1939-45 Minnessten över beredskapen  i Åhus

Län                                          Kristianstad (Skåne län)

Kommun (motsv)             Kristianstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Vid p-platsen vid Stubbagatans slut
GPS-angivelse:                    55°55’56.32″N 14°19’12.06″E

Inventerad
Namn:                                      Christian Braunstein och Peter
Wetterberg
Datum:                                     2016-05-16

Historia
??? 

Ägare
Namn:                                     Kristianstads kommun
Adress:                                   291 80 Kristianstad
Tfnnr:                                      044-13 50 00
Mail-adress:                          kommun@kristianstad.se

Vårdare
Namn:                                    Kamratföreningen Norra skåningarna
Adress:                                   c/ o Claes-Göran Andersson, Hjulhusvägen 24, 291 47 Kristianstad,
Telefon:                                 076 373 35 81
Mail-adress:                         claes-g.andersson@glocalnet.net

Övrigt
Minnesmärke av granit rest den 6 oktober 1946 av regementet.
Text på framsidan: 19 6/10 46 STENEN RESTES TILL MINNE AV SVENSKA MÄNS OCH KVINNORS INSATS UNDER OFREDSÅREN 1939 – 1945
Text på baksidan: DU SVENSKA JORD, DU VÅRA FÄDERS FRIA LAND, DU ARV SOM VÄRNATS GENOM SEKLERS LED, OCH SOM SKALL VÄRNAS ÄN SÅ LÄNGE SVENSKAR FINNAS! NÄR HATETS VÄLDE HOTADE VÅR FRED, DE SLÖTO UPP KRING DIG MED SVÄRD I HAND, DE BYGDENS MÄN VARS TROFASTHET VI MINNAS. HÄR STODO DE PÅ POST VID HANÖBUKTENS VATTEN NÄR STORMAR VRÄKTE IN FRÅN VREDGAT HAV,NÄR BOMBARMADOR MULLRADE I NATTEN, NÄR ORONS KRAV EJ FRID DEM GAV, DE VAKTADE, DE VAKADE TILL HEMMETS HÄRD, VÄL FASTARE ÄN FÖRR KNÖTS BANDET. DE HÖLLO UT HÄR I EN STORMFYLLD VÄRLD, DE FYLLDE PLIKTENS BUD MOT LANDET    FREDRIK BLENNOW STABSASSISTENT
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1612 Minnesmärke och minnesplatta över slaget vid Vittsjö bro 

Län                                    Kristianstad  (Skåne län)

Kommun (motsv)        Hässleholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:           100 m  N järnvägsöver-
gången, därefter höger
GPS-angivelse:            56°21’0.34″N 13°39’45.95″E

Inventerad
Namn:                               Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                              2016-05-17

Historia
Slaget i Vittsjö var mer en svensk flykt undan danskarna än ett regelrätt slag. Gustav II Adolf, som i december 1611 som 17-åring, hade bestigit Sveriges tron, var under vintern 1612 på härjningståg i Skåne som vedergällning för danskarnas härjningar i Småland och Västergötland under Kalmarkriget. Han och hans här, som bestod av ungefär 3 000 man, anförda av Nils Stiernsköld och Herman Wrangel, hade bland annat bränt staden Vä och 24 socknar inom Göinge och Villands härad. Natten mellan den 10 och 11 februari 1612 övernattade kungen och en mindre styrka i Vittsjö. På förmiddagen anföll danskarna och kungen och hans följe fick fly norrut förbi Vittsjö skans mot Dragsån (numera Verumsån eller Vieån). Bron över ån var besatt av danskar varför kungen tvingades försöka ta sig över genom att rida över isen som brast och kungen och hans häst hamnade i vattnet. Kungen men inte hans häst räddades av den uppländske ryttaren Thomas Larsson och kammarjunkare Per Banér, som själv hamnade i vattnet och räddades av sin yngre bror Nils Banér, som sedan dog i strid i Ryssland året därpå. Thomas Larsson fick senare hemmanet Ingelsta (eller Igelsta) i Romfartuna socken som tack. Även Per Banér blev rikligt belönad. (delvis ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Wittsjö hembygdsförening, c/o Claes Ruderstam
Adress:                                      Snapphanevägen 9, 280 22 Vittsjö
Tfnnr:                                         0451-228 84
Mail-adress                              claes.ruderstam@telia.com

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesstenen av granit från Bjärnum restes den 11 februari 1912 av bygdens män och kvinnor. Initiativtagare var sågverksägare Martin Holmgren
Text: MINNE AF KONUNG GUSTAF II ADOLFS RÄDDNING I WITTSJÖ DEN 11 FEBRUARI 1612 AF RYTTAREN THOMAS LARSSON.
De som stupat begravdes i en massgrav. Denna var länge bortglömd men återfanns 1959 i samband med grävningen av ett dike inte mer än 100 meter från den tidigare resta minnesstenen. En minnesplatta lades framför minnesstenen.
Text: HÄR FRAMFÖR VILA OKÄNDA SOLDATER FALLNA 1612
Informationsskylt: Ja

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Jämtlands flygflottilj på Frösö

Land                                        Sverige

Kommun (motsv)             Östersund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:               Frösö Park
GPS-angivelse:                 63°11’37.27″N 14°28’52.13″E

Inventerad
Namn:                                       Anders Kihl
Datum:                                      2016-04-22

Historia Jämtlands flygflottilj, även F 4 Frösön och F 4, var en svensk flygflottilj inom Flygvapnet som verkade mellan åren 1926 och 2005. Flygflottiljen var förlagd till Frösö flygbas inom Östersunds garnison. Genom 1925 års försvarsbeslut beslutade riksdagen att Flygvapnet skulle bildas, jämte Armén och Marinen, som en självständig försvarsgren. Totalt skulle fyra flygkårer och en flygskola organiseras från och med den 1 juli 1926. Till Frösön i Jämtland beslutades att Fjärde flygkåren skulle sättas upp och förläggas till Frösö läger som fram till 1910 varit förläggningsplats till Jämtlands fältjägarregemente. Den 1 juli 1936 bytte Fjärde flygkåren namn till Kungliga Jämtlands flygflottilj, och blev en av de två lätta bombflottiljerna^. För Frösöns del kom försvarsbeslutet att utlösa en stor utbyggnad av flygfältet. Med utbyggnaden kom även en del historiska byggnader behövas rivas, bland annat det gamla hästjägarlägret tillsammans med Ångmansgården, just för att frigöra mark till den nya flottiljen. Till flottiljen uppfördes bland annat tre nya hangarer, byggnad för trafikledning och väderlekstjänst, nytt sjukhus och ett nytt kanslihus. I samband med krigsutbrottet 1939 baserades två divisioner ur flottiljen återigen till Karlsborg, fast då krigsorganiserade och ingående i Flygeskadern^., År 1942 kom flottiljen att ingå i Första flygeskadern med en bombdivision. Efter krigsslutet beslutades hösten 1946 att flottiljen skulle omorganiseras till jaktflottilj, År 1958 överfördes flottiljen till Fjärde flygeskadern (E 4), och stod för jaktrollen. År 1966 upplöstes eskadern. Inför försvarsbeslutet 2000 var det första gången flottiljen nämndes i ett försvarsbeslut sedan år 1975, det vill säga nämndes i den omfattning att det varit föremål utredning om en avveckling. Flottiljen överlevde dock denna utredning men genom försvarsbeslutet 2004, beslutade riksdagen att flottiljen skulle avvecklades den 31 december 2004.
(delvis utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                       Frösö Park Fastighet AB
Adress:                                      Frösö Park, byggnad 1, Frösön
Tfnnr:                                        070-674 14 01, 063-665 13 52
Mail-adress                             froso@park.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) 2005-06-21 av överste Hans Hansson i samband med avslutningsceremonin vid F 4 nedläggning.
H 2,7 m, b 0,8 m, d 0,3 m
Text: JÄMTLANDS FLYGFLOTTILJ  f 4 1926 – 2006    TILL MINNE AV DE SOM VERKAT HÄR
Informationsskylt:  Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1893 Minnessten över Norrlands artilleriregemente på Frösö skans

Land                                        Sverige

Kommun (motsv)             Östersund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                Frösö skans
GPS-angivelse:                   63°10’50.58″N 14°28’56.32″E

Inventerad
Namn:                                       Anders Kihl
Datum:                                     2016-04-22

Historia
Norrlands artilleriregemente, A 4, var ett svenskt artilleriförband inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1893 och 1997. Förbandet var förlagt inom Östersunds garnison i Östersund i Jämtland. Norrlands artilleriregemente bildades den 3 mars 1893 genom att två batterier ur Första Svea artilleriregemente, No 1, och två batterier ur Första Göta artilleriregemente, No 2, slogs ihop och bildade grunden i Norrlands artilleriregemente, i Östersund. 9.batteriet organiserades i Härnösand 1849 som 14. 6-pundiga batteriet Svea artilleriregemente och härstammar från artilleriet på Cronstads skans på Frösön före 1815. Inflyttningen till de nya kasernerna i Östersund började med före detta 9. batteriet Svea AR från Härnösand, den 28 september 1893, som blev regementets högtidsdag. Ombeväpning till 7,5 cm kanon m/02 (1902) påbörjades 1906. 1910 förlades regementets III division till Boden där de 1928 bildade Norrbottens artillerikår (A 5). Regementet erhöll 1914 beteckningen A 4 efter att tidigare ha betecknats No 4. Regementet övade främst på Grytans skjutfält, sydöst om Östersund. Regementet uppsatte 1919 ett särskilt bergsbatteri, 12. batteriet, sedermera beväpnat med 10,5 cm bergshaubits m/24. 1893-1927 utgjorde Norrlands Artilleriregementes anställda och deras anhöriga en så kallad icke-territoriell församling. Som en följd av 1942 års härordning uppsattes dubbleringsregementet A 24 och kom en granatkastardivision (bataljon) att organiseras. Regementet var först av alla regementen att provköra lastbil, men trots detta så avhästades det sist av alla artilleriregementen och sista året med grundutbildning av hästanspänt artilleribatteri var 1953-1954. Batterichef var kapten William Grut. Norrlands artilleriregemente avvecklades genom försvarsbeslutet 1996 vid årsskiftet 1998 och dess traditioner vårdades sedan av Bodens artilleriregemente (A 8), som även bar namnet Norrlands artilleriregemente (A 8) under de följande två åren. (utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Östersunds kommun
Adress:                                       Rådhusgatan 21-23, 831 35 Östersund
Tfnnr:                                          063-14 30 00
Mail-adress                               kundcenter@ostersund.se

Vårdare
Namn:                                        Jämtlands länsmuseum
Adress:                                       Museiplan, Box 709, 831 31 Östersund
Telefon:                                     063-15 01 00
Mail-adress:                             info@jamtli.com

Minnesmärket
Minnesmärke av granit med en texttavla av brons rest (uppsatt) 1994
Text: NORRLANDS ARTILLERI UPPSATTES PÅ FRÖSÖN 1644  KUNGL NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTE ORGANISERADES 1893
Informationsskylt:  Ja

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1946 Minnessten över Jämtlands fältjägarregementes beredskap i Östersund

Land                                        Sverige

Kommun (motsv)             Östersund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                Framför f d I 5 kanslihus
GPS-angivelse:                   63°10’57.34″N 14°38’32.42″E

Inventerad
Namn:                                      Anders Kihl
Datum:                                     2016-04-21

Historia
Andra världskriget 1939-1945 kom på nytt att ställa krav på beredskap fr o m hösten 1939. Den 1 september blåstes befälsappell från kanslihuset varefter regementschefen, överste Stenbäck inför den samlade befälskåren gav order för den anbefallda förstärkta försvarsberedskapen bl a luftskydd och bevakning av skyddsföremål. Den 3 december anbefallde Kungl Maj:t partiell mobilisering, bl a av fältjägarregementet. Organiserandet av linjeregementet I 5 genomfördes i Ås och den 14 december avtransporterades regementet till Karungi för att där ingå i VI. fördelningen under generalmajoren Ivar Holmqvists befäl. Tiden ägnades åt utbildning, främst stridsskjutning och befästningsarbeten. Temperaturen höll sig kring -30 grader, stundom lägre. Där kvarstod regementet till början av april 1940. När tyskarna den 9 april invaderade Danmark och Norge var regementet under hemtransport och avrustning, då order om fullständig mobilisering mottogs. Regementet grupperades nu med huvuddelen mot Norge mellan Fjällnäs och Valsjöbyn med kraftsamling i Åredalen. I slutet av juni avlöstes regementet och förlades i fältdepå i trakten av Östersund. Gränsförsvaret mot Norge kom snart att organiseras i stridsgrupper: Härjedalens, Åre, Hotagen och Sjulsås. Huvudsakligen inom dessa fullgjorde fältjägarförbanden, denna beredskapstjänst fortgick intill krigets slut i maj 1945. Parallellt med beredskapstjänstgöringen bedrevs en mycket omfattande utbildningsverksamhet vid depån. Detta innebar bl a att ett ”dubbleringsregemente”, I 35 kunde sättas upp 1941. Den 30 juni 1945 upphörde den förstärkta försvarsberedskapen.

Ägare
Namn:                                        Norrporten Fastigheter (marknadschef Sofie Blom Bergström
Adress:                                       Kanslihusgränd 2, 831 32 Östersund
Tfnnr:                                         063-14 14 82
Mail-adress                              www.norrporten.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit uppsatt efter beredskapen på 1940-talet.
H 2,35 m, b 0,8 m, d 0,25 m
Text: TILL KUNGL JÄMTLANDS FÄLTJÄGARREGEMENTE FRÅN INNEBYGGARE I JÄMTLAND OCH HÄRJEDALEN MED TACK FÖR GOD VAKT 1646-1946
Informationsskylt:  Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1853 Minnessten över Jämtlands fältjägarregementes Hallens kompani vid kyrkan i Hallen

Land                                      Sverige

Kommun (motsv)            Åre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:               50 m NV kyrkan i Hallen på andra sidan vägen
GPS-angivelse:                  63°10’41.63″N 14° 5’21.63″E

Inventerad
Namn:                                     Anders Kihl
Datum:                                    2016-04-21

Historia
1957 beslöt den Lalanderska släktföreningen att avsätta en grundplåt på 200 kr för en minnessten över Hallens indelta kompani. Jämsides härmed började ett intresse framväxa att på något sätt manifestera kyrka – bygd – regemente. 1962 fattades beslut om uppsättande samt stenens utformning och 1964 avtäcktes densamma.
Bronsplattan visar ung   i karolinsk uniform som tar avsked av sin gamle far vid grindplogen. I bakgrunden syns Hallens kompani marschera förbi kyrkan. 

Ägare
Namn:                                       Hallens hembygdsförening (ordf Maud Jakobsson)
Adress:                                      Våge 315, 830 01 Hallen
Tfnnr:                                        0643-301 36, 070-592 27 86
Mail-adress                             maud.jakobsson@telia.com

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) söndagen efter midsommar 1964.
H 3,5 M, B 1,3 M, D 0,5
Konstnär är major Sven Cronholm, I 5 reserv
Text på bronstavla: BYGDENS FOLK RESTE STENEN I KYRKANS HÄGN 1964 FÖR TRYGGHET OCH TRO ÅT FRÄNDER SOM BO  I BYGDEN KRING HALLEN MÅNGA AV OSS ÄR FALLEN
Ett exemplar av samma tavla men av tackjärn uppsattes i kyrkan samtidigt som stenen restes.
Informationsskylt:  Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2005 Minnessten över Jämtlands fältjägarregemente

Land                                      Sverige

Kommun (motsv)           Östersund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Framför f d I 5 kanslihus
GPS-angivelse:                63°10’57.15″N 14°38’30.96″E

Inventerad
Namn:                                    Anders Kihl
Datum:                                  2016-04-21

Historia
Regementet har sitt ursprung i Ångermanlands, Medelpads och Jämtlands regemente som sattes upp år 1646 i det nyligen erövrade landskapet Jämtland. Dock rekryterades soldaterna mestadels från de gamla svenska landskapen Ångermanland och Medelpad. Regementet kallades också Thomas Gärffelts regemente efter den första befälhavaren. Regementet lades ner år 1661 då den rekryterade landskapen hade flyttats över till flottan. Några kompanier fanns kvar tills 1670 då de inkorporerades i det nya Jämtlands regemente till fot (eller Anders Plantings regemente). Detta regemente vapenövades på Frösö läger sedan 1682. Från och med 1689 hette regementet Jämtlands dragonregemente, men var oberidet. I landskapet fanns dock ytterligare ett kompani, Jämtlands kavallerikompani som var beridet och Norrlands enda kavalleri. Kompaniet organiserades senare till Norrlands dragonregemente. Regementet döptes om till Jämtlands infanteriregemente år 1770 innan man fick sitt nuvarande namn 1820. Regementet hade också namnet Jämtlands fältjägarkår en kort period mellan 1853 och 1892. Jämtlands fältjägarregemente var beläget i Östersund och gavs beteckningen I 23 (Infanteriregemente 23) år 1816. Detta ändrades till I 5 år 1927, efter att I 4 och hittillsvarande I 5 sammanslogs varvid det lägre numret blev ledigt för I 23. Efter att ha övat på Frösön sedan 1682 flyttade regementet in till kaserner i Östersund år 1911. regementet in till kaserner i Östersund år 1911. År 1974 fick regementet den nya beteckningen I 5/Fo 22, detta som en följd av sammanslagningen med Jämtlands försvarsområde (Fo 22). I samband med 1996 års försvarsbeslut reducerades antalet försvarsområden i Sverige. Försvarsområdesstaben vid Jämtlands fältjägarregemente (I 5/Fo 22) var en som berördes, vilket resulterade i att regementet avvecklas den 31 december 1997.^[2] Jämtlands försvarsområde (Fo 22) integrerades i Västernorrlands försvarsområde (Fo 23), under namnet Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde (Fo 23). Som stöd till hemvärn och frivilligverksamheten inom före detta Jämtlands försvarsområde bildades försvarsområdesgruppen Jämtlandsgruppen. Regementsstaben kom att uppgå i den krigstid organiserade Fältjägarbrigaden (NB 5) under det nya namnet Jämtlands fältjägarregemente och Fältjägarbrigaden (NB 5). Genom att brigaderna och försvarsområdena avvecklades den 30 juni 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000 kom Jämtlands fältjägarregemente (I 5) att återuppsättas den 1 juli 2000 som ett självständigt förband. Som ett ytterligare led av försvarsbeslutet tillkom Norrlands trängbataljon, från Norrlands trängkår (T 3). I och med försvarsbeslutet 2004 avvecklades Jämtlands fältjägarregemente den 8 april 2005.
De två kanoneldrören på ömse sidor entrén var tidigare placerade på Kronstads skans på Frösön där de troligen placerades under det oroliga andra decenniet på 1700-talet. Därefter stod de under många år som sidoprydnader till Kungastenen vid Frösö läger.

Ägare
Namn:                                    Norrporten fastigheter (marknadschef Sofie Blom Bergström)
Adress:                                   Kanslihusgränd 2, 831 32 Östersund
Tfnnr:                                      063-14 14 82
Mail-adress                           www.norrporten.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år 2006. H inkl sockel 1,7 m, b sockel 1,7 m, b sten 1,2 m, d sockel 0,7 m, d sten 0,3 m
Text: HÄR VAR JÄMTLANDS FÄLTJÄGARREGEMENTE FÖRLAGT 1911 – 2005
REGEMENTET UPPSATTES 1646
Text på sockeln: FÖR SVERIGES ÄRA, FÖR SVERIGES MAKT, ÖVER BERG, ÖVER DAL, SKALLAR JÄMTLANDS JAKT (SÅNG FÖR JÄMTLANDS FÄLTJÄGARE, ESAIAS TEGNÉR)
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1892 Minnessten över Jämtlands hästjägarkår på Stocke, Frösö

Land                                        Sverige

Kommun (motsv)             Östersund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Stocke Titt, Frösö
GPS-angivelse:                    63°11’9.47″N 14°30’21.14″E

Inventerad
Namn:                                       Anders Kihl
Datum:                                     2016-04-22

Historia
Jämtlands första kavalleriförband uppsattes 1661 då Jämtlandsdelen av Bohusläns och Jämtlands kavalleribataljon organiserades. 1670 infogades det jämtländska kavalleriet, formerat som ett kompani, i Jämtlands (dragon-)regemente som indelades på rusthåll i början av 1680-talet. 1802 ändrades kompaniets namn till Jämtlands hästjägarskvadron. 1830 uppsattes ytterligare en skvadron och de båda skvadronerna benämndes från 1835 Jämtlands hästjägarkår. 1853 bröts kåren ut från regementet och blev ett självständigt förband. Vid genomförandet av 1892 års härordning ombildades och utökades Jämtlands hästjägarkår till Norrlands dragonregemente och förflyttades till Umeå.
Jämtlandsryttarna deltog bl a i Armfeldts norska fälttåg 1718-1719 och stred mot ryssarna i 1808-1809 års krig. I fredstid övades de på Frösö läger fram till 1892.

Ägare
Namn:                                       Frösö Hembygdsförening (Ove Hemmendorf)
Adress:                                     Stocke Titt, Stockevägen 28, 832 96 Frösön
Tfnnr:                                        070-679 59 32
Mail-adress                             lalleriksdotter@yahoo.com (ordf)

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärket är av granit med rund medaljong av brons visande en karolinsk ryttare. Det tillkom på initiativ av norrlandsdragonen Nils Zetterström och invigdes den 16 september 1958 av landshövding Tottie i närvaro av cheferna för I 5, K 4, A 4 och F 4. H 2,0 m, b 1,1 m, d 0,8 m
Skulptör: Söderberg
Text på medaljongen: TILL MINNE AV JÄMTLANDS KAVALLERI 1661 – 1892
Informationsskylt:  Ja

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1910 Minnessten över Jämtlands fältjägarregemente på Frösön

Land                                        Sverige

Kommun (motsv)             Östersund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                Frösö läger
GPS-angivelse:                   63°11’38.41″N 14°28’51.60″E

Inventerad
Namn:                                      Anders Kihl
Datum:                                     2016-04-22

Historia
Under Baltzarfejden 1611-12 anlades Frösö skans invid Frösö kungsgård. Den utgjorde under 1600-talet den mest betydelsefulla stödjepunkten för landskapets försvar. Carl X Gustaf benämnde skansen ”Jämtlands fästning”.
Skansens vallar byggdes kring en rektangulär plan med ena långsidan mot sjön. De djupa vallgravarna fylldes med vatten från sjön och hörnen försågs med bastioner. Skansen belägrades ett flertal gånger under 1600-talets senare hälft bl a 1657 i samband med Jörgen Bjelkes anfall från Norge. Under 10 veckor höll skansens besättning stånd men, då ingen undsättning kom, beslöt kommendanten att uppge kampen.
Samtliga förband i Jämtland utnyttjade Frösö som övningsplats och centrum för denna verksamhet blev det som benämndes Frösö läger.

Ägare
Namn:                                       Frösö Park Fastighet AB
Adress:                                      Frösö Park, byggnad 1, Frösön
Tfnnr:                                        070-674 14 01, 063-665 13 52
Mail-adress                             froso@park.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit restes år 1910 av regementet.
Text: 1682-1910 SAMLADES HÄR JÄMTLANDS KRIGSFOLK FÖR ÖFNING I VAPNENS BRUK TILL FOSTERLANDETS FÖRSVAR
Text på baksidan: KUNGL JÄMTLANDS FÄLTJÄGARREGEMENTE RESTE STENEN PÅ FRÖSÖ LÄGER
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1946 Minnestavla över Svea livgarde på Linnégatan 87

Län                                        Stockholm

Kommun (motsv)           Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Linnégatan 87
GPS-angivelse:                     N59° 20′ 4.83″ , E18° 5′ 42.4″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                      November 2014

Historia
Svea Livgarde flyttade från Fredrikshof 1888 till kasernen på Linnégatan, som ritades av Ernst Jacobsson, och blev kvar till 1946 då man flyttade till Sörentorp. 

Ägare
Namn:                                        Stiftelsen Carpe Diem
Adress:                                       Fredrikshovsgatan 6, 115 23 Stockholm
Tfnnr:                                         08-661 24 60
Mail-adress                               kansli@fredrikshov.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                        –
Renovering (vid behov):         –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnestavlan troligen uppsatt 1946 av regementet.
Text: KUNGL SVEA LIVGARDE VAR HÄR FÖRLAGT 1888-1946

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten