1980 Minnestavla över Göta Livgardes verksamhet på Veckholms skjutfält

Län                                Uppsala                                               

Kommun                    Enköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:      Vid infarten till Veckholms skjutfält.
GPS-angivelse:        59°30´45.0”N 17°23’46.4”E

Inventerad
Namn:                           Götagardesföreningen
Datum:                          2019-08-30

Historia
Veckholms skjutfält är ett militärt skjutfält beläget cirka 30 km sydost om Enköping invid Mälaren och ligger i sin helhet inom Enköpings kommun. Skjutfältet kom till 1945 och tillhörde ursprungligen Göta livgarde (P 1) men övergick vid dess nedläggning 1980 till Upplands regemente (S 1). Från 2007 förvaltas skjutfältet Ledningsregementet (LedR) i Enköping. Skjutfältets riskområde sträcker sig ut i Mälaren. Skjutfältet har genom åren använts som grupperingsterräng för delar av förband ingående i större övningar samt för skjututbildning.

Ägare
Namn:                                     Ledningsregementet
Adress:                                    Garnisonsvägen 5, 749 40 Enköping
Tfnnr:                                       0171-15 70 00
Mail-adress                            exp-ledr@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov)       –

Vårdare:                                  Ägaren

Övrigt
Idén att sätta upp samma typ av minnesmärke på Veckholm som på Utö växte fram hos Erik Winell. Götagardesföreningens styrelse och chefen för Ledningsregementet tillstyrkte idén. Förslaget presenterades på höstmötet 27 oktober 2018 och därefter lades beställning hos Lillkyrka Mekaniska. Den 30 augusti 2019 sattes minnesmärket upp på förläggningsholmen på Veckholms skjutfält av styrelseledamöter under ledning av Håkan Jarl.
Text: KUNGL. GÖTA LIVGARDE UTBILDADE HÄR PANSARSOLDATER 1945-1980.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1918 Minnessköldar på stenblock över spanska sjukans offer 200 m V kasernerna i Västerås

Län                                      Västmanland                         

Kommun (motsv)         Västerås

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:            Ca 100 m NV korsningen Kaserngatan-Regementsgatan
GPS-angivelse:               59°36’32.24″N 16°34’24.52″E

Inventerad
Namn:                              Kent Edberg
Datum:                            2021-04-21

Historia  Spanska sjukan hade tre influensavågor. Den första vågen började i mars eller april 1918 och spreds över världen i snabb takt. Symptomen var milda, dödligheten låg och de som dog var oftast riktigt gamla eller riktigt unga. I augusti 1918 kom den våldsamma och förödande andra vågen som spreds i ovanligt hög hastighet över världen. Dödligheten var hög och drab­bade främst personer i åldersgruppen 20–40 år. Kulmen nåddes på de flesta håll i oktober 1918. Pandemin mattades av kring årsskiftet, tog ny fart i en tredje våg i början av 1919. Åter drabba­des åldersgruppen 20–40 år mest, även om dödstalen inte var lika höga som den andra vågens. Efter dessa tre huvudvågor förekom spridda utbrott här och var, bland annat i Sverige våren 1920. Pandemin uppträdde nästan samtidigt i Europa, Asien och Nordamerika och de speciella förhållandena under första världskriget med truppförflyttningar och stora militära anhopningar kan ha bidragit till att influensan spreds så hastigt och med stor kraft.
I Sverige, med knappt 6 miljoner människor, dog 37 573 personer under åren 1918–1920. Spanska sjukan dödade ungefär 2 procent av de diagnosticerade fallen i Sverige. Hårdast drabbat var Norrland, främst inlandet, där Jämtlands län var det län som hade högst andel döda och Ar­jeplogs kommun hade den största andelen döda i Sverige, cirka 3 procent av kommuninvånarna.
Vid Västmanlands regemente inträffade det första sjukdomsfallet den 10 juli 1918, en officer som förmodligen hade smittats vid en resa i Värmland. Det första dödsfallet vid regementet in­träffade den 18 september och totalt dog i Västerås garnison 96 militärer under pandemin.

Ägare
Namn:                                    Västerås stad
Adress:                                   Stadshuset, 721 87 Västerås
Tfnnr:                                     021-39 00 00
Mail-adress:                          kontaktcenter@vasteras.se

Vårdare
Namn:                                    Ägaren och Viksängs kulturförening.

Minnesmärket
Minnesmärket avtäcktes 21/9 1919. Vid inventeringstillfället var de fyra kopparplåtarna med namn över de avlidna soldaterna och befäl i spanska sjukan borta, med största säkerhet stulna. 21/9 2019 återinvigdes minnessten med de återfunna skyltarna.
Text: I stenen är det inhugget på ett slingrigt och svårläst sätt följande: ”ÅT MINNET AV DE SOM VID I 8 ÅR 1918 DUKADE UNDER I SPANSKA SJUKAN”
På de fyra koppartavlorna står de avlidnas namn:
SJUKVÅRDEN
PASTOR J G ÅKESSON, SYSTER EBBA MANNERSTRÅLE, SYSTER EMY NORÉN, SYSTER HILDUR KARLSSON, SYSTER ASTRID BLOMQVIST
I BATALJONEN
K H ERIKSSON, K J ANDERSSON, I E BLOMQVIST, A F SUNDELIN, A E G ERIKSSON, S H HEDBERG, E E LILJA, A M ALLÉN, O D D TYRÉN, E G JOHANSSON, E A ANDERSSON, A E ASKERLUND, EA FLINK, KV KARLSSON, JE VESTMAN, EV KRAFT, KJ JANSSON, A HAMMARSTRÖM, N L MORSK, O V THORÉN, E G JOHANSSON, G E ANDERSSON, N O VEILER, J A LARSSON, K H BERGMARK, A E VIDELL, J G JOHANSSON, F G DOMSTEDT, H V FURST, E G JOHANSSON, H F ÅHLSTRÖM, B E TOLÉN
II BATALJONEN
K A NORDQVIST, O E V FRANSSON, K H KARLSSON, O E LUNDQVIST, E V E JOHANSSON, K E PETTERSSON, K A KERLING, A ERIKSSON, A V SVENSSON, J E KARLSSON, K E KARLSSON
III BATALJONEN
K B PETTERSSON, K A SCHOTTE, K V NILSSON, K H EKMAN, K G OLAUSSON, O E LARSSON, F T JONSSON, K H JANSSON, K J TALLQVIST, A E UTTER, A SJÖBERG, E F EKSTRÖM, K A EK, I KRISTOFFERSSON, F J V ERIKSSON, A E HEDENSTRÖM, G H HUSAR, G F PERSSON, V S GÅSE, V ISAKSSON, E K OLSSON, G L PETTERSSON, J V GUSTAVSSON, A V HÖÖK
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2019 Veteranminnessten på Kyrkstigen i Trollhättan

Län                                   Älvsborg

Kommun                       Trollhättan

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:         Kyrkstigen
GPS-angivelse:            N58°16’48.33″ E12°16’50.35″

Inventerad
Namn:                            Claes Grafström genom Bodil Sjöström
Datum:                          2021-02-28

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.
Trollhättebördige Thomas Roos är medlem i Svenska Veteranförbundet Fredsbaskrarna och han har varit djupt engagerad i arbetet med att ordna en minnessten, med hjälp av Trollhättans stad.
– Kommunen har varit suverän från dag ett, speciellt Christer Olsson som har jobbat stenhårt. Det här betyder jättemycket för oss – hit kan man gå för en stunds eftertanke. Det här är ett fint sätt att hedra våra veteraner, sa Thomas Roos.
– Att ha en plats att gå till är viktigt, och för min del känns det viktigare ju äldre man blir. Dessutom är den här stenen otroligt fint placerad, sa Thomas apropå läget på Kyrkstigen, ett stenkast från Trollhättans kyrka. 

Ägare
Namn:                                      Trollhättans stad
Adress:                                     Gärdhemsvägen 9, 461 83 Trollhättan
Tfnnr:                                       0520-49 50 00
Mail-adress                             trollhattans.stad@trollhattan.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                   –
Renovering (vid behov):    –

Vårdare
Namn:                                      Ägaren

Övrigt
Naturblock av granit med inhuggen text. Invigdes 29 maj 2017
Text: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN. MINNS DE STUPADE
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1914 Minnessten över soldathemmet i Skillingaryd

Län                                            Jönköping

Kommun (motsv)               Vaggeryd

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    80 m SSO korsningen Kaffegatan-Infanterigatan
GPS-angivelse:                       N57°25’44.54″ E14° 5’48.95″

Inventerad
Namn:                                        Ej inventerad
Datum:

Historia
Vid Jönköpings Kristliga Ynglingaförenings vinterkonferens 1898 väcktes frågan om att bygga ett soldathem på Jönköpings regementes lägerplats i Skillingaryd. På sommarmötet samma år togs beslutet, och arbetet startade genast. Medlemmarna började med liv och lust samla in medel för ändamålet. Invigningen på annandag pingst 4 juni 1900 blev ”en stor glädjedag” som man entusiastiskt uttryckte sig. Det sattes in extratåg så att 300 deltagare komma till högtiden från Jönköping, Huskvarna, Taberg, Norrahammar m.fl. orter. Jönköpings Kristliga Ynglingaförenings manskör sjöng, Jönköpings Absoluta Nykterhetsförenings musikkår spelade och apotekare Efraim Sandblom höll invigningstalet.
Det kan nämnas att Ynglingaföreningen sedermera ombildats till Svenska Alliansmissionens Ungdom, SAU. Syftet med soldathemsverksamheten nedtecknades 1922 av SAU så här: ”1) Att genom evangeliets förkunnelse söka vinna de oomvända för Herren, 2) Att i Kristus förena och stadfästa gemenskap med dem som tror”.
Platsen för detta första soldathem var vid nuvarande Infanterigatan där Guldbäckens förskola ligger. Det kostade 13.000 kronor att uppföra och var betalt vid invigningen sånär som på 2.000 kronor. Redan efter två år hade även denna sista skuld kunnat gäldas.
Det var inget litet bygge. Soldathemmet hade en hörsal för 450 personer och två stora skrivrum där 55 mannar åt gången kunde sitta och skriva sina brev. Här fanns böcker och tidningar som användes flitigt. Här strömmade stora skaror av knektar in och ut dagligen.
Hemmets förste föreståndare blev F.A. Larsson från Huskvarna. År 1905 efterträddes han av Viktor Johansson som fortsatte tills Jönköpings regemente 1914 flyttades till Jönköping. Då såldes soldathemmet till I 12 för 5.000 kronor och flyttades även det till Jönköping för att användas till läs-, skriv- och samlingsrum för soldaterna.

Ägare
Namn:                                        Vaggeryds kommun
Adress:                                       Box 43, 568 21 Skillingaryd
Tfnnr:                                         0370-678000
Mail-adress                              info@vaggeryd.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av grå granit med en skylt av koppar
Text: HÄR STOD SAU:S FÖRSTA SOLDATHEM I SKILLINGARYD ÅR 1900-1914
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1991 Minnessten över krigsflygfältet i Bunge

Län                                            Gotland

 Kommun (motsv)             Gotland

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid infarten till Bunge läger
GPS-angivelse:                      N57°51’13.70″ E19° 2’7.81″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2016-07-31

Historia
1937 påbörjades arbetet med att anlägga ett flygfält nära marinflygbasen i Fårösund. Tanken var att stationera 20 bombflygplan på ön för att tillsammans med sjö- och kustartilleriförsvar försvara norra Gotland. Fältets rullbanor och hangarer blev klara 1939, under försommaren 1940 förflyttades tillfälligt en division J 9-jaktflygplan från F 9 Säve till fältet. I juli förflyttades F 9:s båda divisioner med J 8 som kom att användas av Flygvapnet vid utbildningen av silverflygarna. Under 1943 placerades B 3:or från F 1 Hässlö, S 16 och S 17 från F 11 Nyköping på fältet. Under andra världskriget sista år ökade spänningen i området runt Gotland med både tyska och allierade gränskränkningar, och Flygvapnet placerade 1944 ut landningshinder runt fältet med undantag för själva landningsstråket. Flygfältet användes av Flygvapnets propellerplan som ett övningsfält 1939–1965 och en militär flygplats 1965–1991. Vid flygfältet har Flygvapnet haft en flyglottautbildning fram till fältets nedläggning 1991. Mellan 2012 och 2014 bedrevs trafikflyg av företaget Rauk Air mellan Bunge och Stockholm Bromma flygplats.

 Ägare
Namn:
Adress:                                      Bunge Flygfält 620 35 Fårösund
Tfnnr:                                        0704 96 86 41
Mail-adress                             inger@bungeflygfalt.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren (claes@bungeflygfalt.se, 070 77 11 258)

Övrigt
Natursten av granit uppsatt 1997
Text på en mässingsskylt mellan ett flygvapentecken och ett lottatecken:
BUNGE LÄGER I FLYGVAPNETS TJÄNST 1939-1991.
ANLAGD 1938-39. 3 RULLBANOR 1940. UTBYGGD 1940.
ÖVNINGSFLYGFÄLT 1939-1965
ÖVRIG MILITÄR FLYGPLATS 1965-1991
FLYGLOTTASKOLA 1962-1991
FLYGFÄLTET ANVÄNDES AV FLYGVAPNETS PROPELLERFLYGPLAN. MELLAN 1939 OCH 1945  REGELBUNDET ANVÄNT SOM UTBILDNINGS- OCH KRIGSFLYGFÄLT SAMT FÖR NEUTRALITETSVAKT AV SÅVÄL JAKT-, BOMB- SOM SPANINGSFÖRBAND. FLYGVERKSAMHETE VID NYUPPSATTA GÖTA FLYGFLOTTI. (F 9 – GÖTEBORG) INLEDDES 1940 PÅ BUNGE FLYGFÄLT.
FRAM TILL 1946 BEDREVS ÄVEN MÅLFLYGNING MED CIVILA FLYGPLAN FÖR FÖRSVARET.
FRÅN 1965 ENBART FLYGNING MED MÅLFLYG FÖR LOTTAUTBILDNING OCH HELIKOPTERFLYGNING.
CA 10.500 FLYGLOTTOR UTBILDADES INOM I HUVUDSAK LUFTBEVAKNINGS-, SJUKVÅRDS- OCH FÖRPLÄGNADSTJÄNST I SAMARBETE MED RIKSFÖRBUNDET SVERIGES LOTTAKÅRER.
MINNESSTENEN REST 1997 AV PERSONAL FRÅN F D FLYGLOTTASKOLAN
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2000 Minnessten över Gotlands kustartilleriregemente i Fårösund

 Län                                            Gotland

 Kommun (motsv)               Gotland

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Fårösund, hörnet av Kustparksvägen-Varvsvägen
GPS-angivelse:                       N57°51’50.14″ E19° 2’53.88″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2016-07-31, 2023-08-10

Historia
Den militära närvaron i trakterna runt norra Gotland inleddes i samband med Krimkriget. Då blev Fårösund en strategiskt viktig plats. Engelsk och fransk flotta använde sundet som bas, etappstation och observationspunkt under kriget mot Ryssland. Sveriges neutralitet hade ifrågasatts och både Tyskland och Ryssland krävde att Fårösund skulle befästas om neutraliteten skulle respekteras. Kustartilleriet kom till i början av 1900-talet och försvaret köpte upp mark och byggnader. En stor militär verksamhet byggdes upp på norra Gotland och så sent som 1986 byggdes en ny kasern med 48 förläggningsplatser.
Genom försvarsbeslutet 1936 beslutade riksdagen att ett nytt kustartilleriförband skulle bildas och förläggas till Fårösund. 1930 års försvarskommission föreslog att förbandet skulle benämnas Fårösunds kustartillerikår. När förbandet bildades den 1 juli 1937 blev det dock under namnet Gotlands kustartillerikår (KA 3).
Fyra kompanier organiserades. Hela området var på 110 hektar och mellan 200 och 400 personer har varit verksamma på Gotlands kustartilleriregemente som var Gotlands största arbetsplats. Den 6 juni 1939 klockan 08:00 på morgonen hissades flaggan framför kanslihuset för första gången. I december samma år mobiliserades kustartilleriet och den inkallade styrkan uppgick till cirka 1000 man.
Genom försvarsbeslutet 1948 fastställdes 1949 en ny organisation för bland annat kustartilleriet. För Gotlands kustartillerikår innebar den nya organisationen att utbildningen på luftvärnskanon överfördes till det nybildade luftvärnet inom armén.
Den 1 april 1960 i ett kungligt brev bestämdes det att Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår från den 1 juli 1961 skulle ha gemensam chef och gemensamma stabs- och förvaltningsorgan i fred.
Gotlands kustartilleriregemente avvecklades i oktober 2000.

 Ägare
Namn:                                        Fastighets AB Bunge Kronhagen
Adress:                                       c/o Avant Företagskonsult AB, Vasagatan 46, 104 20 Stockholm
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av granit
Text:  GOTLANDS KUSTARTILLERIREGEMENTE, KA 3, 1938-2000, UTBILDNINGSPLATS FÖR FASTA OCH RÖRLIGA KUSTARTILLERIFÖRBAND TILL GOTLANDS OCH SVERIGES FÖRSVAR
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Helikopter 3 i Kallinge

 Län                                            Blekinge

Kommun (motsv)               Kallinge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   F 17 flottiljområde
GPS-angivelse:                      N56°15’35” E15°16’56”

Inventerad
Namn:

Christian Braunstein
Datum:                                      2017-06-15

Historia
Genom försvarsbeslutet1942 fastslogs att Flygvapnet skulle sätta upp ytterligare fem flottiljer. F 17 var en av de fem flottiljerna, vilken skulle en sättas upp i Blekinge som marinsamverkande torpedflygflottilj.
Den 1 juli 1944 sattes flottiljen upp i Kallinge, och tilldelades namnet Kungliga Blekinge flygflottilj. År 1947 beväpnades flottiljen med den marina versionen av Saab 18 benämnd T 18B. Vilken var avsedd till att bekämpa fartyg med minor och torpeder. Flygplanet beväpnades aldrig med torpeder, utan istället blev huvudvapnen bomber och raketer och tre automatkanoner. Med den vapenkombinationen blev flygplanet och flottiljen något av en föregångare till senare tiders attackflyg. Vilket medförde att flottiljen överfördes år 1948 till Första flygeskadern. Den 24 maj 1956 levererades de första flygplanen av A 32 Lansen, och under hösten hade flottiljens tre divisioner ombeväpnats från T 18B till A 32A. Med A 32 Lansen omorganiserades flottiljen till attackflottilj. Flottiljen blev därmed Flygvapnet första flottilj som tillfördes Lansen, men även den första attackflottiljen.
Avveckling av F 11 och F 12 kom i hög grad att både beröra och påverka F 17. Bland de första förändringarna var att flottiljens kvarvarande attackdivision upplöstes i december 1975, detta istället för att omorganisera den till jakt. Från F 11 överfördes under år 1978 en spaningsdivision. Vid F 11 hade divisionen varit beväpnad med S 35 Draken, men vid F 17 beväpnades den istället med SF 37/SH 37 Viggen. Spaningsdivisionen blev därmed först vid flottiljen med beväpnades med Viggen.
Samma år, det vill säga 1978, övertog F 17 sektoransvaret, vilket F 12 hade över sektor S2 och luftförsvarscentralen kallad Vargen. År 1981 övertogs sektoransvaret till Skånska flygflottiljen, då sektor S1 och sektor S2 slogs samman och bildade Sektor Syd, vilken övertog all luftbevakning över södra Sverige.
Som ett led av försvarsbeslutet 2000 beslutades bland annat att Skånska flygflottiljen (F 10) och Södra flygkommandot (FKS) skulle avvecklas. Den 19 mars 2015 slutlevererades JAS 39 Gripen till Flygvapnet. Detta genom att individ 39294 (JAS 39C) levererades till Blekinge flygflottilj, vilken var den sista individen av de totalt 204 beställda A/B och C/D flygplanen.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                         08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke i form av en Hkp 3
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

18 häst- och hundgravar i Regementsparken, Umeå

 Län                                            Västerbotten

Kommun (motsv)                Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I f d I 20 regementspark
GPS-angivelse:                       N63°50’10” E20°15’15”

Inventerad
Namn:                                       Torbjörn Lundkvist
Datum:                                      2019

 Ägare
Namn:                                        Umeå kommun
Adress:                                       Fritid, 901 84 Umeå
Tfnnr:                                         090-16 10 00
Mail-adress                              umea.fritid@umea.se

Vårdare
Namn:                                        Kamratföreningen Blå dragoner, Umeå skvadron
Adress:                                      c/o Peter Bergqvist, Ormbärsvägen 30, 904 35 Umeå
Telefon:                                     070-686 03 88

Övrigt
Minnesstenarna stod ursprungligen på olika ställen i närheten av K 4 kasernområde men flyttades 1966
Texter hästar: KÅL DUBBELSEGRARE I BERLIN 1936, , LYX 1907-1919, VAGABOND, PALLESCH, JETON, FAIR 1941-1953 OS-GULD 1952, TEX, FINKELMAN, TROLL 1938-1956, KONGA 1940-1955, HEIKKI (1.a i laghoppning OS 1920), SAAB 1948-1960 NORDISK MÄSTARE SVÅR FÄLTTÄVLAN OSLO 1955 RYTTARE RUSTM B ÖSTERLUND (monterad hästsko), TROT 1922-1934

Texter hundar: TRÄFF 12/10 1937, MATCH 5.SKV HUND 1907, TELL 1933-1942, ZORRO, BABIAN, TREU, CADDIE, JEPPE, RICKIE
Informationsskylt: Ja

Torbjörn Lundkvist
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över slaget vid Piteå 1809

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)                Piteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    200 m NV sydligaste änden av Gamla Pitsundsvägen
GPS-angivelse:                        N65°14’6.66″ E21°30’49.61″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2021-10-07

Historia
Affären vid Piteå, även känt som slaget vid Pitsund, är benämningen på de strider, som ägde rum vid Piteå under finska kriget den 25 augusti 1809.
Ryssarna retirerade norrut efter förlusten vid Ratan den 20 augusti 1809. Förföljande svenska förband under major von Hauswolff som anlände via havet på eftermiddagen den 25 augusti, hade i uppgift skära av och stänga inne de ryska styrkorna, genom att inta norra stranden av Piteälven vid Pitsund och förstöra bron över älven. Man skulle även uppsnappa eventuella norrifrån kommande sjötransporter. De svenska styrkorna anlände dock för sent och Hauswolff kunde konstatera att ryssarna redan fanns i stor numerär på båda sidor om Piteälven vid Pitsund. Trots detta gick han själv i en barkass i spetsen för kanonsluparna för att förstöra bron, men blev svårt sårad. Trots beskjutningen från båda stränderna pressade sig fartygscheferna kapten von Gegerfelt och löjtnant Murck framåt med sina kanonslupar. Löjtnanten Everlöf försökte i skydd av sluparna ta sig fram för att förstöra eller bränna bron men misslyckades eftersom ryssarna besatt en närbelägen höjd varifrån man med gevärseld hindrade alla försök att nå fram till bron. Man fann att en landsättning av de medföljande landtrupperna inte var möjlig och efter flera försök fick man dra sig tillbaka.
Från eskadern upptäckte man nu 13 norrifrån kommande båtar, eftersom man uppfattade dem som fientliga kanonslupar gav man sig först inte i strid med dem, men snart insåg man att de var transportbåtar. De två kanonslupar som beordrats fram att anfalla upptäckte dock att konvojen var eskorterad av två kanonbåtar och drog sig tillbaka mot fregatten Jarramas som dock gick till segels och undvek strid. Efter detta retirerade den svenska styrkan.
Sammandrabbningen tillfogade begränsade förluster på båda sidor (19 sårade och sex stupade svenskar samt 20 sårade, 13 stupade och sju tillfångatagna ryssar) och den ryska segern blev begränsad. Efter slaget plundrades Piteå av ryssarna.

 Ägare
Namn:                                        Piteå kommun, Kultur och fritidsnämnden
Adress:                                       Kyrkbrogatan 15, 941 31 PITEÅ
Tfnnr:                                         0911-696000
Mail-adress                              kommun@pitea.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
1999 restes en minnessten av granit över slaget, där de sista skotten under finska krigen föll och som var den sista krigiska drabbningen på svensk mark. 20 augusti 2009 hölls en minneshögtid vid Pitsund. Kommunalrådet Peter Roslund och kung Carl XVI Gustaf nerlade en krans vid minnesmärket. Ryske militärattachén Sergej Ilnitskij och ryske ambassadören Alexander M Kadakin lade också ned en krans vid minnesstenen. Landshövdingen Per-Ola Eriksson öppningstalade med orden: ”Med märkesåret 1809 blir vi påminda vad krig innebär. Måtte krig och hot aldrig mer få fotfäste här hos oss!”. Carl XVI Gustaf sade: ”Affären i Pitsund ska minna om krigets vedervärdigheter.”. Även kronprinsessan Victoria var närvarande.

Text på skylt av metall: HÄR FÖLL DEN 25 AUGUSTI 1809 DE SISTA SKOTTEN UNDER FINSKA KRIGET 1808-1809. FOSTERLANDETS VÄNNER RESTE DENNA STEN SOM EN MANIFESTATION FÖR VÄRLDSFREDEN 1999-08-28
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över ryttarskvadronen ur XV.kavbat beredskap i Koivumaa

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)                Övertorneå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Koivumaa fäbod, ca 8 km VNV Övertorneå kyrka längs väg 98
GPS-angivelse:                        N66°24’21.68″ E23°28’38.64″

Inventerad
Namn:                                        Jari Mäkelä
Datum:                                       2020-06-24

Historia
I 1941 års krigsorganisation skulle K 4 (Kungl. Norrlands dragonregemente) ställa upp en helt ny bataljon, XV. kavalleribataljonen, avsedd för det blivande VI. militärområdets egen fördelning, XV. fördelningen. I mitten av september 1941 mobiliserades bataljonens 1.  ryttarskvadron som tillfördes den s k Övertorneågruppen. Förläggning blev i de relativt nyuppförda baracklägren i Orjasvaara och Pirttimaa. Man underställdes chefen för I 50 med uppgift att trygga Övertorneå mot kuppföretag. I mitten av december avlöstes 1.  ryttarskvadronen av bataljonens 2. skvadron, som nu var vinterorganiserad om ryttarskvadron.
Den s k februarikrisen 1942 föranledde att kavalleribataljonen i sin helhet mobiliserades den 24. februari med transportberedskap från den 27. Chef för bataljonen blev major David Hermelin. I början av mars transporterades bataljonen till tärnaområdet, där den underställdes chefen för I 20. Stridsgruppens uppgift var att hindra fientlig trupp från att framtränga över riksgränsen mot Tärna och Dikanäs. Kavalleribataljonen grupperades som reserv i Forsmark. Uppdraget blev dock kortvarigt och redan den 22. april hemtransporterades hela bataljonen.
Från mitten av september 1943 till mitten av november var kavalleribataljonen förlagd till Övertorneå och Pirttimaa barackläger. Sista gången som bataljonen i sin helhet togs i anspråk var i slutet av juli 1944, då den deltog i evakueringen av befolkningen i Nordfinland i samband med striderna mellan finnar och tyskar. Övertorneå och Pajala var grupperingsplatserna. Bataljonen avlöstes de första dagarna i oktober för att återvända till Umeå. Såväl under 1943 som under 1944 var majoren Sven Littorin bataljonschef.

 Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Text: Under två korslagda sablar: 19 RSKV 43 och XV
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten