Län Älvsborg (Västra Götalands län) Kommun (motsv) Borås
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: I trädgården vid frivilligrörelsens hus på Ålgårdsvägen 29, Borås
GPS-angivelse: N57°44’4.03″ E12°55’53.26″
Inventerad Namn: Per Iko
Datum: 2026-07-24
Historia Hemvärnet i Borås bildades 1940.
Ägare Namn: Borås stad
Adress: Administrativa kontoret, 501 80 BORÅS
Tfnnr: 033-357 000
Mail-adress boras.stad@boras.se
Vårdare Namn: Ägaren
Minnesmärket Minnessten av granit, 1,15 × 0,8 × 0,25 m. Stenen är omgärdad av ett järnstaket och står fastigheten Borås Ålgården 2. RAÄ-nummer: L1966:2135 / Borås 11:1 Text: 15 ÅR PÅ VAKT FÖR HEMORTEN
HEMVÄRNSMÄNNEN RESTE STENEN 19 6/6 55 Informationsskylt: Nej
Efter 4 år och 9 månaders krig mellan Polen och Sverige hade förhandlingar om fred påbörjats den 7 januari 1660. Sverige behövde fred för att kunna utkämpa sina övriga konflikter, främst mot Ryssland och Danmark medan det polska riket var utmattat och förhärjat efter krig mot Ryssland och Sverige.
I förhandlingarna deltog å ena sidan Sverige och å andra sidan Danmark, Polen, Tysk-Romerska kejsaren och Brandenburg. Dessa länder hade alla motstridiga uppfattningar om vart förhandlingarna skulle leda. Som medlare tjänstgjorde Frankrikes delegation under ledning av ambassadören i Polen Antoine de Lumbres.
De olika delegationerna satt i skilda rum och de olika förslagen skickades emellan dessa genom en klostergång i vilken en minnessköld senare sattes upp. Antoine de Lumbres satt själv i Sala pokoju Oliwskiego som nu är ett minnesrum och där ett bord förvaras på vilket det slutliga fredsavtalet undertecknades den 3 maj 1660.
I fredsvillkoren med Polen avstod Johan II Kasimir av Polen för sig och sina efterkommande alla anspråk på den svenska kronan samt avträdde till Sverige norra Livland samt Estland och Lettland.
I fredsvillkoren med den tysk-romerska kejsaren återgav denne åt Sverige de av hans trupper i Svenska Pommern och Mecklenburg besatta platserna.
I fredsvillkoren med kurfursten av Brandenburgerkände Sverige kurfurstens suveränitet som hertig av Ostpreussen.
Svenska kommissarier vid fredsförhandlingarna var Magnus Gabriel de la Gardie, Bengt Oxenstierna, Christopher Carl von Schlippenbach samt presidenten i hovrätten över Pommern och Rügen Andres Gyldenklou.
En minnestavla efter freden sattes upp i norra klostergången, kruzganek potnocny. Detta skedde på initiativ av abbot Alexander Kesowski som var abbot i Oliwa 1641- 1667 och som tjänstgjorde som värd för fredsförhandlingarna.
Ägare Namn: Gdanski Theologogical seminarium Duchowne
Adress: Biskupa Edmunda Nowickiego 3, 80-330 Gdańsk, Polen
Mail-adress sekretariat@gsd.gda.pl
Vårdare Namn: Ägaren
Minnesmärket En plakett till minne av ingåendet av det polsk-svenska fredsavtalet år 1660, placerad i klostrets korsgång av abbot A. Kęsowski Text (översatt från latin via tyska): EN FRED SOM FÖR EVIGT SKALL BESTÅ, MELLAN DEN POLSKA STATEN OCH DESS ALLIERADE, DEN HELIGA KEJSERLIGA MAJESTÄTET OCH DEN LYSANDE KURFURSTEN AV BRANDENBURG, PÅ ENA SIDAN, OCH SVERIGES RIKE PÅ DEN ANDRA, GENOM FÖRMEDLING AV DEN HÖGE KRISTNE KONUNGENS SÄNDEBUD
UNDER HANS HELIGHET PÅVEN ALEXANDER VII:S REGERING, UNDER DEN ROMERSKA KEJSAREN LEOPOLD I:S REGERING OCH UNDER KONUNG KAZIMIERZ IV:S REGERING I POLEN SLÖTS I OLIWA UNDER DEN VÖRDNADSVÄRDE ABBOTEN ALEXSANDER KESOWSKI, DEN 3 MAJ PÅ DEN HELIGE PÅVEN ALEXANDERS FESTDAG ÅR 1660 Informationsskylt: Nej
1942-44 Minnestavla över svenska piloter i RAF i St Clement Danes Church, London
Land Storbritannien
Kommun (motsv) London
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: Central Church of the Royal Air Force Strand
GPS-angivelse: N51°30’47.19″ W0° 6’50.74″
Inventerad Namn: Peter Björkman och Frans Kempe
Datum: 2026-07-19
Historia Initiativet till en minnestavla över de svenskar som under WW 2 tjänstgjorde inom Royal Air Force kom redan 1995 då den militärhistoriske författaren Lennart Westberg vid ett besök i Royal Air Force St Clement Danes Church lade fram ett förslag om minnestavlan till den positiva kyrkoledningen. Därefter har Lennart Westberg under flera år och ända till 2026 skött en omfattande korrespondens i ärendet Detta har skett i samråd med överstelöjtnanten i Flygvapnet Joakim Hjort, den svenska flygstaben och de svenska försvarsattachéerna vid vår ambassad i London till dess att ett beslut om att sätta upp minnestavlan slutligen fattades 2025. För minnestavlans slutliga utformning svarade ett antal personer knutna till St Clemens Danes Church. Tavlan har sponsrats av Philip Sheppard (†) och Peter Jörgensen.
Ägare Namn: Central Church of the Royal Air Force
Adress: Strand
Tfnnr: +4420 7242 2380
Vårdare Namn: Ägaren
Minnesmärket Minnestavlan invigdes vid en ceremoni i samband med högmässan den 19 juli 2026. Invigningen förrättades av St Clement Danes Church kyrkoherde the Reverend (Wing Commander) Ashley Mitchell KHC i närvaro av den svenske flygvapenchefen generalmajor Johan Wikman, NATO Deputy Supreme Allied Commander Europe Air Chief Marshal Sir John Stringer (för övrigt mycket engagerad i beslutet om tavlans uppsättande) samt överstelöjtnanten i FV Joakim Hjort.
Minnestavlan hedrar följande personer som tjänstgjorde i Royal Air Force under andra världskriget som piloter och som markpersonal. Med kors markeras de som dog i kampen mot Tyskland:
Ulf Christiernsson, Ingvar Håkansson (†), Ralph Häggberg (†), Olov Verner Koch,
Gustaf Lönnbergh, Lennart Olofsson, Tage Ståhlenberg.
Text: SWEDISH VOLUNTEERS. IN MEMORY OF THE VOLUNTEERS FROM SWEDEN WHO SERVED & FOUGHT IN THE ROYAL AIRFORCE FOR THE ALLIED CAUSE 1939-1945.
THEY DID NOT LOVE THEIR LIVES SO MUCH AS TO SHRINK FROM DEATH
(SVENSKA FRIVILLIGA. TILL MINNE AV DE FRIVILLIGA FRÅN SVERIGE SOM TJÄNADE & STRED FÖR DE ALLIERADES SAK 1939-1945.
DE ÄLSKADE ICKE SÅ SITT LIV ATT DE DROGO SIG UNDAN DÖDEN) Informationsskylt Nej
Historia Kung Gustaf V besökte Rödbergsfortet (en del av Bodens fästning) den 16 juli 1921.
Under sitt historiska besök på den topphemliga försvarsanläggningen graverade kungen in sin autograf direkt i fästningens bergvägg (i en av stormgravarna). Denna kungliga namnteckning finns bevarad och är än idag en av de mest kända sevärdheterna för besökare som går den guidade turen på fortet.
Besöket i Boden var en del av en större resa i Norrbotten sommaren 1921. Bara några dagar tidigare, den 12 juli 1921, agerade Gustaf V historisk premiärlyssnare när Sveriges allra första officiella radiosändning gjordes från den närliggande radiobunkern Boden Radio till kungen som befann sig i Luleå. Under samma besök ristade kungen även in sitt namn på en minnessten vid Kungsbron inne i Boden, eftersom han räknas som stadens grundläggare efter att ha gett Boden stadsrättigheter.
Inventerad Namn: Claes och Eva Grafström
Datum: 2026-08-14
Historia Kajaneborgs ruin Johan Henrik Fieandt, född 3 februari 1683 i Estland, död 23 augusti 1741 i Villmanstrand, var en estlandsfödd arméofficer och major vid Savolax och Nyslotts läns regemente till fots. Han är främst känd för sitt deltagande vid Slaget vid Selånger den 25 maj 1721, där han som befälhavare hade som uppgift att försvara staden Sundsvall från ryska trupper.
Fieandt gick med i militären vid 17 års ålder i regementet där hans far tjänstgjorde som löjtnant. Han deltog i flera slag i början av 1700-talet. År 1711 blev han löjtnant i Savolax infanteriregemente och året därpå kapten. Fieandt befordrades till major 1718. Fieandt var befälhavare för Kajana slott från 1715 och försvarade det under en månadslång belägring tills han kapitulerade och tillfångatogs av ryssarna, i strid med avtalet. Han flydde dock från fångenskapen med sin familj och kunde fortsätta sin militära karriär. Fieandt dödades under den småfejden i Villmanstrand. På grund av sin fars förtjänster adlades barnen 1751 med namnet von Fieandt.
Minnesmärket Monumentet över den siste befälhavaren för Kajana slott, Johan Henrik Fieandt (1683-1741), finns i Kajana strandpark. Han försvarade slottet i sex veckor år 1716 mot en rysk armé på 4 000 man. Monumentet avtäcktes den 19 augusti 2017 av Kajana slotts musei- och hembygdsförening och Kajana stad.
Text på en metallplatta: JOHAN HENRIK FIEANDT, 1683-1741
KAJAANIN LINNAN PÄÄLLIKKÖ KAPTEENI JOHAN HENRIK FIEANDT MIEHINEEN PUOLUSTI KAJAANIN LINNAA TAMMIHELMIKUUSSA 1716 KUUDEN VIIKON AJAN 4000 MIEHEN VENÄLÄISARMEIJAA VASTAAN.
LINNASSA OLI PIIRITYKSEN AIKAN NOIN 50 SOTILASTA JA SAMAN VERRAN SIVIILEJÄ MUONAN JA POLTTOPUIDEN LOPUTTUA LINNA ANTAUTUI 24.2.1716 JA VENÄLÄISET RÄJÄYTTIVÄT LINNAN.
SUUREN POHJAN SODAN AIKANA 1700-1721 FIEANDT OSALLISTUI YLI 20 TAISTELUN JA TEKI KYMMENIÄ TIEDUSTELU- JA TUHOAMISRETKIÄ VIHOLLISEN SOTAVANGIKSI, MUTTA ONNISTU AINA PAKENEMAAN JA PALAAMAAN OMAAN ARMEIJAANSA.
MAJURI FIEANDT KAATUI LAPPEENRANNAN TAISTELUSSA 23.8.1741
JOHAN HENRIK FIEANDTIN SOTILAALLISTEN ANSIOIDEN JOHDOSTA HÄNEN SUKUNSA AATELOITIIN VUONNA 1751 NIMELLÄ VON FIEANDT.
KUNNIA-ISÄNMAA
19.8.2017
KAINUUN MUSEO- JA KOTISEUTUYHTISDYS RY, KAJAANIN KAUPUNKI Informationsskylt: Nej
1809 Minnessten över Finska kriget i Torneå kyrkogård
Land Finland
Kommun (motsv) Torneå
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: Sydvästra delen av kyrkogården, nära korsningen Puutarhakatu och Porthaninkatu
GPS-angivelse: N65°50’58.3″ E24°08’36.4″
Inventerad Namn: Anders Nyström
Datum: 2026-06-03
Historia Torneå och omgivningarna led hårdare än genomsnittet av kriget. De finska soldaterna i den retirerande armén vintern 1808–1809 övervintrade i Torneå med omnejd. Att ordna ordentligt boende under den hårda vintern visade sig vara en överväldigande uppgift, och sjukdomar som spreds med trupperna dödade inte bara över två tusen soldater utan också över tusen civila i staden Torneå, Alatornio och Karungi.
De döda begravdes först på de faktiska kyrkogårdarna på Suensaaari och Pirkkiö. Till slut hade de faktiska gravgrävarna inte tid att utföra sitt arbete. Därför beordrades enhetscheferna och fältprästerna att leta efter lämpliga gravplatser nära byarna och inviga dem som kyrkogårdar.
Således skapades följande militärgravar på finsk sida: Elsanvainio, Virkamaa, Laivajärvi, Ruottala, Kaakamo och en grav på Alatornios kyrkogård. Massgravarna Virkamaa och Elsanavainio är de största i Torneå-trakten.
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: Korsningen mellan Jungonkatu och Kaarlonkatu
GPS-angivelse: N65°44’50.2″ E24°35’38.4″
Inventerad Namn: Anders Nyström
Datum: 2026-06-23
Historia I Kemi fanns det fem gravar längs vägen till Pertajärvi, med orden ”Här ligger 25 soldater” inristade på en träplakett fäst vid ett träd som växte mellan dem. Även om det på 1930-talet inte var säkert vilken sidas gravar det var, byggdes Tervaharju-minnesmärket 1936 på platsen. Arbetet, som slutfördes 1936, är gjort av runda stenar. Järnkedjan tillkom 1960. Design av löjtnant Paavo Korven-Korpinen.
Ägare Namn: Kemi kommun
Adress: Valtakatu 26, 941 00 Kemi
Mail-adress asiakaspalvelu@kemi.fi
Vårdare Namn: Ägaren
Minnesmärket Text på vänstra tavlan: 1808-1809 Text på högra tavlan: TÄMÄN MAAN PUOLESTA OLEMME ANTANEET HENKEMME. HOITAKAA PERITÖNÄMME
(VI HAR GETT VÅRA LIV FÖR DETTA LAND. VÅRDA VÅRT KULTURARV) Informationsskylt: Nej
Historia Monumentet i Keminmaa hedrar de soldater som stupade i finska kriget (1808–1809).
I november 1808 drog sig den svenska armén tillbaka bakom Kemi älv i enlighet med vapenstilleståndet i Olkijoki. Reträtten företogs under svåra förhållanden, och soldaterna led av utmattning, frostskador och olika sjukdomar. De allvarligast sjuka soldaterna lämnades kvar i hus längs vägen, där många dog.
Platsen i Keminmaa är en historisk begravningsplats där soldater som dog av utmattning och sjukdom under den svenska arméns reträtt i slutet av kriget begravdes. Platsen är för närvarande en fast fornlämning skyddad av fornminneslagen och monumentet restes 1961.
Minnesmärket Text: TÄHÄÄN ON HAUDATTU SUOMEN SODAN 1808-1809 SOTUREITA.
MUISTOKIVI PYSTYTTI VUONNA 1961 KEMIN PITÄJÄSEURA, KEMIN MAASEURAKUNTA
(SOLDATERNA FRÅN FISKA KRIGET 1808-1809 ÄR BEGRAVDA HÄR. MINNESSTENEN RESTES 1961 AV KEMI ÄGARFÖRENING, KEMI LANDSFÖRSAMLING) Informationsskylt: Nej
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: Monumentet står på gården till den tidigare affärsbyggnaden, Vanha Alapääntie 1
GPS-angivelse: N65°48’26.68″ E24°26’16.15″
Inventerad Namn: Anders Nyström
Datum: 2026-06-23
Historia Under Stora Nordiska kriget utkämpades slaget vid Kaakama i byn den 15 mars 1715. Ryska trupper, 550 ryttare och 50 skidåkare, landsteg på havsisen vid Laivaniemi med avsikt att förstöra byn. Bönderna hade dock förutsett ryssarnas ankomst och var redo att konfrontera dem. Ryssarna besegrades och bönderna drev fienden till Kemi kyrka. En minnessten har rests i Kaakama by för att minnas slaget.
Minnesmärket Minnesstenen avtäckt 11 juli 1982 av Nedertorneå församling Text: KAAKAMAN TAISTELU 15.3 1715. ISONVIHAN AIKANA TÄÄLLÄ TALONPOJAT LÖIVÄT TAKAISIN VAINOLAISEN JOUKOT Informationsskylt: Nej
1808 Minnessten över Otto von Fieandt efter slaget i Karstula
Land Finland
Kommun (motsv) Karstula
Lägesbeskrivning Kartbeskrivning: 75 m NNV Kokollantie-brons norra brofäste
GPS-angivelse: N62°53’14.92″ E24°47’30.94″
Inventerad Namn: Claes och Eva Grafström
Datum: 2026-08-16
Historia Slaget vid Karstula var ett slag under Finska kriget där Ryssland besegrade Sverige den 21 augusti 1808. Strax söder om Karstula kyrka hade den svenska kåren, som omfattade 1 600 man med sex kanoner, grupperat sig. Framför den svenska linjen fanns två små sjöar och en å som gav ett tvivelaktigt skydd eftersom man kunde vada över den på flera ställen. Striden blev ojämn redan från början. Ryssarna under Jegor Vlastov disponerade omkring 3 200 man och sju kanoner. Ryssarna inledde sitt anfall på morgonen den 21 augusti 1808. Efter en duell mellan artilleriet på den svenska och ryska sidan gick ryssarna till anfall över ett näs mellan de två sjöarna. De inledde även försök att kringgå svenskarna längre norrut.
Striden blev hård och hopplös ur svenskt perspektiv. Det var finska arméns ödesstund. Snart stod det klart att det inte gick att hejda ryssarnas försök att ta sig in mellan de två sjöarna. Fieandt beordrade reträtt när han förstod att en rysk kringgång var farligt nära att lyckas norrut. Den svenska kåren lyckades precis undkomma att bli omringad, och retirerade under ständiga strider med de förföljande ryssarna.
Minnesmärket Text under en relief av Otto von Fieandt: OTTO VON FIEANDT TAISTELI TÄSSÄ KOHTALOKKAAN KARSTULAN TAISTELUN 21.8.1808 1700 MIEHELLÄ WLASTOFFIN 3000 VASTAAN. ”TOIVO SUOMEN SOTIJAIN JOUKKO TÄÄ OL’ENÄÄ VAIN”
(OTTO VON FIEANDT UTKÄMPADE DET ÖDESDIGRA SLAGET VID KARSTULA DEN 21 AUGUSTI 1808 MED 1700 MAN MOT WALTOFFS 3000. ”HELA FINSKA HÄRENS HOPP HVILADE PÅ DENNA TROPP.”) Informationsskylt: Ja