1943-45 Minnessten över Norges tack för den svenska utbildningen av norsk trupp på Älgberget
Kommun (motsv) Leksand
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Avfart från E 16 i Dala-Floda in på väg 571 (Vägskylt Älgberget). Efter c:a 15 km finns skylt Älgberget och minnesmärket.
GPS-angivelse: N60°36’14.70″ E14°36’36.70″
Inventerad
Namn: Tomas Bornestaf
Datum: 2026-10-03
Historia
Åren 1940–42 byggde Bäck Daniel en skogshuggarförläggning vid Älgberget. Bäck Daniel var en ”Dunder-karl” och den tidens största entreprenör och affärsman i trakten.
Förläggningen hyrde han ut till norska legationen i slutet av 1942. Lägrets baracker byggdes snabbt upp av norrmännen till mitten av januari 1943. Den femtonde januari började utbildningen till ”reservpolitiet”, i praktiken infanterisoldater. Det var 550 man vid starten och i slutet av november 700 man. Senare delen av 1944 fanns i lägret ~1000 soldater och 200 biträdande personal.
Utbildningen bestod av skjutning, handgranatkastning, sprängning och sprängteknik och liknande. Övningsområdet låg väster om lägret, där det byggdes skjutbanor, handgranatsbanor och sprängplatser. (Och naturligtvis en skidhoppbacke!)
Ett mycket sekretessbelagt samarbete förekom även med den ytterst hemliga och avancerade sabotageutbildningen i Skeberg c:a 20 km O Älgberget, under kontroll av brittisk militär. Där utbildades enbart kommandosoldater som skulle hem till Norge för att göra sabotage mot tyskarna.
Utbildningen pågick fram till februari 1945. Då tömdes lägret på hela bataljonen och den förflyttades, under tre dygn, på skidor till Bäckehagen (W401) i Falun. Älgbergslägret blev nu platsen för ”Hjemmestyrkeskole” den så kallade HS-bataljonen. Milorg, den norska hjemmefrontens militärorganisation, var i stort behov av befäl, vapeninstruktörer och lotsar.
Parallellt med HS-utbildningen vid Älgberget pågick här, under våren 1945, en ”anti-sabotage-träning” som skulle rädda den norska civila infrastrukturen från förstörelse av civila bostäder, broar, järnvägar och elförsörjning, teleteknik. Vid krigets slut transporterades soldaterna till Dala-Järna järnvägsstation för vidare transport till Oslo. Där gjorde de tillsammans med övriga ”polititrupper” en viktig insats i tryggandet av säkerheten i det fria Norge.
När lägret skulle lämnas rev norrmännen snabbt alla baracker och i dag syns fortfarande spår av lägret och andra platser – följ en vandringsstig – på Älgberget.
Ägare
Namn: Ej utklarat
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress
Vårdare
Namn: Gossas Sven-Olof Axelsson
Tfnnr: 0706–462741
Minnesmärket
Initiativ till minnesplatsen vid uppfarten till Älgberget tog skidskytte olympiern Gossas Sven Olle Axelsson (OS 1964). Lokala eldsjälar hjälpte honom att resa minnesstenen och sätta upp en minnestavla med omfattande bild- och textinnehåll. Man byggde lägerportalen med förebild från polititruppernas portal från 1943 med monogrammet H 7 för Kong Haakon VII av Norge.
Minnesstenen invigdes den 9 juni 2019 vid uppfarten till Älgberget. Den avtäcktes av 95-årige krigsveteranen Ulf Konrad Dahl från Oslo och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist.
Minnesplatsen med stenen, tillsammans med utställningen, visar på den norska verksamheten inom olika norska organisationer som ägde rum vid Älgberget och på kringliggande platser under åren 1943 – 1945.
Gossas Sven-Olof Axelsson tar på ideell basis hand om minnesstenen, utställningen och platsen med hjälp av Tommy Sivertsen, son till en politisoldat som tränades vid Älgberget och som efter kriget bosatte sig i Dala-Floda.
Text: NORGE FØRLEGGNING NR 6 MILO ORG. 1943–45
Informationstavla: Ja
Tomas Bornestaf
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten
