1929 Minnesstaty av Smålandsryttare

Län                                           Jönköping

Kommun (motsv)              Eksjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Stora torget
GPS-angivelse:                    57°40’1.36″N 14°58’14.59″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2016-07-16

Historia Regementet har sitt ursprung i en ryttarfana, vilken 1543 sattes upp i Kronobergs och Kalmar län. Ytterligare småländska fanor uppsattes därefter, vilka senare organiserades som kompanier. Från 1628 organiserades dessa till ett regemente om åtta kompanier, med Per Brahe som dess regementschef. I 1634 års regeringsform benämndes förbandet ”Smålands och Ölands ryttare”, men omtalades oftast som enbart ”Smålands ryttare”. Regementet blev indelt 1684, och benämndes från samma tid som Smålands kavalleriregemente. Regementet övades från 1686 på Ränneslätt vid Eksjö. År 1801 ändrades regementets namn till Smålands lätta dragonregemente, vilket 1806 förkortades till Smålands dragonregemente. Regementet övade från 1809 vid Kvarnarp, även det nära Eksjö, men hade ändå kvar verksamhet på Ränneslätt. År 1812 blev en del av regementet självständigt under namnet Smålands dragonregementes infanteribataljon (senare Smålands grenadjärkår (I 7), som jämte Blekinge bataljon (I 30) blev ursprunget till Karlskrona grenadjärregemente (I 7)). Resterande del av regementet, som var indelt i östra Småland, förblev kavalleri och fick 1822 sitt slutliga namn, Smålands husarregemente. Regementet övade 1834–1905 åter igen på Ränneslätt. År 1905 flyttade regementet in i nybyggda kaserner i Eksjö, ritade av Eric Josephson. Smålands ryttare deltog i flertalet svenska krig. Förutom den långa raden segernamn på regementets fana, deltog regementet bland annat i slagen vid Axtorna 1565, Kirkholm 1605, Fehrbellin 1675 och Poltava 1709. I samband med händelserna, som ledde till Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen 1632, red han i spetsen för Smålands ryttare. Smålands husarregemente avvecklades 31 december 1927, som en följd av 1925 års försvarsbeslut. Detta föranledde en berömd kommentar av Torgny Segerstedt i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: ”Bort rida Smålands ryttare. Det förflutnas skuggor jaga förbi. Kvar står ministären Sandler och myser i solskenet”.
(Utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Eksjö kommun
Adress:                                       Eksjö Kommun, 575 80 Eksjö
Tfnnr:                                         0381-36000
Mail-adress                              kommun@eksjö.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av brons på postament av sten, rest år 1929 av överste Greve Gilbert Hamilton.   När Smålands Husarregemente skulle upphöra 1927 väcktes tanken av ryttmästare Rolf Gyllensvan att man som minne skulle låta resa en staty i Eksjö. Ett upprop gjordes om en insamling och redan 14 juli samma år hade första bidraget kommit in. Man beräknade kostnaden till 35000 kronor. Uppdraget att utföra statyn gick till Alfred Ohlson i Stockholm. Denne hade tidigare gjort en mindre statyett av en smålandsryttare i silver vilken skänktes av husarregementet till systerregementet Smålands grenadjärkår 1906 när denna lämnade Eksjö för att ingå i Karlskrona grenadjärregemente. Ytterligare fyra exemplar i brons finns av denna statyett. Ett exemplar vardera lämnades som hedersgåva till traditionsvårdaren major Carl af Sillén och till general f.d. regementschefen Reinhold von Rosen. En statyett finns dessutom på Smålandshusarernas samlingar i Kalmar (tidigare på slottet). Den fjärde statyetten lämnades 1940 som ett minne till Livhusarregementet i Skövde dit många Smålandshusarer förflyttades vid nedläggningen 1927. Den finns fortfarande på mässen i Karlsborg. Ytterligare fyra exemplar i brons finns av denna statyett. Ett exemplar vardera lämnades som hedersgåva till traditionsvårdaren major Carl af Sillén och till generalen, f.d. regementschefen Reinhold von Rosen. En statyett finns dessutom på Smålandshusarernas samlingar i Kalmar (tidigare på slottet). Den fjärde statyetten lämnades 1940 som ett minne till Livhusarregementet i Skövde dit många Smålandshusarer förflyttades vid nedläggningen 1927. Den finns på K 3 mäss i Karlsborg. Postamentet till statyn ritades också av Ohlsson och det höggs av Frid & Rings stenhuggeri i Eksjö. Lagom till Föreningen Smålands Husarers första årsmöte midsommaren 1929 var statyn färdig för invigning. Vid avtäckningen var en mycket stor publik närvarande liksom en musikkår av gamla regementsmusiker. När överste Gilbert Hamilton lämnade över statyn till stadens representanter sa han bland annat: ”Statyns uppgift är att minna oss och kommande släkten om det gamla kära regementet… Den bistre, allvarlige kämpen från 1600-talet är för oss alla även den okände ryttaren, vem som helst av våra förfäder, vem som helst av de Smålandsryttare, som under seklernas lopp inom regementet tjänat sin Konung och sitt Fädernesland.” Stadsfullmäktiges ordförande fältläkaren Nyström tog emot statyn och i sitt svarstal redogjorde han för historiken av regementet och dess viktiga platser i Eksjö i nära 400 år. Han sa också: ” det måste därför anses som en ädel gärd åt historisk hävd och tradition att här i Eksjö hugfästa minnet av regementet genom resandet av nu avtäckta minnesstod.”

Text: Ingen
Informationsskylt:  Ja

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av SvMM