1914 och 1939 Minnesplattor över Gustaf V och kronprins Gustaf Adolf besök på Tingstäde fästning
Län Gotland
Kommun (motsv) Gotland
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Vid ingången till Skans 1
GPS-angivelse: N57°44’17.05″ E18°37’11.91″
Inventerad
Namn: Claes och Eva Grafström
Datum: 2018-07-24
Historia
Redan 1885 hade stabschefen vid militärbefälet W. Unge vid ett föredrag om Gotlands försvar föreslagit att Tingstäde borde bli förläggningsplats för Gotlands nationalbeväring. Prins Carl och löjtnant Axel Bergenzaun fick 1888 i uppdrag att utarbeta ett förslag till befästningar i Tingstäde.
Prins Carl utgick från en placering av fästningen vid Tingstäde och föreslog ett flertal positionsskansar för infanteri och också flera öppna och bombsäkra positionsbatterier. Chefen över fortifikationen Hampus Elliot som hade till uppdrag att granska dessa avstyrkte och föreslog i stället en befästning vid Fårösund. Därmed föll frågan. Neutralitetskommittén som tillsattes av regeringen 1888 kom i sitt betänkande 1890 att framhålla behovet av en befäst stödjepunkt på Gotland. 1891 besökte kung Oscar i sällskap med generalstabschefen Axel Rappe och chefen för fortifikationen Hampus Elliot. Vid ett sammanträde i Myrvälder, Tingstäde där även försvarsminister Hjalmar Palmstierna deltog föredrog prins Carls 1888 utarbetade förslag på befästningar i Tingstäde och dessa lovordades.
1892 debatterades frågan om Tingstäde fästning i riksdagen. Totalkostnaden uppskattades till 4,4 miljoner kronor, inklusive förråd, förläggningsbaracker och taggtrådsfortifikationer runt om hela Tingstäde. Detta ansågs som en alltför stor kostnad, och frågan föll på nytt. 1895 blev Gustaf Björlin, som även var riksdagsman militärbefälhavare på Gotland, något som på nytt göt liv i frågan. Björlin kom att framhålla den dåtida situationen – en fientlig kanonbåt som seglade in i Visby hamn och förbjöd mobilisering kunde ensam stoppa hela Gotlands försvar. Alla mobiliseringsförråden låg inne i Visby inom skottavstånd för kanonbåten. 1897–1898 tillstyrkte en statlig utredning en flytt av mobiliseringsförråden och anslog 100 000 kr för flyttning av förråd och 123 000 för befästningsarbeten och inköp av mark. Riksdagsbeslut fattades 1898, järnvägslinjen Visby–Tingstäde stod färdig 1899 och 22 mars 1900 kom Kunglig Majestäts formella beslut om en flytt. 1902 var förråden i Tingstäde färdigställda.
De första medlen för befästningsbyggandet anslogs av 1902 års riksdag och 1904 inleddes byggnationerna. Enligt denna första plan omfattade fästningen fyra infanteriskansar och en artilleriskans med fyra 8,4 cm kanoner i pansartorn och ställningar för hotchkisskulsprutor m/1900. Vid 1905 års riksdag konstaterades att kostnaderna redan kommit att överskrida de ursprungliga med 69,5 %.
1911 levererades de fyra pansartornen ombord på S/S Gustaf Vasa och monterades och provsköts under året. 1914 stod fästningen klar, men de flesta infanteriskansarna var ännu inte påbörjade. I samband med första världskrigets utbrott anvisade 1914 års urtima riksdag 774 000 kronor för färdigställandet av fästningen. De första trupperna som mobiliserades i samband med krigsutbrottet fick i uppgift att se till att fästningen färdigställdes.
Fästningens försvarsområde omfattade ett område med cirka sex kilometers omkrets. Fästningen bestod av fem skansar, två enklare befästningar, så kallade mellanvärn, fem eldlednings- eller observationsvärn, tre skyddsrum, en kasematt och en krigstelefonväxel. Det fanns även ett stort antal förberedda skjutplatser för artilleriet. Taggtråd hade dragits mellan skansarna. Hela fästningen hade plats för 5 000 man.
När fästningen var klar gjorde Gustav V ett besök. Besöket den 21 september 1914 skedde samma år som kriget bröt ut och var säkert lika mycket ett besök för att gjuta mod i soldaterna, som för att fira att fästningen äntligen stod klar. Gustav V förgyllda namnteckning finns i en sten i skansens ljusgård.
Även kronprinsen Gustav Adolf gjorde ett besök i Tingstäde fästning på dagen tjugofem år senare. Hans besök föranleddes troligen av andra världskrigets utbrott för att gjuta mod i soldaterna.
Efter andra världskrigets hade fästningen spelat ut sin roll. Den användes däremot som centralförråd för speciellt ammunitions- och livsmedelshantering, ända fram till 1994 då Statens Fastighetsverk tog över driften och skötseln av Skans 1. I början på 1990 började förråden i skansarna att tömmas. De hade sedan kriget nyttjas som förråd. Den största skansen, Tingstäde hembygdsförening håller Skans 1 öppen sommartid då man kan gå runt i de underjordiska gångarna och bland annat se de fyra 8,4-centimeters kanonerna.
Ägare
Namn: Statens fastighetsverk
Adress: Sankt Paulsgatan 6, 103 16 Stockholm
Tfnnr: 010-478 70 00
Mail-adress sfv@sfv.se
Vårdare
Namn: Tingstäde Hembygdsförening
Adress: c/o Kjell Pettersson, Bulverksvägen 5, 624 44 Tingstäde
Tfnnr: 070-661 59 44
Mail-adress tingstadefastning@gmail.com
Övrigt
Två ovala marmorplattor med text i guld på ömse sidor om huvudingången
Text: GUSTAF 21.IX.1914 samt GUSTAF ADOLF 21.IX.1939
Informationsskylt: Nej
Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten