1789 Minnesmärke över slaget vid Uttismalm
Land Finland
Kommun (motsv) Kouvola stad
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Kuutostie, 3 km NV Uttis
GPS-angivelse: N60°53’16.20″ E26°52’22.19″
Inventerad
Namn: Eva och Claes Grafström.
Datum: 2014-08-23 och 2015-07-03.
Historia
Slaget vid Uttismalm var ett fältslag under Gustav III:s ryska krig. Gustav III anlände till Finland i juni 1789, för att inleda det andra krigsårets fälttåg. De svenska lantstridskrafterna beräknades då uppgå till ungefär 15 à 20 000 man, huvudsakligen fördelade på Savolaxbrigaden under Curt von Stedingks befäl om 4 000 man och huvudstyrkan under kungens eget överbefäl om 11 à 12 000 man, stående bakom Kymmene älv, från Finska viken upp till Heinola. Ryssland mobiliserade överlägsna krafter inför årets fälttåg – kanske så mycket som 40 000 man – och den 9 juni 1789 överskred de gränsen till Savolax med omkring 11 000 man, fördelade på två kolonner. Deras mål var att förinta Stedingks avdelning, eller att åtminstone tvinga honom att retirera och därmed blotta huvudarméns flank för ett avgörande anfall. Stedingk tog upp en stark försvarsposition vid Porrasalmi där han med sina underlägsna trupper, efter en hjältemodig drabbning, lyckades hejda ryssarna. Stedingk blev visserligen tvungen att senare dra sig undan åt Jorois, nordöst om S:t Michel, men lyckades här hejda vidare ryskt framträngande, varefter Savolaxfronten stabiliserades. Gustav III hade under tiden avvaktat händelseutvecklingen i Savolax, men efter beskedet om den svenska segern vid Porrosalmi, beslöt han att försöka lätta trycket mot Stedingks fördelning, genom att själv gå offensivt till väga mot ryssarna på sin front. Generalmajor Kaulbars, beordrades att skydda den svenska huvudarméns vänstra flank genom att ta ställning vid Heinola. Gustav III befallde nu generalerna Siegroth och von Platen att med sina avdelningar förena sig med honom i Värälä. Den 25 juni förbereddes övergången av Kymmene älv, bl.a. genom att fältartilleri posterades på en höjd mittemot övergångsplatsen, varefter svenskarna genomförde övermarschen till andra sidan under betäckning av artillerield och lätt infanteri som störde med ryska jägare och kosacker vilka emellertid bara bjöd obetydligt motstånd. Svenskarna förskansade sig därefter i Kouvola på östra sidan av älven, där omgruppering och kraftsamling kunde ske under de följande dagarna. Den 28 juni bröt kungen upp i spetsen för ungefär 2 500 man och tog vägen mot Davidstad, medan Siegroth kvarlämnades vid Värälä, för att skydda flodövergången där och mota eventuella ryska framstötar från Fredrikshamnshållet. De svenska förtrupperna upptäckte nu en förpostställning 3 km väster Uttismalm. Efter ett krigsråd bestämdes att en bataljon östgötar och en bataljon västerbottningar skulle försöka att göra en kringgående rörelse och omfatta ryssarnas högre flygel, medan resten av de svenska trupperna – bl.a. kronobergarna – skulle anfalla fiendens center, en operation som lyckades fullständigt under betäckning av artilleriet, som åter bevisade sin effektivitet och slagkraft. Fienden föll tillbaka mot den ryska huvudställningen vid Uttismalm, där man gjorde sig beredd till strid. Under den följande timmen avancerade svenskarna i hällande regn fram mot fienden. Gustav III höll sig hela tiden i spetsen för trupperna och eggade dem framåt genom uppmuntrande tillrop och genom att tala med officerare och enskilda soldater, varefter striden började utmed hela linjen. Båda sidor sköt salva på salva mot varandra, men utan större effektivitet på grund av den dåliga sikten och det hela utvecklades till en större skärmytsling, snarare än ett veritabelt fältslag, innan kungen och von Platen slutligen beslöt sig för att upprepa den tidigare krigslisten, genom att sända en bataljon kronobergare runt ryssarnas vänstra flank, samtidigt som anfall beordrades utmed hela linjen. När ryssarna såg sig angripna både framifrån och i flanken drog de sig tillbaka i riktning mot Kaipiais, på avstånd förföljda av ett detachement livdragoner och östgötabataljonen. Efter den segerrika striden, ställdes trupperna upp och avtackades, flera officerare dekorerades med svärdsorden och underofficerare och soldater som utmärkt sig under striden fick ”gratifikationer”.
Minnesdag: 06-28.
Ägare
Namn: Kuovola stad
Adress: Hallituskatu11, 45100 Kouvola
Tfnnr: 286–895-0-15
Mail-adress: www.kouvola.fi
Vårdare
Namn: Ägaren
Minnesmärket
Minnesmärket som restes 1931 är tillverkat av murade kullerstenar och uppfört i form av ett kvadratiskt krenelerat torn. Slipad stenplatta med förgylld text omgiven av mindre kanonkulor.
Text: V. 1789 MAINEHIKKAAN UTIN TAISTELUN SANKARIEN MUISTOLLE
3. DIVISIOONAN V.1931
Fritt översatt: TILL MINNE AV HJÄLTARNA VID SLAGET VID UTTISMALM 1789
3. DIVISIONENS SOLDATLÄGER 1931
Informationsskylt: Ja (två)
Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Svenska Finlandsfrivilligas Minnesförening och SvMM
