1918 Minnessköldar på stenblock över spanska sjukans offer 200 m V kasernerna i Västerås
Län Västmanland
Kommun (motsv) Västerås
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Ca 100 m NV korsningen Kaserngatan-Regementsgatan
GPS-angivelse: 59°36’32.24″N 16°34’24.52″E
Inventerad
Namn: Kent Edberg
Datum: 2021-04-21
Historia Spanska sjukan hade tre influensavågor. Den första vågen började i mars eller april 1918 och spreds över världen i snabb takt. Symptomen var milda, dödligheten låg och de som dog var oftast riktigt gamla eller riktigt unga. I augusti 1918 kom den våldsamma och förödande andra vågen som spreds i ovanligt hög hastighet över världen. Dödligheten var hög och drabbade främst personer i åldersgruppen 20–40 år. Kulmen nåddes på de flesta håll i oktober 1918. Pandemin mattades av kring årsskiftet, tog ny fart i en tredje våg i början av 1919. Åter drabbades åldersgruppen 20–40 år mest, även om dödstalen inte var lika höga som den andra vågens. Efter dessa tre huvudvågor förekom spridda utbrott här och var, bland annat i Sverige våren 1920. Pandemin uppträdde nästan samtidigt i Europa, Asien och Nordamerika och de speciella förhållandena under första världskriget med truppförflyttningar och stora militära anhopningar kan ha bidragit till att influensan spreds så hastigt och med stor kraft.
I Sverige, med knappt 6 miljoner människor, dog 37 573 personer under åren 1918–1920. Spanska sjukan dödade ungefär 2 procent av de diagnosticerade fallen i Sverige. Hårdast drabbat var Norrland, främst inlandet, där Jämtlands län var det län som hade högst andel döda och Arjeplogs kommun hade den största andelen döda i Sverige, cirka 3 procent av kommuninvånarna.
Vid Västmanlands regemente inträffade det första sjukdomsfallet den 10 juli 1918, en officer som förmodligen hade smittats vid en resa i Värmland. Det första dödsfallet vid regementet inträffade den 18 september och totalt dog i Västerås garnison 96 militärer under pandemin.
Ägare
Namn: Västerås stad
Adress: Stadshuset, 721 87 Västerås
Tfnnr: 021-39 00 00
Mail-adress: kontaktcenter@vasteras.se
Vårdare
Namn: Ägaren och Viksängs kulturförening.
Minnesmärket
Minnesmärket avtäcktes 21/9 1919. Vid inventeringstillfället var de fyra kopparplåtarna med namn över de avlidna soldaterna och befäl i spanska sjukan borta, med största säkerhet stulna. 21/9 2019 återinvigdes minnessten med de återfunna skyltarna.
Text: I stenen är det inhugget på ett slingrigt och svårläst sätt följande: ”ÅT MINNET AV DE SOM VID I 8 ÅR 1918 DUKADE UNDER I SPANSKA SJUKAN”
På de fyra koppartavlorna står de avlidnas namn:
SJUKVÅRDEN
PASTOR J G ÅKESSON, SYSTER EBBA MANNERSTRÅLE, SYSTER EMY NORÉN, SYSTER HILDUR KARLSSON, SYSTER ASTRID BLOMQVIST
I BATALJONEN
K H ERIKSSON, K J ANDERSSON, I E BLOMQVIST, A F SUNDELIN, A E G ERIKSSON, S H HEDBERG, E E LILJA, A M ALLÉN, O D D TYRÉN, E G JOHANSSON, E A ANDERSSON, A E ASKERLUND, EA FLINK, KV KARLSSON, JE VESTMAN, EV KRAFT, KJ JANSSON, A HAMMARSTRÖM, N L MORSK, O V THORÉN, E G JOHANSSON, G E ANDERSSON, N O VEILER, J A LARSSON, K H BERGMARK, A E VIDELL, J G JOHANSSON, F G DOMSTEDT, H V FURST, E G JOHANSSON, H F ÅHLSTRÖM, B E TOLÉN
II BATALJONEN
K A NORDQVIST, O E V FRANSSON, K H KARLSSON, O E LUNDQVIST, E V E JOHANSSON, K E PETTERSSON, K A KERLING, A ERIKSSON, A V SVENSSON, J E KARLSSON, K E KARLSSON
III BATALJONEN
K B PETTERSSON, K A SCHOTTE, K V NILSSON, K H EKMAN, K G OLAUSSON, O E LARSSON, F T JONSSON, K H JANSSON, K J TALLQVIST, A E UTTER, A SJÖBERG, E F EKSTRÖM, K A EK, I KRISTOFFERSSON, F J V ERIKSSON, A E HEDENSTRÖM, G H HUSAR, G F PERSSON, V S GÅSE, V ISAKSSON, E K OLSSON, G L PETTERSSON, J V GUSTAVSSON, A V HÖÖK
Informationsskylt: Nej
Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten