Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr N15

2021 Veteranminnesmärke i Norre Katts park, Halmstad

 Län                                            Halland

Kommun (motsv)              Halmstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Norre Katts park Halmstad
GPS-angivelse:                      56°40’43.60″N 12°51’36.10″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein
Datum:                                      2017-06-15

Historia
För drygt femtio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Lv 6, Göteborgsvägen, 302 30 Halmstad
Telefon:                                     035-266 20 00
Mail-adress:                             exp-lv6@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Halmstads kommun
Adress:                                      Box 153, 301 05 Halmstad
Tfnnr:                                         035-13 70 00
Mail-adress                              direkt@halmstad.se

Övrigt
Minnesmärke av svart blankpoleras svart granit restes år 2012-05-29 och avtäcktes av överste Lennart Klevensparr i närvaro av representanter för kommunen, samtliga skolor i Halmstad m fl. Höjd: 1 m, br och djup 0,35 m.
Konstnär: Anette Sköld, tillverkad av Rohwer granit. Text på framsidan under Försvarsmaktens heraldiska vapen: I FREDENS TJÄNST
Text på frånsidan under FN:s heraldiska vapen: I FREDENS TJÄNST
Informationsskylt

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

RegisterkortNr B09

1813 Minnessten över W von Döbeln i Karlbergs slottspark

 Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)               Solna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Omedelbart N Kyrkplan, Karlbergs slottspark
GPS-angivelse:                         N59°20’32.29″ E18° 1’19.05″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                      2015

Historia
På Karlbergs slott organiserades 1792 Kungliga Krigsakademien för officersutbildning av kadetter från armén och flottan. Sjökadetternas utbildning flyttades 1868 från Karlberg, som då blev Kungliga Krigsskolan. År 1999 organiserades Militärhögskolan Karlberg som en försvarsmaktsgemensam högskola. Därmed är Karlberg världens äldsta militärakademi med obruten utbildning på samma plats i mer än 200 år. Skolan vid Karlberg, som har bytt namn ett flertal gånger, är en av de starkaste traditionsbärarna inom Försvarsmakten, då särskilt inom armén. Utbildningen på den treåriga grundläggande officersutbildningen är ett delat ansvar mellan Försvarshögskolan och Försvarsmakten. Från den 1 januari 2008 lyder Försvarshögskolan under Utbildningsdepartementet. De ansvarar för utbildningen på officersprogrammet som ger en yrkesexamen med 180 högskolepoäng. Efter examen kan kadetten söka anställning i Försvarsmakten med fänriks grad.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, 107 85 Stockholm
Tfnnr:                                         08-788 75 00
Mail-adress:                             exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Militärhögskolan Karlberg
Adress:                                      107 86 Stockholm
Telefon:                                     08-514 390 00
Mail-adress:                             exp-mhsk@mil.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit och brons rest år 1815 av kronprins Oscar. Minnesmärket flyttades under 1960-talet till sin nuvarande plats.      E. G. Wilhelm von Döbeln, född 1789 i Vänersnäs antogs till kadett vid Academien 1802 och utexaminerades 1805. Han utnämndes till major 1810.
Text: ”WILHELM VON DÖBELN CAVALIER HOS ARFPRINSEN HERT AF SÖDERM, MAJOR VID WÄSTG D REG, RIDD AF K.S.O. I SPETSEN AF SVENSKA FÖRTROPPARNA DÅ LEIPZIG STORMADES DEN 19 OCTOBER 1813. ATT HEDRA DEN UNGE KRIGARENS MINNE OCH DEN KRIGSKOLA DER HAN DANADES RESTES VÅRDEN AF JOSEPH FRANS OSCAR.”
Informationsskylt:  Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr N08

1904 Minnessten över Hallands och Västgöta Dals regemente

 Län                                            Halland

Kommun (motsv)              Halmstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Framför uppfarten till Luftvärnsregementet
GPS-angivelse:                   56°41’22.33″N 12°51’44.06″E

Inventerad
Namn:                                       Peter Wetterberg och Gunvor Hjort
Datum:                                      2017-05-03

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp på 1500-talet i Västergötland och Dalsland. År 1615 organiserades dessa enheter till Västergötlands storregemente av Gustav II Adolf. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Västgöta-Dals regemente utgjorde ett. Åren 1621 och 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre regementen, där Västgöta-Dals regemente den 10 mars 1624 bildade ett. Västgöta-Dals regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementet deltog i slaget vid Gadebusch, vilket man även fått tilldelat som segernamn. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västgöta-Dals regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönningen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönningen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, bland annat hela Västgöta-Dals regemente.
I och med indelningsverkets upphörande genom 1901 års härordning, beslutades att Västgöta-Dals regemente skulle lämna sina rotar i Västergötland och omlokaliseras till Halmstad i Halland. Med denna påfallande förändring kom regementet den 1 januari 1902 att anta namnet Hallands regemente (I 16).
Genom försvarsbeslutet 1992 omlokaliseras Göta luftvärnsregemente (Lv 6) till Halmstads garnison, för att där samlokaliseras med Hallands regemente. Hallands regemente avvecklades 2000-07-01 och kasernområdet övertogs helt av Luftvärnsregementet (Lv 6).

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                        08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Luftvärnsregementet (Lv 6)
Adress:                                      Göteborgsvägen 302 30 Halmstad
Telefon:                                     035-266 20 00
Mail-adress:                             exp-lv6@mil.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest år 1904 i samband med Oscar II:s besök vid regementet. Besöket redovisas på minnesmärkets frånsida (se N91)
Text: KUNGL HALLANDS F D WESTGÖTADALS REGEMENTE RESTE DENNA STEN FÖR ATT HEDRA MINNET AF KAMRATER HVILKA KÄMPAT I REGEMENTETS LED FÖR KONUNG OCH FOSTERLAND
BREITENFELD 1631  LÜTZEN 1632  LEIPZIG 1542  LUND 1676  GADEBUSCH 1712  BROBY 1789  KORHOJS 1790 M FL
Informationsskylt:  Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr N03

1613 Minnessten över freden i Knäred 

Län                                            Halland

Kommun (motsv)              Knäred

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  1 km SO Sjöared
GPS-angivelse:                     56°30’43.36″N 13°27’45.26″E

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg och Gunvor Hjort
Datum:                                      2017-05-04

Historia
Freden i Knäred slöts den 20 januari 1613 mellan Danmark under Kristian IV av Danmark, som vid tiden bodde på slottet i Halmstad och Sverige under Gustav II Adolf som ett resultat av förhandlingar som inletts i december 1612 under engelsk medling. Genom fredsfördraget avslutades Kalmarkriget 1611–1613. Freden innebar att båda rikena återställde de under kriget gjorda erövringarna (Sverige: Jämtland och Härjedalen; Danmark: Kalmar, Borgholm med Öland med flera. Som pant för det krigsskadestånd på en miljon riksdaler, som Sverige skulle betala Danmark inom 6 år (Älvsborgs andra lösen), behöll Danmark Älvsborg med städerna Nya och Gamla Lödöse. Även Askim, Hisingen, Sävedalen, Bollebygd, Ale, Vätle och Flundre härader i Västergötland med alla dess inkomster behölls av danskarna som pant. Sverige avstod sina anspråk på Soneburgs slott och avsade sig även ”Rättighet, höghet, härlighet, skatt eller uppbörd över kustsamerna vid Västerhavet mellan Titis- och Varangerfjord”, det vill säga anspråk på norska och norrländska landsdelar. Både Sveriges och Danmarks kung skulle ha rätt att bära vapnet tre kronor i sina vapensköldar, dock med ”kondition och förbehåll”, att detta inte skulle användas som anledning till kommande krig. Alla invånare i Sverige och dess provinser skulle få idka handel i Danmark-Norge och vice versa och ingen tull skulle tas upp för svenskar eller deras gods i Öresund.
(utdrag ut Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Länsstyrelsen i Halland
Adress:                                      301 86 Halmstad
Tfnnr:                                         010-224 30 00
Mail-adress                              halland@lansstyrelsen.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     Vårdplan erfordras
Renovering (vid behov):     Texten bör renoveras

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år 1925 av Hallands museum
Text under en kunglig krona och över tre kronor: FREDEN I KNÄRED SLÖTS HÄR DEN 20 JANUARI 1613 HALLANDS MUSEUM RESTE STENEN 1925
Text på frånsidan under en kunglig krona: TYST TALER DANSK TUNGE PAA BAVTASTENEN OM GRAENSESTRIDEN OCH OM GRANDEFREDEN
Informationsskylt:  Ja

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr N06

1676 Minnessten över slaget vid Halmstad vid Kistinge gård

Län                                           Halland

Kommun (motsv)             Halmstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Kistinge gård
GPS-angivelse:                   56°38’22.29″N 12°55’20.16″E

Inventerad
Namn:                                      Peter Wetterberg och Gunvor Hjort
Datum:                                     2017-05-02

Historia
Slaget vid Halmstad, även benämnt slaget vid Fyllebro, var ett avgörande slag under skånska kriget mellan Sverige och Danmark. Det stod vid Fyllebro utanför Halmstad den 17 augusti 1676, då en dansk kår besegrades i grunden. Med segern avvärjdes ett danskt hot mot Göteborg.
I början av augusti marscherade en dansk trupp om 3 000 man mot Halmstad. Avsikten var att inta staden och sedan gå vidare för att hjälpa de norska trupperna vid Göteborg. Det uppstod nu en allvarlig situation för svenskarna och Karl XI beslöt att bryta upp från Växjö för att undsätta Göteborg, men fick under marschen begäran om förstärkningar från kommendanten i Halmstad och vände därför trupperna dit. Den danska armén fick order från kung Kristian V att dra sig tillbaka söderut, men svenskarna hade redan nått Knäred och inledde en snabb marsch mot Laholm för att förhindra danskarnas reträtt. Tidigt på morgonen den 17 augusti fortsatte danskarna marschen söderut, men fördröjdes av att de måste reparera Fyllebron, som de tidigare rivit. Slaget inleddes mellan klockan åtta och klockan nio på morgonen. Slagplatsen var sydstranden av Fylleån. Den var inte idealisk för varken anfallare eller försvarare, men det svenska kavalleriet kunde ställa upp sig i slagordning som planerat. Den svenska slagordningen var konventionell med två kavalleriflyglar – den högra med kungen själv var något starkare än den vänstra – och med infanteriet däremellan, när det anlänt. Artilleripjäser ställdes upp i mindre luckor i slagordningen. Den danska slagordningen var likartad. Striden var över på knappt en timme och inleddes troligen med ett danskt anfall. Det svenska kavalleriets högra flygel vadade över ån och anföll det danska kavalleriet i ryggen, vilket gjorde det möjligt för resten av den svenska armén att gå över ån. Den vänstra svenska flygeln, som var svagare än den högra, fick problem men fotfolket ryckte ständigt framåt. Striden mellan infanteritrupperna var hård, men genom det svenska kavalleriets insatser drevs danskarna över ån.
Under tiden som det svenska infanteriet höll på att inta sin plats i slaglinjen ökades den danska artillerielden och det danska infanteriet inledde anfallet. Danska dragoner bröt sig ur slaglinjen och anföll Skaraborgsbrigaden innan denna hunnit inta sina platser, men anfallet slogs tillbaka. Sedan de danska befälen fallit flydde deras trupper över Fylleån efter tapper strid, där de utstått sjutton salvor från det svenska gardets musköter, och stora förluster. Gardets tredje bataljon pressade tillbaka en dansk bataljon över ån, vilket orsakade panik bland danskarna. Även mellan den svenska högerflygeln och den danska vänsterflygeln var striden het. Kung Karl, Ascheberg och Dahlbergh red i täten för högerflygeln, varvid Ascheberg skadades av två skott i armen. Första linjen bestod av åtta kompanier ur Livregementet under befäl av överste Nils Bielke. Flygeln gick fram i galopp och anföll med blanka vapen i full karriär in i fiendens trupper, sedan pistolerna avfyrats (”à la française”). Bielke sårades under striden. Sedan det svenska kavalleriet slagit det danska tog de sig över Fylleån och angrep den danska centern i ryggen. Panik utbröt och de danska trupperna flydde över ån. Duncan lyckades inte få till en ordnad reträtt och samla trupperna till motstånd. Han såg sig därför tvungen att skicka en trumpetare till svenskarna för att meddela att han var beredd att lägga ned vapnen för att undvika en fortsatt slakt, vilket accepterades av kung Karl.
Johan Friedrich Lützow var en tysk överstelöjtnant i dansk tjänst som enligt legenden ensam fällde sjutton svenska soldater när han försvarade en bro över Fylleån. Han ansågs så tapper att svenskarna senare reste en minnessten med inskriptionen STYMPAD MEN KÄMPANDE FÖLL HÄR DEN TAPPRE LÜTZOW I FÄLTSLAGET DEN 17 AUGUSTI 1676 (delvis utdrag ur Wikipedia) 56°38’16.06″N 12°55’29.06″E

Ägare
Namn:                                        Länsstyrelsen i Halland
Adress:                                      301 86 Halmstad
Tfnnr:                                         010-224 30 00
Mail-adress                              halland@lansstyrelsen.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     Vårdplan erfordras
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år 1828
Text: CARL XI BITRÄDD AV RUTGER V ASCHEBERG VANN HÄR SIN FÖRSTA SEGER DEN XVII AUGUSTI MDCLXXVI
INVÅNARE AF HALLAND RESTE MINNESVÅRDEN UNDER CARL XIV JOHANS X REGERINGSÅR
Informationsskylt: Ja.

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr N04

1657 Minnessten över slaget vid Genevadsbro

Län                                            Halland

Kommun (motsv)             Halmstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Genevadsbro
GPS-angivelse:                        56°33’41.17″N 13°1’44.53″E

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg och Gunvor Hjort
Datum:                                      2017-05-04

Historia
Slaget vid Genevadsbro var en del av Karl X Gustavs första danska krig. Slaget varade i sex timmar, och utföll till nackdel för den dansk-skånska hären. Båda arméerna var den 31 augusti uppställda på två mycket långa linjer, parallellt med varandra utefter höjderna på respektive sida av Genevadsån. Vid fyratiden på eftermiddagen började striderna med att ca 500 danska soldater försökte ta sig över bron. Svenskarna lyckades hejda anfallet tillräckligt länge för att hinna sätta eld på bron och därigenom stoppa anfallet. Därefter utkämpades en ca 6 timmar lång artilleri- och muskötduell, och den nordliga vinden drev den tjocka krutröken i ansiktet på danskarna. Vid tiotiden på kvällen, när mörkret skulle omöjliggöra vidare strid, kunde svenskt infanteri ta sig över ån och med pikar och värjor kasta tillbaka det danska artilleriet från den höjd de stod på. Danskarna retirerade därefter i kvällningen söderut mot Laholm och vidare mot Helsingborg.

Ägare
Namn:                                        Länsstyrelsen i Halland
Adress:                                      301 86 Halmstad
Tfnnr:                                         010-224 30 00
Mail-adress                              halland@lansstyrelsen.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     Vårdplan erfordras
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1928
Text: TILL MINNE AV SLAGET VID GENEVAD DEN 31 AUGUSTI 1657
Informationsskylt: Ja

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr N02

1563 Minnessten över slaget vid Mared 

Län                                            Halland

Kommun (motsv)               Oskarström

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid Skansenbacken
GPS-angivelse:                      56°48’0.32″N 12°57’50.75″E

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg och Gunvor Hjort
Datum:                                      2017-05-03

Historia
Slaget vid Mared var ett fältslag under det Nordiska sjuårskriget mellan svenska och danska styrkor den 9 november 1563. Slaget stod i trakten av Oskarström. Danskarna vann en seger, men inte av någon avgörande betydelse eftersom huvuddelen av den svenska armén kunde retirera. Efter krigsutbrottet 9 augusti 1563 tågade en armé under befäl av Erik XIV med Charles de Mornay och Klas Kristersson Horn närmast under sig över småländska gränsen in i Halland. Man siktade på att belägra Halmstad, men i brist på artilleri misslyckades belägringen. Som vintern var i antågande och underrättelser kom om att Fredrik II var i antågande, valde Erik själv att bryta upp med en del av hären, och Horn och de Mornay skulle återtåga med den övriga armén. Vid Mared på gränsen mellan Halland och Småland kom det danska krigsfolket ikapp den svenska reträtten. På morgonen den 9:de kunde det danska krigsfolket gå över ån. Man ställde upp i slagordning men svenskarna var försvunna. Kung Fredrik beordrade genast sitt rytteri på 8 fanor, samt 2 000 hakeskyttar i tre fänikor, att ta upp jakten längs Nissan. Totalt bör väl hären utgjort runt 4 500 man, Svenskarna under de Mornay hade under morgonen hunnit 15 km till passet vid Mared, Trots att en del förband fortsatt norrut och andra helt försvunnit under nattmarschen ansåg man sig stark nog för strid. På sin vänstra flygel mellan Nissan och landsvägen ställdes 1:a regementet med 9 fänikor. På högra flygeln och på båda sidor av landsvägen ställdes rytteriet som var omkring 10 fanor. Längst bak på en höjd placerades artilleriet omgärdat av delar av 2:a och 3:e regementet med 4 respektive 3 fänikor. Det var svårt att uppskatta hur stor den svenska hären var i antal då många knektar lämnat förbanden, men bör väl utgjort minst 12 000 man, Samtidigt gick rytteriet under kung Fredrik och de nu anlända hakeskyttarna till storms mot svenskarnas ställning på höjden. Det blev en långvarig och hård kamp. Artilleriet användes väl och det sägs att kulorna gjorde så det lyste genom danskarnas led. Men de hårt ansatta fotknektarna slogs på reträtt och danskarna erövrade den viktiga höjden. Mornay samlade återstoden av knektarna, mest utgörande 1:a regementet, och lyckades återerövra berget och det övergivna artilleriet. Svenskarna som var hårt ansatta av danskarnas kavalleri och infanteri lyckas också behålla positionen. Svenskarna uppfattade det som en seger och meddelade konungen att man hållit ställningarna trots ett stort manfall. Därpå anföll kung Fredriks trupper höjden igen. Svenskarna inväntade förstärkningar och motanfall från eget rytteri vilket dock uteblev. Mitt i detta tumult erhöll Mornay brev från Kung Erik XIV. Den svenska konungen som ännu var omedveten om situationens allvar beordrade Mornay att föra 3 fanor och 6 fänikor till Falkenberg och där anlägga en befästning. Efter svåra förluster för att behålla ställningarna på höjden beslutade man sig till slut för dra sig undan vid mörkrets inbrott. I brist på anspann tvingades svenskarna lämna artilleri och utrustning till fienden. I skydd av mörkret förde de Mornay de slagna svenska fotknektarna ut i ett skogbeväxt träsk längs Nissan och in mot Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Länsstyrelsen i Halland
Adress:                                      301 86 Halmstad
Tfnnr:                                         010-224 30 00
Mail-adress                              halland@lansstyrelsen.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     Vårdplan erfordras
Renovering (vid behov):     Texten bör renoveras

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1923 av Hallands museiförning
Text: TILL MINNE AV STRIDEN VID MAREKÄRR D.10.11.1563 RESTES HÄR PÅ SKANSEN DENNA STEN AV HALLANDS MUSEIFÖRENING 1923
Informationsskylt:  Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr B11

1887 Minnesvård över förolyckade soldater på Vaxholms nya kyrkogård

 Län                                            Stockholms

Kommun (motsv)               Vaxholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Minnesvården är rest på Nya kyrkogården, Vaxholm
GPS-angivelse:                        N59°24’23.77″ E18°20’4.19″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                       2015

Historia
Vaxholms fästning Konstapelskolan på Vaxholm startade efter sommarövningarna. På skolan samlades arton artillerister. De första dagarna efter inryckningen hade man avståndsbedömningar, riktövningar och inskjutningsövningar med krevadpatron. Sedan var det dags för skjutning med artilleripjäserna på skjutfältet vid Trälhavet. Skjutningarna skulle genomföras fredagen den 12 augusti. Onsdagen den 10 augusti började förberedelserna. Bland annat rekvirerades ett träskjul. I skjulet skulle man förvara redskap och ammunition innan det flyttades vidare till skjutfältet. På torsdag morgon den 11 augusti reste man redskapsskjulet vid den östra donjonen (bombsäker kasematt) som vetter mot Rindö. Då skjulet var rest, hämtades 300 krevadpatroner. Dessutom lagrades 300 exercisladdningar med totalt 381 kg krut i skjulet. På eftermiddagen började man aptera krevadpatronerna. Eftersom det regnade, bestämde man sig för att arbeta i redskapsskjulet, där man förvarade excercisladdningarna och krevadpatronerna. Apteringen gjordes i tre moment. Först borrade man ett hål i krevadpatronen ner till krutladdningen. Därefter förde man in ett tändrör i hålet för att sedan knyta fast tändröret vid krevadpatronen. Sent på eftermiddagen kl 16.15 fick löjtnant Kihlstedt bud om ett telefonsamtal. Tio minuter senare överlämnade han ansvaret till 2. konstapeln Nr 3 Carlsson och lämnade skjulet. Det var nu sent på eftermiddagen och man började slarva. Bland annat kastade man fram de färdiga patronerna i stället för att langa dem försiktigt. Ibland sparkade man också till dem som ramlat ner från ammunitionshögen, för att de skulle ligga rätt. Detta kan ha bidragit till att krut kom att hamna på golvet i skjulet.  Kl 16.40 var arbetet klart. Fem minuter senare, kl 16.45, exploderade kistorna med krevadpatroner och exercisladdningar.
Löjtnant Kihlstedt rusar dit för att se vad som hänt.  Av skjulet återstår i stort sett ingenting. Efter olyckan spärrades området av. Man tog sig ut för att leta efter överlevande, ta hand om kroppsdelar och uniformspersedlar, som låg spridda på båda sidor om muren och ute i Rindösundet. De som var skadade togs om hand på sjukhuset. Totalt omkom 16 unga artillerister och 3 konstaplar. Flera personer skadades svårt.
Kommendanten överstelöjtnant Wennerholm, inspektören för konstapelskolan kapten de Ron och löjtnant Kihlstedt åtalades. I Krigshovrätten frikändes Wennerholm, de Ron dömdes ansvarig för att han tillåtit att krevadpatronerna förvarades i skjulet till 20 dagars vaktarrest och Kihlstedt dömdes först till fängelse i 2 månader. Senare ändrade Högsta Domstolen domen till disciplinstraff med 30 dagars vaktarrest. Begravningen ägde rum den 15 augusti 1887. Nitton kistor var placerade på en kanonpråm som var dekorerad i svart och vitt och blomsterdekorationer. Pråmen bogserades av ångslupen Jarl mot Nya kyrkogården där jordfästningen ägde rum. Fästningens orkester spelade vid begravningsakten.

 Ägare
Namn:                                        Vaxholms församling
Adress:                                      Hamngatan 25, 185 32 Vaxholm
Tfnnr:                                         08-541 300 03
Mail-adress                              vaxholm.forsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesvården restes över 19 artillerister som omkom vid en explosion på Vaxholms kastell 1887-08-11. Minnesvården har höjd 300 cm, bredd 90 cm och djup 60 cm. Den är rest på ett stenfundament och är flankerad av två kanonrör som står med mynningarna lodrätt ner mot stenfundamentet. I stenfundamentets alla hörn vilar kanonkulor.
Text framsidan på en järnsköld:
C.A.CARLSSON *1856 1866
O.V.ORRFELDT *1865
V.CARLSSON *1865
K.G.JOHANSSON.AHL *1863 Carl Johan
C.O.CARLSSON *1863 (1867)
K.J.HAGSTRÖM *1865 Carl
E.N.V.TINNERHOLM *1865 Ernst  Magnus Wilhelm
N.E.ANDREASSON *1869
A.W.PETTERSSON *1862
C.PETTERSSON (PERSSON?) *1870
C.V.FORSMAN *1865
J.A.ANDERSSON *1869
P.A.PETTERSSON *1865
P.E.ANDERSSON-HAMMAR *1864
C.J.JANSSON *1870
C.A.CARLSSON *1866 Carl Erik
P.E.SVEDELIUS *1861
C.A.HENNING *1860
J.P:SON WELLANDER *1865 Welander
Text baksidan: ”FÖRMÄN OCH KAMRATER RESTE VÅRDEN
Informationsskylt: Nej
En minnestavla uppsattes 1967 på Vaxholms kastell.

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr B51

1984 Minnestavla över omkommen vid pjäsolyckan på Nåttarö

Län                                            Stockholms

Kommun (motsv)              Vaxholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vaxholms fästning
GPS-angivelse:                       N59°24’9.90″ E18°21’33.50″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2017, 2025

Historia
Under drifttiden inträffade en dödsolycka under en övningsskjutning med pjäs 2 ur batteri NÅ Nåttarö. En kil hakade upp sig i halvöppet läge vilket ledde till att tryckvågen slog ned i laddningsrummet och dödade en värnpliktig och brännskadade fyra andra, varav ett befäl. Den inblandade pjäsen hade råkat ut för en tidigare skada under tillverkningen och sedan reparerats, om detta ledde till olyckan är dock ej klarlagt. Olyckan utreddes av statens haverikommission.

 Ägare
Namn:                                        Statens fastighetsverk
Adress:                                      Box 2263, 103 16 Stockholm
Tfnnr:                                         010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Vårdare
Namn:                                        Vaxholms fästningsmuseum
Adress:                                      Kastellet, 185 99 Vaxholm
Tfnnr:                                         08-120 048 70
Mail-adress:                             info@vaxholmsfastning.se

Minnesmärket
Text under kustartilleriets emblem: TILL MINNE ÖVER VÄRNPLIKTIGE MIKAEL WETTERVIK SOM OMKOM VID PJÄSOLYCKAN I STOCKHOLMS SÖDRA SKÄRGÅRD DEN 17 MAJ 1984 UNDER GRUNDUTBILDNING VID KA 1
CHEFEN FÖR STOCKHOLMS KUSTARTILLERIFÖRSVAR, VAXHOLMS KUSTARTILLERIREGEMENTE UPPSATTE TAVLAN
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr B67

2008 Minnestavla över omkommen vid pjäsolyckan Stora Skogsskär, Utö på Vaxholms fästning

Län                                            Stockholms

Kommun (motsv)              Vaxholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Vaxholms fästning
GPS-angivelse:                      N59°24’9.90″ E18°21’33.50″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2017, 2025

Historia
Under stridsskjutning i amfibieskyttekompanis ram vid Amf 1 2008-05-20 på Utö skjutfält, vådabesköts en stridsbåt varvid en värnpliktig blir träffad. Den värnpliktige avlider omedelbart av de skador han erhöll vid vådabeskjutningen. Direkt orsak till olyckan är en kombination av att stridsbåten befann sig på fel plats och inom planerat riskområde samt att finkalibrig eld utgått i fel skjutriktning vilket gjorde att stridsbåten träffades. Indirekt orsak till olyckan är att vänster skjutgräns ej har kontrollerats av plutonsövningsledaren samt att missförstånd uppstått mellan spelade och verkliga order som gavs till chefen för stridsbåten. Orsaken till dödsfallet är en direktträff med en finkalibrig projektil från ett höghastighetsvapen vilket medfört omfattande interna blödningar. Efterföljande sjukvårdsinsatser hade utifrån skadebilden inte möjlighet att påverka utfallet.

 Ägare
Namn:                                        Statens fastighetsverk
Adress:                                      Box 2263, 103 16 Stockholm
Tfnnr:                                        010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Vårdare
Namn:                                        Vaxholms fästningsmuseum
Adress:                                      Kastellet, 185 99 Vaxholm
Tfnnr:                                        08-120 048 70
Mail-adress:                             info@vaxholmsfastning.se

Minnesmärket
Text: TILL MINNE AV KORPRAL MARTIN JOHANSSON SOM FÖROLYCKADES VID
ST SKOGSSKÄR UTÖ DEN 20 MAJ 2008 AMFIBIEKÅREN RESTE STENEN
Informationsskylt: Nej
Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten