
Mellan åren 1949 och 1984 ingick Douglas DC-3 i Flygvapnet som transportflygplan och benämndes till en början Tp 79.
Flygvapnet köpte sina två första DC-3:or 1949, vilka konverterades för att användas till signalspaning. Den sista Tp 79 inköptes 1975. Totalt kom Flygvapnet att operera med åtta flygplan, dock aldrig med fler än sex samtidigt. Den sista flygplansindividen togs ur tjänst 1984.
Nr 79003. DC-3A-360 (c/n 9010). Levererad till USAAF 28 januari 1943 som C-47A-DL, 42-5703. Till 9th Air Force 30 april 1943. Till Flygvapnet för Arméns Fallskärmsjägarskolas räkning 2 november 1950. Smeknamn Pegasus. Baserad först på Skaraborgs flygflottilj som F 7/73 och senare som F 13/793. Såld till Transport Aérien Zaireis 1983. Totalförstörd vid ett haveri.
Nr 79004. DC-3A- (c/n 19771). Till USAAF 8th Air Force 6 mars 1944 som C-47A-80-DL, 43-15305 fram till 14 april 1944. Därefter till 9th Air Force 16 april 1944 i Neth i Belgien. Till Flygvapnet för Arméns Fallskärmsjägarskolas räkning 16 oktober 1952. Smeknamn Örnen. Såld till Transport Aérien Zaireis 1983.. I samband med att man letade efter en DC-3 att ställa upp som monument vid FJS i Karlsborg gjordes försök att köpa ”Örnen” för att återföra den till Sverige, men dessa planer fick överges av ekonomiska skäl.
Nr 79002. DC-3A-360 (c/n 9103). Levererad till USAAF 1943 som C-47-DL, 42-32877. Till Flygvapnet 7 maj 1949. Baserad vid F 8 Barkarby utan fenkod och flottiljsiffra. Smeknamn Munin I september 2008 såldes planet till Peter Flensburg som i maj 2009 sålde planet vidare till Fallskärmsjägarskolans kamratförening, Fallskärmsjägarklubben, för att statiskt ställas upp på FJS gamla förläggningsplats ”Lägret” vid Karlsborgs fästning strax utanför västra vallen. Planet transporteras med båt från Skokloster via Södertälje kanal, vidare genom Göta kanal över Vättern till Karlsborg.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                          08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Fallskärmsjägarklubben
Adress:                                       c/o Anders Kihl
Telefon:                                     076-837 14 13
Mail-adress:                             ak4fjs@gmail.com

Övrigt
Minnesmärke i form av en DC 3
Informationsskylt:  Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R81

AJ 31 Lansen i Karlsborg

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)                Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Utanför f d flottiljvakten
GPS-angivelse:                     58°31’25.12″N 14°31’24.96″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-03

Historia
Infö1936 års försvarsbeslut, föreslogs det i 1930 års försvarskommissionens betänkande som offentliggjordes år 1935, att de fyra befintliga flygkårerna skulle utökas till sju flottiljer. Till regionen runt Vänern skulle två flottiljer förläggas, den sjätte till Karlstad, och den sjunde till Karlsborg. Den 11 juni 1936 biföll riksdagen försvarsutskottets betänkande om en ny försvarsordning. Under hösten samma år växlades numreringen på de tänkta flottiljerna i Karlstad respektive Karlsborg. Det vill säga F 6 som var planerat att förläggas till Karlstad, istället blev den numreringen på flottiljen i Karlsborg. I samband med att växlingen av numreringen, fastställdes även att flottiljen i Karlsborg skulle vara en medeltung bombflottilj, och vara fullt uppsatt till år 1942. 
I december 1947 fattades beslut om att flottiljen skulle omorganiseras från bombflottilj till attackflottilj och den 27 november 1947 anlände flottiljens två första exemplar av J 21A-3 som tilldelades tredje divisionen, ytterligare 30 flygplan levererades direkt från Saab fram till april 1948.
A 32 Lansen var det första flygplan vid flottiljen som från grunden var konstruerat för attackändamål (A 21 och A 29 var konverterade jaktflygplan). Det var också det första flygplan som skapade bullerproblem i Karlsborg, vilket medförde att Flygvapnet tvingades lösa in fastigheter nära flygfältet. Stort sett hela år 1957 ägnades åt utbildning på den nya typen av både markpersonal och piloter. I februari 1958 var samtlig personal vid flottiljen omskolad och de tre divisionerna ombeväpnades till A 32 Lansen.
I februari 1975 genomfördes den sista GFU, det vill säga grundläggande flygutbildning, på A 32 Lansen eftersom flottiljen år 1977 skulle ombeväpnas till AJ 37 Viggen. Sommaren 1976 inleddes en intensiv period av nybyggnationer, renoveringar och ombyggnader i anpassningen till Viggen-systemet vilket följdes efterföljande år av omskolning av flottiljens personal. Den 7 november 1977 hämtades de första egna AJ 37 Viggen vid Saab i Linköping. Året därpå, den 30 juni 1978 var omskolningen officiellt genomförd.
Den 10 december 1992 antog riksdagen regeringens proposition, där det angavs att flottiljen skulle utgå ur freds- och krigsorganisationen den 30 juni 1994

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                          08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke i form av en AJ32 Lansen
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R24

2004 Minnesstaty över Fallskärmsjägarskolan i Karlsborg

Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)               Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   I Gamla lägret
GPS-angivelse:                      58°32’6.61″N 14°31’39.27″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2017

Historia
Den 1 mars 1951 inleddes en försökskurs med befäl, och den 14 februari 1952 följdes den upp med en försökskurs för värnpliktiga. Initiativtagare till utbildningen var den dåvarande artillerikaptenen Nils-Ivar Carlborg. Efter försökskurserna antogs utbildningen från den 1 juli 1953 till arméns ordinarie utbildningsverksamhet. Den 1 november 1954 bildades Arméns fallskärmsjägarskola (FJS). Kåren var till en början administrativt och förvaltningsmässigt underställt chefen för Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1). När Karlsborgs luftvärnsregemente upplöstes och avvecklades 1961, kom underställdes Fallskärmsjägarskolan chefen Göta signalregemente (S 2).
Fallskärmsjägarskolan var fram till 1978 förlagd i ”Fallskärmsjägarlägret”, som fram till 1951 var förläggning ”Gamla lägret” vid Vätterstranden i Karlsborg. År 1978 flyttades verksamheten till slutvärnet i Karlsborgs fästning.
I samband med försvarsbeslutet 1982 kom Livregementets husarer (K 3) att omlokaliseras från Skövde garnison till Karlsborgs garnison. Denna förändring medförde att både Fallskärmsjägarskolan och Göta signalregemente underställdes chefen för Livregementets husarer.
Den 1 juli 1994 blev den formella beteckningen Fallskärmsjägarkåren, men förkortningen FJS levde kvar. Namnet ändrades därefter återigen till Fallskärmsjägarskolan och 2005 blev skolan en del av Försvarsmaktens specialförband (FM SF).
År 2007 delades skolan så att insatsdelen blev kvar i specialförbandssystemet samtidigt som utbildningskompaniet och fallskärmsavdelningen underställdes K 3. Fallskärmsjägarskolan lades ned 2009 och omorganiserades till 323. fallskärmsjägarkompaniet vid 32. Underrättelsebataljonen.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                         08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Fallskärmsjägarklubben
Adress:                                       c/o Anders Kihl
Telefon:                                     076-837 14 13
Mail-adress:                             ak4fjs@gmail.com

Övrigt
Minnesstaty av brons på sockel av granit rest år 2004 av Fallskärmsjägarklubben. H250, b 110 (sockel) dj 130 (sockel)
Konstnär Bo Åke Adamsson, Tärna, Sala
Text över fallskärmsemblemet: FALLSKÄRMSJÄGARNA 50 ÅR
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R15

1977 Minnessten från Arméns fallskärmsjägarskolas
25-årsjubileum i Karlsborg

Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)               Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  I Gamla lägret
GPS-angivelse:                    58°32’6.61″N 14°31’39.27″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2017

Historia
Den 1 mars 1951 inleddes en försökskurs med befäl, och den 14 februari 1952 följdes den upp med en försökskurs för värnpliktiga. Initiativtagare till utbildningen var den dåvarande artillerikaptenen Nils-Ivar Carlborg. Efter försökskurserna antogs utbildningen från den 1 juli 1953 till arméns ordinarie utbildningsverksamhet. Den 1 november 1954 bildades Arméns fallskärmsjägarskola (FJS). Kåren var till en början administrativt och förvaltningsmässigt underställt chefen för Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1). När Karlsborgs luftvärnsregemente upplöstes och avvecklades 1961, kom underställdes Fallskärmsjägarskolan chefen Göta signalregemente (S 2).
Fallskärmsjägarskolan var fram till 1978 förlagd i ”Fallskärmsjägarlägret”, som fram till 1951 var förläggning ”Gamla lägret” vid Vätterstranden i Karlsborg. År 1978 flyttades verksamheten till slutvärnet i Karlsborgs fästning.
I samband med försvarsbeslutet 1982 kom Livregementets husarer (K 3) att omlokaliseras från Skövde garnison till Karlsborgs garnison. Denna förändring medförde att både Fallskärmsjägarskolan och Göta signalregemente underställdes chefen för Livregementets husarer.
Den 1 juli 1994 blev den formella beteckningen Fallskärmsjägarkåren, men förkortningen FJS levde kvar. Namnet ändrades därefter återigen till Fallskärmsjägarskolan och 2005 blev skolan en del av Försvarsmaktens specialförband(FM SF).
År 2007 delades skolan så att insatsdelen blev kvar i specialförbandssystemet samtidigt som utbildningskompaniet och fallskärmsavdelningen underställdes K 3. Fallskärmsjägarskolan lades ned 2009 och omorganiserades till 323. fallskärmsjägarkompaniet vid 32. Underrättelsebataljonen.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                         08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Fallskärmsjägarklubben
Adress:                                       c/o Anders Kihl
Telefon:                                     076-837 14 13
Mail-adress:                             ak4fjs@gmail.com

 Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1977
Text mellan en bildplatta: ARMÉNS FALLSKÄRMSJÄGARSKOLA 25 ÅR
Text på mindre metallplatta: DENNA STEN AVTÄCKTES 1977-08-20 AV NILS IVAR CARLBORG SKOLANS GRUNDARE OCH FÖRSTE CHEF
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr P23

1621 Minnesmärke över Lennart Torstensson i Forstena

 Län                                           Älvsborg

Kommun (motsv)             Vänersborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    300 m SO korsningen mellan vägarna 2005 och 2047
GPS-angivelse:                       N58°19’31.36″ E12°22’48.46″

Inventerad
Namn:                                        Otto von Krusenstierna
Datum:                                      2018-07-24

Historia
Lennart Torstenson, (skrev sitt namn Linnardt Torstenson), född 17 augusti1603Forstena, död 7 april 1651 i Stockholm, var en svensk greve och militär. Han blev överstelöjtnant 1628, överste 1630, general 1632, riksråd och fältmarskalk 1641. Dessutom blev han generalguvernör i Västergötland, Dalsland, Värmland och Halland och han anses vara en av sin samtids mest framgångsrika fältherrar.
Han utnämndes 1630 till överste för artilleriet, ett vapen för vilket Gustaf Adolfs och Torstensons tid bildar en ny epok. Artilleriets nya organisation var en bestämmande faktor vid Gustaf Adolfs segrar. Det var under Torstensons ledning och tillsyn de nya förändringarna skedde. I spetsen för artilleriet bidrog Torstenson också väsentligen till segrarna i slaget vid Breitenfeld (1631) och slaget vid Lech (1632) samt vid en mängd fästningars intagande. År 1632 utnämndes Torstenson till ”general av artilleriet”, men blev samma år strax därefter under striderna vid Alte Veste av fienden tillfångatagen och hölls till 1633 fången i ett fuktigt fängelse i Ingolstadt, där grunden lades till hans stora sjuklighet (reumatism) som plågade honom under återstoden av hans liv.
Den 31 augusti 1641 utnämndes han till fältmarskalk och generalguvernör i Pommern. Torstensons befälstid, 1641–45, var en framgångsrik tid i Sveriges krigshistoria..
Armén i Tyskland bestod till större delen av legosoldater. Han fick ofta problem med sina trupper, som på grund av utebliven sold hotade med myteri. Torstenson genomförde trots de miserabla förutsättningarna flera framgångsrika fälttåg. Fälttåget 1642 förde honom genom Brandenburg och Schlesien in i Mähren, där den ena fästningen föll efter den andra, främst bland dem Olmütz. För att inte av de kejserlige bli avskuren från återtåget gick han emellertid tillbaka till Sachsen och levererade den 23 oktober 1642 andra slaget vid Breitenfeld, där hela den fientliga hären blev så gott som uppriven. Sedan han därefter intagit Leipzig och låtit armén vila i vinterkvarter vid Elbe ryckte han på våren 1643 ånyo in i Mähren, undsatte garnisonen i Olmütz, men ilade helt oväntat på regeringens befallning mot Danmark. Torstensons armé hotades genom den kejserlige generalen Matthias Gallas ett ögonblick med att innestängas på jylländska halvön, som ockuperades av Torstenson, men den fientlige överbefälhavarens oskicklighet och Torstensons kloka anordningar räddade honom.
På eftersommaren 1644 tågade han åter till Tyskland, överföll och förstörde i spetsen för sitt rytteri det fientliga kavalleriet mellan Niemeck och Jüterbog samt stod i början av 1645 åter i ett kejserligt arvland, Böhmen. Segern i slaget vid Jankow den 24 februari 1645 (g.s.) öppnade för honom vägen till Wien. Trots att ena brohuvudet på Donaubryggan föll i hans händer, kunde han inte, hindrad av pest och andra vidriga omständigheter, framtränga längre, utan måste småningom draga sig till Mähren. Efter att ha dragit sig tillbaka till Sachsen lämnade han, då hans egen sjuklighet alltmer tog överhanden, slutligen armén (i december 1645) och återvände till Sverige senhösten 1646.

Ägare
Namn:                                        Stiftelsen Västergötlands museum.
Adress:                                      Box 253 532 23 Skara
Tfnnr:                                        0511-260 00
Mail-adress                              info@vgmuseum.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Minnessten av granit över Torstenson vid Forstena gård i Vänersborgs kommun avtäcktes den 3 september 1903. Monumentet är placerat på en vikingatida gravhög. Vid invigningen av monumentet var 4 000 personer närvarande. Samtliga talare benämnde Torstenson som en hjälte som offrade sig för Sverige och den protestantiskaran.
Text: TILL MINNE AF VÄSTERGÖTLANDS STORE SON FÄLTMARSKALKEN GUVERNÖREN AV VÄSTERGÖTLAND, VERMLAND, DAL OCH HALLAND GREFVE LENNART TORSTENSSON FÖDD I FORSTENA I AUGUSTI 1603 DÖD I STOCKHOLM DEN 7 APRIL 1651
RESTES STENEN 1903 MED BEUNDRAN OCH TACKSAMHET AF VESTERGÖTLANDS FORNMINNESFÖRENING OCH BEFOLKNING
Informationsskylt: Ja


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr R33

Gravkvarter Göta Ingenjörkår på Södra kyrkogården i Karlsborg

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)                Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Södra kyrkogården
GPS-angivelse:                       N58°31’28.12″ E14°30’58.23″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Regementet har sitt ursprung i Sappörbataljonen, som sattes upp mellan 1873 och 1878 i Stockholm och sedan överfördes till Karlsborgs fästning. Bataljonen var värvad fram till 1885 då den började tillföras beväringar. 1892 ändrade bataljonen sitt namn till Göta ingenjörbataljon och genom 1901 års härordning organiserades truppslaget till fyra stycken kårer. Svea ingenjörkår (Ing 1), Göta ingenjörkår (Ing 2) och Bodens ingenjörkår (Ing 4) samt Fälttelegrafkåren (Ing 3).
Enligt 1925 års försvarsbeslut organiserades Göta ingenjörkår i tre fältingenjörkompanier, ett krigsbrokompani samt ett tygkompani, därutöver ett fästningsingenjörkompani i Karlskrona. Från 1928 blev regementet förlagt till Eksjö i förutvarande Smålands husarregementes kaserner.

Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan, Karlsborg
Adress:                                      Strandvägen 6, 546 32 Karlsborg
Tfnnr:                                         0505-174 50
Mail-adress                              anna.a.arne@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ing 2 kamratförening
Adress:                                       Box 1002, 575 28 Eksjö
Tfnnr:                                          070-650 03 33 (ordf)
Mail-adress:                              president@ing2k.se

 Övrigt
Kunglig Göta Ingenjörkår Soldatgrav, Karlsborg södra kyrkogården
Gravplats ID: 2945; Gravens yta 6,5 x 6,5 m; Innehavare Göta Ingenjörkår; Gravrätt från 1918-09-28
Text på framsidan under ingenjöremblemet: KUNGL GÖTA INGENJÖRKÅRS SOLDATGRAVAR. VILA I FRID KAMRATER
Text på vänstra sidan: FURIR ERIKSSON *19/1 1895 + 25/9 1918  OFFASP HANS GRAFSTRÖM *23/7 1899 + 6/10 1918  VPL 229 30/16 AXELSSON *5/5 1896 + 17/9 1918  VPL 67/17 KÖPSEN *16/11 1897 + 30/9 1918  VPL 129 07/17 SVENSSON *14/7 1897 + 31/10 1918  VOLONTÄR 8/6 FYR *27/7 1900 +5/2 1919
Text på baksidan: VÅRDEN RESTES 24/9 1922
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R32

Gravkvarter (F 7) på Tuns kyrkogård, Lidköping

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)                Lidköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     V om kyrkan
GPS-angivelse:                        N58°25’53.38″ E12°44’10.74″

Inventerad
Namn:                                         Claes och Eva Grafström
Datum:                                        2018-07-03

Historia
Inför 1936 års försvarsbeslut, föreslog 1930 års försvarskommissions betänkande som kom år 1935, att de fyra befintliga flygkårerna skulle utökas till sju flottiljer. En av de flottiljer som skulle sättas upp var 2. lätta bombflottiljen, under namnet Värmlands flygflottilj, vilken enligt kommissionen förläggas till Karlstad/Trossnäs, Ölme och Brattforsen. Dock så fann ej Flygvapnet någon lämplig förläggning i Värmland, och i stället kom orter som Axvall, Örebro, Björsäter, Trollhättan och Såtenäs upp som alternativ.
Försvarsbeslutet blev dock snabbt inaktuellt på grund av det försämrade omvärldsläget. Och redan den 8 juni 1938 tillförde riksdagen ett extra anslag till försvaret på 20 miljoner. I samma riksdagsbeslut angavs det att sätta upp flottiljen i Såtenäs. Den 1 juli 1940 invigdes flottiljen officiellt under namnet Skaraborgs flygflottilj, F 7.
I början av 1950-talet omorganiserades flottiljen från att ha varit en medeltung bombflottilj till att bli en attackflottilj. I samband med det överfördes flottiljen till Första flygeskadern (E 1), även känd som ”ÖB:s klubba”.
I samband med att Göta flygflottilj (F 9) avvecklades år 1969 överfördes sektoransvaret för luftförsvarssektor W2 (även känd som LFC Svalan) till F 7. Sektorn täckte geografiskt sett västra Sverige. Den 31 december 1997 överfördes flygräddningsgruppen vid flottiljen till den nybildade Helikopterflottiljen, vilken blev ansvarig för all helikopterverksamhet inom Försvarsmakten.
Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades att Flygbasjägarskolan (FBJS) skulle omlokaliseras till Ronneby, och där samlokaliseras med Blekinge flygflottilj (F 17). Vidare utgick flottiljens två divisioner ur insatsorganisationen, men kvarstod som utbildningsdivisioner. Genom försvarsbeslutet blev flottiljen en renodlad utbildningsflottilj, och dess enda förband ingående i insatsorganisationen är delar ur Transport- och specialflygenheten.

 Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan, Lidköping
Adress:                                      Norra kyrkogatan 7, 531 32 Lidköping
Tfnnr:                                        0510-684 00
Mail-adress                              lidkoping.pastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        F 7 kamratförening
Adress:                                       c/o Jan Wikström (sekr), Såtenäs
Tfnnr:
Mail-adress

Övrigt
Minnessten av granit i ett av en häck inhägnat område
Text: KUNGL SKARABORGS FLYGFLOTTILJ; VOLONTÄR STIG OLOF NYMAN * 1923 † 1941; FLYGTEKNIKER HARRY F I KJELLBERG * 1928 † 1953
Text längst ner: VAR TROGEN INTILL DÖDEN UPP 2:10
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten