1717 Minnessten över vargeringen i Surmasaajo, Juoksengi 

Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Övertorneå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       1,5 km NV avtaget mot Vyöni längs väg 99
GPS-angivelse:                           N66°33’33.95″ E23°46’40.48″

Inventerad
Namn:
Datum:                                          Ej inventerad

Historia
Under det Stora nordiska kriget i var Finland under åren 1713 till 1721 ockuperat av ryska styrkor. I slutet av december 1716 hade en hästburen kosackskara kommit in på svensk sida och påbörjade ett plundringståg uppför Torne älvdal.

I trakten kring Övertorneå plundrades två kyrkor och några veckor senare brändes också Kengis bruk ner till grunden. När kosackerna vände söderut igen i januari 1717 hade ett vargeringsförband ur Västerbottens regementet hunnit organiseras i Juoksengi, och när ryssarna kom låg de i bakhåll. De omkring femtio kosackerna nedkämpades till sista man och bara två lokalbor gick hädan.

Det är inte helt klart var bakhållet skedde men den lokala traditionen berättar att det är vid Surmasaajo och det är där vi finner minnesplatsen. 

Ägare
Namn:                                            Juoksengi Skifteslagssamhällighetsförening
Adress:                                           Lampisenpää 250, 957 94 Övertorneå
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                            se ägaren

 Minnesmärket
Minnesstenen avtäcktes den 15 juli 2017 i närvaro försvarsminister Peter Hultqvist och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Text: På stenen sitter två bronsplattor. Den övre med Västerbottens regementes vapenbild och texten Dominus Protector Meus (Karl XII valspråk – Herren min beskyddare).
Den undre bronsplattan: Denna sten är rest av Juoksengi byasamfällighet till åminnelse av vargeringen, januari 1717. Under finns texten på finska.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Minnessten över Gustav V:s besök på Hälsinge regemente 1924 

Län                                     Gävleborgs län.

Kommun                           Gävle

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       I parken 100 m. S f. d. överstebostället och senare stabsbyggnad för I 14/Fo 21 på Vall invid Gavleån.
GPS-angivelse:                          N60°40’10.70″ E17° 6’49.59″

Inventerad
Namn:                                            Tomas Bornestaf
Datum:                                          2023-05-07

Historia
Stenen, natursten, restes i samband med regementets 300-årsjubileum den 12 juli 1924. Konung Gustav V gästade då regementet. Efter högtidligheter i Regementsparken besökte konungen överste-bostället på Vall och skrev sitt namn på stenen. 

Ägare
Namn:                                            Gävle kommun
Adress:                                          Drottninggatan 22 803 11 Gävle
Tfnnr:                                             026-178000
Mail-adress                                  gavle.kommun@gavle.se

Vårdare
Namn:                                            Se ägaren

Övrigt
Minnesmärket rest år 1924 av Hälsinge regemente.
Text: Gustaf (namnteckning)

Tomas Bornestaf
SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Gravkvarter (I 14) på Nya kyrkogården i Gävle 

Län                                                Gävleborgs län

Kommun (motsv)                  Gävle

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     På Nya kyrkogården i Gävle 300 m NNV Eviga Livets Kapell
GPS-angivelse:                        N60°40’32” E17°06’17”

Inventerad
Namn:                                         Tomas Bornestaf
Datum:                                        2023-05-07

Historia
Hälsinge regementes egen gravplats. I det förenade kyrkorådets beslut – protokoll från 2. Januari 1930 – fastställs mark till gravplats för Hälsinge regemente där sergeanten Fritz Simon Wallentin jordfästes 1929. Gravens nummer är 216 med gravbrev nr 1933. Gravstenen i granit. 

Ägare
Namn:                                            Gävleborgsgruppen Försvarsmakten
Adress:                                          Stenhammarsvägen 2, 802 67 GÄVLE
Tfnnr:                                             010 – 8236900
Mail-adress:                                 gavleborgsgruppen@mil.se

Vårdare
Namn:                                            Gävleborgsgruppen Försvarsmakten

Övrigt
Gravstenen uppsattes år 1930 av Hälsinge regemente.
Text: KUNGL: HÄLSINGE REGEMENTE
F S Wallentin *1891 †1929, A T Åkerlind *1913 †1933, P O Thimrén *1893 †1942, E V Johansson *1906 †1943, A J Ek *1876 †1949, H O G Bergh *1919 †1952, P E Hammarstrand *1937 †2022.
Informationsskylt: Nej 

Tomas Bornestaf
SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1655-1792 Minnessten över Stenbergs boställe inom Dalregementets Orsa kompani

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)              Orsa

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Minnesstenen står i Oljonsbyn strax sydost om Orsa, längs Gamla                                                      postvägen som går mellan Stenbergsvägen och Högbackavägen.
GPS-angivelse:                     N61°06’10.0″ E14°38’32.2″

Inventerad
Namn:                                     Olle och Eva Strid
Datum:                                   2021-05-21

Historia
Vid Dalregementet blev aldrig boställesverket fullbordat, utan många fick i stället för boställe inkvarteringsbidrag. Enligt boken ”Dalregementets sockenkompanier” (1964) sid 58 – 60, var allt befäl inom Orsa kompani utan (av kronan ordnat) boställe. Oklart för närvarande på vilka grunder som stenen har rest på detta plats. De olika graderna pekar inte på att detta bara var ett kaptensboställe. 

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Övrigt
Minnesmärke av sandsten rest (uppsatt): 1961
Text: STENBERG BOSTÄLLE INOM ORSA KOMPANI BRUKAT AV KAPT. FLYGARE, LÖJT. HÖKEFLYCKT 1665-1728, FENRIK IHLSTRÖM 1686-1767, KAPT. SCHÜTZ 1685-1741, LÖJTN. TRANBOM 1707-1781, MÖNSTERSKRIVARE SCHÜTZ 1718-1792
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Dalregementets gravkvarter (I 13) på kyrkogården i Stora Tuna

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)              Borlänge kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Stora Tuna kyrka är väl synlig från väg 70, ca 3 km söder om Borlänge.           
GPS-angivelse:                    N60°27’6.50″ E15°28’27.42″

Inventerad
Namn:                                        Olle och Eva Strid
Datum:                                      2022-04-01

Historia
På kyrkogården finns två gravar med anknytning till Dalregementet. Bägge gravarna betraktas kulturhistoriskt sett som mycket värdefulla och vårdas av Stora Tuna församling. Bägge gravarna har återlämnats till församlingen.

Kongl Dalregementets Volontärkorps grav (gravnummer 155) ligger på höger sida av entré­gången till kyrkan. Graven, en grusgrav, omges av en låg stenkant och är försedd med ett konst­rikt kors av gjutjärn, svartmålat med förgylld text. Graven uppläts för jordfästning 1884. Vid järnkorsets fot ligger en gravsten. ( Se nedan). Vilka som i övrigt är begravda där är okänt.

Graven efter översten och kommendören Henric Wilhelm Örn (gravnummer 23) ligger längst bort till höger, omedelbart efter inpassering till kyrkogården. Graven, en gräsgrav, är omgiven av ett gjutjärnsstaket. Framför den upprättstående gravstenen ligger en sten i form av en bok med svårtydd text.

Henrik Wilhelm Örn: Född 1783, student 1795, fk 1802, lt 1809, kn 1812, GM för tapperhet i fält 1815, mj 1817, RS0 samma år, övlt 1827, överste och chef för Dalregementet från 1835 till sin död, KSO 1850. Avled 1852 på sin gård Utanfors i Stora Tuna. Är begravd i Örnska familjegraven på Stora Tuna kyrkogård.

Deltog 1808 under kriget mot Norge i affärerna vid Nyen och Skalbokilen samt vid Trangen, där han – beordrad att ge sig fången tillsammans med delar av Dalregementet – bröt av sin sabel in­nan han kastade den till norrmännen; fördes i fångenskap till Skeen.

Arbetschef vid Göta kanal för bl a Bergs slussar vid Vreta kloster 1813. Under kriget mot Norge 1814 tjänstgjorde han dels vid regementet, dels som fältmätningsoff och brigadj i striderna vid Fredriksstad och Kjölbergs bro, varunder han var nära att bli skjuten.

Chef för arbetskommendering vid Göta kanal 1824. Stabschef vid 2. förd under lägret på Ladu­gårdsgärde 1832 och erhöll därefter en hedersvärja av Konungen. Han var en allvarlig, viljekraf­tig man med ädel karaktär, grundad på oskrymtad gudsfruktan, var vänfast och tillgänglig som kamrat och som chef en faderlig vän för de yngre.

Den mycket sevärda Stora Tuna kyrka, Stora Tuna församling, Västerås stift, är byggd i närheten av en kultplats helgad åt asaguden Frej och på en äldre gråstensskyrka från 1200-talet. Kyrkan invigdes år 1469 under föresatsen att bli domkyrka i ”Dalarnas och Bergslagen ovan Långhedens stift”, något den också var under andra halvan av 1500-talet. Kyrkan byggdes utan torn och har samma storlek och form fortfarande. Dagens kyrktorn byggdes mellan åren 1914 och 1915, se­dan de tidigare härjats svårt av eldsvådor. Tornet är 86 meter högt.

Ägare och vårdare
Namn:                                            Stora Tuna församling
Adress:
Tfnnr:                                             0243-77101
Mail-adress                                 stora-tuna.pastorat@svenskakyrkan.se

Övrigt
Text: – På järnkorsets gjutna och förgyllda text : ”Kongl Dalregementets Volontär-korps graf.” På den liggande stenen vid korsets fot: A Stenvall (svårtydda datum men död 1906).
– På Örnska gravstenen: ”Minne af öfwersten och commendeuren Henric Wilhelm Örn
Född d. 14 febr. 1783 Död d. 21 febr. 1852
Vården restes af officers corpsen vid Kongl Dalregementet”
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1894 Minnesplatta över krp J Gifting på f d Komtillmåttakrog i Gagnef

Län                                                  Dalarna

Kommun (motsv)                  Gagnef

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Den f.d. krogen Komtillmåtta ligger längs vägen väster Dalälven mellan Djurås-Västerfors, nära busshållplatsen Komtillmåtta (linje 254). Minnesplattan är fäst på bostadshu­sets gavel.
GPS-angivelse:                           N60°33’41.49″ E15° 6’16.25″

Inventerad
Namn:                                            Olle och Eva Strid
Datum:                                          2022-04-01

Historia
Den 13 september 1894 var Orsa kompani vid Dalregementet på väg hem efter avslutat regementsmöte. Inkvartering skulle ske nära Komtillmåtta krog i Gagnef. Innan kaptenen Sven Axel Bjuggren (1851–1925) lämnade kompaniet för kvällen framhöll han vikten av kompaniets anseende: ”Alltså kommer vi nu överens om att alla håller sig nyktra!” Korpral Gifting talade då för mannarnas räkning: ” Kapten! Orsa kompani lovar ingenting bestämt!” Detta uttalande har blivit vida känt och samtidigt ibland missförstått. Missförståndet ligger i att en del tolkat uttalandet som att dalkarlarna var osäkra i sitt löfte, medan de i själva verket inte ville lova något de inte kunde eller ämnade hålla – samtidigt som de inte ville vara uppnosiga mot befälet.
Vid en intervju gjord1929 angående ”Orsa kompani-historien” berättade han: ”Inte kunde jag gå ut och rapportera, vad pojkarna sa’, när jag bad dem lova, att inte dricka för mycket. Se, det var inte utan att jag var omtyckt av både befäl och meniga, och då måste jag ställa så, att jag inte för­argade någon part och så sa jag: Kapten, Orsa kompani lovar ingenting bestämt!” Men, tillade han och skrattade, ”hade jag vetat, att både biskopen och landshövdingen skulle härma mig, skulle jag bättre lagt mina ord på minnet, för jag har sagt mycket jag, som de kunde använt.”
Distinktionskorpral Jonas Axel Gifting Jonsson var född 4 februari 1856 i Ore socken (Dalbyn) och avled den 6 april 1934. Han är begravd på Ore kyrkogård, Rättviks kommun.
Se också registerkort W16, staty över korpral Gifting vid Orsa station, samt om Dalrege­mentets (I 13) historia och utveckling i övrigt (Registerkort W28.)

Ägare
Namn:                                            Privat ägare

Vårdare
Namn:                                          Ägaren

Övrigt
Text: VID KROGEN KOMTILLMÅTTA I GAGNEF YTTRADE KORPRAL GIFTING 1894 DE NU BEVINGADE ORDEN – ORSA KOMPANI LOVAR INGENTING BESTÄMT.
SKÄNKT AV KGL. DALREG. KAMRATFÖRENING 1985.
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1901 Minnessten över Dalregementets Mora kompani vid kyrkan i Mora

Län                                             Dalarna

Kommun (motsv)               Mora kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   I omedelbar närhet av klockstapeln i Mora, nära Mora kyrka.
GPS-angivelse:                      N61°00’26.1″ E14°32’36.5″

Inventerad
Namn:                                       Olle och Eva Strid
Datum:                                     2021-05-21

Historia
Mora kompani, benämnt så från 1696, roterade soldater ur följande socknar och byar (Inom parentes = antalet rotar): Mora (93), Sollerön (22), Venjan (12) och Rättvik (23):
Vid mobilisering samlades soldaterna vid sina respektive korpralsmötesplatser för att sedan marschera till kompaniets samlingsplats, som var Moranoret för Mora kompani.
Kaptensbostället var från 1692 beläget på den samma år inköpta gården Haraldsarvet, Häradsar­vets by, strax norr om Sollerö kyrka. 1836 förflyttades kompanichefen till Noret, ett tidigare löjt­nantsboställe i Mora-Noret. Från kaptensbostället flyttades samtidigt manbyggnaden till det nya kaptensbostället.Om Dalregementet (I 13) historia och utveckling i övrigt, se registerkort W28.

Ägare
Namn:                                       Mora församling
Adress:                                      Dalagatan 13, 792 32 Mora
Tfnnr:                                        +46 250 552900
Mail-adress                              mora.forsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Text på åtsidan: Under Dalarnas landskapsvapen MORA KOMPANI
VID MORASTAPELNS TUNGA DÅN, GICK MORABONDEN OCH HANS SON, ATT FOSTERLANDET VAKTA. FRÅN DERAS ARMODS TIDEVARV VÅRT NUTIDSSLÄKTE FÅTT SITT ARV, ATT FÄDRENS MINNE AKTA”
Text på frånsidan: ”TILL HYLLNING FÖR MORA KOMPANI, DESS BEFÄL OCH MANSKAP, RESTES DENNA STEN 1963.
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmärke över omkomna i Gbg garnison 1939-45 på Nya Varvets kyrkogård i Göteborg

 Län                                            Göteborg och Bohus (Västra Götaland)

Kommun (motsv)               Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  NV delen av Nya varvets kyrkogård
GPS-angivelse:                     N57°40’52.58″ E11°53’17.49″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2022-07-02

Historia
Manligheten, officiellt HM Pansarbåt Manligheten, var ett pansarskepp i den svenska flottan. Hon byggdes åren 1901–1903 av Kockums Mekaniska Verkstad. Huvudbestyckningen utgjordes av två 21 cm kanoner och sekundärbestyckningen av sex 15,2 cm kanoner. I början av andra världskriget genomgick fartyget en stor modernisering, då bland annat förskeppet byggdes om, och under kriget var hon flaggskepp i Göteborgseskadern. De 13 december 1939 dödades sex man ombord i Göteborgs skärgård under bärgning av en tysk paravan (minröjningsutrustning).
Wrangel officiellt HM Jagare Wrangel, var en jagare i svenska flottan som byggdes vid Lindholmens varv i Göteborg och sjösattes den 24 september 1917. Fartyget var bland de modernaste jagarna i världen strax efter första världskrigets slut, och vid andra världskrigets utbrott 1939 ingick hon i Göteborgseskadern.
Valrossen, officiellt HM Ubåt Valrossen, var en ubåt i svenska flottan. Hon var den sist byggda ubåten av tre i Hajen II-klass, som hon bildade tillsammans med Hajen och Sälen. Valrossen byggdes på Kockums varv i Malmö och sjösattes 1918

Ägare
Namn:                                      Göteborgs begravningssamfällighet
Adress:                                     Box 1526, 401 50 Göteborg
Tfnnr:                                       031-7318080
Mail-adress                             gbg.begravningssamfallighet@svenskakyrkan.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                    –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                         Ägaren

Övrigt
Text: TILL MINNET AV DE MÄN SOM OMKOMMIT UNDER TJÄNST Å GÖTEBORGS ESKADER OCH ÖRLOGSBAS BEREDSKAPSÅREN 1939-1945. MANLIGHETEN 13.12.1939, WRANGEL 25.4.1940, VALROSSEN 28.6.1941, ÖRLOGSVARVET 3.4.1943, ULVEN 15.4.1943, STARKODDER 16.10.1942, 356 CONDOR 12.10.1944, JACOB BAGGE 6.7.1944, SPICA 29.3.1944, 383 OCEAN 29.3.1945
Under respektive fartygsnamn står namnen på de omkomna.
På baksidan: UNDEROFFICERSKÅREN VID GÖTEBORGS ÖRLOGSSTATION LÄT RESA STENEN 1953
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1962 Minnessten över Göta artilleriregementes övningsplats Tånga hed, Vårgårda

 Län                                            Älvsborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                Vårgårda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    1 km Ö korsningen Industrigatan – Artillerigatan
GPS-angivelse:                        N58° 1’45.81″ E12°49’53.03″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-07-04

Historia
År 1862 upprättade bönderna i Hägrunga by ett avtal med Kungliga Göta Artilleriregemente, A2, om försäljning av Tånga hed. Regementet som var förlagt till Kviberg i Göteborg behövde för sina övningar ett större område och heden ansågs lämplig för sin närhet till Vårgårda station och den goda tillgången på vatten. Från Dösebacka flyttades stallar, officers-, proviant- och möbelbaracker, ammunitionsförråd och andra byggnader. Underofficerare och manskap fick nöja sig med att bo i tält ända fram till 1933 då förläggningsbaracker restes. Marschvägen från Heden i Göteborg till Tånga hed var sju mil lång och på hästarnas tid tog den två dagar i anspråk. Kolonnen med sina 13 staber, 800 värnpliktiga, 700 hästar, 36 kanoner, lika många ammunitionsvagnar och 18 packvagnar sträckte sig utefter en två kilometer lång sträcka av marschvägen som gick under namnet Tångavägen. När regementet med musikkåren i täten anlände till Vårgårda gick ortsborna man ur huse för att välkomna och se på ståten. I en dagordning upprättad 1898 kan man läsa att reveljen gick klockan 5 på morgonen. Den spelades av musikkåren som marscherade runt hela lägret. Så följde vattning, rykt och fodring av hästarna, frukost, korum och därefter tre timmars körning, riktövningar och målskjutning med tidvis skarp ammunition. Efter middagen kom ett eftermiddagspass där fotexercis ingick och så småningom gick taptot,
Under åren 1867-1884 var Artilleriskolan förlagd till Tånga hed. När regementet fick nya kanoner och skarpare vapen blev heden för liten och 1884 togs Remmene skjutfält i bruk. Av ekonomiska skäl drogs A2 in 1962 och den 15 mars samma år hade regementet en minnesfest då de sista skotten avlossades. En minnessten restes månaden efter och vid den står två gamla kanoner på vakt. Under åren 1963 till 1995 användes heden av I 15 i Borås.
Numera används delar av det tidigare övningsfältet till festivaler och camping, på området finns även ett museum om bröderna Fåglum.

Ägare
Namn:                                       Tånga Heds Camping, Vandrarhem och Evenemang
Adress                                       Campingvägen 2, 447 34 Vårgårda
Tfnnr:                                        0322 624311
E-post                                        info@tangahed.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesstenen avtäcktes i april 1962. Den är omgiven av två artilleripjäser och i närheten står en äldre vaktkur.
Text under regementets vapen: KUNGLIG GÖTA ARTILLERIREGEMENTE ÖVADES PÅ TÅNGA HED 1862-1962
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

 Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1960 Minnestavla över Upplands regementes fältslag i Uppsala inne i en kasern 

Län                                           Uppsala

Kommun (motsv)             Uppsala

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:              I trapphuset på fd kanslihuset
GPS-angivelse:                 59°50’27.22″N 17°38’54.11″E

Inventerad
Namn:                                 Ej inventerat
Datum:

Historia
Upplands regemente uppsattes 1626 och leder sitt ursprung till Upplandsfänikan från 1557. År 1617 organiserades de små enheterna till  Upplands storregemente, som år 1623 splittrades i tre regementen där ett var Upplands regemente. Dess soldater rekryterades från landskapet Uppland, eller snarast från Uppsala och Stockholms län. Regementet var ett av de ursprungliga 20 infanteriregementen som nämns i Sveriges grundlag av 1634.
Regementet deltog i försvaret av Stralsund 1628 men återfördes därefter 1629 till Sverige. År 1630 mobiliserades regementet på nytt och följde Gustaf II Adolf på tåget genom södra Tyskland och deltog i striderna vid Lech, Nürnberg och Lützen.
Nästa gång regementet deltog i strid var under Karl X Gustafs polska krig. Man marscherade över Thorn som intog vidare över Sandomir och Jaroslow till Warszawa, där regementet deltog i tredagarsslaget 18-29 juli 1658. Upplands regemente deltog även i stormningarna av Itzehoe 6 augusti och Fredriksodde 24 oktober. I den senare stormningen gick upplänningarna i en av de främsta anfallskolonnerna, och efter striden fanns endast 342 upplänningar vara i stridbart skick. Efter en längre viloperiod deltog regementet i tåget över Bält.
Vid utbrottet av Stora nordiska kriget deltog Upplands regemente i landstigningen på Själland. Det sändes därefter hem, men utskeppades i april 1701 från Stockholm till Reval, och deltog i övergången av Düna . I  slaget vid Kliszow stod Upplands regemente i främsta linjen. Regementet deltog därefter i belägringen av Thorn 1703 och 1706 och vid inmarschen i Sachsen. I slaget vid Holowczyn tillhörde Upplands regemente bakre träffen men insattes på grund av stridens utveckling efter övergången i främsta linjen. Slaget vid Poltava drabbade regementet hårt. Av regementets då 600 man återstod endast 70 efter slaget, övriga var stupade eller tillfångatagna.
Ett nytt regemente måste snabbt sättas upp, och redan ett halvår efter slaget befann sig det nyuppsatta Upplands regemente i Växjö och deltog 28 februari 1710 i slaget vid Helsingborg. 1718 drog Upplands regemente åter i fält, denna gång mot Norge i södra armén och deltog i belägringen av Fredrikshald. Efter kungens död återgick regementet till trakten av Uppsala i januari 1719 och förlades på roten. I maj 1719 sammankallades regementet på nytt, för att försvara Stockholm mot ett väntat ryskt anfall. Något sådant kom dock inte, och regementet undslapp vidare strider.
År 1788 fördes regementet på nytt i fält. Upplands regemente deltog bland annat i slaget vid Svensksund 24 augusti 1789 där 8 officerare och 400 man stupade, sårades eller togs till fånga. Regementet deltog även i slaget vid Svensksund 7 juli 1790, varvid ett fyrtiotal av regementets soldater erhöll tapperhetsmedalj.
Den 28 augusti 1808 landsteg regementet i Christinestad och deltog redan dagen därpå i striderna vid Lappfjärd. Man deltog därefter i slaget vid Oravais där Upplands regemente deltog i Adlercreutz inledande anfall och senare täckte reträtten från slagfältet.
År 1813 överfördes regementet på nytt fulltaligt till Pommern och deltog i Karl Johans fälttåg. Efter fredsslutet i Kiel fick trupperna återvända till Sverige, varifrån de snart beordrades att delta i anfallet mot Norge.
Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades att regementet skulle avvecklas.

Ägare
Namn:                 Hemsö fastighets AB
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:
Renovering (vid behov):

Vårdare
Namn:                                       Ledningsregementets Veterankår/Traditionsutskottet
Mail-adress:                            ledr-officerskaren@mil.se

Övrigt 

Text: Under regementets vapen: De förnämsta av drabbningar i vilka Kungl Upplands regemente deltagit.
Därefter följer namnen på 51 slag.

Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten