Minnessten över svenska arméns samling i Göritz 1631 och 1813

Land                                              Tyskland

Kommun (motsv)                   Stadt Coswig Anhalt

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning.                       Från kyrkan i Göritz ta vägen i rakt västlig riktning mot Serno. Efter ca 1 kilometer finns en skylt ”Swedenstein” som visar på en gräsbevuxen väg in till höger. Följ den i 300 meter till korset
GPS-angivelse:                        N52° 0’3.50″ E12°27’43.17″

Inventerad
Namn:                                          Alf Sandqvist och Lene Doverholm
Datum:                                         2022-07-07

Historia
Detta är platsen där Gustav II Adolf före slaget vid Breitenfeld 1631 samlade sina trupper innan han gick över Elbe. Även kronprins Karl Johan samlade sin armé på denna plats före det stora slaget vid Leipzig 1813. Till minne av dessa båda händelser restes den 2 september 1840, på tyskt protestantiskt initiativ, ett kors i närheten av Göritz/Coswig. Än idag hålls årliga friluftsgudstjänster vid stenen,

Ägare
Namn:                                        Coswig Zieko regionala förs
Adress:                                       Slosstrase 58, 06869 Coswig Anhalt
Tfnnr:                                         –
Mail-adress                               pfarramt-coswig@kircheanhalt.de

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Monumentet består av ett kors, med upphängt draperi över armarna, stående på en fyrkantig stenfot.
Text på en tavla på stenfoten: HIER STANDEN MIT IHREN HEEREN GUSTAV II ADOLF 1631 UND KARL XIV JOHAN 1813”
Framför foten ligger en kullrig sten kallad ”Schwedenstein”, med en hästskolik fördjupning, enligt sägnen intrampad av Konung Gustaf II Adolfs häst Streiff.
Kyrkan i Göritz har fått sitt namn efter den 1632 vid Lützen stupade svenske kungen som 1631 hade sin armé förlagd i området.
Originalskylten från det 1840 uppsatta minnesmärket förvaras numera i kyrkans vapenrum. Kyrkan är tyvärr numera stängd.

Alf Sandqvist
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över omkomna soldater 1944 i Kattilasaari

Län                                           Norrbotten

Kommun (motsv)              Haparanda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid bron över Keräsjoki, 400 m ONO byn Kattilasaari, 1 mil NV Haparanda
GPS-angivelse:                       N65°56’56.06″ E23°48’20.91″

Inventerad
Namn:                                       Niklas Hemphälä
Datum:                                      2022-06-24

Historia
Vid beredskapstjänstgöring under andra världskriget omkom två män från Hälsinge regemente i östra Norrbotten. En okontrollerad sprängning inträffade vid landsvägsbron i Kattilasaari, en mil NV Haparanda. Furiren Helge Pettersson från By i Dalarna och värnpliktige bilföraren Rune Hedström från Årsunda omkom. Värnpliktige Åke Klang från Sandarne skadades. De omkomna fördes till hemorterna och jordfästes i närvaro av hedersvakter från de kompanier de tillhört.

 Ägare
Namn:                                       Kattilasaari hembygdsförening
Adress:                                      Murargränd 4, 953 34 Haparanda
Tfnnr:                                        0922-102 74
Mail-adress                              –

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     Rensning av närområdet
Renovering (vid behov):      Texten behöver förbättras

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1995 av Nedre Tornedalens hembygdsförening som också tog initiativet att resa minnesmärket.  Stenen avtäcktes den15-16 juli i samband med nybildandet av Kattilasaari hembygdsförening. Chefen I 14 avtäckte minnesmärket i närvaro av försvars-områdesbefälhavaren överste Per Mohlin.
Text: HÄR FÖROLYCKADES 2 UNGA SOLDATER TILLHÖRANDE I 14 DEN 16 APRIL 1944
FURIR HELGE PETTERSSON ÅSHEM NORRBYN
VPL RUNE HEDSTRÖM KILEN ÅRSUNDA
HEMBYGDSFÖRENINGEN RESTE DENNA STEN 1995 TILL MINNE ÖVER DESSA OFFER I FREDENS TJÄNST
Informationsskylt: Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1960 Minnestavla över Upplands regementes fältslag i Uppsala inne i en kasern 

Län                                           Uppsala
Kommun (motsv)             Uppsala

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:              I trapphuset på fd kanslihuset
GPS-angivelse:                 59°50’27.22″N 17°38’54.11″E

Inventerad
Namn:                                 Ej inventerat
Datum:

Historia
Upplands regemente uppsattes 1626 och leder sitt ursprung till Upplandsfänikan från 1557. År 1617 organiserades de små enheterna till  Upplands storregemente, som år 1623 splittrades i tre regementen där ett var Upplands regemente. Dess soldater rekryterades från landskapet Uppland, eller snarast från Uppsala och Stockholms län. Regementet var ett av de ursprungliga 20 infanteriregementen som nämns i Sveriges grundlag av 1634.
Regementet deltog i försvaret av Stralsund 1628 men återfördes därefter 1629 till Sverige. År 1630 mobiliserades regementet på nytt och följde Gustaf II Adolf på tåget genom södra Tyskland och deltog i striderna vid Lech, Nürnberg och Lützen.
Nästa gång regementet deltog i strid var under Karl X Gustafs polska krig. Man marscherade över Thorn som intog vidare över Sandomir och Jaroslow till Warszawa, där regementet deltog i tredagarsslaget 18-29 juli 1658. Upplands regemente deltog även i stormningarna av Itzehoe 6 augusti och Fredriksodde 24 oktober. I den senare stormningen gick upplänningarna i en av de främsta anfallskolonnerna, och efter striden fanns endast 342 upplänningar vara i stridbart skick. Efter en längre viloperiod deltog regementet i tåget över Bält.
Vid utbrottet av Stora nordiska kriget deltog Upplands regemente i landstigningen på Själland. Det sändes därefter hem, men utskeppades i april 1701 från Stockholm till Reval, och deltog i övergången av Düna . I  slaget vid Kliszow stod Upplands regemente i främsta linjen. Regementet deltog därefter i belägringen av Thorn 1703 och 1706 och vid inmarschen i Sachsen. I slaget vid Holowczyn tillhörde Upplands regemente bakre träffen men insattes på grund av stridens utveckling efter övergången i främsta linjen. Slaget vid Poltava drabbade regementet hårt. Av regementets då 600 man återstod endast 70 efter slaget, övriga var stupade eller tillfångatagna.
Ett nytt regemente måste snabbt sättas upp, och redan ett halvår efter slaget befann sig det nyuppsatta Upplands regemente i Växjö och deltog 28 februari 1710 i slaget vid Helsingborg. 1718 drog Upplands regemente åter i fält, denna gång mot Norge i södra armén och deltog i belägringen av Fredrikshald. Efter kungens död återgick regementet till trakten av Uppsala i januari 1719 och förlades på roten. I maj 1719 sammankallades regementet på nytt, för att försvara Stockholm mot ett väntat ryskt anfall. Något sådant kom dock inte, och regementet undslapp vidare strider.
År 1788 fördes regementet på nytt i fält. Upplands regemente deltog bland annat i slaget vid Svensksund 24 augusti 1789 där 8 officerare och 400 man stupade, sårades eller togs till fånga. Regementet deltog även i slaget vid Svensksund 7 juli 1790, varvid ett fyrtiotal av regementets soldater erhöll tapperhetsmedalj.
Den 28 augusti 1808 landsteg regementet i Christinestad och deltog redan dagen därpå i striderna vid Lappfjärd. Man deltog därefter i slaget vid Oravais där Upplands regemente deltog i Adlercreutz inledande anfall och senare täckte reträtten från slagfältet.
År 1813 överfördes regementet på nytt fulltaligt till Pommern och deltog i Karl Johans fälttåg. Efter fredsslutet i Kiel fick trupperna återvända till Sverige, varifrån de snart beordrades att delta i anfallet mot Norge.
Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades att regementet skulle avvecklas.

Ägare
Namn:                 Hemsö fastighets AB
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:
Renovering (vid behov):

Vårdare
Namn:                                       Ledningsregementets Veterankår/Traditionsutskottet
Mail-adress:                            ledr-officerskaren@mil.se

Övrigt 

Text: Under regementets vapen: De förnämsta av drabbningar i vilka Kungl Upplands regemente deltagit.
Därefter följer namnen på 51 slag.

Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808-09 Minnessten över soldaten Zakarias Bång (Sven Duva) i Lycksele

 Län                                            Västerbotten

Kommun (motsv)                 Lycksele

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     100 m NNV korsningen Bångvägen – Järnvägsgatan
GPS-angivelse:                        N64°35’46.71″ E18°40’11.64″

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2022-05-28

Historia
Johan Zacharias Bång, född 19 april 1782 i Umeå, död 12 april 1845 i Vilhelmina, var en svensk militär, mottagare av medaljen För tapperhet i fält samt skomakare.
Mycket lite är känt om Bång, men det hävdas att han är förebilden till Runebergs Sven Dufva. Bång ingick i Savolaxbrigaden under general Johan August Sandels och han stred bl.a. i slaget vid Virta bro den 27 oktober 1808.
Vid slaget så ingick soldaten 100 Bång i Korsholms (Mustasaari) kompani, Österbottens regemente. Vid slaget hade ryssarna, som var fyra gånger fler än svenskarna, under furst Michail Petrovitj Dolgorukov gått till anfall mot den av svenskarna befästa stranden på andra sidan Virta å. Striden var hård och svenskarna trycktes sakta tillbaka, men tack vare ett nytt anfall som sattes in, kunde svenskarna på nytt avancera.
Det var under denna del av striden som Bång, tillsammans med sina kamrater, kastade sig in i striden på bron. Hans bajonett räckte inte till så hans slogs med kolven på geväret tills det gick sönder. Efter en stund föll han medvetslös ner på bron och hämtades då slaget var vunnet och togs till ett fältsjukhus i Vieremä. Han hade då fått mer än 10 bajonettstick. Till skillnad från Dufva överlevde Bång slaget och fick medaljen För tapperhet i fält. Han blev sedan tagen som krigsfånge, men överlevde även det.
Efter kriget blev han nybyggare och skomakare i Lycksele. Han gifte sig 1815 med Anna Margareta Baudin, skräddardotter från Öjebyn, Piteå landsförsamling. 1828 blev han tvingad att lämna Lycksele och slog sig ner som skomakare i Vilhelmina där han dog i relativ fattigdom, märkt av alkoholmissbruk, 1845. Han begravdes på Vilhelmina kyrkogård.

Ägare
Namn:                                        Lycksele kommun
Adress:                                      921 81 Lyckselel
Tfnnr:                                        0950-16600
Mail-adress                              kommun@lycksele.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Minnesstenen avtäcktes under midsommarhelgen 1909, skänkt av f d generallöjtnant Gösta Sandels, son till fältmarskalk Johan August Sandels.
Text: SOLDATEN VID MUSTASAARI KOMPANI, Z BÅNG FÖREBILDEN TILL RUNEBERGS SVEN DUFVA BRÖT HÄR BYGD EFTER KRIGETS SLUT
Längre ner står: VIRTA BRO 18 27/10 08
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2020 Veteranminnesmärke i parken Hantverkargatan/Djupövägen i Sollefteå

 Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Sollefteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Parken Hantverkargatan/  Djupövägen vid Ångermanälven
GPS-angivelse:                       N63°10’4.23″  E17°16’31.54″

Inventerad
Namn:                                       Anders Kihl
Datum:                                      2022-06-01

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Sollefteå kommun
Adress:                                       Djupåvägen 3, 881 80 SOLLEFTEÅ
Tfnnr:                                         0620-682000
Mail-adress                               kommun@solleftea.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Avtäckningen av minnesstenen skedde 29 maj 2020 i samband med återträff för BA11 som sattes upp 1998-99 av NB21 för tjänst inom SFOR i Bosnien, Tuzla området. Veteranerna i Ångermanland och Sollefteå kommun har tillsammans utformat minnessten och valt plats.
Text under tre kronor: HEDRA SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN. MINNS DE STUPADEDE VETERANER
Informationsskylt Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1893 Minnessten över norrländskt artilleri vid Borgsjö skans, Ånge

Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Ånge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    100 m NNO Borgsjö kyrka
GPS-angivelse:                        N62°32’27.30″ E15°54’23.38″

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2022-05-30

Historia
I början av 1600-talet tillhörde Jämtland och Härjedalen ännu Danmark-Norge. Under bland annat Baltzar-fejden 1611-12 gjorde danskarna plundringsräder mot byarna Haversjö och Borgsjö. Vid denna tid anlades Borgsjö skans till skydd för befolkningen. Borgsjö skans bestod troligen från början av ett löpgravssystem från Borgsjöns sanka stränder upp till foten av Bergåsen. Innanför för vallanläggningen låg Borgsjö medeltidskyrka och Borgsjöbyn som då bestod av sex gårdar. Försvarsanläggningen var bemannad fram till 1679 för att hålla gränsen mot Jämtland och Norge. Idag återstår ett par 100 m meter av löpgravarna med förgreningar som sträcker sig från församlingshemmet till gamla vägen.
1644 kommer artilleriet till Jämtland i samband med erövringen av landskapet. Den 20 mars 1644 sköts svensk lösen på Frösö skans av artilleribatteriet under befäl av styckjunkaren Anders Warg. Norrlands artilleri skulle komma att kvarstå på skansar i Jämtland till 1815. Under

 Ägare
Namn:                                        Ånge kommun
Adress:                                       841 81 ÅNGE
Tfnnr:                                         0690-250100
Mail-adress                              ange@ange.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesstenen avtäcktes 1993 i samband med Norrlands artilleriregementes 100-årsjubileum. Bredvid stenen är en 10,5 cm haubits m/40 uppställd.
Text: I BORGSJÖ SKANS INGICK NORRLÄNDSKT ARTILLERI FRÅN FRÖSÖN. KUNGL. NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTE ORGANISERADES 1893
Informationsskylt: Ja

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2020 Veteranminnesmärke i Tivoliparken, Kristianstad

Län                                            Kristianstad (Skåne län)

Kommun (motsv)              Kristianstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Nära gamla flickskolan i södra delen av Tivoliparken
GPS-angivelse:                     N56° 1’33.20″ E14° 9’15.48″

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2022-07-03

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Kristianstad kommun
Adress:                                       Rådhuset, Västra Storgatan 12, 291 80 Kristianstad
Tfnnr:                                         044-13 50 00
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Ett vårdträd med en plakett invigdes 2020-05-29 (Veterandagen). Ett minnesmärke av blankpolerat svart granit huggen av Glimmasten AB avtäcktes på två år senare
Platsen har valts och utvecklats av en arbetsgrupp bestående av bland andra kommunfullmäktiges ordförande Mats Sander, stadsträdgårdsmästare Martin Hadmyr, samt av representanter från Fredsbaskrarna Skåne.
Text på framsidan under lilla riksvapnet: I FREDENS TJÄNST – ALLA GAV NÅGOT – NÅGRA GAV ALLT
Text på frånsidan: under FN-emblemet: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN, MINNS DE STUPADE
Text på ena sidan: RAISED IN HONOUR OF SWEDISH NATIONALS WHO SERVED AS UN PEACEKEEPERS IN UN PEACEKEEPING MISSIONS
AUTHORIZED AND BUILT BY SWEDISH VETERANS ORGANISATIONS AND THE MUNICIPALITY OF KRISTIANSTAD
Text på andra sidan: En förteckning över de föreningar, organisationer och enskilda som bidragit till projektet
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2005 Minnesmärken över Södermanlands regementes och Göta Livgardes verksamhet på Utö

 Län                                            Uppsala

Kommun (motsv)                Haninge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Längs den allmänna vägen intill skjutfältets lägerområde
GPS-angivelse:                        N58°56’31.9” E18°14’31.4”

Inventerad
Namn:                                        Götagardesföreningen
Datum:                                       2019-08-30

Historia
Skjutfältet anlades på grund av avsaknad av skjutfält i dimension för övning och stridsskjutning med stridsvagnar för Göta livgarde (P 1) och Södermanlands regemente (P 10) i Mälardalen. Skjutfältet ersatte en mindre skjutplats på Tosterön i Mälaren, vilken endast erbjöd skjutning med stillastående stridsvagnar. Åren 1944–1957 samt 1978–2005 förvaltades och administrerades skjutfältet av Södermanlands regemente, åren 1957–1978 förvaltades skjutfältet av Göta livgarde och från 2006 av Amfibieregementet (Amf 1).
Skjutfältet användes åren 1944–2005 för stridsskjutning med stridsvagn i kompaniförband i rörelse med all slags ammunition. Något som inte varit dimensionerat på andra skjutfält i Mälardalen. Från 2006 används skjutfältet främst av förband från Haninge garnison till markstridsövningar.
Utö läger eller Ryssnäset ligger i skjutfältets norra del och utgör skjutfältets lägerområde. Lägret utgörs av en skjutfältsexpedition, skolhus, bibliotek, museum, förläggningsbyggnader, förråds- och verkstadsområde samt en militärrestaurang. År 1944 började lägret uppföras, då tre manskapsbaracker uppfördes, där varje barack rymde 120 soldater. I lägrets mitt ligger en militärrestaurang och i östra delen ligger ett förråds- och verkstadsområde. Strax nordost om lägret ligger en 200 meters skjutbana.

Ägare
Namn:                                        Amfibieregementet
Adress:                                       Amfibieregementet, 130 61 Hårsfjärden
Tfnnr:                                         010-823 30 00
Mail-adress                               exp-amf1@mil.se

Vårdare
Namn:                                         Ägaren

Övrigt
Det finns en minnessten över Södermanlands regemente och en minnestavla över Göta Livgarde (sattes upp 2018)
Text minnessten: UTÖ PANSARSKJUTFÄLT. ÖVNINGSPLATS FÖR KUNGLIG SÖDERMANLANDS REGEMENTE ÅREN 1944-2005
Text minnestavla: KUNGL. GÖTA LIVGARDE UTBILDADE HÄR PANSARSOLDATER 1945-1980
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1941 Minnesmärke över Hårsfjärdenolyckan på Märsgarn

 Län                                              Stockholm

Kommun (motsv)                 Haninge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Längs vägen 200 m VSV kajen, Märsgarn
GPS-angivelse:                        N59° 3’29.23″ E18° 8’56.97″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström och Thomas Eckered
Datum:                                       2022-06-12

Historia
Under andra världskriget inträffade ett antal olyckshändelser för vilka det inte alltid var lätt att klargöra om det var sabotageverksamhet som varit orsaken. Den 17 september 1941 inträffade katastrofen i Horsfjärden, den svenska flottans största förlust under beredskapsåren. Delar av Kustflottan befann sig på Horsfjärden varav pansarskeppen Sverige, Drottning Victoria och Tapperheten låg till ankars. En grupp flygplan från F 2 Hägernäs utförde anfallsövningar mot dessa fartyg. Anfallen insattes på låg höjd österifrån över ön Märsgarn, där jagarna Klas Uggla, Klas Horn och Göteborg låg förtöjda. Den fjärde jagaren i divisionen, Stockholm, befann sig under gång på Mysingen med avsikt att förtöja utanpå Göteborg, där man höll på med utbildning vid de aktra torpedtuberna.
Plötsligt inträffade en kraftig explosion akterut på Göteborg, omedelbart följd av en likadan på Klas Horn som låg närmast. Det var med all säkerhet de stridsladdade torpederna som exploderat. En häftig brand utbröt och brinnande olja rann ut på vattnet, vilket gjorde det omöjligt att bogsera undan de skadade fartygen för att rädda Klas Uggla som låg innerst. De två skadade fartygen bröts itu och sjönk inom en kvart. De osäkrade sjunkbomberna trasade sönder akterskeppen. Även Klas Uggla sjönk efter en timme som en följd av den brinnande oljan. Vid olyckan omkom 33 man. Jagarna Göteborg och Klas Horn bärgades och reparerades och var åter i tjänst hösten 1943. Klas Uggla bärgades men utrangerades på grund av alltför stora skador.
Det har aldrig blivit utrett vad eller vem som orsakade explosionen. Fältkrigsrätten avgav utslaget att sabotage var det troligaste, men att ingen sabotör kunnat anträffas och lagföras. De allierade (till exempel genom Malcolm Munthes engelska grupp eller den kommunistiska Wollweber-organisationen) hade störst intresse av att försvaga den svenska flottan, som eskorterade tyska malmtransporter genom svenska vatten.
Försvarsmaktens sekretessbelagda dokument om olyckan skulle ha släppts förra året men sekretessen har förlängts ytterligare 25 år.

 Ägare
Namn:                                        Amfibieregementet (Vaxholms kommun marken)
Adress                                        Berga, 130 61 Hårsfjärden
Tfnnr:                                         010-823 30 00

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Stenen som redan före olyckan fanns på platsen försågs med namnen på de förolyckade och avtäcktes den 19 september 1942 i närvaro av ÖB och ett stort antal anhöriga.
Text:  TILL MINNE AV DE FLOTTANS MÄN SOM DEN 17 SEPTEMBER 1941 PÅ 1.JAGARDIVIDIONEN HÄR INVID LJÖTO DÖDEN
Jagaren Göteborg  LÖJTNANT P. A. HORWITZ,FLAGGMASK H. L. OLSSON, FLAGGSTYRM I. R. DANNHED, FÖRRÅDSKNST 2 GR E. G. REDHOLM, FLK 1 MK 694 E. A. HÄRSTEDT, FLK 1MK B22 213/33 G. T. LEONARDSSON, HBM 1YK 390  S. O. J. FRIDOLFSSON, HBM 1YK 3 A. S. LINDROS, F 1YK 57 G. A. V. OLSSON, F 3MK 104 FRÖJD, 2KL SJ 1 MK 63 B A. E. BERNTSSON, VPL 1 BEVK 179 8/40 A A. L. HAGELTORN, VPL 1 BEVK 216/40 F. A. E. OLSSON
Jagaren Klas Horn
FLAGGARTILLERISTYRMAN C. G. BERGSTRÖM, FLAGGMASKINIST O. F. BERGSTRÖM, SKEPPSMASKINIST 2 GR H. K. KRISTOFFERSSON, FURIR K. E. HEDBERG, FURIR T. E. NILSSON, FURIR B.J. SETTERVALL, 2 KL SJÖMAN S. H. HANSSON, 3 KL SJÖMAN B. E. NORRMAN 2 KL SJÖMAN S. A. RYDH, 2 KL SJÖMAN G. H. C. SJÖÖ, VPL K. V. F. WAHLSTRÖM, VPL G. B. NILSSON, VPL J. V. JONSSON, VPL K. Å. R JOHANSSON, VPL G. A. SANDELL
Jagaren Klas Uggla
S KEPPSMASKINIST 2 GR S. G. BLOMQVIST, FLAGGKORPRAL O. A. FORSMARK, FURIR O. G. SVENSSON, 2 KL SJÖMAN P. O. H. HJULIN, VPL E. A. JANSSON
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnesmärke över landstigningen vid Helsinge, Tövsala

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Tövsala (Taivassalo)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   10 km NV korsningen väg 196 och 192
GPS-angivelse:                      N60°36’21.64″ E21°26’12.99″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2022-05-10

Historia
Landstigningen vid Helsinge ägde rum mellan 26 och 28 september 1808 under Finska kriget mellan Sverige och Ryssland, och som var en del av striderna i Åbo skärgård. Gustav IV Adolf planerade en stor landstigning vid Åbo, med en armé på 8 000 man. På grund av svåra väderförhållanden tvingades överste Anders Fredrik Skjöldebrands styrka att återvända till Sverige. Den andra styrkan på 3 400 man under befäl av överstelöjtnant Gustaf Olof Lagerbring landsteg vid byn Helsinge i Tövsala, men fick efter tre dagars strider dra sig tillbaka till Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Tövsala kommun
Adress:                                      Keskustie 9, 233 10 Taivassalo
Tfnnr:                                        +358 2 840 2000
Mail-adress                              –

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke över landstigningen i Helsinge uppsatt år 2008 av Tövsala kommun
Konstnärer Eero Avinen och Antti Vaalikivi
Text: SUOMEN SOTA 1808-1809 MERELLÄ, HELSINGIN KYLÄN MAIHINNOUSUTAISTELU
26.-28.9.1808. TAIVASSALON KUNTA 2008
Informationsskylt Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten