1945 Minnessten över operation Stella Polaris i Närpes
Land Finland
Kommun (motsv) Närpes, Svenska Österbotten
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Ca 7 km VNV om Närpes kyrka vid Österfjärdsvägen
GPS-angivelse: N62°29’11.57″ E21°11’54.90″
Inventerad
Namn: Ej inventerad
Datum:
Historia
Efter Viborgs fall i juni 1944 stod det allt klarare att Finland skulle förlora kriget. Under andra världskriget var det snarare regel än undantag att nederlag följdes av ockupation, så detta var en möjlighet man måste förbereda sig på.
Operation Stella Polaris var en hemlig finländsk underrättelseoperation i samband med slutet av Fortsättningskriget, med syfte att flytta utrustning och känsligt underrättelsematerial från Finland till Sverige så att verksamheten skulle kunna fortsätta i Sverige och materialet inte skulle hamna i Sovjetunionens händer. Operationen hade sin bas i den lilla fiskebyn Nämpnäs i Närpes, Österbotten, varifrån arkivet skeppades till svenska hamnar.
Operation Stella Polaris planerades under sommaren 1944, när det började bli uppenbart att Finland skulle förlora kriget, och det bedömdes att Sovjetunionen skulle kunna ockupera Finland. En av avsikterna från finländskt håll var att kunna etablera finländsk militär signalspaning på svensk mark åt en möjlig finländsk exilregering.
En plan för detta tog så småningom form. Parallellt började man fundera på en exilregering och gömma vapen på olika håll i landet för att möjliggöra en gerillakamp mot ockupationsmakten, en kamp som skulle kunna få stöd från radiospaningen i Sverige. Också för Sverige skulle det i en situation där grannlandet ockuperades vara en fördel att få underrättelsetjänsten förstärkt med ryskkunniga spanare, naturligtvis förutsatt att nykomlingarna integrerades i den svenska militärorganisationen. I juli beslöts på regeringsnivå i Sverige att landet köper finsk underrättelseutrustning för en halv miljon kronor. Detta togs som en klarsignal för Stella Polaris, och i Finland började man planera vilket arkivmaterial man skulle ta med sig och började bränna resten.
Så kom vapenvilan i början av september och en ny hotbild uppstod. När det blev klart att fredsvillkoren omfattade en sovjetisk bas i Porkala, såg många detta som ett potentiellt hot mot Helsingfors och ett tecken på att Sovjetunionen ville ha möjlighet till militära påtryckningar. Men nu uppstod också en risk för krig i full skala med Tyskland, inte bara i Lappland.
I Sverige var man beredda på lasterna, men inte helt på att passagerarna skulle vara så många. Man improviserade inkvartering huvudsakligen i kyrkor. Med tiden inrättades flyktingläger för finländare och ester på olika håll på landsorten och flyktingarna fick lov att flytta ganska ofta. För många var storstäderna förbjudet område.
Av tanken på att fortsätta den finländska radiospaningen från svenskt område, blev dock intet. Hallamaa och hans överordnade överste Aladár Paasonen, chef för generalstabens underrättelseverksamhet, verkar ha trott att man kommit överens om saken med sina svenska kolleger, men det är möjligt att de inte tillräckligt tydligt lyssnat på deras eventuella förbehåll. (Det finns ju en klar skillnad mellan svensk och finländsk diskussionskultur på den punkten.) Eller så kanske den svenska militären inte hade nått full överenskommelse med den politiska ledningen. På denna centrala fråga har Johanna Parikka Altenstedt inga klara svar, så det finns behov av fortsatt forskning.
Resultatet blev att något tiotal av de finländska radiospanarna anställdes vid FRA, och med tiden ordnades bostäder för en del av dem i ett hörn av Bromma. Huvuddelen av finländarna återvände i alla fall så småningom till hemlandet över Haparanda. Ingermanländarna hade speciell orsak till försiktighet och hade dessutom förlorat sin hembygd, så av dem stannade en större del kvar i Sverige.
Planen för evakueringen av radiospaningen sattes alltså i gång. Radiospanarna själva var redan förberedda, deras familjemedlemmar fick besked om att packa det viktigaste, snart skulle det bära av, inga frågor. Transporterna från olika delar av landet gick till Nämpnäs i Närpes eller till Nystad, längst i norr till Torneå. Logistiskt fungerade operationen väl.
Nätterna kring den 23-24 september 1944 avgick fyra fartyg från Finland. Destinationen var Härnösand och Gävle, Ombord finns ca 750 finska signalspanare med familjer och minst 500 lådor innehållande avancerad radiospaningsutrustning och enorma mängder topphemliga underrättelsedokument, främst om Sovjet.
Ägare
Namn: Närpes kommun
Kostnader
Vård, skötsel/år: –
Renovering (vid behov): –
Vårdare
Namn: Ägaren
Övrigt
Minnessten av granit med en kopparskylt under en femuddig stjärna i guld.
Text: STELLA POLARIS HÄR I SEPT 1944
”FRIHET ÄR DET BÄSTA TING SOM SÖKAS KAN ALL VÄRLDEN KRING”
Under skylten text: NÄMPNÄS SAMFÄLLIGHETER RESTE DENNA MINNESSTEN ÅR 2001
Informationsskylt: Ja
Christian Braunstein
Sekr SvMM
Projektet har finansierats av Försvarsmakte