2020

Gravkvarter för Livgrenadjärregementet på Linköpings griftegård

 Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)                Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    SV korsningen Malmslättsvägen-Kaserngatan
GPS-angivelse:                       N58°24’26.44″ E15°36’22.80″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström,Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                      2020-08-07

Historia
Gravkvarteret invigdes i december 1935. Förutom de som är nämnda på stenen är också fru Anna Elisabet Zanton begravd där.

 Ägare
Namn:                                        Linköpings Domkyrkopastorat
Adress:                                       Ågatan 40, 582 22 Linköping
Tfnnr:                                         013-30 35 00
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Gamla griftegården, kvarter 3. Förutom den stora stenen finns liggande gravstenar för var och en av de namngivna.
Text: KUNGL LIVGRENADJÄRREGEMENTET. VÅRA KAMRATER
*1880 KORPR. DAVID NYSTRÖM † 1940,
*1916 LÖJTN. BJÖRN FURE † 1942 (urnan flyttades 1964 till Skogskyrkogården i Stockholm. Se A 532)
*1919 SERG. C. A. CARLSSON † 1943,
*KN STURE ZANTON † 1969
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1997 Minnessten över Svea artilleriregemente i Linköping

 Län                                           Östergötland

Kommun (motsv)                Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Norr om det östra kanslihuset längs Regementsgatan
GPS-angivelse:                        N58°23’50.98″ E15°37’3.34″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren, Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-07

Historia
Regementet har sitt ursprung i Artilleriregementet som sattes upp 1636. Det regementet delades upp i fyra regementen 1794, där Svea artilleriregemente var ett av dessa. År 1889 bestod regementet av 13 kompanier, och 1889 blev tre av dessa kompanier självständiga i Vaxholm och bildade Vaxholms artillerikår. Delar var tidvis även detacherade till Härnösand, Karlstad, Gävle och Gotland.
År 1893 blev ytterligare fyra kompanier självständiga och två batterier överfördes till de nyuppsatta Norrlands artilleriregemente i Östersund och två till Andra Svea artilleriregemente. På grund av detta tilldelades regementet ett nytt namn, Första Svea artilleriregemente. År 1904 återtogs det gamla namnet Svea artilleriregemente.
År 1830 fick samtliga svenska artilleriregementen ett ordningsnummer, där Svea artilleriregemente tilldelades № 1. År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Svea artilleriregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen A 1.
Inför försvarsbeslutet 1936 föreslog den sittande regering bland annat att Svea artilleriregemente skulle omlokaliseras från Valhallavägen 117 i Stockholm till Uppsala, för att där överta det förutvarande Upplands artilleriregementes kasernetablissement, vilket disponerades av Arméns underofficerskola. Dock antogs inte regeringens proposition av riksdagen och Svea artilleriregemente kvarstod i Stockholm. Istället beslutades att regementet skulle flyttas ut från Stockholm till ett nyuppfört kasernetablissement på Järvafältet.
År 1946 påbörjade regementet en omlokalisering till Rissne i Sundbybergs kommun, vilken var helt genomförd först 1949, regementet behöll dock sin officersmäss på Valhallavägen fram till den 17 mars 1961. I Rissne förfogade regementet över Rissne gård, vilken endast användes som lunchmäss. Regementets kaserner på Valhallavägen övertogs av Försvarshögskolan och ridhuset liksom gymnastikhallen övertogs av AB Radiotjänst (sedermera Sveriges Radio och Sveriges Television).
Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog regeringen för riksdagen att Östgöta luftvärnsregemente skulle avvecklas och dess utbildningskontingent fördelas på kvarvarande luftvärnsförband. Bakgrunden till förslaget var att den totala utbildningskontingenten vid luftvärnet var i behov att minskas, för att motsvara behovet i krigsorganisationen. Att just Östgöta luftvärnsregemente föreslogs avvecklas som fredsförband, var att armén ville förlägga Svea artilleriregemente till Linköping. Det fanns ett önskemål från det civila samhället att få disponera försvarets mark på Järvafältet för bostadsbebyggelse och andra civila ändamål. Men för armén var en av anledningarna att Svea artilleriregemente saknade ett användbart skjutfält i sitt direkta närområde. I Linköpingsregionen skulle Svea artilleriregemente få bättre övningsmöjligheter genom det planerade nya skjutfältet Gullbergsfältet, vilket samtidigt skulle bli övnings- och skjutfält till Infanteriets skjutskola samt utgöra ett nytt samövningsfält för IV. militärområdet. Den 1 april 1963 var regementet officiellt på plats i Linköping, där regementet övertog kasernetablissemanget från Östgöta luftvärnsregementes (Lv 2), vilket avvecklades den 31 mars 1962. Kasernerna som regementets flyttade in i var ett tvillingetablissemang uppfört 1922 för Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5). Svea artilleriregemente flyttade in i den del som ursprungligen var uppfört för Andra livgrenadjärregementet.
Det sista utbildningsåret vid Svea artilleriregemente genomfördes 1996/1997, och den 31 december 1997 avvecklades och utgick regementet ur grundorganisationen.

 Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, Östgötagatan 5, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-20 60 00
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                      Ägaren

 Minnesmärket
Minnessten av granit rest 1997
Text:  KUNGL. SVEA ARTILLERIREGEMENTE 1794–1997 I LINKÖPING 1963–1997.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1891 Minnessten över Johan Banér i Linköping (flyttad från Malmslätt)

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     100 m NV korsningen Garnisonsvägen – Regementsgatan
GPS-angivelse:                        N58°23’55.15″ E15°36’40.67″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren, Lena Mindus
Datum:                                      2020-08-07

Historia
Johan Banér föddes på Djursholms slott den 23 juni 1596. Föräldrar var Gustav Axelsson Banér och Kristina Svantesdotter Sture, han var deras tolfte barn. Redan vid fyra års ålder miste han sin far som i likhet med hans farbror Sten Axelsson Banér avrättades vid Linköpings blodbad år 1600.
Banér anses som en av Sveriges främsta fältherrar genom tiderna. Redan som 19-åring deltog han i det ryska kriget. Genom sin duglighet som organisatör och truppförare steg han snabbt i de militära graderna. I slaget vid Breitenfeld 1631, en av den svenska arméns största segrar någonsin, förde han befäl över den högra flygeln.
1634 utsågs Banér till fältmarskalk som ersättare för fältmarskalken Gustaf Horn som hade blivit tillfångatagen under slaget vid Nördlingen. Hans uppgift blev att sätta upp och utbilda en ny armé eftersom trupperna nästan var i upplösningstillstånd, vilket han sägs ha lyckats bra med, och snart var ordningen återställd och armén åter stridsberedd.
År 1636 vann den svenska armén under hans ledning en stor seger över de kejserligas och sachsarnas förenade härar i slaget vid Wittstock. Året därpå, 1637 belägrade han Leipzig, men efter att Österrike under Gallas tvingade honom att fly, ledde han på ett framgångsrikt sätt arméns återtåg till norra Tyskland. Det är vid detta tillfälle som de kejserliga generalerna lär ha fällt kommentaren att nu hade de ”Banér i säcken”, vilket han senare kommenterade med orden: ”De glömde att knyta till den”. Banér hann kröna sin framgångsrika militära karriär med segrarna i slaget vid Chemnitz 1639 och slaget vid Pressnitz 1641.
Banér var känd för sin stora aptit på mat, starkvaror och kvinnor. Han svor och ansågs snar till vrede men genom sina goda ledaregenskaper uppskattades Banér av sina underlydande. Av sina motståndare ansågs han som en råbarkad slugger, urtypen för en befälhavare där gåpåaranda och mod kompenserade bristande taktik. Hans temperament och brist på diplomatisk begåvning gjorde att han ofta kom i konflikt med allierades befälhavare.
Sjuk och buren på en bår, avled han av skrumplever 1641, och ligger begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

 Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, Östgötagatan 5, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                         013-20 60 00
Mailadress:

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

 Minnesmärket.
Minnessten av granit, ca 4 m h, 1-1,3 m br (NÖ-SV) och 0,20-0,25 m djup. Stenen avtäcktes 1891 och flyttades 1925 till Ekkällan på väg upp till Första Livgrenadjärregementets kaserner. När Östgöta luftvärnsregemente 1938 upprättades i det östra kasernområdet, flyttades minnesstenen till planen öster om kanslihuset på det västra kasernområdet.
På hösten 1945 kom frågan upp hur man skulle ordna nordöstra delen av kaserngården. Först och främst borde Banérstenen omplaceras så att området däromkring kunde snyggas upp och i övrigt användas bättre. Efter mycket resonemang av frågan om stenens förflyttning kom dåvarande regementsintendenten Kjell Engström upp med förslaget att placera stenen på berghällen intill fågeldammen, mitt emot Östgöta Ryttares minnessten. Därigenom skulle infarten väster ifrån till I 4 gå mellan de båda Livgrenadjärregementenas minnesstenar samt likvärdigt och jämsides påminna om de båda östgötaregementenas förflutna. Efter omsorgsfull prövning av förslaget, bl a genom uppställning av en pappattrapp på berghällen, beslöts att förslaget skulle genomföras. Det skedde 1949.
Text på NV-sidan i djuprelief: ÅT ÖSTGÖTA REGEMENTESTILL FOT FÖRSTE ÖVERSTE I FÄLT JOHAN BANÉR, SVENSKA HÄRENS HÖGSTE BEFÄLHAFVARE I TYSKLAND, GUSTAF ADOLFS SNILLRIKE LÄRJUNGE, UNDER MOTGÅNGENS MÖRKASTE DAGAR UPPRÄTTHÅLLARE OCH RÄDDARE AF HANS STORA VERK, SEGERVINNARE VID WITTSTOCK OCH CHEMNITZ, FIENDERS SKRÄCK, OUTTÖMLIG PÅ UTVÄGAR, OBROTTSLIG I TROHET MOT FOSTERLANDET, RESTES DENNA MINNESVÅRD TVÅ HUNDRA FEMTIO ÅR EFTER HJELTENS DÖD AF KONGL. FÖRSTA LIFGRENADIÄRREGEMENTET 1891
Text på SO-sidan: STENEN RESTES Å MALMEN 1891 FLYTTADES TILL LINKÖPING 1925
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1964 Minnessten över Gustav VI Adolfs fanöverlämning till Livgrenadjärregementet i Linköping

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Strax söder om Grenadjärvallen
GPS-angivelse:                        N58°23′49″  E15°36′37″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-07

Historia
Åren 1928–1933 förde regementet regementsfanorna från Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet. Den 22 juni 1933 mottog regementet sin första egna fana, vilken överlämnades av kung Gustav V. Den 25 september 1964 mottog regementet sin andra fana av kung Gustaf VI Adolf. Efter att regementet avvecklats, kom fanan att föras vidare av Livgrenadjärgruppen.

 Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                         013-206000
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                         Ägaren

Minnesmärket
Stenen restes till minne av fanöverlämningen den 25 september 1964.
På regementets fana, som pryds av Stora Riksvapnet finns 19 segernamn broderade, från Varberg 1565 till Svensksund 1790. Detta antal är flest i Sverige, och visar således att regementet varit ytterst framgångsrikt. Dessutom har ett av segernamnen, Rajovka, kunglig krona, vilket betyder att kungen, Karl XII, personligen förde befälet över regementet vid slaget.
Text: GUSTAF VI ADOLF
FANÖVERLÄMNING 25.9 1964
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1926 Minnesstenar över genlt Rudenschöld och hästen Trumf i Linköping

 Län                                           Östergötland

Kommun (motsv)                Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   100 m NNO korsningen Kunskapslänken-Paradisvägen
GPS-angivelse:                      N58°23’37.29″ E15°35’20.94″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-07

Historia
Thorsten Rudenschöld, född 25 mars 1863 i Lännäs församling i Örebro län, död 12 januari 1926, var en svensk greve och militär.
Rudenschöld blev underlöjtnant vid Livregementets dragonkår 1885, löjtnant vid regementet 1891 och vid Generalstaben 1893, kapten vid generalstaben 1898, ryttmästare vid regementet 1902, major 1904, överste 1911, sekundchef för Livregementets husarer 1913, generalmajor och inspektör för kavalleriet 1917, chef för Andra arméfördelningen 1922 och generallöjtnant 1924.
Rudenschöld var lärare vid Artilleri- och ingenjörshögskolan 1898–1906, chef för Krigshögskolan 1906–1913 och företog studieresor till Danmark 1909, Tyskland 1911 och Grekland under Balkankriget 1912. Han var sakkunnig för bland annat utredning rörande arméns hästar 1914–1915 och för omorganisation av arméns musik 1915. Rudenschöld blev ledamot av andra klassen av Krigsvetenskapsakademien 1907 och ledamot av första klassen 1917. Han var 1906–1913 ledamot av Svenska Röda Korsets överstyrelse.
Den 12 januari var han ute och red på sin häst Trumf när han drabbades av en hjärtattack, föll av och avled.

Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-206000
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Det finns två minnesstenar på platsen, en över Rudenschöld och en över Trumf. Stenarna flyttades 2023.
Text sten 1: GENERALLÖJTNANT RUDENSCHÖLD SLUTADE HÄR SITT LIF DEN
12-1 1926 PÅ SIN HÄST TRUMF
Text sten 2: TRUMF 1913 – 1929
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1997 Livgrenadjärregementets signalsten

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Strax N om fd kanslihuset, Regementsgatan
GPS-angivelse:                        N58°23’49.97″ E15°36’49.41″

Inventerad
Namn:                                         Claes och Eva Grafström, Hans Wigren, Lena Mindus
Datum:                                        2020-08-07

Historia
Signalstenen var den plats på vilken signalgivaren stod, bland annat när flaggan skulle blåsas upp eller ner. Från början fanns den på kaserngården, söder om kanslibyggnaden. I samband med iordningställandet av parkeringsytan på gamla I4-sidan, togs stenen bort. En minnesvärd symbol från områdets militära era fick lämna plats för bilarna. Ingen behöver dock känna oro, stenen finns kvar, och kan numera beskådas på sin nya plats, norr om kanslibyggnaden. Flyttningen har skett i samförstånd med berörda parter.

 Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-206000
Mailadress:

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

 Minnesmärket
En stenplatta med lilla riksvapnet omgivet av en röd och en vit granat på stenstoder.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1952 Altare med kors på Korumplatsen i Linköping

Län                                              Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Korumplatsen strax söder om Grenadjärvallen
GPS-angivelse:                        N58°23′47″  E15°36′35″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-07

Historia
Överstelöjtnant Oscar Wilhelm Douglas, militärpastor Harald Tigerström och kapten Sture Zanton tog initiativet till en ”friluftskyrka”, belägen öster om Grenadjärgården. Korumplatsen färdigställdes av kasernkompaniet och i september 1952 kunde överste Holger Stenholm inviga den.
Runt korumplatsen reser sig höga tallar som pelare i denna grenadjärkyrka, med himlen som ett mäktigt tempelvalv. Längst fram ett stenaltare med ett kors. Hela platsen är sådan, att den stämmer sinnet till allvar och andakt.
Till vänster om altaret avtäcktes 1954 en minnestavla i granit över de livgrenadjärer som gett sina liv under beredskapstjänst (E20).

Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-206000
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                      Ägaren

Minnesmärket
Kors av brons på kvadratiskt huggen sockel av granit rest 1952. På, sockeln ett kors och tre öppna kronor.
Text:   –
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939 Minnessten över flyghaveri med tre omkomna ur F 1 i Vårdnäs, Björnkil

Län                                         Östergötland

Kommun (motsv)            Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                Väg 34, 20 km S Linköping, sväng
mot Västerby. 900 m väg till vänster. Ytterligare 900 m håll höger där vägen delar sig. Gå ca 20-30 m till ett tre-delat träd på höger sida. Efter trädet höger på en övervuxen körväg. Efter 100 m en skylt “Flygstenen”. Fortsätt 100 m
GPS-angivelse:                   N58°16’07.5″ E15°36’44”

Inventerad
Namn:                                    Claes och Eva Grafström, Hans Wigren, Lena Mindus
Datum:                                   2020-08-07

Historia
På natten till den 1 september 1939 – samma dag som Andra världskriget bröt ut – störtade ett bombflygplan (B 3) i skogen mellan Björnkil och Pukeberg, nära Arnebo. Två B 3-plan som hade övat flygbombning vid sin flygflottilj i Västerås kunde på grund av dimma inte landa där utan dirigerades till Malmen vid Linköping. Den ena planet kom lyckligt fram till destinationen, medan det andra havererade på denna plats. De tre unga männen i besättningen omkom.
Anhöriga till de förolyckade lät resa en minnessten på platsen. I samband med 40-årsminnet av olyckan, 1979, arrangerade Vårdnäshembygdsförening en högtidlighet vid minnesstenen, som kommit att kallas Flygstenen. Vid det tillfället medverkade representanter för Västmanlands flygflottilj i Västerås. Även 50-årsminnet uppmärksammades av hembygdsföreningen. På 75-årsdagen, 1 september 2014, arrangerades en kvällsutflykt med en minnesstund vid Flygstenen. Bland deltagarna fanns representanter för Östergötlands Flyghistoriska Sällskap.

Ägare
Namn:                                                Markägaren??
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                             Östergötlands Flyghistoriska Sällskap??

Minnesmärket
Minnessten av granit 2,1 m h, vid basen 0,4×0,75 med fyrsidigt tvärsnitt.
Text:  ÖVNINGSFLYGNING MEDTVÅ TUNGA BOMBPLAN FRÅN VÄSTERÅS, MÖRKER OCH MARKDIMMA OMÖJLIGGJORDE BEORDRAD LANDNING HÄSSLÖ, LANDNING BEORDRADES MALMEN, DET ENA PLANET LYCKADES- DET ANDRA PLANET HAVERERADE HÄR UNDER FLYGNING NORRUT I MOLN OCH TÄT DIMMA KL01.07.
STENEN RESTES AV FÖRARENS FÖRÄLDRAR
Text på frånsidan: OFF. ASP. FÄLTFLYGAREN FOLKE RAMSTRÖM FÖRARE *5/2 1920 RES. OFF. ASP. FÄLTFLYGAREN B. S. WITTSTEN SPANARE *7/6 1918 FURIREN C. E. NORDH RADIOTELEGRAFIST *2/5 1913 FUNNO HÄR GEMENSAM DÖD NATTEN TILL DEN 1/9 1939
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1994 Minnessten över Bråvalla flygflottilj i Norrköping

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Norrköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     100 m NNV korsningen Lansengatan-Kansligatan
GPS-angivelse:                       58°36’30.24″N 16° 7’8.09″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren, Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-08

Historia
Under början av 1940-talet arbetade den dåvarande flygvapenchefen Bengt Nordenskiöld intensivt med att få till flera jaktflottiljer. Bland Norrköpings näringspolitiska liv ansågs det viktigt för Norrköping, som då var en viktig industristad, att få en jaktflottilj knuten till staden. År 1941 rekognoscerades ett område vid Sörby gård i Bråvalla som ett alternativ till en fjärde jaktflottilj. Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades det att sätta upp en flottilj i Norrköping, och gårdarna Knivberga, Ringstad och Sörby köptes för att bereda mark för flottiljen. Flottiljen som sattes upp den 1 juli 1943 gavs namnet Kungliga Bråvalla flygflottilj, ett sätt att anknyta till slaget vid Bråvalla som kanske stod i trakten kring år 750. Hösten 1945 hade flottiljen tre fulltaliga flygdivisioner med det nya flygplanet. Slutet av 1940-talet var en händelserik period för flottiljen. År 1946 blev man som första flygflottilj i Sverige som gick in i den så kallade jetåldern. J 22:orna byttes då ut mot 70 de Havilland DH 100 Vampire (J 28A), vilka levererades till flottiljen fram till augusti 1947. Som en parentes kan nämnas att det dröjde ända till 1949 innan någon annan flottilj tillfördes jetflygplan. År 1946 sattes ett detachement upp på Gotland, det som 1956 kom att bli F 13G. Från 1948 kom flottiljen att ingå i jakteskadern Tredje flygeskadern (E 3).
I samband med att regeringen Palme presenterade sin proposition 1975:75, föreslogs en avveckling av två flottiljadministrationer, Södermanlands flygflottilj (F 11) och Kalmar flygflottilj (F 12). Som kompensation till Nyköping kommun, hade Försvarets fredsorganisationsutredning utrett en flytt av Bråvalla flygflottilj (F 13) till Nyköping. Dock skulle investeringskostnaderna bli betydligt större i Nyköping, jämfört med att behålla flottiljen i Norrköping. Vidare var F 13 tillsammans med F 16 i Uppsala de enda återstående aktiva flygflottiljerna med berghangarer, vilket var ett starkt operativt och ekonomiskt skäl för att F 13 skulle kvarstå i Norrköping. År 1978 avvecklades en av flottiljens jaktflygdivisioner. En konsekvens av avvecklingen av F 11 i Nyköping var att Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) behövde ny förläggningsort. Efter en inventering av lämpliga platser föll valet på ny lokalisering i Norrköping. Den 1 juli 1980 omlokaliserades skolan tillsammans med Spanings- och underrättelsedetaljen vid Första flygeskadern (E 1) till Bråvalla. Lokalerna till enheterna stod färdiga i maj 1982.
Inför 1992 års försvarsbeslut skulle F 13 avvecklas senast den 30 juni 1994. Denna dag hölls en avskedsceremoni där flottiljchefen Göte Pudas och stabschefen Åke Renåker överlämnade nycklarna till kommunfullmäktiges ordförande Nanna Nilsson (m). Närvarande vid ceremonin var även dåvarande Chefen för Flygvapnet Lars-Erik Englund.

 Ägare
Namn:                                       Norrköpings kommun
Adress:                                      Rådhuset, 601 81 Norrköping
Tfnnr:                                        011-15 00 00
Mail-adress                              norrkoping.kommun@norrkoping.se

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

 Minnesmärket
Minnesstenen av granit avtäcktes i samband med avslutningsceremonin den 30 juni 1994 framför kanslihuset.
Text:  F 13, BRÅVALLA FLYGFLOTTILJ 1/7 1943 – 30/6 1994
Därunder en mässingsskylt med flygvapnets emblem och därunder flottiljens valspråk: ALTIVS CITIVS PERICVLA COMMODA SVSCIPIENTES (Högre och snabbare med risker värda att tagas)
F 13 PERSONAL RESTE STENEN
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten