Minnestavla över Svenska Frivilliga Flygflottiljen 1940 i Vesiluoto

Vid finska vinterkrigets utbrott var det finska flygvapnet illa rustat för krig. För att hjälpa Finland sattes ett frivilligförband med en jaktdivision och en bombdivision upp i norra Finland.
Flottiljens arbetsuppgift var att bedriva spaning och anfall mot ryska flygbaser samt anfall mot ryska marktrupper, och i mån av resurser förse städerna Uleåborg, Kemi och Torneå med jaktförsvar. Flottiljchefen major Beckhammar ledde själv ett sammansatt jakt- och bombförband i en överraskande insats 12 januari 1940 då fänriken Ian Iacobi stod för den första luftsegern genom att skjuta ned ett ryskt jaktflygplan av typen I-15. Förberedelser gjordes att överföra en grupp B 3 till F 19. På huvudbasen i Finland plogades en bana upp för att ta emot de tunga bombplanen, men innan flygplanen hann överföras var kriget över.

Kransnedläggningsdag 05-29 (Veterandagen).

Ej inventerad.

Minnestavla över Svenska Frivilliga Flygflottiljen 1940 i Vanda

Vid finska vinterkrigets utbrott var det finska flygvapnet illa rustat för krig. För att hjälpa Finland sattes ett frivilligförband med en jaktdivision och en bombdivision upp i norra Finland.
Flottiljens arbetsuppgift var att bedriva spaning och anfall mot ryska flygbaser samt anfall mot ryska marktrupper, och i mån av resurser förse städerna Uleåborg, Kemi och Torneå med jaktförsvar. Flottiljchefen major Beckhammar ledde själv ett sammansatt jakt- och bombförband i en överraskande insats 12 januari 1940 då fänriken Ian Iacobi stod för den första luftsegern genom att skjuta ned ett ryskt jaktflygplan av typen I-15. Förberedelser gjordes att överföra en grupp B 3 till F 19. På huvudbasen i Finland plogades en bana upp för att ta emot de tunga bombplanen, men innan flygplanen hann överföras var kriget över.

Kransnedläggningsdag 05-29 (Veterandagen).

Ej inventerad.

Minnestavla över Svenska Frivilliga Flygflottiljen 1940 i Uleåborg

Vid finska vinterkrigets utbrott var det finska flygvapnet illa rustat för krig. För att hjälpa Finland sattes ett frivilligförband med en jaktdivision och en bombdivision upp i norra Finland.
Flottiljens arbetsuppgift var att bedriva spaning och anfall mot ryska flygbaser samt anfall mot ryska marktrupper, och i mån av resurser förse städerna Uleåborg, Kemi och Torneå med jaktförsvar. Flottiljchefen major Beckhammar ledde själv ett sammansatt jakt- och bombförband i en överraskande insats 12 januari 1940 då fänriken Ian Iacobi stod för den första luftsegern genom att skjuta ned ett ryskt jaktflygplan av typen I-15. Förberedelser gjordes att överföra en grupp B 3 till F 19. På huvudbasen i Finland plogades en bana upp för att ta emot de tunga bombplanen, men innan flygplanen hann överföras var kriget över.

Kransnedläggningsdag 05-29 (Veterandagen).

Ej inventerad.

Minnesmärke över Svenska Frivilliga flygflottiljen 1940 i Olkkavaara

Vid finska vinterkrigets utbrott var det finska flygvapnet illa rustat för krig. För att hjälpa Finland sattes ett frivilligförband med en jaktdivision och en bombdivision upp i norra Finland.
Flottiljens arbetsuppgift var att bedriva spaning och anfall mot ryska flygbaser samt anfall mot ryska marktrupper, och i mån av resurser förse städerna Uleåborg, Kemi och Torneå med jaktförsvar. Flottiljchefen major Beckhammar ledde själv ett sammansatt jakt- och bombförband i en överraskande insats 12 januari 1940 då fänriken Ian Iacobi stod för den första luftsegern genom att skjuta ned ett ryskt jaktflygplan av typen I-15. Förberedelser gjordes att överföra en grupp B 3 till F 19. På huvudbasen i Finland plogades en bana upp för att ta emot de tunga bombplanen, men innan flygplanen hann överföras var kriget över.

Kransnedläggningsdag 05-29 (Veterandagen).

Ej inventerad.

Minnesmonument över Svenska Frivilligkåren 1939-40 i Paikanselkä

Svenska frivilligkåren organiserade de svenska medborgare som anmält sig som frivilliga på Finlands sida i Vinterkriget 1939-1940 mellan Finland och Sovjetunionen. Till Svenska frivilligkåren anmälde sig 12 705 (varav 727 norrmän) och 8 260 antogs. Av dessa stupade 33, omkring 50 sårades genom direkta stridshandlingar och över 130 frostskadades.
Den 28 mars avtackade Finlands överbefälhavare, fältmarskalk Mannerheim, Svenska frivilligkåren vid Paikanselkä, strax intill den tidigare frontlinjen.

Kransnedläggningsdag 05-29 (Veterandagen).

Ej inventerad.

Osäkert om nedanstående minnestavla finns kvar.

Kyrkogård med militära gravar?

Saint-Barthélemy är en fransk ö i Karibien. Den är en del av ögruppen Små Antillerna. Ön var åren 1784–1878 en svensk koloni, varefter den såldes tillbaka till Frankrike. Det svenska arvet på ön består av namngivningen av orter och gator samt öns vapen som bär de tre kronorna.

Ej inventerad.

Kanoner på fort Oskar i Gustavia från ca 1850

Saint-Barthélemy är en fransk ö i Karibien. Den är en del av ögruppen Små Antillerna. Ön var åren 1784–1878 en svensk koloni, varefter den såldes tillbaka till Frankrike. Det svenska arvet på ön består av namngivningen av orter och gator samt öns vapen som bär de tre kronorna.

Ej inventerat.

1803-05 Minnessten över Kungl Finska gardesregementet i Borgå 

Land                                             Finland

Kommun (motsv)                  Borgå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:
GPS-angivelse:                        N60°23’45.19″ E25°39’42.28″

Inventerad
Namn:                                         Eva och Claes Grafström.
Datum:                                        2014-08-23 och 2015-07-04.

Historia
Det äldre Finska gardesregementet bildades 1803 genom att Livregementets lätta bataljon bytte namn. År 1793 bröts den tredje bataljonen ur Änkedrottningens livregemente. uppkallat efter Gustaf III:s mor Lovisa Ulrika, loss och bildade Den värvade bataljonen av Livregementsbrigadens lätta infanteri, som 1796 bytte namn till Livregementets lätta bataljon. Förbandet omorganiserades till Finska gardesregementet 1803 av Gustaf IV Adolf som förflyttade regementet till Finland. En del av regementet var förlagt på Sveaborg. Delar av officerskåren som var missnöjda över förflyttningen från Stockholm var motståndare till det gustavianska enväldet. 1808 tillkom delar av Svenska gardesregementet samtidigt som Gustav IV Adolf visade sitt missnöje över gardesregementenas undermåligt genomförda landstigningsförsök vid Helsinge och Lokalaks nära Nystad den 12 oktober 1808 under Finska kriget genom att degradera dem till ”vanliga” värvade regementen. De förlorade sina vita fanor och utmärkelsetecken. Officerarna måste sprätta bort sina guldknappar och ta bort vita plymer och fjädrar ur hattarna. Dessa elitförband med lång och ärorik historia placerades nu sist i rangskalan för rikets regementen. Finska gardesregementet döptes om efter regementschefen af Palén till af Paléns värvade regemente. År 1809 återfick man gardesrangen under namnet Andra gardesregementet. Regementet förlades till Stockholm och namnändrades 1818 till Andra livgardet. Som värvat livgarde var man inkvarterat hos borgerskapet i Stockholm men från 1831 flyttade man i nya kaserner på Grev Magnigatan för att 1890 flytta in i nya kaserner på Linnégatan. Regementet namnändrades 1894 till Göta livgarde (I 2).
Kransnedläggningsdag 05-29 (Veterandagen).

Ägare
Namn:                                            Borgå stad
Adress:                                           Servicekontoret, Krämaretorget B, 06100 Borgå
Tfnnr:                                             019-520 211
Mail-adress:                                 kompassi@porvo.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                        –
Renovering:                                –

Vårdare
Namn:                                           Ägaren

Övrigt
Minnesmärket restes 1939 av Kungl Göta livgarde. Minnesmärket består av en obelisk av granit. Höjd drygt 2,5 m på framsidan försedd med lilla riksvapnet och en texttavla. Lennart Segerstråle var konstnären som skapade minnesstenen.
Text: TILL MINNE AV KONUNGENS FINSKA GARDESREGEMENTE FÖRLAGT I BORGÅ 1803-1805 RESTES STENEN AV KUNGLIGA GÖTA LIVGARDE 1939.
Stenen är i gott skick.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Svenska Finlandsfrivilligas Minnesförening och SvMM.

1736 Minnesmärke över generalen Carl Gustaf Armfeldt i Liljendal

Land                                         Finland

Kommun (motsv)              Liljendal, Lovisa stad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Sävträsk by
GPS-angivelse:                     N 60°34’9.02″ E 26° 2’58.30″

Inventerad
Namn:                                         Eva och Claes Grafström.
Datum:                                       2014-08-23 och 2015-07-06.

Historia
Carl Gustaf Armfeldt den äldre, född 9 november 1666 i Ingermanland, död 24 oktober 1736 på Liljendal gård i östra rikshalvan av Sverige (Finland), var en svensk friherre och general. Hans föräldrar var överstelöjtnanten Gustaf Armfeldt och Anna Elisabeth Brakel, vars egen far var Erich Larsson (adlad 1648), som var son till den Jämtländske Jämtländske bonden Lars Eriksson. Carl Armfeldt gifte sig år 1700 med Lovisa Aminoff. Under tolv års skolning i fransk militärtjänst avancerade Armfeldt till kapten i den franska armén. Hemkommen till det stora nordiska kriget utnämndes han 1701 till generaladjutant vid den finska armékåren. Han stannade under större delen av kriget vid den finska armén och utnämndes den 6 augusti 1713 i Tavastehus till dess befälhavare. Efter slaget vid Kostianvirta den 6 oktober 1713 retirerade Armfeldt med sin här till Österbotten^. Han ledde ungefär ett år senare de svenska trupperna vid nederlaget i slaget vid Storkyro 1714. Armfeldt utnämndes till generallöjtnant 1717 och fick befäl över den arméfördelning som skulle bryta in i mittre Norge och ta över Trondheim. Armfeldt fick order att återvända efter att kungen skjutits vid Fredrikshald och inledde därmed den såkallade Karolinernas dödsmarsch över gränsfjällen då 4 273 soldater (karoliner) omkom i kylan. Vilket är historiens högsta dödstal av svenskar i Norge. 600 av dessa har påträffats i en grav i Handöl. Armfeldt kom fram till Duved skans. 1731 upphöjdes Armfeldt för sina insatser till friherre. Han blev general av infanteriet 1735. Armfeldt var bosatt i två omgångar på Liljendal gård i östra rikshalvan av Sverige (senare Finland), första gången mellan 1711 och 1712 och andra gången från 1721 fram till sin död 1736. Han är begravd i Pernå kyrka i Finland.

Ägare
Namn:                                            Lovisa stad
Adress:                                           Mannerheimgatan 4, PL 77, 07901 Lovisa

Kostnader
Vård, skötsel/år:                       –
Renovering:                                –

Vårdare
Namn:                                            Lovisa stad

Övrigt Minnesstenen över friherren och generalen Carl Gustaf Armfelt d.ä. ligger på den plats i Sävträsk by där Liljendal gårds huvudbyggnad låg en gång i tiden. Liljendal Veteraner rf. kom med förslaget om ett minnesmärke till kommunfullmäktige 1982 och stenen avtäcktes 1986 Text: CARL GUSTAF ARMFELT   1666-1736    GENERAL –KAROLIN    INNEHADE ÖVERSTE-BOSTÄLLET LILJENDAL LADE GRUNDEN TILL DEN SJÄLVSTÄNDIGA SOCKNEN
Thea Helenelund-Suominen är konstnären (f. 18/2 1917 Solf), skulptör, fil.mag. 1954. H. studerade 1944—47 vid Finlands konstakademis skola, var 1952—57 amanuens vid Österbottens museum och 1957—74 läroverkslärare. Bland hennes arbeten märks ett flertal minnesmärken över svenskösterbottniska författare och kulturpersonligheter. H. har även utfört ett stort antal medaljer.
Informationsskylt:   Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Svenska Finlandsfrivilligas Minnesförening och SvMM.