1808 Minnesplatta över landstigningen vid Varanpää i Lokalax

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Nystad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På Kivistontie, 280 m öster om Lokalax kyrka
GPS-angivelse:                      N60°40’54.65″ E21°28’13.38″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2022-05-10

Historia
Strid den 17-18 september 1808 mellan de svenska landstigningstrupperna och de ryska försvarstrupperna vid Lokalax by, Finland. Striden resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Albrekt von Lantinghausen.
Då företaget, till följd av truppernas dåliga utrustning, misslyckades, och Gustaf IV Adolf tycktes vilja kasta skulden på överbefälhavaren, nedlade von Lantingshausen sitt befäl och begärde avsked från alla sina militära tjänster. Efter statskuppen 1809 utnämndes han till överstallmästare hos drottningen och förordnades 1815 till överhovjägmästare.

Ägare
Namn:                                        Nystad
Adress:                                      Välskärintie 2 C, PL 20, 235 01 Nystad
Tfnnr:                                        +358 2 845 151
Mail-adress                              yhteispalvelu@uusikaupunki.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplattan ritad av Eero Avinen och Antti Vaalikivi sattes upp 2008.
Text: SUOMEN SOTA 1808-1809 MERELLÄ, VARANPÄÄN NIEMIN MAIHINNOUSUTAISTELU
17-18.9 1808. UUSIKAUPUNKI 2008.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1790 Minnessten över slaget vid Svensksund på Sveaborg, Helsingfors 

Land                                           Finland

Kommun (motsv)                 Helsingfors

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     150 m NO Sveaborgsmuséet
GPS-angivelse:                        N60° 8’39.05″ E24°59’11.22″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-05-12

Historia
Slaget vid Svensksund, även kallat andra slaget vid Svensksund, var ett sjöslag mellan en svensk och rysk flotta. Det ägde rum i Svensksund (finska Ruotsinsalmi, ryska Rochensalm) utanför nuvarande staden Kotka vid Finska vikens nordöstra kust den 9 juli 1790,som en del av Gustav III:s ryska krig. Det utkämpades mellan flottor som nästan helt bestod av årdrivna fartyg (galärer, schebecker, ”skärgårdsfregatter” och kanonslupar). Det blev också det sista större sjöslaget där galärer deltog. Den svenska styrkan låg i en defensiv position vid Svensksund medan den ryska styrkan försökte anfalla och med ett slag förinta den svenska skärgårdsflottan. Det anses vara Sveriges största marina seger någonsin och var en direkt orsak till att kriget kort därefter avslutades genom ett för Sverige fördelaktigt fredsfördrag. Med tanke på antalet krigsfartyg som deltog i slaget betraktas sjöslaget också vara det allra största i Östersjöns historia Efter slaget vid Hogland tog ryssarna initiativet och spänningarna i Sverige ökade. Det första slaget vid Svensksund den 24 augusti 1789 hade slutat med ett stort svenskt nederlag. Den svenska flottan hade bara några dagar innan slaget lyckats bryta sig ut ur Viborgska viken i det som senare kallats Viborgska gatloppet. Under direkt ledning av svenske kungen Gustav III hade nu man samlat skärgårdsflottan i Svensksund utanför nuvarande staden Kotka i Finland. Den 5 juli var de årdrivna fartygen i skärgårdsflottan på plats i Svensksund. Kungen ville ta upp striden igen men många officerare motsatte sig det. Överstelöjtnant Carl Olof Cronstedt som anlänt med sin pommerska eskader stöttade kungen kraftigt och utnämndes till flaggkapten. Den ryska flottan leddes av den tyske prinsen Karl av Nassau-Siegen. Striden inleddes på flyglarna. Ryssarna sökte ett avgörande på sin vänstra flygel men svenskarna gick till motanfall och lyckades till sist vid 11-tiden bryta sig igenom med svåra ryska förluster som följd. Bland annat sänktes ryssarnas flytande batteri samt flera ryska galärer. Därefter kom man även åt att beskjuta de stora ryska fartygen i mitten som nu trängdes allt närmare varandra. Den svenska vänstra flygeln var mycket stark och vid 15-tiden lyckades den kringgå fienden genom det grunda sundet mellan Kutsalö och Lehmäsaari och anfalla den ryska högern i ryggen. Nassau begick då sitt ödesdigra misstag då han beordrade sin högerflygel att möta detta anfall. Denna rörelse i den ryska högra flygeln uppfattades som en reträtt och spred sig till de övriga ryska skeppen och förorsakade omfattande oordning i leden. Den ryska centern som var invecklad i hårda strider stod nu isolerad. Samtidigt utsattes den vänstra ryska flygeln under Slissov för ett hårt angrepp av den svenska vänstra flygeln. Den ryska flottan sköts sönder och samman och vid 16-tiden började de ryska fartygen att fly. Strider pågick tills mörkret föll. Under reträtten förliste många ryska fartyg och ett stort antal strök flagg. Svenska fartyg förföljde de flyende ryska fartygen ännu nästa morgon. De ryska förlusterna var mycket omfattande och uppgick till ca 60 fartyg, en tredjedel av flottan och cirka 9 500 man varav 6000 togs till fånga. Förlusten var en katastrof för ryssarna. Sverige förlorade endast ca 700 man i döda och sårade samt sex galärer. Den svenska segern vid Svensksund förändrade radikalt det politiska läget. De avbrutna fredsförhandlingarna kunde återupptas och fred slöts med Ryssland i Värälä i Finland den 14 augusti 1790. Kort därpå kunde den obesegrade kungen återvända till Sverige såsom “fredens återställare”.

Ägare
Namn:                                     Helsingfors stad
Adress:                                    Norra Esplanaden 11-13, PB 1, 00009 Helsingfors
Tfnnr:                                      +358 9 310 1691
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                  –
Renovering (vid behov):   –

Vårdare
Namn:                                    Förvaltningsnämnden för Sveaborg
Adress:                                   Sveaborg C 90, 00190 Helsingfors
Tfnnr:                                     +358 9 295 338 300
Mail-adress                           kirjaamo@suomenlinna.fi

Övrigt
Minnesmärket restes 1933 på Sveaborg av Ehrensvärd-samfundet och Pro Helsingfors-stiftelsen. Sveaborg var bas för flottan under striden vid Svensksund på 1700-talet. Finlands sjöstridskrafter firar sin årsdag på dagen för striden vid Svensksund. Birger Brunila var arkitekt och arbetade i samma byrå som W.G. Palmqvist. Han reste mycket och verkade senare som stadsplanerare i Helsingfors. Brunila har planerat bostadshus, fabriker och minnesmärken.
Text: På framsidan under Gustaf III monogram: RUOTSINSALMI. 17 9/7 90. Svensksund
På baksidan: SVBSIDIIS LEGATI TALLBERGIANI PRO HELSINGFORS MONVMENTVM EREXIT SOCIETAS EHRENSWÄRD A.D. MCMXXXIII
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnesplattor över sjöstriderna vid Sandö och Tavastskär-Tallholm vid Karuna kyrka

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Sagu (Sauvo)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Karuna kyrka, ca 12 km SV Sagu
GPS-angivelse:                       N60°16’8.02″ E22°32’39.47″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-05-09

Historia
Om sjöstriderna vid Sandöström läser ni på registerkort 57.
Före striderna vid Sandöström skulle svenska styrkor hindra den ryska flottan från att rycka fram till Finlands västkust. Detta hade redan försökts i striderna vid Tallholm den 21 juli. Svenskarna uppförde ett kanonbatteri på ön Rövarholm i sundet mellan Sandö och fastlandet, där flottan grupperade. Ryssarna hade däremot lagt till på Kemiö och understödde sin flottstyrka med kanoner från land.

Ägare
Namn:                                        Sagu kommun
Adress:                                       Vahtistentie 5, 215 70 Sauvo
Tfnnr:                                         +358 24 744 100
Mail-adress                               sauvon.kunta@sauvo.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplattorna ritade av Eero Avinen och Antti Vaalikivi sattes upp 2008.
Text: Minnesplatta 1: SUOMEN SOTA 1808-1809 MERELLÄ (Finska kriget 1808-1809 till sjöss.) SANDÖN TAISTELU 2.8.1808 (Drabbningen vid Sandöström 2.8.1808.) SAUVON KUNTA (Sagu kommun). KARUNAN KYLÄYHDISTYS RY 2008(Karuna bygdeförening 2008)
Minnesplatta 2: SUOMEN SOTA 1808-1809 MERELLÄ (Finska kriget 1808-1809 till sjöss.) TALLHOLMEN TAISTELU 21.7.1808 (Drabbningen vid Tallholmen 21.7.1808.) SAUVON KUNTA (Sagu kommun). KARUNAN KYLÄYHDISTUS RY 2008 (Karuna bygdeförening 2008)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnesplatta över sjöstriden vid Sandö på Sandö

 Land                                          Finland

Kommun (motsv)                 Kimitoön

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     På Sandö östra sida, ca 28 km SO Åbo slott
GPS-angivelse:                        N60°13’30.68″ E22°29’56.38″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-05-09

Historia
När sjökriget 1808 pågick i den Åbo-Åländska skärgården anlände ryska förstärkningar till Åbo. Det blev ett prioriterat mål för svenskarna att försöka hindra dessa förstärkningar från att nå den ryska sjöstyrkan som redan slogs i skärgården och därmed ge ryssarna övertaget i området. En rysk kontroll över kusten skulle innebära att ryssarna kunde sända stora delar av de trupper de nu höll i södra Finland för att hindra landstigningsförsök norrut för att förstärka offensiven där. Svenskarna hade ett starkt förband vid Sandöström, där man tänkte föra ett avgörande slag. Redan den 21 juli utkämpades ett mindre slag vid Kimitosundet när svenskarna förberedde sina försvarsverk, och man hade tvingats dra sig tillbaka och innehade nu endast ett smalt försvarsområde i Sandöström mellan de båda ryska flottorna. Ytterligare ett problem var att ryssarna kontrollerade området med marktrupper, och man hade stationerat 1 000 man jägartrupper på vardera sidan om sundet och byggt upp fem kanonbatterier där, riktade mot den svenska flottan.
Klockan 3 på morgonen anföll den ryska flottan med en enhet om 11 kanonslupar och 44 kanonjollar. Sundet försvarades av överstelöjtnant Önnert Jönsson med 22 kanonslupar. På Rövarholmen mitt i den svenska linjen hade ett batteri med 4 kanoner och 60 jägarsoldater förlades till Sandön. till en början försökte ryssarna formera en linje i den smalaste delen av sundet, men tvingades på grund av korseld från de svenska kanonsluparna att bryta sina linjer, men de svenska fartygen besköts samtidigt hårt från landbatterierna, och i skydd av Kimitolandet, det de svenska öppna fartygen på grund av beskjutning från jägarsoldater inte tordes röra sig lyckades ryssarna tränga fram med flera jollar, vilka kringgick svenskarnas högra flygel och genom beskjutning av de svenska fartygen tvingade dem att svänga sin försvarslinje, vilket gav möjlighet till de ryska fartygen att breda ut sig. Ryssarnas eldgivning blev nu överlägsen och svenskarna tvingades nu att slå till reträtt. Befälhavaren Önnert Jönsson hade under striden blivit dödligt sårad, så befälet för reträtten kom att ledas av major Paul Adolf Sölfverarm. Batteriet på Rövareholmen togs med storm av besättningarna på de ryska kanonsluparna och jägarna som landsatts på Sandön drevs därifrån av de ryska jägarna där. Sölfverarm drog sig långsamt tillbaka tills han klockan 9 fick undsättning av Claes Hjelmstjerna med 6 galärer och 9 kanonslupar som anföll ryssarna. Ryssarna tordes inte ge sig längre ut än att de skyddades av sina landbatterier, men Hjelmstierna tordes å sin sida inte anfalla dem så länge de hade skydd av dessa. I stället försökte han skydda Sölfverarms reträtt och hindra att någon av sluparna föll i ryssarnas händer, många hade förlorat större delen av sina roddare.
Den svenska arméledningen hade efter mycken tvekan kort före striden äntligen insett behovet av marktrupper till stöd för Skärgårdsflottans operationer. I hemlighet hade 856 man Upplands lantvärn, 36 man finskt vargeringsmanskap med 74 man underbefäl från de pommerska regementena sänts från Åland på skutor att landsättas på Kimito. Styrkan kommenderades av överste Axel af Palén. Trupperna var huvudsakligen helt otränade och dåligt utrustade. Då man landsteg vid Skogvik på Kimitoön pågick striderna som häftigast men innan man hunnit organisera sig fick man besked om att svenska trupperna redan höll på att dra sig tillbaka. Man fick dock besked om att Buxhoevden tillsammans med generalerna Bagration och Suchtelen med flera infunnit sig från Åbo för att själva övervaka striden. De befann sig nu på Västankärrs herrgård för att fira segern med endast 50 mans skydd, och man beslutade att försöka tillfångata dem.
Man omringade byggnaden men just som man skulle rycka fram blev de upptäckta av ryssarna, som snabbt barrikaderade sig och började beskjuta de svenska trupperna. Lantvärnsmännen som aldrig deltagit i strid blev ställda inför situationen och när de ryska trupperna märkte svenskarnas tveksamhet beslutade de sig för att våga på ett djärvt utfall. Under ledning av Buxhoevden slog man sig igenom lantvärnsmännens led och trängde ned till sina båtar. De odisciplinerade svenska trupperna började i stället för att ta upp förföljelsen att plundra herrgården. Den svenska landstigningsstyrkan blev snart anfallen av en större rysk truppenhet. Under befäl av major Magnus Björnstjerna, som övertagit befälet sedan Axel af Palén sårats i striden, lyckades de dock slå sig ned till stranden efter förlust av 74 man och började inskeppa sig. På grund av oordning i samband med inskeppningen sedan båtarna börjat beskjutas av ryska kanoner gick dock två av skutorna på grund och det svenska artilleriet och 144 man ur lantvärnet fick ge sig fångna. De övriga kom undan och kunde återvända till Åland.

Ägare
Namn:                                        Kimitoöns kommun
Adress:                                       Vretavägen 19, 257 00 Kimito
Tfnnr:                                         +358 242600
Mail-adress                              kimitoon@kimitoon.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplattan ritad av Eero Avinen och Antti Vaalikivi sattes upp 2008.
Text: FINSKA KRIGET 1808-1809 TILL SJÖSS. DRABBNINGEN VID SANDÖSTRÖM 2.8.1808. KIMITO KOMMUN 2008
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnesplatta över sjöstriden vid Krampen

Land                                         Finland

Kommun (motsv)            Nådendal

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Luotojentie 1091, nära Hanga brygga, fäst på en klippa
GPS-angivelse:                          60°17’9.00″N 21°58’8.49″E

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2022-05-10

Historia

Skärgårdsstriden vid Rimito Kramp var en sjöstrid under det finska kriget 1808–1809.

Efter att de svenska styrkorna hade lidit en betydande förlust vid Lemo försökte den svenska kustflottan att återta herraväldet över Åbolands och Ålands skärgårdar. Den ryska kustflottan var vid denna tidpunkt förstärkt med svenska fartyg som tagits över vid Sveaborgs kapitulation. I juni anlände konteramiral Klas Hjelmstjerna med ytterligare svenska förstärkningar och allt var klart för ett sjökrig i skärgården som skulle pågå hela sommaren.

Överstelöjtnant Önnert Jönsson hade, efter att ha retirerat från Lemo 22 juni, anlänt till Berghamn i Åbos östra skärgård med 15 kanonslupar under det att transportflottan retirerade vidare mot Åland. 23 juni anlände Klas Hjelmstjerna med 4 galärer till platsen och 24 juni anlände ytterligare fyra kanonslupar till ön. Hjelmstjerna bestämde sig då för att anfalla en liten grupp ryska fartyg om 12 kanonslupar och 2 joller, som lagt sig i en vik mellan Rimito Kramp och Hanga Krampholme. Då den svenska eskadern 30 juni skulle passera udden vid Rimito Kramp öppnade plötsligt de ryska fartygen oväntat eld. En plötslig stark stormby i kombinationen med eldgivningen tvingade de svenska fartygen att dra sig tillbaka.

Stark motvind hindrade Hjelmsterna att åter anfalla vilket gjorde att ryssarna kunde dra sig tillbaka till Bockholms sund. Själv lade sig Hjelmsterna vid Fårskinnsholmarna i Erstafjärden där han kunde blockera inloppet till Åbo.

Ägare
Namn:               Nådendals stad
Adress:              PB 43, 211 01 Nådendal
Tfnnr:                +358 4345111
Mail-adress     kirjaamo@naantali.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:
Renovering (vid behov):

Vårdare
Namn:               Se ovan

Övrigt
Minnesplattan sattes upp 2008. Eero Avinen och Antti Vaalikivi ritade plattan.

Text: Suomen sota 1808-1809 merellä (Finska kriget 1808-1809 till sjöss)
Krampin taistelu 30.6.1808 (Slaget vid Krampen 30.6.1808)
Rymättylän kunta 2008 (Rymättylä kommun)

Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnesplatta över sjöstriden vid Bockholmssund

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Åbo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Runsalas sydligaste udde, ca 7 km SV Åbo slott
GPS-angivelse:                      N60°24’23.57″ E22° 6’29.29″

Inventerad
Namn:                                      Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2022-05-11

Historia
Sjöstriden vid Bockholmssund eller Sjöstriden vid Fårskinnsholmarna var en sjöstrid under finska kriget 4 juli 1808.
Efter striderna vid Kimito Kramp hade en Klas Hjelmstierna som befälhavare över en styrka om 19 kanonslupar och 4 galärer lagt sig vid Fårskinnsholmarna i Erstafjärden vid Åbos inlopp, där de blockerade inloppet. 4 juni anlände kung Gustav IV Adolf till platsen ombord på jakten Amadis och beordrade då att man skulle företa en rekognoscering mot den ryska skärgårds-flottan som låg vid Bockholms sund.
Redan samma eftermiddag sändes kapten Wirsén med 8 kanonslupar söder om Joroisholmen för att oupptäckt kunna närma sig ryska flottans vänstra flank. Fartygen upptäcktes dock, och hela den ryska styrkan om 22 kanonslupar och 6 jollar sändes att spärra sundet och några slupar sändes mot Wirsén. Generalmajor Konovnitzin som hade ansvar för skyddet av kuststräckan sände även 150 prickskyttar från Åbo som posterades på de sydvästra uddarna vid Runsala och Hirvisala för att skjuta besättningsmännen på de öppna sluparna om de vågade sig längre in i den smala passagen. Kungen beslutade nu att förutom ytterligare 10 kanonslupar som sänts till västra delen av Joroisholmen även 6 galärer skulle skickas fram att bilda linje till vänster om dessa.
Under beskjutning från de svenska örlogsfartygen drog sig de ryska fartygen tillbaka in bakom de landbatterier man uppfört – två på Runsala, ett på Bockholmen och ett på Hirvisalo. På grund av nattmörkret och skyddet från de ryska batterierna tvingades dock svenskarna att avbryta anfallet. Halv tolv på natten upphörde striderna. Svenskarna hade då förlorat 12 man, ryssarna 25 man, och flera fartyg på båda sidor fått större eller mindre skador.

 Ägare
Namn:                                      Åbo stad
Adress:                                      PO 355, FIN 201 01 Åbo
Tfnnr:                                        (02) 330 000
Mail-adress                              turun.kaupunki@turku.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplattan sattes upp 2008. Eero Avinen och Antti Vaalikivi ritade plattan.
Text: SUOMEN SOTA MERELLÄ1808-1809, FINSKA KRIGET 1808-1809 TILL SJÖSS
PUKINSAARIN TAISTELU, SLAGET VID BOCKHOLMSSUNDET 4.7 1808
TUTUN KAUPUNKI, ÅBO STAD 2008
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnestavla över svenska frivilliga i Estlands frihetskrig 1918 i Tori

Land                                         Estland

Kommun (motsv)               Pärnu

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Pärnu mantee 1, 868 01 Tori
GPS-angivelse:                      N58°28’58” E24°48’50”

Inventerad
Namn:                                       Jörgen Westerlund
Datum:                                      2022-04-23

Historia
Efter frihetskriget 1918-1920 tilldelades 25 svenskar Frihetskorset för sina insatser till stöd för Estland under Frihetskriget. Kung Gustaf V var en av de medaljerade. Samtliga 25 tilldelades Frihetskorset i tre olika valörer och grader.
Kyrkan i Tori är den plats där minnesmärket över de som medaljerade finns. Kyrkan totalförstördes under den Sovjetiska ockupationen och återställandet påbörjades 1989 och ändrade 2002 namn till “Eesti sõjameeste mälestuskirik”, Estonian Soldiers’ Memorial Church.

Ägare
Namn:                                        Estniska evangelisk-lutherska kyrkan
Adress:                                      Biskopshuset på Domberget i Tallin
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnestavlan av mässing invigdes 2022-04-23 av ambassadör H.E. Ingrid Tersman och Estlands försvarsminister Kalle Laanet.
Kyrkan i Tori är en Veterankyrka där minnesmärken över stupade och hedrade finns monterade på väggarna och där det årligen genomförs en särskild minneshögtid till minnet av Estlands veteraner på veterandagen den 23 april.
Text: Se bild ovan
Informationsskylt: Nej

Jörgen Westerlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1901 Minnessten över Dalregementets Gagnefs kompani vid kyrkan i Gagnef

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)               Gagnef

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Väg 70 mellan Borlänge och Leksand, vid Gagnefs kyrka nära älven strax SV om järnvägsstationen i Gagnef. Stenen står strax Ö om kyrkan.
GPS-angivelse:                         60°35’22.93″N 15° 3’39.20″E

Inventerad
Namn:                                          Olle och Eva Strid
Datum:                                         2021-05-16

Historia
Dalregementet härstammar från de dalafänikor som uppsattes 1542. År 1612 åtog sig provinsen Dalarna att årligen hålla 900 man till kungens tjänst mot att slippa utskrivning. Dessa samman­slogs 1617 med andra förband till Upplands storregemente i Uppland, Västmanland och Dalarna. När kungen på grund av truppens dåliga tillstånd ville göra ny utskrivning åtog sig dalkarlarna 1621 att ständigt hålla 1 400 man utom befäl. Åren 1623–1628 delades landsregementet upp i tre landskapsregementen, varvid Dalregementet bildades 1625. Senare överflyttades 200 num­mer till Västmanlands regemente där de huvudsakligen ingick i Bergs kompani.
Gagnefs kompani sattes upp 1696. Kompaniets symbol var ett ”Y” vilket symbolisera Väster-och Österdalälven som flyter samman och bildar Dalälven i Djurås i Gagnefs socken. Samma symbol återfinns idag också i Gagnefs kommunvapen.
På stenen nämnda kaptensboställe för Gagnef kompani, Österby i Stora Tuna, återfinns idag ca 2 km NO Stora Tuna kyrka, längs Tunaån.

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Övrigt Minnesmärket av oslipad granit och restes 1962. Över texten (se nedan) på ste­nens åtsida är Dalarnas landskapsvapen inhugget. Vapnet är förgyllt, medan texten i öv­rigt är i en röd nyans, även på frånsidan.
Text: På den åt NV vända sidan är inristat och imålat med brun färg: Dalarnas landskapsvapen.
Text: Under landskapsvapnet på åtsidan: GAGNEFS KOMPANI 1625 – 1901. KYRKVALLEN VAR SAMLINGSPLATS NÄR SOLDATER FRÅN BYGDEN DROGO ÅSTAD FÖR ATT FULLGÖRA DEN URGAMLA PLIKTEN ATT VÄRNA FRIHETEN. Under denna text Gagnef kompanis vapenbild. Därunder följer denna text: VANDRINGEN TILL MINNENA GÖR DEN NYA DAGEN MÄKTIGARE OCH RIKARE.
Text på frånsidan: GAGNEFS KOMPANI ROTERADES MED 64 SOLDATER FRÅN GAGNEF – MOCKFJÄRD, 14 FRÅN ÅHL, 72 FRÅN OVANBRODELEN AV ST. TUNA. KAPTENSBOSTÄLLET VAR I ÖSTERBY ST. TUNA. STENEN RESTES 1962
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Dalregementets lägerplats på Rommehed i Stora Tuna

Län                                             Dalarna
Kommun (motsv)                Borlänge kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Väg 70, ca 6 km S Borlänge centrum, 2 km SV Stora Tuna kyrka.
GPS-angivelse:                         60°26’02.7″N 15°30’02.1″E 

Inventerad
Namn:                                           Olle och Eva Strid
Datum:                                          2021-05-16 och november 2021

Historia
Rommehed var Kungl Dalregementets mötes- och lägerplats mellan åren 1796 – 1908. Regemen­tets expedition fanns under den tiden i Falun. Under åren 1908 – 1909 flyttade regementet in i de då nybyggda kasernerna i Falun. Försvaret behöll dock lägerområdet till 1988, det användes till exempel under beredskapstiden, vid repetitionsutbildningar samt vid annan tillfällig verksamhet.

Lägerplatsen anses vara den bäst bevarade i landet med ett trettiofemtal byggnader som minner om den indelta arméns förutsättningar att förbereda sig för krigstjänst. Många av byggnaderna är försedda med informativa skyltar om respektive byggnads funktion under lägertiden. Idag är lägret ett byggnadsminne sedan 1991 i en vacker parkmiljö.
I en av byggnaderna har också Dalregementets museum en utställning som spänner över sexhundra år. Den börjar med allmogeupproren på 1400-talet till den krigande karolinen, bonden och hans hustru, soldater och officerare i ett sprudlande lägerliv på Rommehed.
Söder om själva lägerområdet ligger det gamla exercisfältet, idag ett naturreservat sedan 1977, ca 6 hektar stort. Reservatet, som utgör en del av Badelundaåsen, består av en stäppliknande ve­getation på den sandiga jorden och har bildats genom mångårigt slitage av exercerande soldater i stora förband. Bild (från Dalregementets museer samlingar) visar exercisfältet, även kallat ”blaggarnsbyn”, vid regementsmötet 1878. Blaggarn var ett grovt linnetyg av sämre råvaror som användes främst till tältväv, lakan och madrassvar med mera.

Ägare
Namn:                                            Privat fastighetsägare
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av sten restes förmodligen i anslutning till att regementet lämnade lägret under 1908. Stenens åtsida är över den förgyllda texten försedd med regementets förbandstecken i form av förbandsknapp m/1754, också förgylld. Minnesmärket är omgivet av en liten, låg sten­mur.
I anslutning till minnesmärket finns också en majstång, omgiven av vitmålade kompaniståndare, var och en försedd med skylt med namnet på ett utbildningskompani. (Husby, Leksand, Gagnef, Gustafs, Äppelbo, Orsa, Mora och Rättvik.). Det är okänt när just denna majstång och ståndare restes, dock har själva platsen även före flytten till Falun varit platsen för en majstång.
Text: KUNGLIGA DALREGEMENTET 1796 – 1908
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över landstormens mobilisering 1914

 Län                                            Västra Götaland

Kommun (motsv)               Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På Smithska uddens parkeringsplats SV Frösunda torg
GPS-angivelse:                       N57°36’51.64″ E11°53’30.83″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2022-07-02

Historia
Det första officiella förslaget om en landstorm i Sverige lades fram som en proposition vid 1865 års riksdag, enligt vilken den skulle omfatta alla vapenföra män mellan 20 och 50 år, som inte tillhörde armén eller beväringen. Det dröjde dock till 1885 års härordning innan en landstorm inrättades och den bestod då av åldersklasserna 33–40 år. Därefter ändrades åldersspannet vid flera tillfällen och fram till 1942 när landstormen avskaffades.
Landstormen som bl a. skulle trygga fälthärens mobilisering och bevaka gränser och kuster, mobiliserades vid första världskrigets utbrott 1914. Trupperna hemförlovades sedan deras uppgifter hade övertagits av arméns linjeförband.

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Övrigt
Minnesmärke av granit i form av en runsten.
Text: LANDSTORMENS MOBILISERING 1914. På baksidan 3.komp
Informationsskylt: Nej

Erik Pousar
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten