1808 Minnesplatta över sjöstriden vid Krampen

Land                                         Finland

Kommun (motsv)            Nådendal

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Luotojentie 1091, nära Hanga brygga, fäst på en klippa
GPS-angivelse:                          60°17’9.00″N 21°58’8.49″E

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2022-05-10

Historia

Skärgårdsstriden vid Rimito Kramp var en sjöstrid under det finska kriget 1808–1809.

Efter att de svenska styrkorna hade lidit en betydande förlust vid Lemo försökte den svenska kustflottan att återta herraväldet över Åbolands och Ålands skärgårdar. Den ryska kustflottan var vid denna tidpunkt förstärkt med svenska fartyg som tagits över vid Sveaborgs kapitulation. I juni anlände konteramiral Klas Hjelmstjerna med ytterligare svenska förstärkningar och allt var klart för ett sjökrig i skärgården som skulle pågå hela sommaren.

Överstelöjtnant Önnert Jönsson hade, efter att ha retirerat från Lemo 22 juni, anlänt till Berghamn i Åbos östra skärgård med 15 kanonslupar under det att transportflottan retirerade vidare mot Åland. 23 juni anlände Klas Hjelmstjerna med 4 galärer till platsen och 24 juni anlände ytterligare fyra kanonslupar till ön. Hjelmstjerna bestämde sig då för att anfalla en liten grupp ryska fartyg om 12 kanonslupar och 2 joller, som lagt sig i en vik mellan Rimito Kramp och Hanga Krampholme. Då den svenska eskadern 30 juni skulle passera udden vid Rimito Kramp öppnade plötsligt de ryska fartygen oväntat eld. En plötslig stark stormby i kombinationen med eldgivningen tvingade de svenska fartygen att dra sig tillbaka.

Stark motvind hindrade Hjelmsterna att åter anfalla vilket gjorde att ryssarna kunde dra sig tillbaka till Bockholms sund. Själv lade sig Hjelmsterna vid Fårskinnsholmarna i Erstafjärden där han kunde blockera inloppet till Åbo.

Ägare
Namn:               Nådendals stad
Adress:              PB 43, 211 01 Nådendal
Tfnnr:                +358 4345111
Mail-adress     kirjaamo@naantali.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:
Renovering (vid behov):

Vårdare
Namn:               Se ovan

Övrigt
Minnesplattan sattes upp 2008. Eero Avinen och Antti Vaalikivi ritade plattan.

Text: Suomen sota 1808-1809 merellä (Finska kriget 1808-1809 till sjöss)
Krampin taistelu 30.6.1808 (Slaget vid Krampen 30.6.1808)
Rymättylän kunta 2008 (Rymättylä kommun)

Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1901 Minnessten över Dalregementets Gagnefs kompani vid kyrkan i Gagnef

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)               Gagnef

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Väg 70 mellan Borlänge och Leksand, vid Gagnefs kyrka nära älven strax SV om järnvägsstationen i Gagnef. Stenen står strax Ö om kyrkan.
GPS-angivelse:                         60°35’22.93″N 15° 3’39.20″E

Inventerad
Namn:                                          Olle och Eva Strid
Datum:                                         2021-05-16

Historia
Dalregementet härstammar från de dalafänikor som uppsattes 1542. År 1612 åtog sig provinsen Dalarna att årligen hålla 900 man till kungens tjänst mot att slippa utskrivning. Dessa samman­slogs 1617 med andra förband till Upplands storregemente i Uppland, Västmanland och Dalarna. När kungen på grund av truppens dåliga tillstånd ville göra ny utskrivning åtog sig dalkarlarna 1621 att ständigt hålla 1 400 man utom befäl. Åren 1623–1628 delades landsregementet upp i tre landskapsregementen, varvid Dalregementet bildades 1625. Senare överflyttades 200 num­mer till Västmanlands regemente där de huvudsakligen ingick i Bergs kompani.
Gagnefs kompani sattes upp 1696. Kompaniets symbol var ett ”Y” vilket symbolisera Väster-och Österdalälven som flyter samman och bildar Dalälven i Djurås i Gagnefs socken. Samma symbol återfinns idag också i Gagnefs kommunvapen.
På stenen nämnda kaptensboställe för Gagnef kompani, Österby i Stora Tuna, återfinns idag ca 2 km NO Stora Tuna kyrka, längs Tunaån.

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Övrigt Minnesmärket av oslipad granit och restes 1962. Över texten (se nedan) på ste­nens åtsida är Dalarnas landskapsvapen inhugget. Vapnet är förgyllt, medan texten i öv­rigt är i en röd nyans, även på frånsidan.
Text: På den åt NV vända sidan är inristat och imålat med brun färg: Dalarnas landskapsvapen.
Text: Under landskapsvapnet på åtsidan: GAGNEFS KOMPANI 1625 – 1901. KYRKVALLEN VAR SAMLINGSPLATS NÄR SOLDATER FRÅN BYGDEN DROGO ÅSTAD FÖR ATT FULLGÖRA DEN URGAMLA PLIKTEN ATT VÄRNA FRIHETEN. Under denna text Gagnef kompanis vapenbild. Därunder följer denna text: VANDRINGEN TILL MINNENA GÖR DEN NYA DAGEN MÄKTIGARE OCH RIKARE.
Text på frånsidan: GAGNEFS KOMPANI ROTERADES MED 64 SOLDATER FRÅN GAGNEF – MOCKFJÄRD, 14 FRÅN ÅHL, 72 FRÅN OVANBRODELEN AV ST. TUNA. KAPTENSBOSTÄLLET VAR I ÖSTERBY ST. TUNA. STENEN RESTES 1962
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Dalregementets lägerplats på Rommehed i Stora Tuna

Län                                             Dalarna
Kommun (motsv)                Borlänge kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Väg 70, ca 6 km S Borlänge centrum, 2 km SV Stora Tuna kyrka.
GPS-angivelse:                         60°26’02.7″N 15°30’02.1″E 

Inventerad
Namn:                                           Olle och Eva Strid
Datum:                                          2021-05-16 och november 2021

Historia
Rommehed var Kungl Dalregementets mötes- och lägerplats mellan åren 1796 – 1908. Regemen­tets expedition fanns under den tiden i Falun. Under åren 1908 – 1909 flyttade regementet in i de då nybyggda kasernerna i Falun. Försvaret behöll dock lägerområdet till 1988, det användes till exempel under beredskapstiden, vid repetitionsutbildningar samt vid annan tillfällig verksamhet.

Lägerplatsen anses vara den bäst bevarade i landet med ett trettiofemtal byggnader som minner om den indelta arméns förutsättningar att förbereda sig för krigstjänst. Många av byggnaderna är försedda med informativa skyltar om respektive byggnads funktion under lägertiden. Idag är lägret ett byggnadsminne sedan 1991 i en vacker parkmiljö.
I en av byggnaderna har också Dalregementets museum en utställning som spänner över sexhundra år. Den börjar med allmogeupproren på 1400-talet till den krigande karolinen, bonden och hans hustru, soldater och officerare i ett sprudlande lägerliv på Rommehed.
Söder om själva lägerområdet ligger det gamla exercisfältet, idag ett naturreservat sedan 1977, ca 6 hektar stort. Reservatet, som utgör en del av Badelundaåsen, består av en stäppliknande ve­getation på den sandiga jorden och har bildats genom mångårigt slitage av exercerande soldater i stora förband. Bild (från Dalregementets museer samlingar) visar exercisfältet, även kallat ”blaggarnsbyn”, vid regementsmötet 1878. Blaggarn var ett grovt linnetyg av sämre råvaror som användes främst till tältväv, lakan och madrassvar med mera.

Ägare
Namn:                                            Privat fastighetsägare
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av sten restes förmodligen i anslutning till att regementet lämnade lägret under 1908. Stenens åtsida är över den förgyllda texten försedd med regementets förbandstecken i form av förbandsknapp m/1754, också förgylld. Minnesmärket är omgivet av en liten, låg sten­mur.
I anslutning till minnesmärket finns också en majstång, omgiven av vitmålade kompaniståndare, var och en försedd med skylt med namnet på ett utbildningskompani. (Husby, Leksand, Gagnef, Gustafs, Äppelbo, Orsa, Mora och Rättvik.). Det är okänt när just denna majstång och ståndare restes, dock har själva platsen även före flytten till Falun varit platsen för en majstång.
Text: KUNGLIGA DALREGEMENTET 1796 – 1908
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1908 Minnessten över Dalregementets livkompani på Rommehed i Stora Tuna

Län                                                Dalarna

Kommun (motsv)                  Borlänge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Väg 70, ca 6 km S Borlänge centrum, 2 km SV Stora Tuna kyrka.
GPS-angivelse:                        60°25’58.64″N 15°29’57.33″E

Inventerad
Namn:                                           Olle och Eva Strid
Datum:                                         2021-05-16 och november 2021

Historia
Rommehed var Kungl Dalregementets mötes- och lägerplats mellan åren 1796 – 1908. Läger­platsen anses vara den bäst bevarade i landet med ett trettiofemtal byggnader som minner om den indelta arméns förutsättningar att förbereda sig för krigstjänst. Huvuddelen av byggnaderna är försedda med informativa skyltar om respektive byggnads funktion under lägertiden. Idag är lägret ett byggnadsminne i vacker parkmiljö. (Se också W04 om Rommehed)
Om Livkompaniets minnessten och varför den står på sin plats idag i lägerparken finns följande att läsa om på Dalregementets museers hemsida (https://www.dalregementetsmuseer.se/) un­der ”Rommehed”:
”År 1921 bildades ”Det indelta livkompaniets kamratförening” om vilken man kan läsa i Dalrege­mentets kamratförenings årsskrift Armborstet 1960. År 1929 restes en minnessten. Livsoldaten nr 30 Wikman i Husby, som numera var stenhuggare, fann ett lämpligt granitblock och högg in­skriptionen. På lördagen före det årliga kamratmötet låg stenen på Wikmans flakvagn och hästen Perkele var förspänd. Framåt klockan 8 på söndagsmorgonen var foran framme och Wikman funderade på var stenen skulle lastas av. Det borde ju egentligen regementschefen bestämma men han var ännu inte tillstädes. Då kom Wikman på att detta borde Perkele få bestämma så denne fick gå vart han ville. Hästen stannade där Livkompaniets kompanigata en gång gått invid Lushavet just där kompanichefstältet en gång stod. Och där står stenen än i dag.” 

Ägare
Namn:                                            Privat fastighetsägare
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress:

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av sten uppsatt 1925.
Konstnär: Enligt Dalregementets museers hemsida var det livsoldaten nr 30 Wikman i Husby som skapade stenen.
Text: KUNGLIGA DALREGEMENTETS INDELTA LIVKOMPANI RESTE STENEN I SITT GAMLA LÄGER ÅR 1925
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmärke över Dalregementets överstelöjtnantsboställe i Säter 

Län                                             Dalarna

Kommun (motsv)               Säter kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     I centrum av Säter, nära Säters kyrka, på skolgården till Kungsgårdsskolan, strax innanför skolgårdsporten.
Adress: Västra Långgatan 14, 783 30 Säter
GPS-angivelse:                           N60 20 45 E15 44 45 E

Inventerad
Namn:                                            Olle och Eva Strid
Datum:                                          2021-05-15. Minnesmärket har senare under 2021 vid flera besök saknats på stenfundamentet då det har omhändertagits av kommunen för vård och bättre fastsättning av minnesmärket.

Historia
Den fastighet som idag inrymmer Säters Stadshotell och hotell Myntmästargården är en av sta­dens äldsta byggnader. Fastigheten anges som bebyggd redan från 1654 och ägare till tomten var då borgmästaren Wellam Silentz, en son till Govert Silentz, den tyske kopparmästaren som kom till Säter på 1620-talet för att upprätta det första reningsverket för koppar och senare ett myntverk.
Gården föreslogs 1690 att upplåtas som bostad för överstelöjtnanten på Dalregementet varvid gårdshusen uppmättes och ritades av noggrant, av detta blev dock intet. Från ca 1750 är löjtnan­ten och senare borgmästaren Olof af Malmstein (1720-1797) ägare till fastigheten. Han var en av grundarna till Säters bruk och inrättade på fastigheten brukets kontor, från den tiden kallas går­den för Bruksgården. Säters stad köpte gården 1882 och byggde om den till Stadshotell, vilket den fortfarande (2022) fungerar som.
Säters gård var centrum och fogdeboställe i Säters gårds län i södra Dalarna under femton- och sextonhundratalen. Gården kom att fungera som kunglig fogdegård fram till 1621. Den kom då, liksom flertalet fogdegårdar och län att arrenderas ut till privatpersoner som ett led i Kronans förhoppning att få säkrare och mer förutsägbara skatteintäkter. Arrendesystemet avskaffades omkring 1630. Även om gården förlorade sin roll som centrum för Säters län, så kom den att kvarstå i statlig ägo ända in på 1800-talet. Den kom med tiden att kallas Säters kungsgård. 1682 blev den boställe åt överstelöjtnanten vid Kungliga Dalregementet.
Gården finns inte längre kvar, men där den låg finns idag Kungsgårdsskolan i Säter.
Om Dalregementets historia i övrigt se W 03. 

Ägare
Namn:                                            Säters kommun
Adress:                                           783027 SÄTER
Tfnnr:                                             0225-55 000
Mail-adress                                  kommun@sater.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av järn fästad stående på ett stenfundament, uppsatt 1953 (förmodligen).
Text:  SÄTERS KUNGSGÅRD BOSTÄLLE VID KONGL. DALREGEMENTET FÖR ÖVERSTELÖJTNANTEN 1682 – 1813, ÖVERSTEN 1813 – 1868
KUNGL. DALREGEMENTETS KAMRATFÖRENING OCH SÄTERS HEMBYGDSFÖRENING, 1958
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1975 Statyn ”Radarns hemlighet”, Tullinge 

Län                                             Stockholm

Kommun (motsv)                Botkyrka

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Framför f d kanslihuset
GPS-angivelse:                       N59°11’6.99″ E17°54’39.83″

Inventerad
Namn:                                       Claes Grafström
Datum:                                     2024-09-08

Historia
Flygvapnets Södertörnsskolor har sina rötter i Södertörns flygflottilj, vilken riksdagen beslutade genom regeringens proposition 1970:96, att avveckla som jaktflottilj. Istället kom den från den 1  juli 1974 att organiseras som ett markskoleförband inom Flygvapnet. Det nya förbandet hade ett stort arv från flottiljen. Både förbandsbeteckningen F 18, det heraldiska vapnet och förbandsfanan ärvdes från flottiljen. I samma proposition beslutades även att Roslagens flygkår (F  2) och Svea flygflottilj (F 8) skulle avvecklas. Detta gav upphov till den så kallade Stockholmskarusellen, då verksamhet vid F 2 och F 8 överfördes till Flygvapnets Södertörnsskolor, och senare även en jaktdivision från Västmanlands flygflottilj (F 1) i Västerås.
Till skolan tillfördes från F 2 i Hägernäs, Flygvapnets Stridslednings- och Luftbevakningsskola (STRILS), Flygvapnets Materielskola (FMS) och Flygvapnets kadett- och aspirant/marklinjen (KAS/M). Från F 8 i Barkarby tillkom Sambandsflygenheten, vilken hade i uppdrag att transportera bland annat regering och kungahuset. Vidare upprättades Flygvapnets markteletekniska skola 1975. År 1983 tillkom Flygvapnets flygbefälsskola (FBS) från Malmslätt.
Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog dåvarande ÖB Lennart Ljung att Södertörnsskolorna skulle avvecklas som förband senast år 1992, och att den kvarvarande verksamheten skulle omlokaliseras till övriga skolförband inom Flygvapnet.

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                            F 18 Kamratförening
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress                                  ordforande@f18.se

Minnesmärket
Statyn “Radarns hemlighet” är utförd av skulptör Tommy Widing och skänktes av Nya Asfalt AB till F 18 i samband med byggnadsarbeten inför omorganisationen till Flygvapnets Södertörnsskolor år 1975. 
Text: ”Radarns hemlighet”.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1974 Minnesmärke över Södertörns flygflottilj i Tullinge

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)               Botkyrka

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     I rondellen i korsningen Kanslivägen-Flottiljvägen.
GPS-angivelse:                         N59°11’18.61″ E17°54’59.44″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2021-08-20

Historia
Södertörns flygflottilj var en av de flottiljer som upprättades efter 1942 års Försvarsbeslut för att stärka landets luftförsvar med huvuduppgiften att försvara huvudstadens luftrum. Flottiljen var förlagd till Tullinge flygplats söder om Stockholm. Flottiljen avvecklades slutligen år 1974 efter det att dess uppgifter hade minskats under flera år och ombildades till Flygvapnets Södertörnsskolor. Försvarsbeslutet 1992 ledde till att all verksamhet från Flygvapnets sida upphörde år 1995. Fram till 1 oktober 2004 pågick civilt flyg på Tullinge (Botkyrka Flygklubb), men flyttades sedan till Barkarby flygplats. Idag har både Barkarby och Tullinge blivit bostadsområden för expanderande kommuner.

Ägare
Namn:                                            F 18 Kamratförening
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress                                  ordforande@f18.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Övrigt
Hösten 2019 fick F 18 Kamratförening idén till det som i dag är flygarmonumentet Kungl. Huvudstadsjakten. Flygarmonumentet skall minna om-det flygförband som opererade på Tullinge från 1946-1985. Det är också en gåva till alla de boende i Riksten som under många år efterfrågat ett minnesmärke från flottiljen. Genom detta monument vill vi också hedra alla dem som tjänstgjorde och de som offrade sina liv i tjänsten för vår fred och frihet.
Monumentet skall minna om den tid då flygflottiljen F 18 utgjorde en viktig komponent i det svenska luftförsvaret till försvar av huvudstaden, kustflottan och östersjöområdet utanför Stockholm. De två SAAB J 35B i roteformering visar hur det kunde se ut, när en rote (två flygplan) gjorde en beredskaps start ut mot Östersjön, för att upprätthålla Sveriges fred och frihet.
Flygplanen understöddes alltid av en omfattande markpersonal, med allt från flygtekniker,
meteorologer, flygledare, personal i radargrupp- och luftförsvarscentraler för stridsledning
och luftbevakning, matsalspersonal, värnpliktiga och … Ja, många personalkategorier krävdes och alla kan inte räknas upp här, men alla vara lika viktiga och nödvändiga för Flygvapnet och totalförsvaret och dess förmåga att upprätthålla vår neutralitet.
F 18 kamratförening lät sätta upp detta flygarmonument den 2 oktober 2020.
Kamratförening har haft undrstötts av sponsorer som PEAB Anläggning, Sigicom, ICA Riksten, Tullingepartiet, Rikstens Friluftstad AB med flera.
Modellerna är gjutna i aluminium på Westermalms Metallgjuteri i Norsborg och de är 2,5 meter långa och 1,8 meter breda. Kamratföreningens medlem och modellbyggare Kenneth Näslund har tillverkat gjutpluggen.
Text: Ingen
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1809 Minnesmonument över general Carl von Döbeln i Umeå 

Län                                          Västerbotten

Kommun (motsv)             Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 I Döbelnsparken, 150 m NO Kyrkbrons norra fäste
GPS-angivelse:                    63°49’23.58″N 20°16’14.00″E

Inventerad
Namn:                                     Claes och Eva Grafström, Fredrik Petrusson (foto)
Datum:                                   2021-10-10, 2023 sensommar

Historia
Georg Carl von Döbeln, född 29 april 1758 på Torpa gård i Segerstads socken, Västergötland, död 16 februari 1820 i Stockholm, var en svensk friherre, generallöjtnant och framförallt känd för sina insatser på den svenska sidan i det finska kriget.
von Döbelns första anställning efter utbildning var 1778 som andre adjutant vid Sprengtportens regemente, där han redan efter några veckor befordrades till fänrik i armén. Efter att ha hört om Amerikanska revolutionen ville han gå i fristaternas tjänst och begav sig 1780 till Frankrike. Efter mer än ett års vistelse i Paris anställdes han 1781 som officer vid greve De La Marcks regemente, som hade order att skeppas till Amerika men i sista stund omdirigerades till Indien. von Döbeln sårades i striden vid Cuddalore och befordrades i september 1783 till kapten. 1788 återvände han till Sverige för att delta i Gustav III:s ryska krig. I mars 1789 anställdes han som kapten vid Savolax lätta infanteri och överadjutant hos översten Curt von Stedingk. I slaget vid Porrassalmi utmärkte han sig särskilt men träffades av ett muskötskott i pannan. Kulan trängde inte in i pannan utan studsade ut igen, men skottet märkte honom för all framtid. Han hamnade på krigssjukhuset i St:Michel och togs till fånga av ryssarna. För sina insatser i slaget befordrades han till major. 1796 utnämndes till sekundchef vid Nylands brigads infanteri 1805.
Vid Finska krigets utbrott den 21 februari 1808, fick han befäl över tredje brigadens eftertrupp, och hade tillfälle att utmärka sig vid de flesta slagen, till exempel Yppäri, Lahintalo, Viiret, Pyhäjoki, Siikajoki, Nykarleby, men framför allt i slaget vid Lappo, där han angrep fiendens vänstra flygel och i väsentlig mån bidrog till segern vid slaget vid Kauhajoki, där han under eget befäl tillfogade ryssarna ett kännbart nederlag, samt vid slaget vid Jutas, där han vann en överlägsen seger. Hans förtjänster under detta års fälttåg medförde befordran till generalmajor och han förärades Svärdsordens stora kors.
Medan armén återtågade till Torneå förordnades von Döbeln till befälhavare på Åland. När Åland överfölls av en överlägsen rysk styrka i mars 1809 lyckades han i god ordning och med obetydlig förlust föra sina trupper över isen till Grisslehamn. Von Döbeln förhandlade sedan med den ryska överbefälhavaren fram Konventionen på Åland. Konventionen innebar att varken ryska eller svenska styrkor skulle besätta Åland och hotet mot Stockholm avvärjdes.
von Döbeln beordrades sedan som befälhavare över norra arméns svenska fördelning med kvarter i Härnösand och över norra arméns norra fördelning i Umeå. Efter att överstelöjtnant Furumark tillfångatagits ingick von Döbeln ett stillestånd med ryssarna, varigenom Umeå utrymdes men kronans alla förråd där kunde räddas. Kort därpå avlöstes von Döbeln och fick i stället befälet över de trupper som skulle möta den inryckande norska hären. von Döbeln lyckades dock förmå den norske befälhavaren att utan blodsutgjutelse dra sig tillbaka över gränsen (vapenstilleståndet i Bleckåsen).
Fredsunderhandlingarna ledde till freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 med resultat att hela Finland med Åland och delen av Västerbotten till Torneå avträddes till Ryssland. Den finska hären på svensk mark mottog nyheten i Umeå av von Döbeln. 1809 upphöjdes von Döbeln till friherre. 1811 uppsattes Norra skånska infanteriregementet (I 24), och Georg Carl von Döbeln blev dess förste regementschef och såg gärna att hans veteraner från Finland fick anställning vid förbandet.
I andra Napoleonkriget 1813 fick von Döbeln befälet över de svenska trupperna i Mecklenburg och befordrades till generallöjtnant. När han, på anmodan av general Wallmoden, understödde denne mot fransmännen vid Hamburg ansågs han ha brutit mot överbefälhavarens order och ställdes inför krigsrätt samt dömdes att arkebuseras. Karl XIV Johan fann emellertid åtgärden i hög grad olämplig, och genom hans inflytande mildrades domen till ett års fästning, varunder han skulle få behålla alla sina värdigheter. Han fördes till Vaxholm, varifrån han skrev till en släkting och bad denne utverka, att han som frivillig skulle få tjäna i sin grad i svenska eller de förenades härar mot löfte att efter krigets slut återgå till sitt fängelse. Detta rörde Karl XIII så, att straffet helt efterskänktes.
År 1815 fick von Döbeln en förläning i Pommern och utnämndes 1816 till ständig ordförande i krigshovrätten. 

Ägare
Namn:                                       Umeå kommun
Adress:                                      Fritid, 901 84 Umeå
Tfnnr:                                        090-16 10 00
Mail-adress                              umea.fritid@umea.se

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

Övrigt
Historien om Döbelnmonumentet i Umeå började 1861, då en landsomfattande insamling gav Georg Carl von Döbeln en ståtlig gravsten vid S:t Johannes kyrka intill Döbelnsgatan i Stockholm. Det var på tiden – den forne krigshjälten hade då varit död i över 40 år! Insamlingen till gravstenen gav till och med ett litet överskott, 158 riksdaler och 45 öre närmare bestämt.
– De pengarna bör bli grundplåt till ett Döbeln-monument i Umeå, resonerade många.
Umeborna var också entusiastiska och det var en förtroendeingivande kvartett som vädjade om stöd för ett framtida monument till Döbelns ära:
• Anders Abraham Grafström, som var kyrkoherde i Umeå stads- och landsförsamling, poet, historiker, riksdagsledamot och ledamot i Svenska Akademien.
• Johan Gustaf Rothoff , som var borgmästare i Umeå och som senare fick ge namn åt Rothoffsvägen för sin givmildhet gentemot staden.
• Anders Reinhold Hörnell, som var löjtnant, men fungerade också som lantmätare och arkitekt i staden.
• Erik Gustaf Lindroth, som var tidningsman – för att inte säga tidningsmogul – i Umeå.
Kvartettens planer på ett Döbeln-monument i Umeå fick ett positivt mottagande, uppemot 3.000 riksdaler flöt in från givare landet runt.
Den erkände arkitekten Albert Törnqvist fick i uppdrag att utforma monumentet. Med hans ritningar i handen anlitades Hörnefors bruk för att göra de grövre gjutningarna, medan Bolinders Mekaniska Verkstad i Stockholm fick uppdraget att gjuta de mer precisionskrävande detaljerna i monumentet.
Monumentet avtäcktes den 29 april 1867 – på general Georg Carl von Döbelns födelsedag.
Text: På norra sidan: Under en medaljong med von Döbeln på en pergamentrulle: SISTA FÖRENADE SVENSK-FINSKA KRIGSHÄREN UPPLÖSTES OCH HEMFÖRLOFVADES HÄR DEN 8 OKTOBER 1809 AF FRIHERRE GEORG CARL VON DÖBELN
DE TAPPRES MINNE DET LEFVER
DE TAPPRES MINNE DET LEFVER
På södra sidan det friherrliga vapnet med von Döbelns valspråk ”ÄRA SKYLDIGHET OCH VILIA”
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Fo 67 i Kalix

 Län                                          Norrbotten

Kommun (motsv)              Kalix

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Furuhedsvägen 3
GPS-angivelse:                     65°51’22.84″N 23°10’7.55″E

Inventerad
Namn:                                      Ej inventerad
Datum:

Historia
Förbandet har sitt ursprung i Morjärvs försvarsområde som bildades den 1 september 1939 som ett landstormsförband. Den 1 oktober 1942 ombildades staben till ett försvarsområdesförband. Den 1 januari 1947 ändrades namnet till Kalix försvarsområde för att den 1 juli 1994 erhålla namnet Norrbottens gränsjägare (Fo 67).
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelning, vilket innebar att tre försvarsområdesstaber inom Norra militärområdet (Milo N) i skulle avvecklas den 31 december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalix, Kiruna och Östersund. Gällande staberna i Kalix och Kiruna föreslogs det att ombilda dem till gränsjägarstaber med uppgift att leda markstrid.
Den 1 januari 1998 uppgick Kalix försvarsområde (Fo 67) och Kiruna försvarsområde (Fo 66), vilka tillsammans med Bodens försvarsområde (Fo 63) bildade Norrbottens försvarsområde (Fo 63), och motsvarade geografiskt sett Norrbottens län. Inom det nya försvarsområdet, vilket omfattade hela Norrbottens län, kom Kalix försvarsområde kvarstå i Kalix, som en gränsjägarstab men med ny beteckningen Gj 67.
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin proposition för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga försvarsområdesstaber skulle avvecklas, vilket inkluderade Norrbottens gränsjägare (Gj 67).
Norrbottens gränsjägare avvecklades den 30 juni 2000, och i dess ställ bildades den 1 juli 2000 bildade en militärdistriktsgrupp, vilken antog namnet Norrbottens gränsjägargrupp (G 67). Den avvecklades 2004. 

Ägare
Namn:                                       Kalix kommun
Adress:                                      Kalix kommun, 952 81 KALIX
Tfnnr:                                        0923-65 000
Mail-adress                              kommun@kalix.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                    –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren 

Övrigt
Minnessten av grå granit
Text: Under heraldiska vapnet: KALIX FÖRSVARSOMRÅDE 1.9.1939 – 1.9.1989.
FÖR GRÄNSBYGDENS FÖRSVAR. KALIX, ÖVERKALIX, HAPARANDA OCH ÖVERTORNEÅ KOMMUNER RESTE STENEN
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1995 Minnessten över förolyckade värnpliktige Michael Wörlén

Län                                               Västerbotten

Kommun (motsv)                 Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     500 m NV Museiparken                         
GPS-angivelse:                        63°50’19.96″N 20°14’50.11″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2021-10-08

Historia
Olyckan inträffade på förmiddagen den 16 november 1995. En bandvagn med sammanlagt 13 värnpliktiga slog runt i det hala väglaget när de skulle åka tillbaka till I 20 för att äta lunch.
Dragvagnen kanade över på fel sida av vägen och skar ned i ett drygt meterdjupt dike. Efter några meters färd slog vagnen runt och lade sig på taket. Kort därefter fattade den bensindrivna bandvagnen eld. Alla utom 21-årige värnpliktige Michael Wörlén lyckades ta sig ut. När kamraterna försökte få ut honom var vagnen övertänd och de var tvungna att ge upp försöket.
Brandkåren var snabbt på plats och sedan eldsvådan i det helt övertända fordonet släckts koncentrerades ansträngningarna till att få loss den svårt brännskadade 21-åringen.
Efter en dryg halvtimme kunde räddningstjänsten få ut honom sedan man lyckats pressa isär karossen med hjälp av hydraulverktyg.
21-åringen fördes svårt brännskadad till sjukhus och därefter till Uppsala. Tillståndet försämrades och två veckor senare avled han av sina skador. (VK 2016)

Ägare
Namn:                                       ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Liggande sten i en ring kantad med sten.
Text: TILL MINNE AV MICHAEL WÖRLÉN SOM OMKOM PÅ GRUND AV BANDVAGNSOLYCKAN
16/11 1995
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten