Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr I22

2004 Minnessten över Gotlands regemente i Visby

Län                                            Gotland

Kommun (motsv)              Gotland

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Framför f d P 18 kanslihus
GPS-angivelse:                      N57°36’50.70″  E18°16’52.97″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2017-07-31

Historia
Regementet har sitt ursprung i Gotlands nationalbeväring som skapades den 5 februari 1811 som ett resultat av en rysk ockupation 1808. Infanteriregementet fick beteckningen I 27 och övningsplatsen bestämdes till Visborgsslätt.
Genom försvarsbeslutet 1925 avvecklades ett större antal regementen, vilket medförde att förbandsbeteckning i den lägre serien blev lediga. Detta medförde bland annat att Gotlands infanteriregemente tilldelades den 1 januari 1928 I 18 som ny förbandsbeteckning. En förbandsbeteckning som övertogs från Västmanlands regemente. Försvarsbeslutet kom även påverka Gotlands infanteriregemente, då det reducerades till en bataljonstorlek. I samband med det antogs namnet Gotlands infanterikår. Genom 1936 års försvarsbeslut blev kåren åter regemente och benämndes Gotlands infanteriregemente (I 18).
I samband med försvarsbeslutet 1958 beslutade riksdagen att åtta pansarbrigader med nya stridsfordon skulle organiseras inom armén. Ett beslut som av ekonomiska skäl ändrades i augusti 1960, till att endast omfatta sju pansarbrigader. Norra skånska regementet (I 6), Södra skånska regementet (I 7) och Gotlands infanteriregemente (I 18) var de infanteriregementen som överfördes från infanteriet, samt Södermanlands regemente (I 10) som återfördes till pansartrupperna.
På Gotland fanns sedan 1944 detachementet Göta pansarlivgardes kompani på Gotland. Detachementet kom från den 1 april 1963 att uppgå i det nya regementet Gotlands regemente, för att där bilda stommen i det nya pansarregementet. Gotlands regemente fick samtidigt beteckningen P 18.
Den 30 juni 1982 upplöstes regementet som ett självständigt förband, och från den 1 juli 1982 lydde regementet under chefen för Gotlands militärkommando (MKG).
Genom försvarsbeslutet 1992 fick Gotlands militärkommando en ny roll, genom att kommandot enbart kom att leda all verksamheten på Gotland, som på fastlandet löstes av försvarsområdesstaber, fördelningsstaber och marinkommandostaber. De arméförband som sedan 1982 lytt under kommandot, kom att bilda ett självständigt förband. Dock kom Gotlands regemente att avvecklas, och uppgick i krigsförbandet Gotlandsbrigaden och bildade Gotlands regemente och Gotlandsbrigaden (MekB 18).
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen för riksdagen bland annat att endast sex enheter för utbildning av armébrigadledningar och mekaniserade bataljoner skulle vara utgångspunkten för den framtida Försvarsmakten. När det gällde Gotland ansåg regeringen att de operativa kraven gjorde det nödvändigt med militär närvaro på Gotland. Men av främst kostnads- och underhållsskäl så ansåg regeringen samtidigt att ingen stridsvagnsutbildning skulle genomföras på Gotland vilket medförde att Gotlands regemente och Gotlandsbrigaden avvecklades den 30 juni 2000. Och i dess ställe bildades den 1 juli 2000 Gotlands regemente (P 18).
Genom försvarsbeslutet 2004 kom riksdagen bland annat att besluta om en avveckling av Gotlands regemente (P 18) samma år.

Ägare
Namn:                                        Osäkert. Gäller alla minnesstenarna utanför Kanslihuset

Vårdare
Namn:                                        Gotlands Försvarsmuseum  ??
Adress:                                      Förrådsvägen 4, 624 44 Tingstäde
Tfnnr:                                         0498-27 43 57
Mail-adress                              gotlandsforsvarsmuseum@telia.com

Minnesmärket
Minnessten av kalksten rest 2004
Text under Gotlands regementes vapen: GOTLANDS REGEMENTE UPPSATT GENOM EN KONVENTION ANTAGEN AV GOTLÄNNINGARNA 1810 OCH AV KONUNG Karl XII DEN 5 FEBRUARI 1811 SOM GOTLANDS NATIONALBEVÄRING  NEDLAGT MED RIKSDAGENS BESLUT DEN 16 DECEMBER 2004  REGEMENTET VAR FÖRLAGT OCH ÖVADE PÅ VISBORGS SLÄTT 1887-2005  LÄGRET ANLADES 1887 OCH KASERNERNA 1905
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr I21

2004 Minnessten över Gotlands militärkommando på Visborgs slätt i Visby

Län                                            Gotland

Kommun (motsv)              Gotland

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Framför f d P 18 kanslihus i Visby
GPS-angivelse:                       N57°36’53.26″  E18°16’57.46″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2017-07-31

Historia
År 1964 beslutade riksdagen att militärbefälhavarna fick det samlade operativa ansvaret för samtliga stridskrafter inom militärområdena. Men i samma reform beslutades det om en reducering av antal militärområden, där VII. militärområdet upplöstes som ett eget militärområde. I dess ställe bildades den 1 oktober 1966 Gotlands militärkommando, vilket underställdes militärbefälhavaren för Östra militärområdet (Milo Ö), utom arméproduktion. Detta gjordes i enlighet med den nya modellen där Gotland var för litet för att utgöra ett militärområde.
Med reformen tillfördes militärbefälhavaren den samlade operativa ledningen för samtliga stridskrafter inom militärområdet. Chefen för Gotlands militärkommando kom dock vara ansvarig för att leda försvaret av militärkommandot, men också markoperativt självständig, då markoperationer av naturlig förklaring inte kunde samordnas med fastlandet.
Genom OLLI-reformen tillfördes militärkommandot hela mobiliserings- och materialansvaret för arméförbanden på Gotland. Detta medförde att Gotlands kustartilleriregemente (KA 3), Gotlands artilleriregemente (A 7), Gotlands regemente (P 18) och Gotlands luftvärnsbataljon (Lv 2), som ingick i Gotlands militärkommando (MKG), från den 1 juli 1975 blev utbildningsförband.
Den 16 oktober 1980 antog riksdagen regeringens proposition, och den 30 juni 1982 upphörde samtliga arméförband på Gotland som självständiga myndigheter och förband, för att från den 1 juli 1982 lyda under chefen för Gotlands militärkommando (MKG). Gotlands militärkommando som tidigare hade haft mobiliserings- och materialansvaret för arméförbanden, fick nu också ansvaret för arméförbandens grund- och repetitionsutbildning. Med den nya organisationen underställdes chefen Gotlands militärkommando i alla avseenden militärbefälhavaren för Östra militärområdet (Milo Ö).
Försvarsbeslut 2000 innebar att samtliga territoriella staber skulle avvecklas, vilket bland annat innebar att militärkommandot upplöstes den 30 juni 2000.
Den 1 juli 2000 bildades Gotlands militärdistrikt (MDG), vilket fick till uppgift att leda den territoriella verksamheten inom distriktet, upprätthålla anbefalld beredskap och samverkan med totalförsvarets civila delar på regionala och lokala nivåer.
Militärdistriktet nedlades 2004.

 Ägare
Namn:                                        Osäkert. Gäller alla minnesstenarna utanför Kanslihuset

Vårdare
Namn:                                        Gotlands Försvarsmuseum ??
Adress:                                      Förrådsvägen 4, 624 44 Tingstäde
Tfnnr:                                         0498-27 43 57
Mail-adress                              gotlandsforsvarsmuseum@telia.com

 Minnesmärket
Minnesmärke av kalksten avtäckt 2004. I anslutning till stenen finns en haubits, ett ankare och en propeller vilka symboliserar de armé-, marin- och flygstridskrafter, som leddes av militärkommandochefen 1996-2000.
Text under MKO tecken: GOTLANDS MILITÄRKOMMANDO 1982 – 2000  GOTLANDS MILITÄRDISTRIKT 2000 – 2004
På baksidan på en mässingsskylt: Den militära ledningen på Gotland 1808-2004
I maj 1808 utnämnde Gustav IV Adolf chefen för den landstigningskår, som drev bort den ryska invasionsstyrkan, till militärbefälhavare på Gotland. I augusti 1810 utsåg Karl XIII viceamiralen Rudolf Cederström till militärbefälhavare för att denne skulle förhandla med gotlänningarna om en folkbeväpning. Han hade varit chef för undsättningsexpeditionen 1808 och lyckades uppnå en konvention om Gotlands Nationalbeväring. Karl XIII skrev under denna den 5 februari 1811.
Fram till 1892 var militärbefälhavaren tillika chef för Gotlands Nationalbeväring och fram till 1873 också landshövding. 1892 ersattes konventionen av en med fastlandet gemensam värnpliktslag. Militärbefälhavaren blev då chef för Gotlands trupper tillika chef för Gotlands infanteriregemente. Denna roll behöll han till 1937 då infanteriregementet fick en egen chef.
1942 utökades det gotländska försvaret till att omfatta VII. Militärområdet och Gotlands marindistrikt. Militärbefälhavaren blev chef för båda. Hans marina ansvar upphörde 1957 men återkom 1966 i den större organisationen Gotlands militärkommando.
Titeln militärbefälhavare utbyttes då mot militärkommandochef fram till 2000. Under denna period var denne underställd Östra, från 1991 Mellersta militärområdet.
Sommaren 2000 reducerades Gotlands försvar men gavs en självständig ställning under en militärdistriktschef. Denne gavs dock endast territoriellt ansvar. Gotlands militärdistrikt lades ned den 31 december 2004. Samtidigt drogs Gotlands regemente in. Som väpnat försvar kvarblev endast hemvärnet i Gotlandsgruppen. Denna underställdes militärdistriktschefen i Mellersta militärdistriktet.

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr I13

1986 Minnessten över Gotlands nationalbevärings 175 års jubileum på Visborgs slätt, Visby

 Län                                           Gotland

 Kommun (motsv)             Gotland

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  140 m NO om f d P 18 kanslihus i Visby
GPS-angivelse:                      N57°36’53.52″  E18°16’57.82″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2017-07-31

Historia
Åren 1810 och 1811 inrättades av dåvarande landshövdingen, amiral Olof Rudolf Cederström den Gotländska nationalbeväringen av öns alla vapenföra ynglingar och män, som inte var anställda i allmän tjänst, mellan 15 (sedan 18) och 50 års ålder, av vilka dock de, som fyllt 45 år, bildade en reservtrupp, som endast i nödfall kunde utkommenderas. Exercistiden räckte tills fyllda 30 år, varefter man först var rekryt i tre år och sedan jägare, blev infanterist. Beväringen, som vid sin första uppsättning 1811 (då 15-åringar var inkluderade) uppgick till 7048 man, bildade, förutom jägare- och infanteristyrkan, även en artillerikår bestående av två batterier, ett 12- och ett 6-pundigt. Den årliga övningstiden var för jägarna sex dagar och för artilleriet 12, men befälet hade dessutom, liksom spelet, ett befälsmöte varje år, även sex dagar för jägarna och 13 för artilleriet. Befälsmötena och artilleriets exercismöten hölls utanför Visby på ”Södra Byrummet”, jägarnas exercismöten på landsbygden, dels kompani- dels bataljonsvis.
Bataljonerna var fem, nämligen Artilleribataljonen, Visby stads bataljon, Norra, Medel- och Södra bataljonerna. Förutom Artilleribataljonen, som bestod av tre batterier, utgjordes Gotlands nationalbeväring, efter organiseringen 1861, av 30 kompanier, av vilka två, ett jägar- och ett infanterikompani, hörde till staden; de övriga 28 kompanierna, bestående av både jägare och infanterister, hörde till landsbygden.
År 1887 omorganiserades Gotlands nationalbeväring till två separata förband, Gotlands infanteriregemente (I 18) och Gotlands artillerikår (A 4) namnet Gotlands nationalbeväring kvarstod dock som samlingsbegrepp för de båda förbanden fram till 1892 års försvarsbeslut, då samma regelverk för värnplikten på fastlandet infördes.

Ägare
Namn:                                        Osäkert. Gäller alla minnesstenarna utanför Kanslihuset
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Gotlands Försvarsmuseum ??
Adress:                                      Förrådsvägen 4, 624 44 Tingstäde
Tfnnr:                                         0498-27 43 57
Mail-adress                              gotlandsforsvarsmuseum@telia.com

 Minnesmärket
Minnesmärke av kalksten avtäckt 1986
Text under Gotlands vapen i relief: GOTLANDS NATIONALBEVÄRING   GOTLANDS MILITÄRKOMMANDO 1811-1986 och längre ner CARL GUSTAF 1986.
Text på baksidan på en mässingsskylt: GOTLANDS NATIONALBEVÄRING 1811-1892
GOTLANDS TRUPPER 1892-1942  VII. MILITÄROMRÅDET 1942-1966  GOTLANDS MILITÄRKOMMANDO 1966-
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö23

1943 Minnestavla över Fo 67 stab i Morjärv

Län                                      Sverige

Kommun (motsv)         Kalix

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             På f d hotellet vid järnvägsstationen
GPS-angivelse:               N66°4’10” E22°42’1″

Inventerad
Namn:                                  Christian Braunstein
Datum:                                  2017-08-28

Historia
Förbandet har sitt ursprung i Morjärvs försvarsområde som bildades den 1 september 1939 som ett landstormsförband. Den 1 oktober 1942 ombildades staben till ett försvarsområdesförband. Den 1 januari 1947 ändrades namnet till Kalix försvarsområde för att den 1 juli 1994 erhålla namnet Norrbottens gränsjägare (Fo 67).

Ägare
Namn:                                        Husägaren
Adress:                                      Bodenvägen 11, Morjärv
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                      Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke i form av en informationsskylt.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr A12

1897 Minnesplatta på K 1 kasern, Lidingövägen 28

Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)                Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   I valvet Lidingövägen 28
GPS-angivelse:                     59°20’49.15″N 18° 5’20.84″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein
Datum:                                      2017-08-12

Historia
Kunglig Livgardet till häst, K 1 var ett svenskt kavalleriförband inom Krigsmakten som verkade mellan år 1806 och 1927. Förbandet var förlagt inom Stockholms garnison och tillhörde Kungl Maj:ts Liv- och Hustrupper.
1897 när man flyttade till Livgardets nya kaserner vid Lidingövägen som då hette Sturevägen, ritade av arkitekten Erik Josephson. Regementet bestod vid denna tid av fem ryttarskvadroner och en regementsstab. Livgardet till häst tillhörde IV. Arméfördelningen som dess fördelningskavalleriregemente. Livgardet till häst tillhörde samtidigt den värvade armén och var ständigt tjänstgörande. Regementet finansierades genom kontant skatteuppbörd, till skillnad från de indelta som till huvuddelen finansierades genom natura skatter.
Som ett resultat av försvarsbeslutet 1925 kom regementet att sammanslås 1928 med  Livregementets dragoner (K 2) och kom att bilda Livregementet till häst (K 1).

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                        08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Livgardet
Adress:                                      Granhammar, 196 92 Kungsängen
Telefon:                                     08-584 540 00 (vx))
Mail-adress                              exp-livgardet@mil.se

Minnesmärket
Minnestavlan av avtäckt 1897
Text: DENNA KASERNBYGGNAD ÄR UPPFÖRD FÖR KUNGL LIVGARDET TILL HÄST 1894-1897. UNDER H.MAJ:T KONUNG OSCAR II:S DIREKTA BEFÄL INMARSCHERADE REGEMENTET I KASERNEN DEN 25 SEPTEMBER 1897 OCH VAR HÄR FÖRLAGT TILL ÅR 1928
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr B17

1893 Minnessten över indelta soldater vid Upplands regemente på kyrkogården i Markim

Län                                            Stockholm

Kommun                                Vallentuna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Sydväst om kyrkan på Markims kyrkogård ( 22 km öster om Märsta
GPS-angivelse:                   N59°36’21.7″ E18°02’59.5″

 Inventerad
Namn:                                        Erik Winell och Ola Jonsson
Datum:                                      2017-04-03

Historia
Upplands regemente uppsattes 1626 och leder sitt ursprung till Upplandsfänikan från 1557. År 1617 organiserades de små enheterna till Upplands storregemente, som år 1623 splittrades i tre regementen där ett var Upplands regemente. Dess soldater rekryterades från landskapet Uppland, eller snarast från Uppsala och Stockholms län. Regementet var ett av de ursprungliga 20 infanteriregementen som nämns i Sveriges grundlag av 1634.
År 1630 mobiliserades regementet på nytt och mönstrades i maj i Stockholm, varefter det inskeppades med flottan vid Älvsnabben. Efter ankomsten till Tyskland låg regementet till en början i garnison i olika pommerska städer men följde sedan Gustaf II Adolf på tåget genom södra Tyskland och deltog i striderna vid Lech och Nürnberg. Efter slaget slaget vid Lützen låg regementet på nytt förlagt som garnisonstrupp i flera städer bland annat Greifswald, Gross-Glogau och Wolgast.
Nästa gång regementet deltog i strid var under Karl X Gustafs polska krig. Regementet inskeppades i juli 1656 vid Dalarö och överfördes till Peenemünde, varefter kungen mönstrade hären i Stettin. Men marscherade över Thorn som intog vidare över Sandomir och Jaroslow till Warszawa, där regementet deltog i tredagarsslaget 18-29 juli 1658. Sedan danskarna förklarat krig 1 juli 1657 sammandrogs de i Sverige befintliga trupperna mot gränsen och i augusti stod huvuddelen av trupperna koncentrerade till trakterna av Halmstad. Samtidigt drog Karl X Gustaf samman de i Polen befintliga truppförbanden, och efter att ha mönstrat dem i Demmin fortsatte han mot Danmark och nådde 18 juli gränsen till Holstein. Upplands regemente deltog i stormningarna av Itzehoe 6 augusti och Fredriksodde 24 oktober. I den senare stormningen gick upplänningarna i en av de främsta anfallskolonnerna, och efter striden fanns endast 342 upplänningar vara i stridbart skick.
Med det yngre indelningsverkets införande fick regementet en fastställd styrka om 1.200 man. Vid utbrottet av Stora nordiska kriget deltog Upplands regemente i landstigningen på Själland. Det sändes därefter hem, men utskeppades i april 1701 från Stockholm till Reval, och deltog i övergången av Düna. I slaget vid Kliszów stod Upplands regemente i främsta linjen. Regementet deltog därefter i belägringen av Thorn 1703 och 1706 och vid inmarschen i Sachsen. I slaget vid Holowczyn tillhörde Upplands regemente bakre träffen men insattes på grund av stridens utveckling efter övergången i främsta linjen. Slaget vid Poltava drabbade regementet hårt. Av regementets då 600 man återstod endast 70 efter slaget. Ett nytt regemente måste snabbt sättas upp, och redan ett halvår efter slaget befann sig det nyuppsatta Upplands regemente i Växjö och deltog 28 februari 1710 slaget vid Helsingborg. Här stod Upplands regemente i mitten av slagordningen och hade att möta det danska gardet och grenadjärkåren.
1808, inkallades regementet och avmarscherade till Eda skans. Man trängde därifrån in på norskt territorium men de danska trupperna retirerade och det kom aldrig till strid. Den 28 augusti landsteg regementet i Christinestad och deltog redan dagen därpå i striderna vid Lappfjärd. Man deltog därefter i Slaget vid Oravais där Upplands regementet deltog i Adlercreutz inledande anfall och senare täckte reträtten från slagfältet. År 1813 överfördes regementet på nytt fulltaligt till Pommern och deltog i Karl Johans fälttåg. Regementet gavs beteckningen I 8 (8:e infanteriregementet) efter en generalorder år 1816. Det kallades Upplands infanteriregemente åren 1904–1927. Den 30 april 1957 utgick regementet ur både freds- och krigsorganisationen.

 Ägare
Namn:                                        Vallentuna Församling
Adress:                                      Kyrkvägen 4   18630  Vallentuna
Telefon:                                     08-51186200
Mail-adress:                             vallentuna.forsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen av granit invigdes 1919-09-17.

Text på N, Ö och S sidan: KONGL UPLANDS REGEMENTE SOLDATER SOM TIENAT FÖR ROTEN    NO III HUSBY AF HVNDRA HÄRADS COMP. PER JÖNSN BROMAN OMKR. 1683–1696 NILS NILSN HIERPE 1709–17 15/3 10 † I FÄLT VID YSTAD JOH. ANDERSN GRUB 1712-1714 ANDERS ANDERSN FLYGARE 1715-171? PETTER OLSSON HOLM 1719-17 22/1 32 † Å ROTEN VAKANT 17 22/1 32-17 10/2 37 ERIK JANSN BERGSTRÖM 1710/237 – 172/742 † I FÄLT I FINLAND NILS CLASSON HURTIG 17 6/12 42 – 17?? FÅNGEN VID ANKLAM 1757 VAKANT TILL 1767 JAN PERSN HUSBOM 1767 – 1789 † I FÄLT I FINLAND JEREMIAS ANDERSN FLINTA 17 20/4 89 – 17 3/5 94 JOHAN JANSN LUNDBERG 17 31/5 94 – 18 16/6 06 CARL BLOM 1806 – 18 8/3 15 JOHAN TAPPER 18 10/5 15 – 18 3/4 26 ANDERS NILSN (WLG) TAPPER 18 26/9 27 – 18 30/10 36 † Å ROTEN ERIC ANDERSN ÖRLING TAPPER 18 2/5 37 – 18 23/2 66 † Å ROTEN JOHAN ANDERSN QVIST 18 12/2 66 – 18 14/1 93

Text på V sidan: DEN SISTE INDELTE SOLDATEN SOM TIENAT FÖR ROTEN NO III HUSBY AF HVNDRA HÄRADS KOMP. O. KUNGL UPLANDS REG JOHAN ANDERSSON QVIST * 18 6/10 41 † 19 27/7 14 Af En Gammal Svensk Soldatslägt. TJÄNSTETID 12/12 1866-14/1 1893 GIFT MED KORPORALSDOTTERN WILHELMINA LVST * 18 15/7 47 † 19 15/7 17

STENEN RESTES 19 17/9 19 AF DÅVARANDE ÄGAREN AF HUSBY GÅRD
Informationsskylt:  Nej

Erik Winell
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr C501

Gravkvarter för Upplands artilleriregemente på Uppsala kyrkogård

 Län                                            Uppsala

Kommun                                 Uppsala

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Uppsala kyrkogård, 50 m från Villavägen och 200 m sydost om Stillhetens kapell.
GPS-angivelse: N59°51’11” E17°37’19”

 Inventerad
Namn:                                        Erik Winell och Ola Jonsson
Datum:                                      2017-04-03

Historia
Upplands artilleriregemente eller som det från början hette Andra Svea artilleriregemente, bildades den 1 oktober 1894 genom en sammanslagning av två batterier ur Första Svea artilleriregemente och två ur Wendes artilleriregemente.
Andra Svea artilleriregemente blev kvar i Stockholm fram till 1901, då det omlokaliserades till Stockholmsvägen, sedan 1960-talet känt som Dag Hammarskjölds väg, i Uppsala. För att tydliggöra regementets anknytning till staden, tilldelades den 8 augusti 1904 det nya namnet Upplands artilleriregemente.
Den 12 oktober 1919 tillkom Artilleriets officersaspirantskola (ArtOAS) från att tidigare varit förlagd i Kristianstad. Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades det att reducera armén, vilket påverkade regementet i den omfattningen att det avvecklades år 1927. Regementet höll en avvecklingsceremoni den 3 oktober 1927, och avvecklades officiellt den 31 december 1927. Från den 1 januari 1928 övergick regementet till att verka som en avvecklingsorganisation fram till den 31 mars 1928.
Den 21 september 1901 flyttade regementet officiellt in i en nyuppförd kasern i Uppsala.

 Ägare
Namn:                                        Artilleriregemetet
Adress:                                      Box 9113, 961 19 Boden
Tfnnr:                                        0921-34 80 00
Mail-adress                              exp-a9-boden@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     Rengöringsbehov.

Vårdare
Namn:                                       Ledningsregementets Veterankår/Traditionsutskottet
Mail-adress:                            ledr-officerskaren@mil.se

Minnesmärket
Minnesstenen av granit rest 1923. Stenen med de två kanonrören är i godtagbart skick.
De 56 liggande gravstenarna med namn m m är i dåligt skick, många av dem helt oläsliga.
Kyrkogårdsförvaltningen har namn m m på samtliga som är gravsatta där. Enligt kyrkogårdsförvaltningen är det Artilleriregementet som har ansvaret för vårdnaden. Förvaltningen klipper dock gräset.
Text:  KUNGL UPPLANDS ARTILLERIREGEMENTE
Text på frånsidan: KYRKOGÅRDEN ANLADES 1901  STENEN RESTES 1923
Informationsskylt:  Nej

Ola Jonsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr C502

Gravkvarter för Upplands flygflottilj på G:la Uppsala kyrkogård

 Län                                            Uppsala

Kommun                                 Uppsala

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: G:a Uppsala kyrkogård
GPS-angivelse: 59°53’59.22″N 17°37’54.28″E

 Inventerad
Namn:                                        Erik Winell och Ola Jonsson
Datum:                                      2017-09-08

Historia
Upplands flygflottilj även F 16 Uppsala och F 16, var en svensk flygflottilj inom Flygvapnet som verkade mellan åren 1943 och 2003. Flygflottiljen var förlagd vid Ärna flygbas i Uppsala. Den äldre delen av kyrkogården var ursprungligen en fattigkyrkogård belägen utanför stadskärnan. Kyrkogården kom senare att bli Domkyrkoförsamlingens allmänna begravningsplats och 1794 beslutades det att begravningar skulle upphöra i stadens kyrkor och i själva staden. Detta gällde även Helga Trefaldighet som fick en särskild avdelning på kyrkogården (invid nuvarande Engelska parken).

Ägare
Namn:                                       Kyrkogårdsförvaltningen Uppsala gamla kyrkogård
Adress:                                      Kyrkogårdsexpeditionen, Villavägen 1, Uppsala

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnessten av granit.
Text under ett kors: KUNGL UPPLANDS FLYGFLOTTILJ
FÄNRIK J G A  SAEDÉN *1919 †1945
SERGEANT N B S RENGHEDEN *1920 †1946
FÄLTFLYGARE K HEINOJA *1927 †1951
KADETT B G GRANVIK *1938 †1961
ÖVERSTELÖJTNANT B FORSELL *1920 †1964
HERRE FORE JAG UPP TILL HIMMELEN, SÅ ÄR DU DÄR, OCH BÄDDADE JAG ÅT MIG I DÖDSRIKET, SE, SÅ ÄR DU OCK DÄR.
(Psaltaren 139:8)
Informationsskylt: Nej

Ola Jonsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

 

Registerkort Nr C20

1982 Minnesskylt över f d Försvarets Läroverk i Uppsala

 Län                                            Uppsala

Kommun                                 Uppsala

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Byggnaden som har inrymt Försvarets Läroverk och senare namnändrat till Försvarets gymnasieskola ligger väster om Dag Hammarskölds Väg och 1 km söder om Uppsala slott. Skylten är belägen på fasaden mot Dag Hammarskjölds Väg (norra väggen mot huvudingången):
GPS-angivelse:  59°50’39.26″N  17°38’15.09″E

Inventerad
Namn:                                        Erik Winell och Ola Jonsson
Datum:                                      2017-05-23

Historia
Försvarets läroverk grundades på 1943 i Uppsala, för att ge fler möjlighet att utbilda sig till ett yrke inom dåvarande Krigsmakten. Krigsmaktens utbildningslinjer, till exempel officer eller underofficer, krävde en viss utbildningsnivå. För att säkerställa att utbildningsnivån på officersaspiranterna var likvärdig startades en skola. Den 1 juli 1943 bröts den kompletterande utbildning i allmänna ämnen ur från Arméns underofficersskola (AUS), för att samlas inom den nybildade skolan Försvarets läroverk (FL). I samband med skolreformen Lgy 70, kom Försvarets läroverk att byta namn den 1 september 1971 till Försvarets gymnasieskola (FGS). Den 30 juni 1982 upplöstes och avvecklades Försvarets gymnasieskola.

 Ägare
Namn:                                       Akademiska Hus  Helene Sedvall
Adress:                                      Artillerigatan 7, 752 37 Uppsala
Tfnnr:                                        018-618314
Mail-adress                             info@akademiskahus.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Byggnaden kallas nu Magistern (Glunten ligger öster om vägen).
Text: DENNA BYGGNAD UPPFÖRDES FÖR FÖRSVARETS LÄROVERK SEDERMERA FÖRSVARETS GYMNASIESKOLA. NÄRMARE 10 000 ELEVER FRÅN ARMÉN, MARINEN OCH FLYGVAPNET FICK HÄR SIN UTBILDNING I CIVILA LÄROÄMNEN UNDER ÅREN 1943 – 1982
Informationsskylt:  Nej

Ola Jonsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr C17

1980 Minnesskylt av pansarplåt över Göta livgarde i Enköping

 Län                                            Uppsala

Kommun                                 Enköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Inom Enköpings garnisons-område 50m nordost om militärrestaurangen.
GPS-angivelse:                N59°39’1.63″ E17° 6’22.01″

 Inventerad
Namn:                                        Erik Winell och Ola Jonsson
Datum:                                      2017-05-10

Historia
Regementet uppsattes 1943 i Enköping under namnet Kungliga Göta pansarlivgarde (P 1) och ärvde namn och traditioner efter infanteriförbandet Göta livgarde (I 2) vilket avvecklats 1939. Under 1943 och 1944 utbildades regementets värnpliktiga vid Södermanlands pansarregemente (P 3) och vid Skaraborgs pansarregemente (P 4), och först 1945 påbörjades utbildningen i Enköping. Från 1944 var ett detachement ur regementet förlagt till Visby under namnet Göta pansarlivgardes kompani på Gotland (P 1 G). Den 1 april 1963 gick detachementet samman med Gotlands infanteriregemente (I 18) och bildade Gotlands regemente (P 18) och överfördes samtidigt till pansartrupperna. Samma år, 1963, bytte regementet namn och återfick det gamla namnet Göta livgarde (P 1).
I början av 1970-talet utredde Försvarets fredsorganisationsutredning olika rationalitetsåtgärder inom armén. Utredningen låg som grund för regeringens proposition 1973:135 och kom att bli kallad för Mälarkarusellen. Utredningen menade att för att inom pansartrupperna få en rationell utbildningsorganisation bör tre pansarregementen utgå ur fredsorganisationen eller ges annan utbildningsinriktning. Göta livgarde föreslogs att avvecklas helt, och Pansartruppernas Kadett- och Aspirantskola omlokaliseras till Skåne eller Skövde. Garnisonsområdet i Enköping föreslogs att övertas av Upplands regemente (S 1) som skulle omlokaliseras från Uppsala. Den 14 december 1973 röstade riksdagen igenom propositionen som bland annat innebar en avveckling av regementet och dess brigad.
Efter riksdagsbeslutet framkom det att stridsvagnarna vid regementets brigad var i så pass gott skick att de bedömdes ha en livslängd fram till mitten av 1980-talet. I och med detta kom avvecklingsbeslutet att revideras, det vill säga att istället för att under en övergångsperiod förlägga pansarutbildning till Strängnäs, blev den kvar i Enköping fram till 1980. Vid försvarsbeslutet 1977 uppstod möjligheter att renovera och förlänga livstiden på brigadens stridsvagnar. Detta medförde att vid avvecklingen av brigaden den 30 juni 1979, kvarstod brigadens tre pansarbataljoner som 6. pansargruppen och ingick från och med den 1 juli 1979 i territorialförsvaret inom Upplands försvarsområde (Fo 47/48), där Upplands regemente (S 1) stod som mobiliseringsmyndighet. År 1981 påbörjades en överföring av bataljonerna till Södermanlands regemente (P 10). Den 30 juni 1980 hölls en avvecklingsceremoni, där en minnestavla avtäcktes och kung Carl XVI Gustaf höll ett tal om regementet och dess historia.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                        08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                         Göta gardesföreningen c/o Jan Ulinder
Adress:                                        Hamnvägen 2, 181 66 Lidingö
Telefon:                                       070-5761606
Mail-adress:

Minnesmärket
Minnesmärke består av en cirka 10 cm tjock pansarplåt.
Sommartid är en stridsvagn 101 och en stridsledningspansarbandvagn 3021 uppställd invid minnesmärket. Minnesmärket var från början placerat på den plats där nu Upplands regementes minnessten (C08) står.
Text under regementets emblem: KUNGL.GÖTA LIVGARDE UTBILDADE HÄR PANSARSOLDATER 1945 – 1980
Informationsskylt:  Nej

Ola Jonsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten