Gravmonument, gravhällar och epitafier över svensk militär personal i Tallinna toomkirik (Domkyrkan) i Tallinn
Land Estland
Kommun (motsv) Tallinn
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Domkyrkan på Domberget, Tallinn
GPS-angivelse: 59°26’12.91″N 24°44’20.79″E
Inventerad
Namn: Lars Ramström och Johan Engström
Datum: 2017-09-18
Historia
S:ta Mariakyrkan, historiskt även Revals domkyrka, är Tallinns lutherska domkyrka. Den är belägen på Domberget i Tallinns gamla stad. Kyrkan är säte för den Estniska evangelisk-lutherska kyrkans ärkebiskop av Tallinn, som är primas och ledare för den lutherska kyrkan i Estland.
Den första kyrkan på platsen började uppföras i trä omkring 1219, men ersattes snart av en stenkyrka, som stod färdig 1240. Samma år etablerade den danske kungen Valdemar Sejr biskopsdömet Reval. Domkyrkan var säte för de katolska furstbiskoparna av Reval fram till reformationen i Livland och Estland och den påföljande svenska tiden från 1561.
I kyrkan finns ett stort antal gravar och epitafier över män, som tjänat i den svenska armén under den svenska tiden.
Domkyrkan är idag ett nationalmonument.
Ägare
Namn: Estniska staten
Adress: Cathedral bureau, Tallinn. c/o Reverend Ahro Tuhkru
Mail-adress arho.tuhkru@sslk.ee
Ansvarig för inventarier i Domkyrkan
Namn: Antikvarie Eero Kangor
Adress: Heritage Protection Division of Tallinn City Government
Tfnnr: +372 51 14 201
Mailadress: eero.kangor@tallinnlv.ee
Kostnader
Vård, skötsel/år: –
Renovering (vid behov): –
Vårdare
Namn_ Ägaren
Övrigt
Domkyrkan har byggts till och förstörts av bränder och byggts upp igen. De för Tallinn så karaktäristiska barockhuven och tornet tillkom först under senare hälften av 1700- talet. I kyrkan finns ett stort antal minnesmärken och monument (58) från den svenska tiden 1561 till de facto 1710 och de jure 1721. Kyrkan brann ned i en förödande brand 1684 men byggdes upp på nytt och återinvigdes redan 1686.
Altaret är skulpterat av revalmästaren Christian Ackermann efter ritningar av Nicodemus Tessin d.y. Altarmålningen är utförd 1866 av Eduard Gebhardt
Informationsbroschyrer och litteratur finns till salu i Domen
Gravmonument
Olof Rynings gravmonument. Bildhuggare är Hans von Aken. Olof Ryning är avbildad i full rustning liggandes stödjande huvudet med höger hand.
Caspar von Tiesenhausen och Märta Oxenstiernas sarkofag. Nedanför Rynings gravmonument ligger en ofullbordat skulpterad sarkofag, ett verk av Arent Passer 1599. På locket avbildas en man i rustning och en kvinna i praktdräkt föreställande ryttmästaren Caspar von Tiesenhausen och hans gemål Märta Oxenstierna.
Pontus De la Gardies gravmonument. Monumentet ligger i kyrkans absid vid den södra väggen söder om högaltaret. Den monumentala marmorsarkofagens arkitekt och bildhuggare är Arent Passer. Arbetet beställdes och bekostades av Johan III. På sarkofagens lock avbildas de gravsatta, fältmarskalk Pontus De la Gardie och hans gemål Sophia Gyllenhielm, som var naturlig dotter till Johan III.
Otto von Üexkülls gravmonument/sarkofag. Av monumentet återstår locket på sarkofagen. Det är rest mot absidens norra vägg strax nedanför Pontus De la Gardies monument. Arent Passer är bildhuggaren och arbetet utfördes 1601. På locket avbildas en fullt utrustad krigare omgiven av Otto Ûexkülls släktvapen.
Carl Horn och Agneta von Delwigs gravmonument. Intill denna gravplatta är Carl Horns gravhäll upprest mot absidväggen. På hällen inramad av släktvapen avbildas fältmarskalken i rustning och hans gemål Agnes von Delwig i praktdräkt.
Carl Johann Hüene. Under triumfbågen ligger en gravhäll över majoren i svensk tjänst och generallöjtnanten i rysk tjänst Carl Johann Hüene 1661-1743 och hans gemål Anna Niederhof.
Heinrich Burt och Magdalena von Vietinghoff. Inne i vapenhuset, ligger en gravhäll från tiden före den stora branden 1684 över den svenske officeren Heinrich Burt och hans gemål Magdalena von Vietinghoff. Hällen avbildar de gravsatta i relief, Heinrich Burt i full rustning och Anna von Vietinghoff i praktdräkt.
Otto Wilhelm von Fersen. Fältmarskalken och guvernören över Ingermanland, Otto Wilhelm von Fersen(1623-1703), är begravd i en praktfull barocksarkofag skulpterad av en okänd mästare. Ovanpå sarkofagen vilar på en upplyft plint ett liggande lejon.
Richard Rosenkrantz. Sankt Georgs kapell är uppfört mot Domens norra yttervägg. Mot kapellets yttre norra vägg ligger översten Richard Rosenkrantz , död 1622, var vice kommendant i Pernau (Pärnu) och överste. Renässanssarkofagen skulpterades av Arent Passer. På locket är Rosenkrantz och hans gemål avbildade.
Otto Reinhold von Taube. Längst i öster ligger Landshövdingen, kommendanten i Dorpat och översten Otto Reinhold von Taubes (1627-1689) barocksarkofag. Sarkofagens bildhuggare är Johan Gustav Stockenberg.
Fabian von Fersen. Väster om det förra monumentet ligger Fältmarskalk Fabian von Fersens (1626-1703) sarkofag. Bildhuggare är Johan Gustav Stockenberg.
Totalt finns 11 gravmonument över män i svensk krigstjänst.
Epitafier
Baghiywet(Baggehufvud), Johan (1652-1702), Baranoff, Claus Johann (1623-1686) , Baranoff, Johan (1667-1717), Biestram, Bengt Hinrich von (1667-1724), Biestram, Jürgen von (1687-1750), Engdes, Reinhold (1645-1702), Engdes, Hermann Reinhold (1680-1701), Fersen, Otto Wilhelm von (1623-1703), Hüenegen C,arl Johann von (1661-1743), Knorring, Frommhold von (1673-1722), Liewen, baron Joachim Friedrich von (1662-1713), Lohde, Reinholdt von (1623-1699), Loscher von Hertzfeld, Lorentz (1661-1729), Mellin, Bernd Johan Graf von (1659-1733), Schlippenbach, Baron Wolmar Anton von (1653-1721), Schütz, Ewaldt Gustaw von (1641-1684), Stackelberg, Wolter (1625-1691), Zöge, Andreas (1665-1706), Taube, Freiherr auf Maidla, Bernhard (1619-1696), Taube, Freiherr zu Kudina, Jacob Johan (1624-1695), Tzaube, Freiherr zu Maidla baron Ludwig Wilhelm (1644-1698), Taube, Freiherr zu Maidla, Otto Reinhold (1627-1689), Uhlrich, Euert Johan (1674-1700), Vietinghof, Gerhardt Johann von (1647-1693), Wrangel, Fromhold Adolph (1650-1696), Wrangel, Hans (1626-1691), Wrangell, Otto Reinhold (1667-1701), Üxküll, Fabian (1676-1700), Üxküll, Otto Constantin (1672-1718).
På den östligaste strävpelaren i södra skeppet hänger ett epitafium i svart o vit marmor över major Johan Hastfer
Totalt finns 40 epitafier snidade i trä och ett epitafium hugget i marmor över män i svensk krigstjänst.
Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten
Bilder tillkommer när tillstånd erhållits