Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr L05

Gravar, Registerkort Skriv ut

1812 Minnestavla över G Carl von Döbeln

Län                                           Kristianstad (Skåne län)L 30

Kommun (motsv)             Kristianstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På huset i NÖ hörnet av korsningen Östra Storgatan – Tyggårdsgatan
GPS-angivelse:                    56° 1’55.20″N 14° 9’18.34″E

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                      2016-02-19

Historia von Döbeln var son till häradshövdingen Johan Jakob von Döbeln och Anna Maria Lindgren. Han visade snart en fallenhet för krigaryrket och skrevs in vid sjökadettkåren i Karlskrona 1773. Hans första anställning efter utbildningen var 1778 som andre adjutant vid Sprengtportens värvade regemente, där han redan efter några veckor befordrades till fänrik i armén. Efter att ha hört om Amerikanska revolutionen ville han gå i fristaternas tjänst och begav sig 1780 till Frankrike. Efter mer än ett års vistelse i Paris anställdes han 1781 som officer vid greve De La Marcks regemente, som hade order att skeppas till Amerika men i sista stund omdirigerades till Indien. von Döbeln sårades i striden vid Cuddalore och befordrades i september 1783 till kapten. 1788 återvände han till Sverige för att delta i Gustav III:s ryska krig. I mars 1789 anställdes han som kapten vid Savolax lätta infanteri och överadjutant hos översten Curt von Stedingk. I slaget vid Porrassalmi utmärkte han sig särskilt men träffades av ett muskötskott i pannan. För sina insatser i slaget befordrades han till major. Skadan besvärade honom resten av livet och var orsaken till att han i fortsättningen bar det svarta sidenband om pannan, som skulle göra honom känd. Bandet måste bytas varje dag. 1793 förflyttades han som andre major till Västgöta-Dals regemente och bosatte sig då på gården Önne i Järbo socken, Dalsland,. Tre år senare, med bibehållande av sin förra indelning, till Skaraborgs regemente och utnämndes till sekundchef vid Nylands brigads infanteri 1805. Vid krigets utbrott den 21 februari 1808, fick han befäl över tredje brigadens eftertrupp, och hade tillfälle att utmärka sig vid de flesta slagen, till exempel Yppäri, Lahintalo, Viiret, Pyhäjoki, Siikajoki, Nykarleby, men framför allt i slaget vid Lappo, där han angrep fiendens vänstra flygel och i väsentlig mån bidrog till segern vid slaget vid Kauhajoki, där han under eget befäl tillfogade ryssarna ett kännbart nederlag, samt vid slaget vid Jutas, där han vann en överlägsen seger. Hans förtjänster under detta års fälttåg medförde befordran till generalmajor och han förärades Svärdsordens stora kors. Medan armén återtågade till Torneå förordnades von Döbeln till befälhavare på Åland. När Åland överfölls av en överlägsen rysk styrka i mars 1809 lyckades han i god ordning och med obetydlig förlust föra sina trupper över isen till Grisslehamn. Von Döbeln förhandlade sedan med den ryska överbefälhavaren fram Konventionen på Åland. Konventionen innebar att varken ryska eller svenska styrkor skulle besätta Åland och hotet mot Stockholm avvärjdes. von Döbeln beordrades sedan som befälhavare över norra arméns svenska fördelning med kvarter i Härnösand och över norra arméns norra fördelning i Umeå. Fredsunderhandlingarna ledde till freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 med resultat att hela Finland med Åland och delen av Västerbotten till Torneå avträddes till Ryssland. Den finska hären på svensk mark mottog nyheten i Umeå av von Döbeln, som i sitt avskedstal yttrade: ”Krigsmannasamband, knutet vid strid, faror, blod och död, upplöses aldrig, och den tacksamhet, jag er förkunnat och nu förkunnar, har med detta vårt samband en oupplöslig förening”. 1809 upphöjdes von Döbeln till friherre. 1811 uppsattes Norra skånska infanteriregementet (I 24) och Georg Carl von Döbeln blev dess förste regementschef och såg gärna att hans veteraner från Finland fick anställning vid regementet. Regementet firade sin högtidsdag den 13 september till minne av segern vid Jutas. I andra Napoleonkriget 1813 fick von Döbeln befälet över de svenska trupperna i Mecklenburg och befordrades till generallöjtnant. När han, på anmodan av general Wallmoden, understödde denne mot fransmännen vid Hamburg ansågs han ha brutit mot överbefälhavarens order och ställdes inför krigsrätt samt dömdes att arkebuseras. Karl XIV Johan, som misstrodde de allierade och ville hålla vägen öppen till en förening med Napoleon, fann emellertid åtgärden i hög grad olämplig, och genom hans inflytande mildrades domen till ett års fästning (dvs fängelsestraff), varunder han skulle få behålla alla sina värdigheter. Han fördes till Vaxholm, varifrån han skrev till en släkting och bad denne utverka, att han som frivillig skulle få tjäna i sin grad i svenska eller de förenades härar mot löfte att efter krigets slut återgå till sitt fängelse. Detta rörde Karl XIII så, att straffet helt efterskänktes. År 1815 fick von Döbeln en förläning i Pommern och utnämndes 1816 till ständig ordförande i krigshovrätten. Under sin aktiva tid hyllades von Döbeln som en av Sveriges största hjältar men under sina sista år levde han fattig och bortglömd och fick inte uppleva de många hyllningar som senare förärades hans minne.
(utdrag ur Wikipedia(

Ägare
Namn:                                       Kristianstad kommun
Adress:                                      291 80 Kristianstad
Tfnnr:                                         044-13 50 00
Mail-adress:                             kommun@kristianstad.se

Vårdare
Namn:                                       Kamratföreningen Norra skåningarna
Adress:                                      c/ o Claes-Göran Andersson, Hjulhusvägen 24, 291 47 Kristianstad,
Telefon:                                     076 373 35 81
Mail-adress:                             claes-g.andersson@glocalnet.net

Övrigt
Minnesskylt av mässing med porträtt av G C von Döbeln uppsatt 1997-05-03
Text: ÄRA SKYLDIGHET VILJA. KUNGL NORRA SKÅNSKA INFANTERIREGEMENTETS FÖRSTE CHEF 1812-1816 GENERALLÖJTNANT GEORG CARL VON DÖBELN BODDE 1812 I DETTA HUS

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av SvMM

Registerkort Nr L91

Registerkort Skriv ut

1810 Minnesmonument över kronprins Karl August

Län                                            Kristianstad (Skåne län)L29

Kommun (motsv)             Åstorps kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  I vägkröken Maglabyvägen-Ringvägen i Kvidinge
GPS-angivelse:                    56°7’54.30″N 13° 3’16.23″E

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                      2016-02-19

Historia
Karl August, ursprungligen Fredrik Kristian August av Augustenburg, född 9 juli 1768 på Augustenborgs slott i Danmark, död 28 maj 1810 på Kvidinge hed, Skåne, var tredje son till hertig Kristian Fredrik av Slesvig-Holstein-Sönderborg-Augustenborg och hertiginnan Charlotta Amalia av Holstein-Ploen samt kortvarigt kronprins av Sverige. Efter studier, bland annat i Leipzig 1782–1784, gick han 1786 i dansk krigstjänst, blev 1790 generalmajor, tog anställning i österrikiska kavalleriet och deltog i revolutionskrigen vid Rhen. År 1803 utnämndes han till kommenderande general i Sunnanfjällska Norge och anlände dit 1804. Han fick 1807 en viktigare ställning då prinsen fick ansvaret både för Norges politiska ledning och dess militära försvar. Sveriges västra armé, under Gustaf Mauritz Armfelt ledning, gick över gränsen men möttes av kraftigt motstånd. De svenska trupperna drog sig i slutet av juni (1808) tillbaka över gränsen, och de egentliga krigsrörelserna upphörde. Den 7 december 1808 slöts en formell vapenvila med två dagars uppsägning. Redan tidigt antas prinsen fått veta om missnöjet mot Gustav IV Adolf. Då general Georg Adlersparre 13 mars 1809 med värmländska fördelningen tågade från Karlstad mot huvudstaden för att delta i kungens avsättning, hade prins Kristian lovat honom att icke angripa, om icke Fredrik VI befallde det eller ryssarna inbröt i Sverige. Själv hoppades han till en början på en trestatsskandinavism under sin egen kung, Fredrik VI. Greve Herman Wedel-Jarlsberg, i samråd med flera svenskar (Adlersparre, von Platen, K H Posse m.fl.) arbeta för en förening mellan Norge och Sverige under prinsen. Meningen var först, att Norge under honom skulle skilja sig från Danmark och därefter han på grund härav väljas till tronföljare i Sverige. Under förespeglingar om den svenska tronen och med överdrivna framställningar av den norska vapenvilans betydelse drev Adlersparre och hans parti på tronföljarvalet i Sverige; inom hemliga utskottet på riksdagen fick förslaget majoritet. Den 15 juli 1809 bifölls det av bondeståndet samt 18 juli av de övriga stånden, hos adeln dock först efter livliga debatter och mot ett betydande antal reservanter, vilka hellre velat uppskjuta valet.
Han motsatte sig upprepade maningar från Fredrik VI att anfalla Sverige, men vägrade samtidigt att mottaga den svenska tronföljden, innan han fått sin kungs samtycke men sedan freden med Danmark slutits i Jönköping 10 december 1809, begav sig prinsen i början av januari 1810 till Sverige. På begäran av Karl XIII, som adopterade honom, antog han därvid namnet Karl August. Den 22 januari 1810 höll han sitt intåg i Stockholm, och 24 januari avlade han på rikssalen sin trohetsed samt mottog ständernas hyllning. Tillsvidare nöjde sig kronprinsen med att iakttaga och bida och lät ytterst få ana sina framtidsplaner. Prinsens plötsliga död omintetgjorde alla eventuella planer på de olika nordiska ländernas förening under en kung. Den 28 maj 1810 åkte kronprinsen till Kvidinge hed för att se husarexercis. Han gjorde det från hästryggen, men då han skulle rida ur vägen för en attack, förlorade han plötsligt kontrollen över hästen som satte av i karriär. Prinsen vacklade i sadeln och föll omsider baklänges till marken. De tillskyndande fann honom medvetslös, upplivningsförsök var fåfänga, och efter en halvtimme avled han. Två dagar senare verkställdes obduktion, som utfördes av hans läkare Rossi samt tre tillkallade professorer från Lund. Därvid visades att dödsorsaken var ett slaganfall under ritten. Trots detta spreds snart rykten om att prinsen förgiftats eller på annat sätt bragts om livet. Anklagelserna riktades främst mot de s.k. Gustavianerna som ansågs vilja sätta någon av Gustav III:s familj på tronen. I efterspelet av prinsens död ledde det till att riksmarskalken Axel von Fersen d.y. mördades av pöbeln (Fersenska mordet).
(Utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                       Åstorps kommun
Adress:                                      Storgatan 7, 265 80 Åstorp
Tfnnr:                                         042.640 00
Mail-adress                             kommun@astorp.se

Vårdare
Namn:                                      Hans Bertil-Sinclair
Adress:                                    Vedbyvägen 66, 264 37 Klippan
Telefon:                                   073 388 08 43
Mail-adress:                           hans-bertil.sinclair@telia.com

Övrigt
Minnespelare av betong flankerad av två lejon rest år 1826
Text: CARL AUGUST S R KRONPRINS AVLED PÅ DETTA STÄLLE DE 28 MAJ 1810
Informationsskylt   Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av SvMM

Registerkort Nr L42

Registerkort Skriv ut

2000 Minnessten över Södra militärbefälsstaben

Län                                           Kristianstad (Skåne län)L28

Kommun (motsv)             Kristianstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Kockumsgatan mellan Kanalgatan och Vattentornsvägen
GPS-angivelse:                    56° 2’18.62″N 14° 9’31.40″E

Inventerad
Namn:                                      Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                     2016-02-19

Historia
Södra militärområdet bildades 1942 som I. militärområdet (första militärområdet) och ledes av en militärbefälhavare vilken tillfördes ansvaret för den territoriella och den markoperativa uppgiften. 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Södra militärområdet. Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ett samlat ansvar för den operativa ledningen för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften. Södra militärområdets stab var belägen i Kristianstad och ingick i Kristianstads garnison. 1993 uppgick Västra militärområdet (Milo V) i Södra militärområdet, som då i praktiken kom att täcka hela Götaland. Södra militärområdet och dess stab lades ned 2000-07-01.
(Utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Kristianstad kommun
Adress:                                       291 80 Kristianstad
Tfnnr:                                          044-13 50 00
Mail-adress:                             kommun@kristianstad.se

Vårdare
Namn:                                        Kamratföreningen Norringarna
Adress:                                       c/o Claes-Göran Andersson, Hjulhusvägen 24, 291 47 Kristianstad
Telefon:                                     044 12 21 73, 076 373 35 81
Mail-adress:                             claes-g.andersson@glocalnet.net

Övrigt
Minnesmärke av grå granit rest (uppsatt) år 2000
Text: HÄR VERKADE SÖDRA MILITÄROMRÅDESSTABEN 1966 – 2000 OCH SÖDRA ARMÉFÖRDELNINGSSTABEN 1994 – 2000
Informationsskylt    Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr L40

Registerkort Skriv ut

2002 Minnessten över Skånska flygflottiljen

Län                                          Kristianstad (Skåne län)L 26

Kommun (motsv)             Ängelholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 200 m efter vakten in på f d F10 kasernområde
GPS-angivelse:                   56°17’9.19″N 12°50’28.89″E

Inventerad
Namn:                                      Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                     2016-02-20

Historia
Vid krigsutbrottet 1939 bestod Flygvapnet av endast en jaktflottilj och av den anledningen beslutade riksdagen den 28 februari 1940 att Flygvapnet skulle stärkas med ytterligare två jaktflottiljer. F 9 i Göteborg och F 10 i Skåne, i syfte att försvara luftrummet över Göteborgsregionen samt Skåne. Under sommaren 1940 upprättades F 10 som ett detachement på Svea flygflottilj (F 8). Där grunden till flottiljen byggdes upp, och den 1 oktober 1940 omlokaliserades verksamheten provisoriskt till Bulltofta flygplats utanför Malmö. När flottiljen inledde sin verksamhet den 1 oktober 1940, bar den namnet Tionde flygflottiljen, och bestod enbart av en depåstab. Den 1 november samma år utökades dock flottiljen till att omfatta två divisioner. Ett år senare, den 1 november 1941 hade flottiljens organisation utökats till att omfatta tre flygande divisioner, en markdivision och en depåstab. Flottiljen tillhörde till en början Tredje flygeskadern (E 3), vilken var jakteskadern. Även om Bulltofta var flottiljens huvudbas, så var flygplanen under längre perioder baserade på krigsflygfälten i Skåne. Flitigast användes Rinkaby flygbas, men även flygbaserna vid Sövdeborgs flygbas, Ripa flygbas och Everöd flygbas. Fram till andra världskrigets slut år 1945 var det en hektisk period för F 10. Man gjorde över 28 000 starter och hundratals flygplan avvisades eller lotsades ner på svenska flygfält. Totalt omkom sjutton män från F 10 under krigsåren. Bulltofta var endast en provisorisk flygbas för flottiljen. I den fortsatta planeringen av flottiljens slutliga placering studerades Ödåkra som ett lämpligt alternativ till att förlägga flottiljen. Dock så låg det inom artilleriräckvidd från Danmark. Istället så valdes Barkåkra strax norr om Ängelholm till att förlägga flottilj permanent. Riksdagen beslutade år 1942 om att börja bygga upp flottiljen i Ängelholm trots att det fanns vissa invändningar mot själva placeringen, eftersom man tog i anspråk bördig åkermark. Samma år, 1942, fick flottiljen den 1 juli namnet Skånska flygflottiljen. Den 1 oktober 1945, det vill säga fyra år efter flottiljens officiella födelsedatum, omlokaliserades flottiljen från Malmö till Ängelholm. Samma år ersattes flottiljens J 20 med det svenskkonstruerade J 22. År 1948 överfördes flottiljen till Andra flygeskadern (E 3), vilken samtidigt omorganiserades till en jakteskader. År 1981 reducerades antalet luftförsvarssektorer till fyra, för Skånska flygflottiljens del innebar det att man övertog sektoransvar för sektor S2, som tidigare innehafts av Blekinge flygflottilj (F 17). Sektor S2 slogs samman med S1 och bildade Sektor Syd, vilken omfattade hela södra Sverige. F 10 blev med det en så kallad Storsektorflygflottilj. År 1993 genomfördes en ny omorganisation, då Storsektorflottilj omorganiserades till Flygkommando Syd (F 10/FK S). Vilken avskildes från flottiljen och fristående från den 1 juli 1994 som Södra flygkommandot (FKS). Den 13 december 1996 antog riksdagen regeringens proposition 1996/97:4, vilken var etapp 2 i försvarsbeslutet 1996. Där beslutades bland annat om en avveckling av Krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed, med att krigsförbandsproducerande flygflottiljer i första hand borde vidmakthållas. Krigsflygskolan skulle avvecklas senast den 30 juni 1998. Flygutbildningen vid Flygskolan skulle överföras till Skånska flygflottiljen (F 10). Vid F 10 inordnades Krigsflygskolans flygverksamhet operativt under 3. kompaniet. År 1998 beslutade Regeringen om att flottiljen skulle påbörja en ombeväpning till JAS 39-systemet. Flottiljen kom därmed att anpassas både gällande utbildning till personal samt olika tillbyggnader. Den 30 september 1999 mottog flottiljen sitt första Gripenflygplan, och blev därmed Flygvapnets andra JAS-flottilj. Som ett led av försvarsbeslutet 2000 beslutades bland annat att F 10 och Södra flygkommandot (FKS) skulle avvecklas. FKS skulle avvecklas den 30 juni 2000, och F 10 skulle avvecklas senast den 31 december 2002. De två JAS-divisionerna vid flottiljen skulle överföras till F 17 i Kallinge, ombaseringen gjordes den 1 oktober respektive den 1 december 2002. Den stridsledningscentral som flottiljen förvaltade utanför Hässleholm överfördes organisatoriskt till F 17. Den 20 december 2002 avvecklades flottiljen efter en ceremoni, där bland annat flygvapeninspektören Jan Andersson närvarade.
(Utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                       PEAB AB
Adress:                                      Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv
Tfnnr:                                         0431-890 00 (vx)

Vårdare
Namn:                                       F 10 kamratförening c/o Sven Scheiderbauer
Adress:                                      Sunnanvindsgatan 11B, 262 42 Ängelholm
Telefon:                                     0431-199 45, 070 690 52 22
Mail-adress:                             sven@scheiderbauer.se

Övrigt
Minnesmärke av röd granit med inhuggna flygplan och en vapensköld av koppar med flottiljens vapenbild. Rest år 2002. Minnesmärket är inhägnat med kätting och stenstolpar
Text: SKÅNSKA FLYGFLOTTILJEN F 10 1945 – 2002 HÄR FORMADES SÖDRA SVERIGES LUFTFÖRSVAR
Informationsskylt     Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr L35

Registerkort Skriv ut

1998 Minnessten över Krigsflygskolan 50 år, Ljungbyhed

Län                                           Kristianstad (Skåne län)L 25

Kommun (motsv)              Ljungbyhed

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Framför Flygarhallen, Flygarevägen 5
GPS-angivelse:                     56°4’31.25″N 13°13’41.25″E

Inventerad
Namn:                                       Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                     2016-02-20

Historia
Krigsflygskolan, F 5, var ett svenskt skolförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1926 och 1998. Skolförbandet var förlagt till Ljungbyheds flygplats i Ljungbyhed. Krigsflygskolan kom till genom 1925 års försvarsbeslut, där det fastställdes att Sverige skulle ha ett självständigt Flygvapen, det vill säga att den flygverksamhet som hittills fanns inom armén och marinen skulle överföras till den nya försvarsgrenen. I beslutet angavs det att fem flygkårer skulle sättas upp, varav en flygkår skulle lokaliseras till flygfältet i Ljungbyhed och vara en flygskola. Denna flygkår blev den 5:e flygkåren, och började sin verksamhet den 1 juli 1926, under namnet Flygskolan. De första piloterna kom därav av naturlig anledning från Armén och Marinen. År 1928 tillkom Flygvapnets jaktskola från Tredje flygkåren i Malmslätt, vilken den år 1933 fördes tillbaka till. Genom att skolan nu bestod av två skolor, gjordes en namnändring år 1929 till Flygskolkåren. Genom 1936 års försvarsbeslut kom en större satsning på Flygvapnet, bland annat i större årligt ekonomiskt anslag, men även i form av nya flygförband. Kårerna skulle organiseras som flottiljer, och Flygskolkåren skulle organiseras som Flygkrigsskolan. I april 1939 utexaminerades de första piloterna från Flygvapnets egen rekrytering till officersutbildning, vilken hade tillkommit under samma år. Med denna förändring gjordes en större utbyggnad av skolan i Ljungbyhed. Genom krigsutbrottet och den svenska upprustningen bildades en ny skola, Flygreservskolan. Flygreservskolan var i huvudsak förlagd till Eslöv, även om utbildning skedde under kortare perioder på flygfälten i Bulltofta, Eskilstuna och Örebro. Orsaken var att samtliga flygskolor evakuerades från Ljungbyhed den 9 april 1940, på grund av den tyska invasionen av Danmark och Norge. Genom försvarsbeslutet 1942 följde även ett tredje namnbyte, denna gång till Krigsflygskolan. Under krigsåren åren 1939–1945 kom skolan att utbilda totalt 1182 elever vid de tre skolorna. I slutet av 1940-talet omorganiserades hela förbandet, och flygskolan delades upp i två flygskolor, Första och Andra flygskolan. År 1960 överfördes från Roslagens flygkår (F 2) fackskolan Förberedande fältflygarskolan (FÖFS) till Krigsflygskolan. FÖFS förlades inte i Ljungbyhed som övriga delar i Krigsflygskolan, utan övertog den gamla remontdepån vid Herrevads kloster. I samband med att F 5 tog steget in i jetåldern år 1955, fördelades utbildningen av jetflygplan till Första flygskolan och propellerflygplan till Andra flygskolan. Där Andra flygskolan förlades till Rinkaby flygbas. När sedan SK 60 tillfördes till F 5, började flygtiden mellan de två skolorna hamna i obalans, då Första flygskolan stod för cirka 80 procent av den totala flygtiden. För att nå en balans och en högre effektivitet slogs de båda skolorna samman 1969 till en flygskola. Den nya flygskolan bestod av fem flygdivisioner, och F 5 ansågs då som världens största flygförband, eftersom då all flygande personal i flygtjänsthänseende tillhörde Flygskolan. I samband med OLLI-reformen som pågick inom Armén 1973–1975, genomfördes inom Flygvapnet en liknande reform, OLLI-U/FV. Vilken slutfördes 1976, och fick som följd att även Krigsflygskolan införde flottiljorganisation vid skolan, och med det följde även ett mobiliseringsansvar för flottiljen över vissa krigsförband. I 1982 års försvarsbeslut överfördes Flygvapnets väderskola till Krigsflygskolan och samlokaliserades med övrig verksamhet i Ljungbyhed. År 1984 utökades återigen antalet fackskolor i Ljungbyhed, denna gång med bildandet av Trafikflygarhögskolan. Den 13 december 1996 antog riksdagen regeringens proposition 1996/97:4, vilken var etapp 2 i försvarsbeslutet 1996. Där beslutades bland annat om att Krigsflygskolan skulle avvecklas senast den 30 juni 1998. Flygutbildningen vid Flygskolan skulle överföras till Skånska flygflottiljen (F 10). Den 26 juni 1997 utexamineras de sista eleverna i Ljungbyhed. Totalt hade skolan sedan starten utdelat 5345 vingar, varav 430 vid Reserv- och Flygreservskolorna. Den 30 juni 1998 avvecklades Krigsflygskolan officiellt, genom en avvecklingsceremoni förrättad av Chefen för Flygvapnet Kent Harrskog. Under den senare delen av år 1998 överfördes Flygledarskolan och Väderskolan till Halmstad, vilka kom att från den 1 januari 1999 ingå i det nya försvarsmaktsgemensamma förbandet Försvarsmaktens Halmstadsskolor. Kvar vid flygplatsen blev Trafikflyghögskolan och ett krigsflygfält, där den senare utgick 2000. (Utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                       PEAB AB
Adress:                                      Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv
Tfnnr:                                         0431-890 00 (vx)

Vårdare
Namn:                                        Hans Bertil-Sinclair
Adress:                                      Vedbyvägen 66, 264 37 Klippan
Telefon:                                     073 388 08 43
Mail-adress:

Övrigt
Minnesmärke av granit med infälld vapensköld av koppar, rest år 1998.
Text: KRIGSFLYGSKOLAN F 5 1918- 1998. HÄR LADES GRUNDEN FÖR FLYGVAPNET I LUFTEN OCH PÅ MARKEN
Informationsskylt    Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr L26

Registerkort Skriv ut

1986 Minnessten över Skånska trängregementet, Hässleholm

Län                                         Kristianstad (Skåne län)L24

Kommun (motsv)            Hässleholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Utanför f d Skånska trängregmen-tets kasernvakt i hörnet Vankivavägen – Finjagatan
GPS-angivelse:                    56° 9’52.87″N 13°45’27.88″E

Inventerad
Namn:                                       Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                      2016-02-19

Historia
Skånska trängregementet (T 4) var ett svenskt trängförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1894 och 1994. Förbandet var förlagt inom Hässleholms garnison i Hässleholm i Skåne. Skånska trängregementet sattes upp 1894 som Wendes trängbataljon (T 4) vid Göta trängbataljon (T 2) i Karlsborg och omlokaliserades 1895 till Landskrona. 1902 omorganiserades bataljonen till trängkår under det nya namnet Wendes trängkår. 1902 upprättades Andra Göta trängkår (T 6) av T 4. 1904 beslutades att Wendes trängkår skulle omlokaliseras till Hässleholm, och samtidigt fick kåren det nya namnet Skånska trängkåren. Flytten till de nybyggda kasernerna i Hässleholm skedde 1907. Dessutom förlades ett kompani vid Norra skånska regementet samt ett kompani vid Södra Skånska regementet. Dessa fick namnet T 4 K samt T 4 R, där K står för Kristianstad och R för Revingehed. Vid försvarsbeslutet 1948 beslutades att Tygtrupperna och Intendenturtrupperna skulle uppgå i Trängtrupperna, vilket fick samtliga trängkårer att upphöjas till regementen. Med det fick Skånska trängkåren det nya namnet Skånska trängregementet och erhöll samtidigt delar av Första intendenturkompaniet (Int 1) och Första tygkompaniet (Tyg 1) – övriga delar av dem kom att tillföras Svea trängkår (T 1). 1986 kom Skånska trängregementet att samlokaliseras med Skånska dragonregementet (P 2) på det senares regementsområde strax utanför Hässleholm. 1991 upphörde Skånska trängregementet som självständigt förband och uppgick i P 2 under namnet Skånska trängbataljonen. Som ett led av försvarsbeslutet 1992 avvecklades Skånska trängbataljonen 1994. (Utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Hässleholms kommun
Adress:                                      Stadshuset, Nytorget 1, 281 80 Hässleholm
Tfnnr:                                        0451-26 70 00
Mail-adress                              kommunen@hassleholm.se

Vårdare
Namn:                                        Skånska trängregementets kamratförening
Adress:                                      c/o Peter Alf, Drottninggatan 85 lgh 1502, 281 48 Hässleholm
Telefon:                                     070 545 77 84
Mail-adress:                             palf3533@gmail.com

Övrigt
Minnesmärke av grå granit med infällt färglagt heraldiskt vapen rest 1986
Text: KUNGL SKÅNSKA TRÄNGREGEMENTET HADE HÄR SIN FÖRLÄGGNING 1907-1986
Informationsskylt    Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr L38

Registerkort Skriv ut

2000 Minnessten över Wendes artilleriregemente, Hässleholm

Län                                           Kristianstad (Skåne län)
L18

Kommun (motsv)             Hässleholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  F d P 2 kasernområde, 50 m SO korsningen Kanslihusvägen och Logementsvägen
GPS-angivelse:                    56° 8’41.68″N 13°43’35.31″E

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                      2016-02-19

Historia
Wendes artilleriregemente organiserades 1794 när Artilleriregementet delades upp i fyra regementen, och var då förlagt till Stralsund i norra Tyskland. Regementet bestod av åtta kompanier och ett ridande batteri. Regementet utökades 1809 med tre kompanier från det upplösta Finska artilleriregementet. År 1884 slogs två batterier ur regementet samman med två batterier ur Första Svea artilleriregemente, No 1, och bildade Andra Svea artilleriregemente No 5, i Stockholm. Regementet erhöll 1914 beteckningen A 3 efter att tidigare betecknats No 3. Runt 1914 var A 3 troligen världens största artilleriregemente med 14 batterier om vardera fyra pjäser. Wendes artilleriregemente förlades från början med delar och från 1799 med huvuddelen till Kristianstad. Mellan 1750-talet och 1879 var del av regementet även förlagt till Landskrona. Regementet övade från 1794 på Beckhovet, från 1795 på Näsby fält och från 1900 på Rinkaby. I april 1946 inleddes flytten från centrala Kristianstad till nybyggda kaserner i Norra Åsum, några km söder om staden. Men flytten fullbordades inte förrän 1953, då regementsstaben flyttade ut till Norra Åsum. Wendes artilleriregemente (A 3) omlokaliserades 1994 till Hässleholm, där det samlokaliserades med dåvarande Norra skånska dragonregementet (P 2). Regementet avvecklades den 30 juni 2000.
(utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Hässleholms kommun
Adress:                                      Stadshuset, Nytorget 1, 281 80 Hässleholm
Tfnnr:                                         0451-26 70 00
Mail-adress                              kommunen@hassleholm.se

Vårdare
Namn:                                        Wendistföreningen
Adress:                                       c/o Hugo Nystrand, Kullagatan 10, 281 33 Hässleholm
Telefon:                                     0798 38 73 60
Mail-adress:                             hugo.nystrand@telia.com

Övrigt
Minnesmärke av röd granit rest år 2000 samt två fältkanoner m/1886. Minnesmärket är inhägnat med kätting och stenstolpar.
Text: TILL MINNET AV WENDES ARTILLERIREGEMENTE 1791 – 2000, REGEMENTET VAR HÄR FÖRLAGT 1994 – 2000. TILL MINNET AV STUPADE WENDISTER

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr L37

Registerkort Skriv ut

2000 Minnessten över Skånska dragonregementet, Hässleholm

Län                                           Kristianstad (Skåne län)
L17

Kommun (motsv)             Hässleholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Lundaplatsen på Kanslihusvägen på f d P 2 tidigare kasernområde
GPS-angivelse:                   56° 8’42.93″N 13°43’35.89″E

Inventerad
Namn:                                      Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                     2016-02-19

Historia
Det äldre regementet kallades ursprungligen ”Lybeckers Skånska Ryttare”, eller ”Lybeckers regemente till häst”, efter överste Georg Henrik Lybecker. Efter erövringen av Skåne 1658 anbefallde Karl X Gustav uppsättandet av ett skånskt ryttarregemente, vilket sattes upp 27 januari 1659. Senare samma år skickades förbandet mot snapphanar i Göinge. Det bestod då av 140 dragoner och 80 musketerare. År 1670 hade det ökats till 861 infödda svenskar och 89 utlänningar (mest tyskar). Skåningarna ansågs för opålitliga att själva bli ryttare. Regementet blev indelt 1680 med rusthåll i norra och västra Skåne. Det deltog i flera slag, inklusive Landskrona 1677, Pultusk 1703, Posen 1704 och Fraustadt 1706. Regementet bestod av 1000 nummer, före 1833 organiserat på åtta kompanier à 125 man, därefter på 10 à 100 man. Det äldre Skånska dragonregementet uppgick 1927 i Skånska kavalleriregementet (K 2). Skånska kavalleriregementet (K 2) omorganiserades 1942 till Skånska pansarregementet (P 2) och flyttades från Helsingborg till Hässleholm 1947 då Helsingborgstrakten inte medgav tillräckligt utrymme och heller inte var lämplig för ett pansarregementes övningar. Genom omorganisationen av pansartrupperna 1963 bytte regementet namn till Skånska dragonregementet och som ett led av att Norra skånska regementet avvecklades 1994 i samband med försvarsbeslutet 1992, gjordes en namnändring till Norra skånska dragonregementet. Namnändringen gjordes på grund av att regementet ärvde traditionerna från P 6, men även genom att man även tillfördes staben för Kristianstads försvarsområde (Fo 14) från P 6. År 1994 kom även Skånska dragonbrigaden (PB 8) att avskiljas från regementet, och blev från 1 juli samma år ett kaderorganiserat krigsförband inom Södra militärområdet (Milo S). 1998 kom en sista namnändring, då regementet ändrade tillbaka till sitt ursprungliga namn, Skånska dragonregementet (P 2/Fo 14). Försvarsområdesstaben vid regementet fick samtidigt det samlade ansvaret för hela Skåne som försvarsområde. Regementet tillsammans med försvarsområdesstaben kom senare att avvecklas den 30 juni 2000 genom försvarsbeslutet 2000.
(delvis utdrag ut Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Hässleholms kommun
Adress:                                      Stadshuset, Nytorget 1, 281 80 Hässleholm
Tfnnr:                                         0451-26 70 00
Mail-adress                              kommunen@hassleholm.se

Vårdare
Namn:                                        Skånska dragonernas kamratförening
Adress:                                       c/o Mac Persson, Alfavägen 18, 281 43 Hässleholm
Telefon:                                     070 810 14 72
Mail-adress:                             skanskadragonerna@telia.com

Övrigt
Minnesmärke av Bjäragranit, rest 2000-12-04 av den siste chefen för Skånska dragonbrigaden, överste Lennart Svensson
Text: I DETTA OMRÅDE UTBILDADES BEFÄL OCH SOLDATER FÖR SVERIGES FÖRSVAR 1947-2000. KUNGL SKÅNSKA PANSARREGEMENTET P 2 1947-1963 KUNGL SKÅNSKA DRAGONREGEMENTET P 2 1963-1994 NORRA SKÅNSKA DRAGONREGEMENTET P 2/FO 14 1994-1997 SKÅNSKA DRAGONREGEMENTET 1998-2000 SKÅNSKA DRAGONBRIGADEN PB 8 SKÅNSKA DRAGONBRIGADEN MEKB 8 1998-2000
Informationsskylt     Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr L21

Registerkort Skriv ut

1963 Minnessten över Skånska pansarregementets föregångare, Hässleholm

Län                                           Kristianstad (Skåne län)
l 16

Kommun (motsv)             Hässleholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 F d P 2 kasernområde
GPS-angivelse:                   56° 8’48.38″N 13°43’17.83″E

Inventerad
Namn:                                     Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                   2016-02-19L16b

Historia
Det äldre regementet kallades ursprungligen ”Lybeckers Skånska Ryttare”, eller ”Lybeckers regemente till häst”, efter överste ´George Henrik Lybecker. Efter erövringen av Skåne 1658 anbefallde Karl X Gustav uppsättandet av ett skånskt ryttarregemente, vilket sattes upp 27 januari 1659. Senare samma år skickades förbandet mot snapphanar i Göinge. Det bestod då av 140 dragoner och 80 musketerare. År 1670 hade det ökats till 861 infödda svenskar och 89 utlänningar (mest tyskar). Skåningarna ansågs för opålitliga att själva bli ryttare. Regementet blev indelt 1680 med rusthåll i norra och västra Skåne. Det deltog i flera slag, inklusive Landskrona 1677, Pultusk 1703, Posen 1704 och Fraustadt 1706. Regementet bestod av 1000 nummer, före 1833 organiserat på åtta kompanier à 125 man, därefter på 10 à 100 man. Det äldre Skånska dragonregementet uppgick 1927 i Skånska kavalleriregementet (K 2). Skånska kavalleriregementet (K 2) omorganiserades 1942 till Skånska pansarregementet (P 2) och flyttades från Helsingborg till Hässleholm 1947 då Helsingborgstrakten inte medgav tillräckligt utrymme och heller inte var lämplig för ett pansarregementes övningar. Genom omorganisationen av pansartrupperna 1963 bytte regementet namn till Skånska dragonregementet och som ett led av att Norra skånska regementet avvecklades 1994 i samband med försvarsbeslutet 1992, gjordes en namnändring till Norra skånska dragonregementet. Namnändringen gjordes på grund av att regementet ärvde traditionerna från P 6, men även genom att man även tillfördes staben för Kristianstads försvarsområde (Fo 14) från P 6. År 1994 kom även Skånska dragonbrigaden (PB 8) att avskiljas från regementet, och blev från 1 juli samma år ett kaderorganiserat krigsförband inom Södra militärområdet (Milo S). 1998 kom en sista namnändring, då regementet ändrade tillbaka till sitt ursprungliga namn, Skånska dragonregementet (P 2/Fo 14). Försvarsområdesstaben vid regementet fick samtidigt det samlade ansvaret för hela Skåne som försvarsområde. Regementet tillsammans med försvarsområdesstaben kom senare att avvecklas den 30 juni 2000 genom försvarsbeslutet 2000.

Ägare
Namn:                                       Hässleholms kommun
Adress:                                      Stadshuset, Nytorget 1, 281 80 Hässleholm
Tfnnr:                                        0451-26 70 00
Mail-adress                             kommunen@hassleholm.se

Vårdare
Namn:                                        Skånska dragonernas kamratförening
Adress:                                       c/o Mac Persson, Alfavägen 18, 281 43 Hässleholm
Telefon:                                     070 810 14 72
Mail-adress:                             skanskadragonerna@telia.com

Övrigt
Minnesmärke av granit flankerat av två äldre kanoner och omgivet av fyrkantiga stenpelare förenade med en kedja. Rest år 1959
Text: KUNGL SKÅNSKA PANSARREGEMENTET. TILL MINNE AV VÅRA FÖREGÅNGARE RAMSWÄRDS RYTTARE 1678-1695 SÖDRA SKÅNSKA KAVALLERIREGEMENTET 1698-1805 SKÅNSKA KARABINJÄRERNA 1805-1822 SKÅNSKA DRAGONREGEMENTET 1822-1927 SKÅNSKA KAVALLERIREGEMENTET 1927-1942
STENEN REST 1959
På baksidan: KUNGL SKÅNSKA DRAGONREGEMENTET ÅTERUPPSATT 1963 TROHET ANSVAR RÄTTRÅDIGHET
Informationsskylt    Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr L15

Registerkort Skriv ut

1952 Minnessten över Skånska kavalleriregementet i Husarlägret, Ljunbyhed

Län                                          Kristianstad (Skåne län)
L 15

Kommun (motsv)             Ljungbyhed

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Framför Flygarhallen i  husarlägret
på Ljungbyhed
GPS-angivelse:                      56°4’44.12″N 13°13’54.89″E

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg och Christian
Braunstein
Datum:                                      2016-02-20

Historia
Regementet härstammar från ett kavalleriregemente som 1658 sattes upp i den då nya svenska provinsen Skåne. Vid denna tid var inte regementets namn officiellt fastslaget och olika namn förekom under de första åren, till exempel: Leijonhufvuds regemente, Skånska ryttarna, Lybeckers ryttare, Skånska kavalleriet och Gyllenstiernas skånska ryttare. Därefter blev 1686 Norra skånska kavalleriregementet det officiella namnet, ett namn som även det delvis hade varit i bruk sedan några år tidigare. Trots att regementet ofta betecknades som ”skånska” ryttare, fick inte skåningar rekryteras dit förrän 1698 på grund av att skåningarnas lojalitet mot svenska kronan ansågs osäker. Regementet kom också redan från 1658 att användas mot friskyttar och snapphanar på den skånska landsbygden. Fyra kompanier överfördes år 1660 till Jämtland för att där ingå i Bohus-Jämtlands kavalleriskvadron, en föregångare till Norrlands dragonregemente. Efter fredssluten 1660 kom många av regementets ryttare att erhålla gårdsbruk på kronohemman i de norra delarna av Skåne, vilket också kom att leda till många slitningar med lokalbefolkningen. Norra skånska kavalleriregementet blev indelt 1680 med rusthåll i norra och västra Skåne. Ryttarna blev nu böndernas sventjänare och underordnade, vilket kom att leda till att förhållandet mellan de svenska ryttarna och den skånska lokalbefolkningen efterhand förbättrades avsevärt. Regementet övades från 1690 på Ljungbyhed i nordvästra Skåne. År 1801 namnändrades regementet till Skånska linjedragonregementet, ibland benämnt Skånska lätta dragonregementet. År 1807 namnändrades regementet igen till Skånska husarregementet, vilket namn det behöll till 31 december 1927. Regementet deltog i flertalet av Sveriges krig efter 1658. Av viktigare slag och drabbningar där man tagit del kan nämnas: Fehrbellin 1675, Landskrona 1677, Fraustadt 1706, Poltava 1709 och Leipzig 1813. År 1898 förlades Skånska husarregementet med regementsstab och stamskolor i de av Kronprinsens husarer lämnade kaserner i Helsingborg, och 1912 togs dess nya kaserner på Berga i bruk. Från 1908 var fyra skvadroner av regementet förlagda till Helsingborg och fyra i Landskrona och två skvadroner i Uppsala. År 1912 flyttades 5:e skvadron från Landskrona till Helsingborg. Enligt ett regeringsbeslut 1925 skulle Sveriges kavalleriförband minskas från 50 till 12 skvadroner. Skånska förband drabbades särdeles hårt. Skvadronerna i Landskrona slogs samman med dem i Helsingborg efter regementsövningarnas slut i november 1926 och detachementet i Uppsala drogs in och lades ned 1927. Den 1 januari 1928 slogs officiellt Skånska husarregementet (K 5), Skånska dragonregementet (K 6) och Kronprinsens husarregemente (K 7) samman och bildade ett nytt regemente i Helsingborg. I praktiken avvecklades K 6 och K 7, med (K 2)an gamla K 5 förminskades kraftigt till att endast utgöra stab och fyra skvadroner och blev Skånska kavalleriregementet (K 2). Regementet var förlagt till Berga kasern i Helsingborg. Regementet omorganiserades 1942 till Skånska pansarregementet (P 2) och förlades till Hässleholm, då Helsingborgstrakten inte medgav tillräckligt utrymme eller eljest var lämplig för ett pansarregementes övningar. Då det ansågs förenat med vissa fördelar att utnyttja de frilagda förläggningslokalerna i Helsingborg beslöts att Skånska kavalleriregementet skulle återuppsättas inom kavalleriets befintliga kader av personal och hästar. Det bildades därför ur delar av Livregementets husarer (K 3), och Norrlands dragonregemente (K 4) och var organiserat 1946. Regementet avvecklades dock slutligen 1952. Ljungbyhed är beläget i Riseberga socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Riseberga landskommun. Ljungbyhed var först övningsplats för Norra skånska infanteriregementet fram till 1923 och för de tre skånska kavalleriregementena fram till 1927. Därefter övade Skånska kavalleriregementet (K 2).. Från 1925 blev Ljungbyhed även förläggningsplats för 5:e flygskolekåren, sedermera Krigsflygskolan (F 5). Armén försvann från Ljungbyhed 1952 och Krigsflygskolan vid flygvapnet flyttade till Ängelholm 1998.

Ägare
Namn:                                       PEABAB
Adress:                                      Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv
Tfnnr:                                        0431-890 00 (vx)

Vårdare
Namn:                                        Skånska dragonernas kamratförening
Adress:                                      c/o Mac Persson, Alfavägen 18, 281 43 Hässleholm
Telefon:                                     070 810 14 72
Mail-adress:                             skanskadragonerna@telia.com

Övrigt
Minnesmärke av grå granit med infälld medaljong av koppar med regementets vapenbild, rest år? Minnesmärket är inhägnat med kätting och stenstolpar.
Text: KUNGL SKÅNSKA KAVALLERIREGEMENTET UPPSATT ÅR 1658 VAR HÄR ÖVAT FRÅN 1690
Informationsskylt    Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten