1943 Minnestavla över flottans insatser vid flykten över Öresund 

Län                                            Malmöhus (Skåne län)

Kommun (motsv)               Helsingborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Kungsgatan 1, 252 21 Helsingborg
GPS-angivelse:                          N56°2’45.15 E12°41’20.53″

Inventerad
Namn:                                            Anders Torelm
Datum:                                          2024-04-15

Historia
Natten mellan den 1 och 2 oktober 1943, genomför tyska Gestapo en razzia för att fängsla samtliga judar i Danmark. Men när Gestapo stövlar in i de judiska hemmen är de redan tomma. Under de kommande veckorna flyr 7 000 danska judar över Öresund till Sverige. Natten efter razzian anlände hundratals personer till svensk kust och under de kommande veckorna ytterligare tusentals, i fiskebåtar, på flottar, i kanoter och roddbåtar. I många fall möttes flyktingarna upp av svenska flottan när de korsat gränsen. Minsveparen M 20, idag museifartyg på Sjöhistoriska museet, var ett av fartygen som deltog i räddningsoperationerna. Kapten Lilienström och hans besättning tjänstgjorde i princip dygnet runt på M 20 från 1942 till 1945. På dagarna patrullerade M 20 och svepte minor. På nätterna sökte de efter flyktingar. M 20 mötte upp danska båtar vid sjögränsen för att ta över flyktingarna och föra dem till Sverige. I minsveparen M 20:s loggböcker, bevarade på krigsarkivet, framgår att över 100 danska flyktingar räddades ombord på M 20. Men insatserna var dramatiska och farliga. Tyska patrullbåtar och minor var ständiga faror. Höststormarna drog fram över Öresund. Flera flyktingbåtar blev beskjutna. Ett tjugotal flyktingar drunknade i Öresund. Men över 7 000 av Danmarks judar överlevde genom att ta sig över Öresund. M 20:s fartygschef, Emil Lilienström, ville efter kriget inte ha med havet att göra. Minnena från upplevelserna i Öresund plågade honom resten av livet och när han låg på sin dödsbädd pratade han om judarnas flykt. Flera anhöriga till besättningsmän berättar liknande historier. Skrämmande minnen och mardrömmar följde M 20:s besättning genom livet. De historiska händelserna 1943, flyktingarnas livsöden och de hjältemodiga insatserna från svenska sjömän uppmärksammas av detta minnesmärke. 

Ägare

Namn:                                            Stadsbyggnadsförvaltningen
Adress:                                           251 89 HELSINGBORG
Tfnnr:
Mail-adress                                  kontaktcenter@helsingborg.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Övrigt
Minnesmärke i form av en aluminiumskylt. Rest 2023 av Sjöhistoriska museet och
Föreningen M 20.
Formgiven av: Hanna Dahlander och Anders Torelm
Text: ”FLYKTEN ÖVER ÖRESUND 1943. TILL MINNE AV SVENSKA FLOTTANS INSATSER FÖR ATT RÄDDA TUSENTALS DANSKA JUDAR PÅ FLYKT UNDAN NAZISTERNA FRÅN DANMARK ÖVER ÖRESUND TILL SVERIGE HÖSTEN 1943. MINNESTAVLAN REST AV SJÖHISTORISKA MUSEET OCH FÖRENINGEN M 20”.
Informationsskylt: Nej 

Anders Torelm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1947 Minnesmärke över Finska kavalleriet i Villmanstrand 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Villmanstrand

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Kyrkoparken, Mannerheimsgatan
GPS-angivelse:                          N61° 3’34.90″ E28°10’48.40″

Inventerad
Namn:                                            Satu Luoto
Datum:                                          2024-05-07

Historia
Finländska ryttare deltog redan under medeltiden i strider vid det svenska rikets östgräns. Ursprungligen uppbådades rytteriet bland storbönder, som därigenom erhöll skattefrihet (frälse). Även sedan denna s.k. rusttjänst minskat i betydelse, rekryterades kavalleribefälet liksom allt annat befäl länge från frälset. Gustav Vasa gav ytterligare stadga åt systemet. Under hans söner var det svensk-finska rytteriet organiserat i fanor, som av Gustav II Adolf ersattes med kompanier. Sju ryttarkompanier från Finland (hakkapeliter) landsteg 1630 med armén i Pommern. Fyra av dem var från Nylands och Tavastehus län; av dessa fyra kom två i sin helhet från det forna Borgå län. De kämpade vid Breitenfeld och Lützen.
Kavalleriet från Finland samlades 1634 i tre regementen; vart och ett räknade 1 300 man. Likaså fanns det efter Karl XI:s omorganisering av armén tre kavalleriregementen á 1 000 man i Finland, nämligen Åbo och Björneborgs läns rytteri (sedermera Livdragonregementet), Nylands och Tavastehus läns rytteri (sedermera uppdelat på Nylands dragonregemente och Tavastlands jägarbataljon) och Viborgs och Nyslotts läns rytteri (sedermera Karelska dragonkåren). I östra Finland uppsattes på 1600-talet värvade dragonförband. Kavalleritrupperna ombildades 1721 till dragonregementen. Under ryska tiden fanns ett enda inhemskt kavalleriförband, Finska dragonregementet.
Det nya Finlands första kavalleritrupp var den polisstyrka på ca 200 man till häst som senaten i början av september 1917 uppsatte på Saksanniemi gård i Borgå. I kriget 1918 deltog flera beridna avdelningar på den vita sidan, främst bland dem det ur kåren på Saksanniemi utvecklade Nylands dragonregemente och det av jägarna uppsatta Karelska hästjägarregementet.
Efter kriget 1918 fanns i Finland tre kavalleriregementen, Nylands dragonregemente, Tavastlands ryttarregemente och Karelska hästjägarregementet. Det sistnämnda upplöstes 1921. Av de två återstående bildades samtidigt en kavalleribrigad med Villmanstrand som förläggningsort.
Kavalleribrigaden insattes under vinterkriget på Karelska näset, n. om Ladoga (mottistriderna) och vid Viborgska viken. I fortsättningskriget deltog den i intagningen av Suojärvi och avancerade till Onega. I januari 1943 drogs förbandet som överbefälhavarens reserv tillbaka till Karelska näset. I juli-augusti 1944 var brigaden med om grupp Raappanas omfattningsoperationer ö. om Ilomants och vann en betydande seger. Brigaden upplöstes efter kriget. Kavallerienheterna ombildades till jägarbataljoner (cykeltrupper), men fick behålla sina gamla traditionsrika namn, i finsk språkdräkt Hämeen ratsujääkäripataljoona (Lahtis) och Uudenmaan rakuunapataljoona (Villmanstrand).
Samtliga förband som är uppräknade under perioden 1617-1899 sattes upp under den svensk-finska perioden.

Ägare
Namn:               Villmanstrands kommun
Adress:              PL11: 531 01 Lappeenranta
Tfnnr:                + 358 (0) 56161
Mail-adress     kirjaamo@lappenraanta.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen är ritad av Wäinö Altonen och avtäcktes 1963.
På östra sidan finns en relief av ryttare under trettioåriga kriget.
Text på östra sidan: SUOMALAISEN SOTURIN JOHTOTÄHTINÄ OVAT KAUTTA MIESPOLVINEN OLLEET USKO, VAPAUS, KUNNIA JA ISÄNMAA – NIIN ON OLEVA AJASTA AIKKAN (GENOM DE MANLIGA GENERATIONERNA HAR DEN FINSKA KRIGARENS LEDSTJÄRNA VARIT TRON, FRIHETEN, HEDERN OCH FOSTERLANDET)
Text på västra sidan: SUOMEN RATSUVÄKI 1617-1947 (FINSKA KAVALLERIET 1617-1947)
1617-1899 OTTO YXKULLIN RYKMENTTI, ÅKE TOTTIN RYKMENTTI, KUSTAA HORNINN RYKMENTTI, HÄMEEN LIPUSTO, UUDENMAAN LIPUSTO, KARJALAN LIPUSTO, SUOMEN LIPUSTO, VIIPURIN JA SAVON RATSUVÄKIRYKMENTTI, UUDENMAAN JA HÄMEENLÄÄNIN RATSUVÄKIRYKMENTTI, TURUN JA PORIN RATSUVÄKIRYKMENTTI, TURUNLÄÄNIN RATSUVÄKIRYKMENTTI, VIIPURIN RAKUUNARYKMENTI, SUOMEN MAARAKUUNAT, BURHGHAUSENIN RAKUUNARYKMENTTI, AATELISLIPUSTO, KARJALAN RATSUVÄKIRYKMENTTI, UUDENMAAN JA HÄMEEN RATSURYKMENTTI, TURUN JA PORIN RATSURYKMENTTI, KARJALAN RAKUUNARYKMENTTI, UUDENMAAN RAKUUNARYKMENTTI, HENKIRAKUUNARYKMENTTI, SUOMEN KEVYET RAKUUNAT, KARJALAN KEVYET RAKUUNAT, UUDENMAAN KEVYET RAKUUNAT, UUDENMAAN RAKUUNAJOUKKO
1889–1901 SUOMEN RAKUUNARYKMENNTI
1917–1939 RATSUJÄÄKÄRIOSASTO/JÄÄKÄRIPATALIOONA 27, SAKSANIEMEN JÄRJESTYSLIPUSTO, UUDENMAAN RAKUUNARYKMENTI, KARJALAN RATSUJÄÄKÄRIRYKMENTI, SUOMEN RAKUUNARYKMENTTI, KARJALAN RATSURYKMENTTI, HÄMEEN RATSURYKMENTTI
1939–1940 UUDENMAAN RAKUUNARYKMENTI, HÄMEEN RATSURYKMENTTI, ESKADROONAT KEVYTSÄÄ OSASTOISSA 4-5-6-8-9-10-11-12-13
1941–1947 HÄMEEN RATSURYKMENTTI -1944, UUDENMAAN RAKUUNARYKMENTI -1947
1921–1944 RATSUVÄKIPRIKAATI
Text på norra sidan: LAPPEENRANNAN KAUPUNKI RATSUVÄEN RIVEISSÄ PALVELLEET JA TAISTELLEET SEKÄ HEIDÄN YSTÄVÄNSÄ PYSTYTTIVÄT TÄMÄN MUISTOMERKIN VUONNA 1963 (STADEN VILLMANSTRAND, DE SOM TJÄNSTGJORDE OCH KÄMPADE I KAVALLERIETS LED OCH DERAS VÄNNER RESTE DETTA MINNESMÄRKE 1963)
Text på liggande stenar:
SUOMEN RATSUVÄKI ON VUOSIRATAIN VIERIESSÄ TAISTELLUT KATOAMATTOMALLA KUNNIALLA 23:SSA SODASSA KAIKKIAAN 263:SSA TAISTELUSSA ??
NIMET ON UURRETTU TÄMÄN MUISTOMERKIN KUNNIAPASIIN
WALLHOF 1626, BREITENFELD 1631, LECH 1632, ALTE FESTE 1632, LÜTZEN 1632, OLDENDORF 1633, NÖRDLINGEN 1634, WITTSTOCK 1636, LEIPZIG 1642, WARSOWA 1656, FREDRIKSODDE 1657, ISO-BELTTI 1658, KÖÖPENHAMINA 1659, LUND 1676, NARVA 1700, VÄINÄJOKI 1701, JAKOBSTADT 1704, GEMÄUERTHOF 1705, FRAUSTADT 1706, HOLOWCZYN 1708, MALATYCZE 1708, POLTAVA 1709, NAPUE 1714, TRONDHEIM-TYDALEN 1718, SIIKAJOKI 1808, ALAVUS 1808
POHJANMAAN VAPAUTUS 1918, LÄNKIPOHJA 1918, VESILAHTI 1918, RAUTU 1918, KARJALAN KANNAS 1939, LEMETTI 1940, VILAJOKI 1940, ILOMANTSI-ÄÄNISNIEMI 1941, PIGMATKA 1941, LEMPALA 1943, VAMMELSUU 1944, UURAS-VIPORINLAHTI 1944, ILOMANTSI 1944
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnesmärke över sjöstriden vid Palva 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Nådendal

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       30 m NV korsningen Veteraantie och Kirkkotie
GPS-angivelse:                          N60°27’55.73″ E21°40’6.71″

Inventerad
Namn:
Datum:                                          ej inventerad

Historia
Den 15 september 1808 kom en avdelning av den svenska skärgårdsflottan under befäl av viceamiral Salomon von Rajalin till Palva sund och mötte där en rysk flottstyrka. Ryssarna drog sig först tillbaka utan strid. På morgonen den 18 september i mörker och dimma vände ryssarna åter och striden vid Palva utkämpades med kanoner. De svenska fartygen var 50 och de ryska var 40 kanonfartyg. Svenskarna slog tillbaka ryssarna men blev sedan omringade och flydde platsen. Ryssarna förlorade 3–4 fartyg. Svenskarna förlorade 50 man och ryssarna ca 200. Ryssarna stannade kvar efter drabbningen och plundrade och misshandlade lokalbefolkningen. Även St Henriks kyrka plundrades. 

Ägare
Namn:                                            Nådendal kommun
Adress:                                           PB 43, 211 01 Nådendal
Tfnnr:                                             +358 2 4345111
Mail-adress                                  kirjaamo@naantali.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:
Renovering (vid behov):

Vårdare
Namn:                                            se ägaren

Övrigt
Minnesmärke över sjöstriden vid Palva uppsatt år 2008 av dåvarande Velkua kommun
Konstnärer Eero Avinen och Antti Vaalikivi
Text: SUOMEN SOTA 1808-1809 MERELLÄ. PALVAN TAISTELU 18.9.1808. VELKUAN KUNTA, VELKUAN SAARISTOLAISYHDISTYS 2008
(FINSKA KRIGET TILL SJÖSS 1808-1809. STRIDERNA VID PALVA 18.8.1808. VELKUAS SKÄRGÅRDSFÖRENING 2008)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1943 Minnessten över Landstormen öster Mjällom, Norrfällsviken 

Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)               Kramfors

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       4,9 km ONO Mjällom, Storsand
GPS-angivelse:                          N62°59’17.88″ E18°31’40.68″

Inventerad
Namn:                                            Anders Kihl
Datum:                                          2022-05-29

Historia
– 

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                            se ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke, ljusröd granit, 1,75 m h, 0,4-0,7 m br (VNV-ÖSÖ) och 0,15-0,22 m tj.
Murat postament, 1,45×1,45 m st (VNV-ÖSÖ) och 0,4 m h.
Stenen restes av landstormen 1942 eller 1943, då landstormsmannar var förlagda här.
Text: Ingen
Informationsskylt Nej 

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1893 Minnesplatta över Norrlands artilleriregementes 1.batteri i Härnösand 

Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)              Härnösand

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Östanbäcksgatan 8, Härnösand
GPS-angivelse:                          N62°37’48.22″ E17°56’25.17″

Inventerad
Namn:                                            Sten Bredberg
Datum:                                          2017-09-20

Historia.
Norrlands artilleriregemente bildades den 1 mars 1893 genom att regementet successivt tillfördes enheter från Första Svea artilleriregemente, Första Göta artilleriregemente och Wendes artilleriregemente. Den 3 mars 1893 utsågs överste Ernst Boheman som regementets första chef.

Den 4 december 1849 detacherades 9. batteriet ur Första Svea artilleriregementet till Härnösand. Detachementet förlades till Östanbäcksgatan 8, från 1870 till Tullportsgatan 2. Den 28 september 1893 överfördes batteriet till Norrlands artilleriregemente och blev regementets 1. batteri (Frösö kompani). 

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                            se ägaren

Minnesmärket
Minnesplattan uppsattes 2003.
Text: KUNGL. NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTES 1. BATTERI UPPSATT AV A1 VAR FÖRLAGT TILL HÄRNÖSAND 1849-1893
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över framgångsrika hästar vid T 2, Skövde 

Län                                            Skaraborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)              Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:               Omedelbart väster om huvudentrén till T 2 kasernområde
GPS-angivelse:                  N58°22’60.00″ E13°50’54.84″

Inventerad
Namn:                                            Nils-Erik Nilsson
Datum:                                          2023-09-02

Historia

Kapten Janne Lundblad vann guld i dressyr på hästen Uno vid olympiska spelen 1920 i Antwerpen.

Kapten John Anders Erik Swartling var en av de som hade stora framgångar på hästen Stella.

Ägare
Namn:                                            Försvarsmakten (T 2)
Adress:                                           Kasernvägen, 541 52 SKÖVDE
Tfnnr:                                             0500-465000
Mail-adress                                  exp-t2@mil.se

Vårdare
Namn:                                            Se ägaren

Övrigt
Minnesstenen stod först i Manskapsparken vid fd T2 kasernområde. Stenen flyttades till nuvarande plats samtidigt som T 2 flyttade in i husarkasernen 1984.
Text: UNO 1907-1926 OLYMPISK SEGRARE 1920. STELLA 1906-1921
Informationstavla: Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesstenar över framgångsrika hästar vid K 3, Skövde 

Län                                            Skaraborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)           Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:               Strax söder om sydöstra hörnet på T 2 kasern
GPS-angivelse:                  N58°22’57.7″ E13°51’04.8″

Inventerad
Namn:                                            Nils-Erik Nilsson
Datum:                                          2023-09-01

Historia
Hästsport var en mycket viktig del för befälet vid Livregementets Husarer liksom vid många andra regementen.

Ägare
Namn:                                            Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                           Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                             0505-45 10 00
Mail-adress                                  exp-k3@mil.se

Vårdare
Namn:                                            Se ägaren

Övrigt
Minnesstenarna stod tidigare vid Husartorpet i den s.k. Gärdhems trädgård väster om Livhusarernas kasern i Skövde (nuvarande T 2), men när man byggde elevbostäder där flyttades stenarna till den nuvarande platsen i den lilla parken vid sydöstra hörnet av kasernen.
Text: Se tavlan
Informationstavla: Ja 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över generallöjtnant Harald Stake i Österplana

Län                                              Skaraborg (Västra Götaland)

Kommun                                  Götene

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Österplana gamla kyrkogård
GPS-angivelse:                          58°34’30″N 13°25’20″E

Inventerad
Namn:                                            NE Nilsson
Datum:                                          2019-08-03

Historia
Ingen västgöte kan uppvisa en meritförteckning liknande Harald Stakes. I slaget vid Fleurus i Belgien 1622 räddade han hertigen av Braunschweig ur spanjorernas händer. I slaget vid Burgstall 1631 nedkämpade han den kejserlige översten Vladislav Bernstein och han deltog även i slagen vid Breitenfeld, Lech, Alte Feste, Lützen, Oldendorf, Nördlingen och Wittstock. Han försvarade Göteborg i krigen mot Danmark 1643-1645 samt 1657-1660. Stake blev den förste landshövdingen över Göteborgs och Bohus län 1658, med residens på Bohus, och fick ansvaret för försvaret mot Norge ”på all vidare ofrederlig händelse”. Under kriget 1659-1660 inneslöt han och belägrade Halden i Norge tre gånger och stred med framgång mot danskarna i Bohuslän och Västergötland. Harald Stakes sista stora strid, 78 år gammal, var då den danske ståthållaren i Norge, general Ulrik Fredrik Gyldenlöwe i september 1676 belägrade Bohus fästning. Han avgick som landshövding 1677 och drog sig tillbaka till sitt nyuppförda slott på Hönsäter på Kinnekulle där han avled samma år.

Ägare
Namn:                                            Kinnekulle hembygdsförening
Adress:                                           SKAGEN SMEDJEBACKEN, 533 94 Hällekis
Tfnnr:                                             –
Mail-adress                                  –

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av Kinnekullekalksten rest 1971.
Text:
GENERALLÖJTNANTEN FRIHERRE
HARALD STAKE
∗ 1598    † 1677
FÄLTHERRE LANDSHÖVDING, GUVERNÖR, HERRE TILL HÖNSÄTER
CHEF FÖR VÄSTGÖTA KAVALLERIREGEMENTE 1638 – 1648
I EN ÖDESDIGER TID VÄSTSVERIGES FÖRSVARARE
KINNEKULLEBYGDENS HEMBYGDSFÖRENING OCH
SENTIDA REGEMENTSKAMRATER
RESTE VÅRDEN ÅR 1971
Informationsskylt:                    Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1940 Minnessten över en militär förläggningsplats i Karlanda

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)               Årjäng

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       150 m SSV Karlanda kyrka
GPS-angivelse:                           N59°31’30.54″ E12° 3’56.18″

Inventerad
Namn:                                            Thomas Lövgren
Datum:                                          2021

Historia
Då Tyskland anföll Danmark och Norge 9 april 1940, organiserades Värmlands Regemente omedelbart för försvar av riksgränsen mot Norge. Regementets 3. gevärskompani i fältregementets I skyttebataljon under ledning av löjtnant Gösta Nordanskog, anlände kl 0700 den 14 april 1940 till tullstationen vid Hån och påbörjade där omedelbart försvars-förberedelserna.

Regementsstaben, under ledning av överste Grevillius, anlände till Karlanda den 15 april och där togs prästgården (öster Karlanda kyrka) i anspråk som stabsplats.

Fältregementets tre olika bataljoner grupperades efterhand som de anlände till gränsen enligt följande med sina totalt 3.600 man:
I bataljonen i trakten av Charlottenberg
II bataljonen vid och väster Koppom
III bataljonen vid Töcksfors

Den 20 april underställdes Värmlands Regemente I 2 och Landstormsregementet L 2, den då tillförda II arméfördelningen i grupperad terräng.
I och runt Karlanda kom då följande förband i mitten av 1940 att finnas grupperade:
I 2 regementsstab med betjäningsförband
13. och 14. gevärskompanierna.

Minnesstenen minner över dessa soldater och förband som 1940 var grupperade i Karlanda. Varför finns inga förbandsangivelser angivna över de som reste stenen? Sannolikt för att sekretessen vid denna tidpunkt var mycket hög. Regementsstaben skulle vid denna tidpunkt vara ett eftertraktat bekämpningsmål för tyskt flyg om tyskarna hade anfallit Sverige. 

Ägare
Namn:                                            Markägare Jan Norlin
Adress:                                           Apollogatan 21, 661 33 Säffle
Tfnnr:                                             070-661 63 66
Mail-adress                                  –

Vårdare
Namn:                                            oklart

Övrigt
Stenen med inskrift är utformad som en runsten.
Text: MINNE AV MILITÄRFÖRLÄGGNING I KARLANDA 1940
Informationsskylt: Nej 

Thomas Lövgren
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1907 Minnessten över Känäs Fellingsbro rusthåll, K 3 i Känäsby

 Län                                            Örebro

Kommun (motsv)               Lindesberg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       6,2 km NV Fellingsbro kyrka
GPS-angivelse:                          N59°29’34.04″ E15°29’28.31″

Inventerad
Namn:                                            Gunnel Godulf (foto)
Datum:                                          2019

Historia
År 1791 omorganiserades Livregementet till häst till en brigad bestående av Livregementsbrigadens kyrassiärkår, som bestod av kompanierna som låg närmast huvudstaden, och som utgjorde tungt kavalleri. Livregementsbrigadens lätta dragonkår bestod av Örebro, Fellingsbro, Östra Närkes och Vadsbo kompanier. Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon bestod av kompanierna i Västmanland, och från 1804 även Södermanlands kompani. År 1815 blev Livregementsbrigadens lätta dragonkår självständig och fick namnet Livregementets husarkår. Kåren var indelt främst i Närke och norra Västergötland. År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Livregementets husarer tilldelades № 3. År 1893 ändrades namnet till Livregementets husarer. År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom armén. För Livregementets husarer innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen K 3. 

Ägare
Namn:                                            Fellingsbro Hembygds- och Fornminnesförening
Adress:                                           Bergsvägen 45, 732 71 FELLINGSBRO
Tfnnr:                                             –
Mail-adress                                  hembygd.olofsborg@telia.com

Vårdare
Namn:                                            se ägaren

Minnesmärket
Minnessten av granit. På den mot VSV vända sidan finns överst en cirkelrundfördjupning med reliefbilden av en husar till häst uthuggen i stenen. Under den en infattad metallplatta med nedanstående text. Under plattan står det 1956, det år då minnesstenen avtäcktes.
Text: FÖR RUSHÅLLET KÄNÄS HAR NEDANSTÅENDE RYTTARE GJORT RUSTTJÄNST I ÖVER 200 ÅR. DELS VIDFELLINGSBRO KOMP AV KUNGL. LIVREG. TILL HÄST, SEDERMERA LIVSKV.AV KUNGL. LIVREG. HUSARER. HÄR HADE DE SITT TORP.
ERIK RIJ 1691-1692 LARS LARSSON 1692-1694 ERIK FRIBERG 1695-1709
ANDERS KJENSTRÖM 1735-1777 OLAV KJENSTRÖM 1777-1789
ANDERS KJENSTRÖM 1790-1807 ERIK HOLMQVIST 1807-1829
JOHAN KÄCK 1829-1871 GUSTAV KÄLL 1871-1873 LUDVIG KJELLMAN 1873-1886
ALRICK ERIKSSON 1886-1892 AXEL FORSBERG 1893-1899 IVAR KÄLL 1899-1907
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten