Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr N07

1901 Minnessten över Hallands bataljons övningsplats Skedala hed

Län                                            Halland

Kommun (motsv)               Halmstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Kappgatan 46 Skedalahed
GPS-angivelse:                     56°41’3.56″N 12°56’17.19″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2017-06-17

Historia
Hallands bataljon sattes upp den 14 maj 1813 under namnet Hallands läns första infanteribataljon. Åren 1813–1835 var bataljon delvis underställd Älvsborgs regemente (I 15). Den 30 oktober 1818 antog bataljonen namnet Hallands infanteribataljon. År 1835 avskildes bataljonen från Älvsborgs regemente (I 15), och bildade ett självständigt förband. Den 1 januari 1887 antogs namnet Hallands bataljon.
År 1857 började Skedala Hed att användas som samlings-, läger- och övningsplats för Hallands bataljon (I 28). Det byggdes manskapsbaracker, officerspaviljong, underofficerspaviljong och officersmäss.
Den 31 december 1901 avvecklades bataljonen som ett självständigt förband, och från den 1 januari 1902 sammanslogs den med Värmlands fältjägarkår (I 26) och bildade Vaxholms grenadjärregemente (I 26).
Övningsfältet Skedala hed övertogs av Hallands regemente (I 16). Fältet avvecklades 1998.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                        08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Luftvärnsregementet (Lv 6)
Adress:                                      Göteborgsvägen 302 30 Halmstad
Telefon:                                     035-266 20 00
Mail-adress:                             exp-lv6@mil.se

Övrigt
Minnesmärke av  rest (uppsatt) 1959 i närvaro av bl a regementschefen, överste Arne Mohlin. Stenen flyttades till sin nuvarande plats 2000 efter att tidigare ha stått på det öppna området i söder.
Text:  HÄR VAPENÖVADES HALLANDS BATALJON ÅREN
1857 – 1901
KUNGL HALLANDS REGEMENTE RESTE MINNESSTENEN 1959
Informationsskylt:  Ja

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr N12

1961 Minnessten över omkomna vid Hallands flygflottilj på FMTS område

Län                                            Halland

Kommun (motsv)               Halmstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Flottiljvägen på FMTS område
GPS-angivelse:                      56°41’15.87″N 12°50’11.29″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein
Datum:                                       2017-06-18

Historia
Genom försvarsbeslutet 1942, vilken antogs av riksdagen den 17 juni 1942, angavs Flygvapnet att nio nya flygflottiljer skulle sättas upp mellan åren 1942 och 1947. En av de nio nya flottiljerna var Hallands flygflottilj, vilken skulle organiseras som en lätt bombflygflottilj och ingå i Andra flygeskadern (E 2), vilken var en bombeskader. Redan samma år påbörjades byggnationen av flottiljen, vilken anlades i byn Mickedala, norr om Halmstad.
År 1945 stod mycket av kasernetablissemanget färdigt, och den 1 maj 1945 inleddes flygverksamheten med en division. Den 2 juli 1945 invigdes flottiljen officiellt. Den 1 oktober 1945 tillkom flottiljens andra division. Flottiljens tredje division tillkom två år senare, den 3 maj 1947.
I december 1958 antog riksdagen propositionen, vilken låg till grund för försvarsbeslutet 1958. Där framgick det bland annat att två flygflottiljer skulle avvecklas på grund av minskade anslag till Flygvapnet, eller rättare sagt en nedskärning.
Valet av flottiljer kom att falla på Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14). Hallands flygflottilj ansågs illa placerad, då den låg nära Länssjukhuset i Halmstad.  Hösten 1959 påbörjade flottiljen att överföra sina flygplan till Söderhamn, och den 29 april 1961 lämnade det sista flygplanet Halmstad. Den 10 augusti 1961 avtackades den kvarvarande personalen av eskaderchefen general Björn Bjuggren och flottiljchefen överste Bo Lindgren. Den 30 september 1961 avvecklades officiellt den sista division tillsammans med flottiljen.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                        08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS)
Adress:                                      Flottiljvägen 1, Halmstsd
Telefon:                                     035-266 20 00
Mail-adress:                             fmts@mil.se

Övrigt
Minnesmärke av granit till minne av omkomna flygare i flottiljen. Stenen är placerad i anslutning till minnesmärke N92
Text under ett flygvapenemblem: TILL MINNE AV KAMRATER FÖROLYCKADE I TJÄNST VID KUNGLIGA HALLANDS FLYGFLOTTILJ 1944 – 1961
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr N84

Två robot 87 utanför Lv6 kanslihus i Halmstad

Län                                            Halland

Kommun (motsv)               Halmstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På Luftvärnsregementets kaserngård
GPS-angivelse:                    56°41’21.59″N 12°51’40.49″E

Inventerad
Namn:                                      Christian Braunstein
Datum:                                     2017-06-16

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp på 1500-talet i Västergötland och Dalsland. År 1615 organiserades dessa enheter till Västergötlands storregemente av Gustav II Adolf. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Västgöta-Dals regemente utgjorde ett. Åren 1621 och 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre regementen, där Västgöta-Dals regemente den 10 mars 1624 bildade ett. Västgöta-Dals regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform.
Regementet deltog i slaget vid Gadebusch, vilket man även fått tilldelat som segernamn. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västgöta-Dals regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönnigen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönnigen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, bland annat hela Västgöta-Dals regemente.
I och med indelningsverkets upphörande genom 1901 års härordning, beslutades att Västgöta-Dals regemente skulle lämna sina rotar i Västergötland och omlokaliseras till Halmstad i Halland. Med denna påfallande förändring kom regementet den 1 januari 1902 att anta namnet Hallands regemente (I 16).
Genom försvarsbeslutet 1992 omlokaliseras Göta luftvärnsregemente (Lv 6) till Halmstads garnison, för att där samlokaliseras med Hallands regemente.
Hallands regemente avvecklades 2000-07-01 och kasernområdet övertogs helt av Luftvärnsregementet (Lv 6).

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                        08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Luftvärnsregementet (Lv 6)
Adress:                                      Göteborgsvägen 302 30 Halmstad
Telefon:                                     035-266 20 00
Mail-adress:                             exp-lv6@mil.se

Övrigt
Två robot 87 på plint
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr N13

2000 Minnessten över Hallands regemente och Hallandsbrigaden vid Landalasjön

Län                                            Halland

Kommun (motsv)               Halmstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På Luftvärnsregementets övningsfält vid Landalasjön
GPS-angivelse:                    56°41’18.95″N 12°51’8.09″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2017-06-17

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp på 1500-talet i Västergötland och Dalsland. År 1615 organiserades dessa enheter till Västergötlands storregemente av Gustav II Adolf. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Västgöta-Dals regemente utgjorde ett. Åren 1621 och 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre regementen, där Västgöta-Dals regemente den 10 mars 1624 bildade ett. Västgöta-Dals regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform.
Regementet deltog i slaget vid Gadebusch, vilket man även fått tilldelat som segernamn. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västgöta-Dals regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönningen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönningen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, bland annat hela Västgöta-Dals regemente.
I och med indelningsverkets upphörande genom 1901 års härordning, beslutades att Västgöta-Dals regemente skulle lämna sina rotar i Västergötland och omlokaliseras till Halmstad i Halland. Med denna påfallande förändring kom regementet den 1 januari 1902 att anta namnet Hallands regemente (I 16).
Genom försvarsbeslutet 1992 omlokaliseras Göta luftvärnsregemente (Lv 6) till Halmstads garnison, för att där samlokaliseras med Hallands regemente.
Hallands regemente n och Hallandsbrigaden avvecklades 2000-07-01 och kasernområdet övertogs helt av Luftvärnsregementet (Lv 6). 

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                         08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Luftvärnsregementet (Lv 6)
Adress:                                      Göteborgsvägen 302 30 Halmstad

Telefon:                                     035-266 20 00
Mail-adress:                             exp-lv6@mil.se

Övrigt
Minnesmärke av granit avtäckt den 19 maj 2000 av den siste brigadchefen överste Anders Emanuelson under en ceremoni med brigadens sista utryckande åldersklass.
Text under en relief av brigadens vapenbild: HÄR VAPENÖVADES INFANTERISOLDATER FRÅN HALLANDS REGEMENTE OCH HALLANDSBRIGADEN 1906 – 2000
Text på baksidan: STENEN RESTES AV HALLANDSBRIGADEN 19/5 2000
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr N09

1924 Minnessten över Hallands regementes 300 års jubileum på kaserngården i Halmstad

Län                                           Halland

Kommun (motsv)              Halmstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På Luftvärnsregementets kaserngård
GPS-angivelse:                    56°41’21.86″N 12°51’36.74″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2017-06-16

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp på 1500-talet i Västergötland och Dalsland. År 1615 organiserades dessa enheter till Västergötlands storregemente av Gustav II Adolf. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Västgöta-Dals regemente utgjorde ett. Åren 1621 och 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre regementen, där Västgöta-Dals regemente den 10 mars 1624 bildade ett. Västgöta-Dals regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform.
Regementet deltog i slaget vid Gadebusch, vilket man även fått tilldelat som segernamn. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västgöta-Dals regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönningen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönningen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, bland annat hela Västgöta-Dals regemente.
I och med indelningsverkets upphörande genom 1901 års härordning, beslutades att Västgöta-Dals regemente skulle lämna sina rotar i Västergötland och omlokaliseras till Halmstad i Halland. Med denna påfallande förändring kom regementet den 1 januari 1902 att anta namnet Hallands regemente (I 16).
Genom försvarsbeslutet 1992 omlokaliseras Göta luftvärnsregemente (Lv 6) till Halmstads garnison, för att där samlokaliseras med Hallands regemente.
Hallands regemente avvecklades 2000-07-01 och kasernområdet övertogs helt av Luftvärnsregementet (Lv 6).

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                         08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Luftvärnsregementet (Lv 6)
Adress:                                      Göteborgsvägen 302 30 Halmstad
Telefon:                                     035-266 20 00
Mail-adress:                             exp-lv6@mil.se

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1924 i samband med regementets 300-årsjubileum och avtäckt av dåvarande kronprins Gustaf Adolf. Minnesstenen stod ursprungligen på höjden vid det dåvarande soldathemmet, sedermera kallad Skolhuset. Den flyttades till sin nuvarande plats 1951 efter beslut av regementschefen, överste Hedenlund.
Text: ÅT MINNET AF KUNGL VÄSTGÖTADALS – HALLANDS REGEMENTES 300-ÅRIGA TILLVARO OCH ALLA DEM SOM UNDER REGEMENTETS FANOR TJÄNAT STRIDIT OCH LÅTIT SITT LIF FÖR KONUNG OCH FOSTERLAND 1624 – 1924
Text på en nedre plakett: HALLANDS REGEMENTE 1902 – 2000  HALLANDSBRIGADEN  1994  – 2000
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr M01

1644 Minnessten över slaget vid Borst 

Län                                            Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)               Ystad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   N Vombsjön, 1 km V Magnaröd
GPS-angivelse:                      55°43’25.99″N 13°37’3.66″E

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg, Christian Braunstein och Lars Remfors
Datum:                                      2017-07-07

Historia
I början av 1640, medan en segerrik svensk armé under det 30-åriga kriget stred i Tyskland, beslutade den danske kungen Kristian IV att öka den danska statens inkomster genom att höja sjötullarna i Södra Östersjön och i Öresund, vilket var till mycket stort men för den svenska sjöfarten. Med anledning av detta fann Riksrådet i Stockholm det lämpligt att göra ett överraskande anfall mot Danmark i slutet av 1643. Angreppet skulle ske på tre fronter: Den svenska armén i Tyskland under fältmarskalk Lennart Torstensson beordrades att marschera mot Jylland. En mindre armé i Pommern skulle överskeppas till södra Själland. En nyuppsatt armé om 11000 man, varav 3000 ryttare, skulle norrifrån under befäl av fältmarskalk Gustav Horn tåga in i Skåne. Den 14 februari 1644 tågade Horns armé in i Skåne vid Markaryd. Den svenska armén tågade västerut mot Helsingborg. Efter att ha snabbt erövrat och besatt Helsingborg fortsatte Horn och intog den oförsvarade staden Lund. Man undvek strid mot garnisonen i Landskrona och vågade inte angripa staden Malmö, som försvarades av den starka fästningen Malmöhus.
Horn förlade armén och upprättade sitt högkvarter i Lund. För att proviantera och skydda sig gjorde den svenska armén ett antal utfall från Lund mot danska bondeuppbåd. En svensk kavallerienhet bestående av två skvadroner, totalt 300 ryttare med tross, under befäl av generalmajor Hans Wachtmeister, sändes i mars ut från Lund för att skaffa proviant och foder åt armén. Kavalleriförbandet framryckte på höjdsträckningen norr om Kävlingeån för att försöka nå Bjärsjölagård och Övedskloster, där det fanns stora djurbesättningar, foder, säd, m.m. På vägen passerade man Hjularöds slott som plundrades och brändes.
Från Hjularöd valde svenskarna att den 25 mars fortsätta rakt österut på oländiga skogsvägar för att på närmaste väg komma till sitt mål. Hans Wachtmeister valde inte landsvägen vid Vombsjön, där det fanns ett vadställe över Borstbäcken, emedan han befarade att det fanns ett bondeuppbåd vid sjön. Borstbäcken var på denna tid djup och 20-30 meter bred. Istället valdes ett vadställe 4 km norrut, nära gården Skotthusa och strax väster om Magnaröds by. Här väntade emellertid färsingarna med ett bondeuppbåd om c:a 500 man, till vilket häradets 18 socknar bidragit med troligen 28 man var.’ Anföraren för bondehären, vilket torde vara en av Ebbe Ulfeld utnämnd ledare av häradets försvar, hade låtit bygga en främre motståndslinje med försvarsvärn av sten på Norriefäladen, som ligger söder Skotthusa och sydväst om Norjehuset samt förlagt huvudstyrkan nere i dalgången vid vadet. Bondehären hade fått låna två 3-pundiga kanoner, kaliber 7,65 cm från Övedskloster, vilka kan ha betjänats av färsingar som tjänstgjort i den danska kungens livvakt. Kanonerna hade man placerat i nedgrävda värn överst på den 20 meter höga östra strandbrinken av Borstbäcken.
Bondehären tog upp striden med svenskarnas förtrupper i höjd med försvarsvärnen och började öppna eld med sina 3-pundiga kanoner.
När svenskarna fick klart för sig var bondehären förskansat sig, fann man genom spaning ett väglöst mindre vad, 1 km nedströms det stora vadstället. Hans Wachtmeister beordrade en av sina skvadroner att rida över vadet och anfalla färsingarna i ryggen. Efter att ha passerat vadet, red denna skvadron i sporrsträck på Borstbäckens östra strandbrink fram till färsingarnas kanonvärn och anföll dessa. Samtidigt slog svenskarna ut sitt frontalanfall varvid försvararna blev helt överrumplade. De två 3-pundiga kanonerna erövrades snabbt och eftersom huvudstyrkan blivit omringad, var striden i sak avgjord. Färsingarna bjöd på ett förbittrat motstånd och slutstriden utkämpades troligen, nere i dalsänkan, mellan vadstället vid nuvarande valvbron och platsen där Borstbäcken och Magnarödsbäcken rinner samman.
Övermakten blev till slut för stor, och trots att man kämpade tappert, blev hela bondehären på c:a 500 man nedgjord. Förlusterna på svenska sidan torde ha varit små.

Ägare
Namn:                                        Ystads kommun
Adress:                                      Österportstorg 2, 271 80 Ystad
Tfnnr:                                         0411-57 70 00
Mail-adress                              kommunen@ystad.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Södra skåningarnas kamratförening
Adress:                                       c/o Lars Remfors
Telefon:                                      0413-231 61
Mail-adress:                             lars@remfors.se

Övrigt
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år av Östraby Bygdeförening vid valvbron över Borstbäcken. Minnesstenen avtäcktes den 28 mars 2004, inför minnet av 360-årsdagen av slaget
Text på metallplatta: DENNA STEN RESTES 2003 TILL MINNE ÖVER ALLA DOM FRÅN FÄRS OCH FROSTA HÄRADER SOM STUPADE I KRIGET MOT SVENSKARNA I SLAGET VID BORST DEN 25 MARS 1644
Informationsskylt: Ja

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr L03

1677 Minnessten över slaget vid Anderstorp 

Län                                           Kristianstad

Kommun (motsv)              Ljungbyhed

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Vägen från Anderstorp mot Röstånga
GPS-angivelse:                  56°0’54.78″N 13°21’19.87″E

Inventerad
Namn:                                       Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                      2017-07-07

Historia
Slaget i Anderstorp i oktober 1677 skedde mellan svensk militär trupp och snapphanar. Christian V hade invaderat Skåne och hösten 1676 gick svenskarna till motoffensiv. Femton tusen soldater trängde in i Skåne, där snapphanar understödde de danska trupperna.
På Karl XI:s order bröt fältmarskalk Aschenberg upp med sin del av hären från ett läger i Norrvidinge. De var på väg mot Kristianstad som danskarna fortfarande höll. På vägen gick de över Hasslebro i Stockamöllan och genom Anderstorp. Där utsattes de för ett bakhåll och minst 50 svenska soldater stupade Enligt folktradition begravdes de i ett område som alltjämt benämns Svensklyckan. Det hela avslutades med att byn bränns ner till grunden.

 Ägare
Namn:                                        Klippans kommun
Adress:                                      Trädgårdsgatan 12, Klippan
Tfnnr:                                         0435-280 00
Mail-adress                              kommun@klippan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit. Invigdes den 9 november 2005 av landshövding Bengt Holgersson. Initiativtagare var Erik Jönsson, Anderstorp.
Text: SLAGET I ANDERSTORP 17 OKT 1677 SVENSKA TRUPPEN STUPADE.  BYN BRÄNDES

Informationsskylt:  Ja

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr K11

1945 Minnessten över Harry Nordlund stupad i Ynde, Sölvesborg

Land                                         Sverige

Kommun (motsv)              Sölvesborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Invid Ynde rastplats Sölvesborg vid E 22
GPS-angivelse:                    56° 3’50.51″N 14°34’7.08″E

Inventerad
Namn:                                     Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                     2017-06-15

Historia
Harry Nordlund, född 15 juni 1922, död 3 april 1945, var en svensk flygare och den förste svenske pilot som dog i en luftstrid över svenskt territorium. Han blev nedskjuten i sitt plan, en J 20 av ett tyskt flygplan, en Dornier Do 24, den 3 april 1945.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                         08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                     Kallinge flygflottilj  (F 17)
Adress:                                    Värperydsvägen, 372 50 Kallinge
Tfnnr:                                       0457-47 10 00
Mail-adress:                         exp-f17@mil.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit avtäckt 1995.
Text: VPL FURIR HARRY NORDLUND VID KUNGL. SKÅNSKA FLYGFLOTTILEN F 10 STÖRTADE INVID DENNA PLATS DEN 3 APRIL 1945
UNDER INGRIPANDE FÖR NEUTRALITESSKYDD SKÖTS HANS FLYGPLAN NED AV UTLÄNDSKT FLYG
FURIR NORDLUND ÄR DEN FÖRSTA SVENSKA PILOT SOM OMKOMMIT I EN LUFTSTRID ÖVER SVENSKT TERRITORIUM
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr G532

1963 Gravkors för flygsergeant Evert Henriksson och fältflygareleven Sören Nyman på Sjuhults mosse, Göteryd

Län                                           Kronoberg

Kommun (motsv)             Älmhult

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Hästberga mosse, väster om Göteryds kyrka
GPS-angivelse:                56°34’33.58″N 13°52’13.13″E

Inventerad
Namn:                                     Carl-Gustav Petersson, Astor Engqvist och Björn Sjöström Datum:                                     2017-06-15

Historia
I Sjuhult cirka en km väster om Göteryds kyrka inträffade en flygolycka 30 september 1963. Två SK 28 Vampire, alltså skolversioner av J 28, övade formationsflygning över området. De båda planen kolliderade i luften. I det ena planet fanns en ensam flygelev, som kunde ta sig tillbaka till Ljungbyhed. Piloten fick hoppa över flygfältet i Ljungbyhed då planet var nästan manöverodugligt. I det andra planet fanns flygläraren Evert Henriksson och flygeleven Sören Nyman. Detta plan miste flygförmågan och gick ner mot marken efter kollisionen. Flygplanet slog med våldsam kraft ner i Sjuhults mosse. Trots stora ansträngningar lyckades man inte hitta mer än vissa mindre delar av planet. Av de två omkomna hittades knappast någonting. Det bestämdes att platsen skulle vigas och därmed bli en skogsgrav.

Ägare
Namn:                                   Blekinge flygflottilj  (F 17)
Adress:                                  Värperydsvägen, 372 50 Kallinge
Tfnnr:                                      0457-47 10 00
Mail-adress:                         exp-f17@mil.se

Vårdare
Namn:                                       Kyrkan i Göteryd och Hembygdsföreningen
Adress:                                     Göterydsvägen 10, 343 97 Älmhult
Tfnnr:                                         Kontaktperson: Björn Sjöström 070- 274 14 91
Mail-adress:                           bjorn.synnove@telia.com

Minnesmärket
Svenska kyrkan beslöt att viga ett stycke mark över kratern, och därmed anlägga en kyrkogård för jordfästning. När markbiten var hägnad med grind och allt, utlystes jordfästningen. Dåvarande biskopen i Växjö stift, David Lindquist, kyrkoherden i Göteryds församling, Henning Erlandsson, med flera kyrkliga företrädare fanns på plats jordfästningsdagen, liksom anhöriga, arbetskamrater och kurskamrater från flottiljen.
Ett vackert träkors med minnestavlor resten mitt i inhägnaden, exakt där planet gått ned i mossen, och frid lystes över graven.
Se också en video om denna kulturgrav.

Text: Vänstra metallskylten: FLYGLÄRARE EVERT HENRIKSSON FRÅN ÅSTORP FÖDD25 JULI 1935. OMKOM HÄR TILLSAMMANS MED SIN FLYGELEV VID EN FLYGOLYCKA DEN 30 SEPTEMBER 1963.
”JAG HAR HÖRT OM EN STAD OVAN MOLNEN”
Högra metallskylten: SÖREN NYMAN, ESKILSTUNA * 12.7.1944 MÖTTE HÄR DÖDEN GENOM FLYGOLYCKA D. 30.9.1963
”I DJUPET BOR SOM UTI HIMLEN GUD”
Informationsskylt: FLYGOLYCKA I SJUHULT 1963 BÅDA PILOTERNA FÖROLYCKADES OCH FICK SINA GRAVAR HÄR

Carl-Gustav Pettersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr G08

1971 Minnessten över Kronobergs regemente på Kosta skjutfält

Län                                           Kronoberg

Kommun (motsv)             Lessebo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 100 m söder Sanka Kärrvägen, Löfsjö (Amiralens kulle)
GPS-angivelse:                  56°50’26.66″N 15°28’20.08″E

Inventerad
Namn:                                      Carl-Gustav Petersson, Astor Engqvist och Mikael Karlsson
Datum:                                      2017-06-14

Historia
Vid 1960-talets början hade Kronobergs regemente (I 11), länge varit i behov av ett större skjutfält som bättre svarade mot de behov förbandet hade för att utbilda infanteribrigader, vilket var dess huvuduppgift. Vid denna tid hade regementet, förutom övningsfältet på Bokhultet, endast skjutfältet Notteryd strax utanför Växjö. Fältet köptes in och invigdes den 16 mars 1971. Kronobergs regemente övade de flesta av sina utbildningsförband på Kosta skjutfält, som består av stenig barrskogsterräng. Detta trots att minst en av regementets infanteribrigader hade sin huvudsakliga krigsuppgift i en helt annan typ av terräng, nämligen på den skånska slätten mellan Trelleborg och Ystad. Skjutfältet var Kronobergs regementes huvudsakliga övnings- och skjutfält ända fram tills grundutbildningen drogs in 1992. Kronobergs regemente lades ner helt 1997, och idag ansvarar Marinbasen i Karlskrona för Kosta skjutfält. Kosta skjutfält används av flera olika förband i området, bland annat Göta ingenjörregemente i Eksjö, Blekinge flygflottilj i Kallinge och Sjöförbanden i Karlskrona. Fältet används också flitigt av hemvärnsförbanden i södra Sverige. Skjutfältet är byggt som ett infanteriskjutfält med skjutplatser i utkanten av fältet med skjutriktningen in mot mitten av fältet. Detta gör att man kan ha flera skjutningar samtidigt och därmed blir kapaciteten relativt god.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      c/o Marinbasen, Karlskrona
Tfnnr:                                         0455-850 00
Mail-adress                             exp-marinb@mil.se

Vårdare
Namn:                                  Kalmar och Kronobergsgruppen
Adress:                                Stora Räppevägen, 352 50 Växjö
Tfnnr:                                    0455-850 00
Mail-adress:                       kronobergsgruppen@mil.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit avtäckt 1971 av amiral Krokstedt. Stenen är inhägnad med en järnkedja.
Text: UNDER REGEMENTSCHEFEN L LÖFGREN LEDNING SKAPADES FÄLTET
Text frånsidan: HÄR INVIGDES KOSTA FÄLTET AV AMIRAL KROKSTEDT 16/3 1971
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Pettersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten