1911 Minnessten över löjtnant H von Höpken i Köpingebro

Län                                           Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)            Ystad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Fredriksbergsvägen 88, Köpingebro
GPS-angivelse:                   55°27’17.39″N  13°55’30.84″E

Inventerad
Namn:                                     Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                    2016-05-15

Historia
Friherre Herman von Höpken var född den 24 oktober 1881 i Paris och död i Ystad 1 oktober 1911.  Han var dragon vid Skånska Dragonregementet i Ystad och han är den tredje ryttaren på den berömda Dragontavlan som anses vara världens största stafflimålning (10 meter lång x 5 meter hög). Tavlan finns vid Ystads Militärmuseum. Vid en ridolycka, den 26 september 1911, på fälten mellan Fredriksberg och Köpingebro rider ekipaget omkull och han kommer under hästen varvid han skadar sitt högra ben svårt. Lunginflammation tillstöter och han avlider fem dagar därefter, den 1 oktober. Stoftet förs till fädernegården, Bogesunds Säteri för att gravsättas i Slottskapellet. I samband med renovering av Slottskapellet flyttades kvarlevorna av de i kapellet gravsatta personerna till den sista vilan i ny grav på Östra Ryds kyrkas nya kyrkogård. Flyttningen ägde rum den 19 april 1967.

Ägare
Namn:                                        Köpingebro Idrottsförening
Adress:                                       Fredriksbergsvägen 63, 271 72 Köpingebro
Tfnnr:                                         0411-55 01 96, (070-476 11 01 sekr)
Mail-adress                              kif@ystad.nu

Kostnader
Vård, skötsel/år:                    Allmän upprensning, förbättring av text
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Skånska dragontroppen i Ystad
Adress:
Telefon:                                     0411-201 08
Mail-adress:                             

Övrigt
Minnesmärke av granit inhägnat med järnkedja
Text: TILL MINNE AF LÖJTNANTEN VID KUNGL SKÅNSKA DRAGONREG^TET FRIH HERMAN VON HÖPKEN  REST AF KAMRATER VID REG^TET
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1920 Minnessten över överste af Sandeberg i Arlöv

 Län                                     Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)       Burlöv

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:           300 m S Södergården, Alnarps fälad
GPS-angivelse:              N55°38’50”, E13°03’33”

Inventerad
Namn:                                Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                               2016-05-15

Historia
Överste E af Sandeberg blev chef för Kronprinsens husarregemente den 14 maj 1920. Efter sitt tillträde konstaterade han att officerskårens förmåga i terrängritt var bristfällig och ledde därför själv två gånger i veckan övningar i detta ridsätt. Den 19 november skedde en sådan övningsritt mellan Arlöv och Lomma med chefen i täten. Hans häst gick omkull på ett hinder och och ryttaren avled ett par minuter senare. Begravningen skedde i regementets församlingskyrka /S:t Petri) i Malmö och gravsättningen skedde på Gamla kyrkogården i Ystad.

 Ägare
Namn:                                        Alnarps lantbruksuniversitet
Adress:                                      Slottsvägen 5, 230 53 Alnarp
Tfnnr:                                         040-41 50 00
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     Uppröjning och städning
Renovering (vid behov):      Textförbättring, kedjemålning

Vårdare
Namn:                                        Kronprinsens husarreg kamratförening och minnestropp
Adress:                                       c/o Roland Paulsson
Telefon:                                     0708-45 73 63, 040-45 73 62
Mail-adress:                             roland.paulsson@tele2.se

Övrigt
Minnesmärke av granit inhägnad med en järnkätting, avtäcktes på Bornhöftdagen den 7 december 1926 av dåvarande chefen för Kronprinsens husarregemente, överste Axel von Braunerhjelm som även höll minnestalet.
Text: HÄR STUPADE ÖVERSTE E. AF SANDEBERG CHEF FÖR KRONPRINSENS HUSARREGEMENTE DEN 19 NOVEMBER 1920 UNDER JAKTRITT
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1997 Minnessten över Skånska luftvärnsregementet i Ystad

 Län                                           Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)             Ystad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Utanför dragonkasernen
GPS-angivelse:                     N55°25’54”, E13°50’23”

Inventerad
Namn:                                      Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                    2016-05-16

Historia
Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en självständigare roll inom artilleriet, vilket bland annat resulterade i att ett flertal luftvärnsdivisioner organiserades, där bland annat en division förlades till Malmö. Divisionen sattes upp som en beredskapsdivision av Östgöta luftvärnsregemente den 1 oktober 1941 under namnet Malmö luftvärnsdivision (A 10 M). Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att avskilja luftvärnet från artilleriet, för att bilda ett eget truppslag, luftvärnet. Förändringen resulterade bland annat i att Malmö luftvärnsdivision avskildes från Östgöta luftvärnsregemente, och bildade den 1 oktober 1942 Skånska luftvärnskåren (Lv 4). Efter provisorisk förläggning förlades kåren den 1 oktober 1943 i ett kasernetablissemang i Husie i östra delarna av Malmö. Inflyttningen skedde fram till 1 december 1943, och den 4 juni 1944 var hölls en ceremoni över inflyttningen i det nya kasernområdet. Genom försvarsbeslutet 1958 kom kåren att omorganiseras till regemente den 1 juli 1962, och fick det nya namnet Skånska luftvärnsregementet (Lv 4). I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, sammanslogs Södra skånska regementet (P 7) med Malmö försvarsområde (Fo 11) och bildade 1976 försvarsområdesregemente P 7/Fo 11. Detta medförde att Skånska luftvärnsregementet som ingick i Malmö försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Södra skånska regementet, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente). Regeringen proposition 1977/78: 65 antogs av riksdagen den 15 december 1977. Propositionen innehöll bland annat en omlokalisering av Skånska luftvärnsregementet till Ystad för att där samlokaliseras med Södra skånska regementet. Bakgrunden var bland annat att regeringen i sin proposition ansåg att Skånska luftvärnsregementet hade otillfredsställande tillgång på övningsmark i Malmö. Och att kasernetablissemanget i Malmö var i behov av omfattande investeringar för att kunna bibehållas på en längre sikt. Från den 1 juli 1982 började Skånska luftvärnsregementet verka från Ystad. I Ystad var regementet samlokaliserade med Södra skånska regementets försvarsområdesstab, då Malmöbrigaden (PB 7) omlokaliserades den 10 juni 1982 till Revingehed. Genom försvarsbeslutet 1992 kom samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller benämnas som regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Skånska luftvärnskåren (Lv 4). Genom försvarsbeslutet 1996 beslutades det om en avveckling av förbanden i Ystad. Kåren kom tillsammans med Södra skånska regementet (P 7/Fo 11) att avvecklas den 31 december 1997.

 Ägare
Namn:                                        Ystads kommun
Adress:                                      Nya Rådhuset, Österportstorg 2, 271 80 Ystad
Tfnnr:                                        0411-57 70 00
Mail-adress                              kommunen@ystad.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1998
Text: SKÅNSKA LUFTVÄRNSKÅREN 1942 – 1997 FÖRLAGT TILL YSTAD 1982 – 1997

Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1927 Minnessten över Skånska dragonregementet i Ystad

Län                                            Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)             Ystad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Utanför dragonkasernen,södra delen
GPS-angivelse:                     N55°25’54” E13°50’23”

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                      2016-05-16

Historia
Regementet sattes upp som ett värvat regemente i Kronobergs län 1676, bestående av fyra kompanier gamla avdankade småländska ryttare, med namnet Blekingska regementet till häst. Dess förste regementschef var Hans Ramsvärd och regementet kallades också Ramsvärds regemente till häst. Det kom att användas flitigt under skånska kriget, bland annat under slagen vid Lund (1676) och Landskrona (1677), och under kampanjerna mot friskyttar och snapphanar. Kort efter fredsslutet 1679 förlades regementet permanent till Skåne, trots att det från början var avsett att förläggas till Blekinge, och blev från 1680 indelt i de södra och östra delarna av landskapet. Till skillnad mot vad som tidigare varit fallet i Skåne blev ryttarna nu böndernas sventjänare och underordnade, vilket kom att leda till att det dåliga förhållandet mellan de svenska ryttarna och den skånska lokalbefolkningen efterhand förbättrades avsevärt. Under 1680- och 1690-talen benämndes regementet omväxlande med regementschefernas namn och som Södra skånska kavalleriregementet, av vilket det sistnämnda kom att bli det officiella namnet. Trots att regementet ofta betecknades som ”skånskt”, fick inte skåningar rekryteras dit förrän 1698 på grund av att skåningarnas lojalitet mot den svenska kronan ansågs osäker. Efter Stora nordiska krigets utbrott 1700 skeppades regementet över till Baltikum 1701, och deltog i kampanjerna i Polen 1702-1706 och i ryska fälttåget 1707-1709. Bland viktigare fältslag där regementet deltog kan nämnas Kliszów (1702) och Poltava (1709). Av den överlevande delen av Södra skånska kavalleriregementet ingick merparten i kapitulationen vid Perevolotjna, men en avdelning medföljde Karl XII till Bender. Regementet nyuppsattes 1709-1710, och deltog senare i fälttåget mot Norge 1718. Regementet deltog i flertalet svenska krig under återstoden av 1700-talet. Under en period 1770-1780 benämndes det Prins Carls södra skånska kavalleriregemente, men därefter ändrades namnet åter till Södra skånska kavalleriregementet. År 1805 ändrades namnet till Skånska karabinjärregementet, och under detta namn deltog regementet 1813-1814 i slutskedet av Napoleonkrigen. Regementet bytte 1822 åter igen namn, till Skånska dragonregementet. Detta namn kom det att behålla till avvecklingen 1927. Regementet hade länge Ljungbyhed och Herrevadskloster som sina övningsplatser men flyttade 1897 in i nybyggda kaserner i Ystad. Efter försvarsbeslutet 1925 slogs 1 januari 1928 Skånska husarregementet (K 5), Skånska dragonregementet (K 6) och Kronprinsens husarregemente (K 7) samman och bildade ett nytt regemente, Skånska kavalleriregementet (K 2) i Helsingborg. I praktiken innebar detta att K 6 och K 7 avvecklades helt, medan K 5 förminskades kraftigt och blev K 2.

 Ägare
Namn:                                       Ystads kommun
Adress:                                      Nya Rådhuset, Österportstorg 2, 271 80 Ystad
Tfnnr:                                        0411-57 70 00
Mail-adress                             kommunen@ystad.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit med rund bronssköld med regementets heraldiska vapen
Text: KUNGL SKÅNSKA DRAGONREGEMENTET UPPSATT 1676 FÖRLAGT I YSTAD 1895 – 1927
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1982 Minnessten över Södra skåningarna i Ystad

Län                                      Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)         Ystad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Framför dragonkasernen, södra delen
GPS-angivelse:                N55°25’54” E13°50’23”

Inventerad
Namn:                                 Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                2016-05-16

Historia
Södra skånska infanteriregementet, I 34, I 25 och I 7, var ett svenskt infanteriförband inom Krigsmakten som verkade mellan åren 1811 och 1963. Förbandet var förlagt till Ystads garnison i Ystad, Skåne.
Regementet fick sin nya beteckning 1928 efter att tidigare betecknats I 25. Regementet uppsattes 1811 med beteckningen I 34 och erhöll en ny stat 1816 varvid ordningsnumret ändrades till I 25. Regementet övades i Veberöd men från 1823 övades regementet i Tvedöra och från 1888 på Revingehed. Regementet ändrade 1928 beteckning till I 7 och flyttade med huvuddelen samma år till före detta Skånska dragonregementets kaserner i Ystad. Viss utbildning genomfördes på Revingehed. Det var det första infanteriregementet som motoriserades då 7. motorbrigaden sattes upp 1942. 1949 blev regementet ett pansarinfanteriregemente för att överföras till pansartrupperna 1963 och bli ett pansarregemente under namnet Södra skånska regementet (P 7). Med den förändringen utgick Skånebrigaden ur krigsorganisationen.

Ägare
Namn:                                       Ystads kommun
Adress:                                      Nya Rådhuset, Österportstorg 2, 271 80 Ystad
Tfnnr:                                         0411-57 70 00
Mail-adress                              kommunen@ystad.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av  granit rest år 1961 av regementets kamratförening
Text: 10.12 1811 UPPSATTES SÖDRA SKÅNINGARNA TILL HEMBYGDENS VÄRN  10.8 1961 RESTE SÖDRA SKÅNINGARNAS KAMRATFÖRENING DENNA STEN
Text på mellantavla: 1928 I 7  1963 P 7 -1982 SÖDRA SKÅNINGAR GRUNDUTBILDADES HÄR 1928 – 1963 VID KUNGL SÖDRA SKÅNSKA INFANTERIREGEMENTET TILL INFANTERISTER OCH 1963 – 1982 VID SÖDRA SKÅNSKA REGEMENTET TILL PANSARSOLDATER  P 7/FO 11 1982-06-30
Text på understa tavlan: SÖDRA SKÅNSKA REGEMENTETS CHEF MED STAB 1928 – 1987
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1676 Minnesmärke över slaget vid Lund 

Län                                      Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)         Lund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Monumentparken mellan Kävlinge-
vägen, Norra ringen och Södra stambanan
GPS-angivelse:              55°43’9.64″N 13°11’4.16″E

Inventerad
Namn:                                 Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                2016-05-15

Historia
Slaget vid Lund var ett fältslag under skånska kriget som stod den 4 december 1676 i ett område norr om staden Lund i Skåne. Striden stod mellan den invaderande danska armén bestående av ungefär 13 000 soldater under Kristian V och den svenska armén bestående av ungefär 8 000 soldater under Karl XI. Det är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. Förlusterna var cirka 70 procent på båda sidorna, 9 000 danska soldater och 5 000 svenska.
(utdrag ur Wikipedia) 

Ägare
Namn:                                        Lunds kommun
Adress:                                      Rådhuset, Lund
Tfnnr:                                         046-35 50 00
Mail-adress                              lunds.kommun@lund.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      Kanoneldrören stulna under år 2019

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke över slaget vid Lund 1676 i form aven obelisk restes år 1893 på initiativ av historikern Martin Weibull i samverkan med De Skånska Landskapens Historiska Förening med budskapet om försoning mellan danskar och svenskar.
Konstnär: Hugo Zettervall
Text: HÄR LIGGER KECKE MEND, HVIS BEEN OCH BLOD ER BLANDET IBLAND HINANDEN, SAA AT INGEN SIGER ANDET EN DE ER AF EEN SLECHT; DE VAR OC AF EEN TROE DOG KUNDE DE MED FRED EI HOS HINANDEN BOE! (danske prästen Hans Gerner)
Informationsskylt: Ja

På Lilla Hyllie kyrkogård finns en informationstavla om det s k Hungerlägret där den svenska armén var förlagd före slaget

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1953 Gravsten över förolyckade S-O Rosén på Frösö kyrkogård

Land                                         Sverige

Kommun (motsv)              Östersund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Frösö kyrkogård N kyrkan
GPS-angivelse:                    63°10’45.24″N 14°31’13.44″E

Inventerad
Namn:                                       Anders Kihl
Datum:                                     2016-04-22

Historia
Kaptenen vid Jämtlands fältjägarregemente Sven-Olof Rosén, 38 år gammal, omkom den 9 december 1952 vid en tragisk olycka under stridsskjutningar i Dagsådalen. Vid sin bortgång tjänstgjorde han som chef jägarplutonen. Han var en framstående idrottsman framför allt i löpning, skidlöpning och simning. Vid regementet bildades efter dödsfallet kapten S A Roséns minnesfond för att hedra den avlidnes minne.

 Ägare
Namn:                                        Familjen är gravrättsinnehavare

Vårdare
Namn:                                        Frösö vaktmästeri och kyrkogård
Adress:                                       Fjällgatan 4 C, 832 42 Frösön
Telefon:                                     063-16 11 50
Mail-adress:                             froso.pastorat@svenskakyrkan.se

Minnesmärket
Gravstenen rest 1953
H 0,55 m, b 1,2 m, d 0,1 m
Text: KAPTENEN VID KUNGL. JÄMTLANDS FÄLTJÄGARREGEMENTE SVEN-OLOF ROSÉN *23/12 1914 †9/12 1952  FALLEN FÖR FOSTERLANDET
Informationsskylt:  Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Gravkvarter för A4 på Östra kyrkogården i Östersund

Land                                         Sverige

Kommun (motsv)              Östersund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Östra kyrkogården. Norra kanten.
Gravplats 55
GPS-angivelse:                    63°10’25.67″N 14°40’3.08″E

Inventerad
Namn:                                       Anders Kihl
Datum:                                     2016-04-21

Historia
Norrlands artilleriregemente, A 4, var ett svenskt artilleriförband inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1893 och 1997. Förbandet var förlagt inom Östersunds garnison i Östersund i Jämtland. Norrlands artilleriregemente bildades den 3 mars 1893 genom att två batterier ur Första Svea artilleriregemente, No 1, och två batterier ur Första Göta artilleriregemente, No 2, slogs ihop och bildade grunden i Norrlands artilleriregemente, i Östersund. 9.batteriet organiserades i Härnösand 1849 som 14. 6-pundiga batteriet Svea artilleriregemente och härstammar från artilleriet på Cronstads skans på Frösön före 1815. Inflyttningen till de nya kasernerna i Östersund började med före detta 9. batteriet Svea AR från Härnösand, den 28 september 1893, som blev regementets högtidsdag. Regementet övade främst på Grytans skjutfält, sydöst om Östersund. 1893-1927 utgjorde Norrlands Artilleriregementes anställda och deras anhöriga en så kallad exterritoriell församling. Norrlands artilleriregemente avvecklades genom försvarsbeslutet 1996 vid årsskiftet 1998 och dess traditioner vårdades sedan av Bodens artilleriregemente (A 8), som även bar namnet Norrlands artilleriregemente (A 8) under de följande två åren. (delvis utdrag ur Wikipedia) 

Ägare
Namn:                 Kamratföreningen Norrlandsartillerister (Sten Bredberg)

Adress:                                      Lillfjällsvägen 8 C, 831 71 Östersund
Telefon:                                     070-679 43 97 (072-705 61 00)
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     Gravrätten – 1.000:-/år
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit flankerat av två kanoneldrör och omgivet av stenpelare förenade med en järnkedja. Vid ingången ytterligare två eldrör
H 2,9 m, b0,95 m, d 0,38 m
Text: A 4  WIHLDENAU K P W FURIR *1899 †1918, WIKSTEN P W VPL *1890 †1918, OLSSON O VOL *1899 †1918, ERIKSSON L E VPL *1897 †1918,LUNDGREN J E VPL *1895 †1918, SVENSSON E A VOL *1892 †1918. BOSTRÖM K G VPL *1897 †1918, SÖDERLUND J H VPL*1896 †1918, LIDSTRÖM O J VPL *1900 †1921, DANIELSSON G S VOL *1902 †1921, LINDBERG E G FURIR *18999 †1923, SEDIN J G L VOL *1904 †1924, OLSSON CARL SERG *1883 †1928, KARLSSON K G S KONST *1907 †1929, JOHANSSON G A KONST *1911 †1932, ROTH S G I KONST *1911 †1936, JOHANSSON J KONST *1910 †1937, SPRINGERT S G FURIR *1913 †1940, SVENSSON K G A *1914 †1944, OHLSSON P LÖJTN *1886 †1945, BERGH E FÖRRÅDSM *1907 †1945, NORDQVIST C E E STJ *1912 †1953, V SCHMALTZ K H L S Ö.LÖJTN *1879 †1952, KARLSSON H A I.FÖRRÅDSMAN *1902 †1971, RUNDQVIST P E 1.KONST *188 †1982, JOHANSSON C MAJOR *1919 †2013
Informationsskylt:  Nej

Anders Kihl
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Gravkvarter med två minnesstenar för I 5 på Norra kyrkogården i Östersund

Land                                        Sverige

Kommun (motsv)             Östersund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Norra kyrkogården. Kvarter 9, gravplats 7
GPS-angivelse:                   63°11’4.23″N 14°38’1.01″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2016-04-21

Historia
Jämtlands fältjägarregemente var beläget i Östersund och gavs beteckningen I 23 (Infanteriregemente 23) år 1816. Detta ändrades till I 5 år 1927, efter att I 4 och hittillsvarande I 5 sammanslogs varvid det lägre numret blev ledigt för I 23. Efter att ha övat på Frösön sedan 1682 flyttade regementet in till kaserner i Östersund år 1911. regementet in till kaserner i Östersund år 1911. År 1974 fick regementet den nya beteckningen I 5/Fo 22, detta som en följd av sammanslagningen med Jämtlands försvarsområde (Fo 22). I samband med 1996 års försvarsbeslut reducerades antalet försvarsområden i Sverige. Försvarsområdesstaben vid Jämtlands fältjägarregemente (I 5/Fo 22) var en som berördes, vilket resulterade i att regementet avvecklas den 31 december 1997.^[2] Jämtlands försvarsområde (Fo 22) integrerades i Västernorrlands försvarsområde (Fo 23), under namnet Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde (Fo 23). Som stöd till hemvärn och frivilligverksamheten inom före detta Jämtlands försvarsområde bildades försvarsområdesgruppen Jämtlandsgruppen. Regementsstaben kom att uppgå i den krigstid organiserade Fältjägarbrigaden (NB 5) under det nya namnet Jämtlands fältjägarregemente och Fältjägarbrigaden (NB 5). Genom att brigaderna och försvarsområdena avvecklades den 30 juni 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000 kom Jämtlands fältjägarregemente (I 5) att återuppsättas den 1 juli 2000 som ett självständigt förband. Som ett ytterligare led av försvarsbeslutet tillkom Norrlands trängbataljon, från Norrlands trängkår (T 3). I och med försvarsbeslutet 2004 avvecklades Jämtlands fältjägarregemente den 8 april 2005. 

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, 107 85 Stockholm
Tfnnr:                                         08-788 75 00 (vx)
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     FMLOG betalar f n gravrättsavgiften (1.000:-)
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Östersunds kyrkogårds- och fastighetsförvaltning
Adress:                                       Mariavägen 23, 831 48 Östersund
Telefon:                                     063-19 50 21
Mail-adress:                             ostersund.kgf@svenskakyrkan.se

Övrigt

Två minnesmärken av granit
Östra stenen: H 2,5 m, b 0,85 m, d 0,45 m. Västra stenen: H 1,85 m, b 0,70 m, d 0,2 m
Text östra stenen: KUNGL JÄMTLANDS FÄLTJÄGARREGEMENTES GRAFPLATS   JONAS EMANUEL JULIN, VEMDALEN *11/10 1890 †21/5 1912, MÅRTEN HAST SNÄRE, LJUSDAL *23/11 1891 †11/7 1913, ERIK EMIL BACKLUND, DÖVIKEN RAGUNDA, *22/1 1894 †1/4 1915, JONAS OTTO ANDERSSON, LJUNGÅ HÄLLESJÖ *14/7 1893 †11/4 1915, JONAS RICHARD SAHLIN, ÖVERAMMER RAGUNDA *9/4 1893, †29/5 1915, PETRUS OLOFSSON, VÅGEN FROSTVIKEN *11/9 1894 †7/6 1915, ALFRED BENGTSSON, GEVÅG *12/6 1894 †4/7 1915, NILS JOHAN NILSSON  FURIR *24/61893 †3/11 1917, KARL ARON JOHANSSON, FROSTVIKEN *3/5 1897 †5/9 1918, AXEL HENRIK QVARFORDT FURIR *17/5 1892 †5/11 1924, NILS ARVID LUND FURIR *4/5 1907 †29/3 1930, KARL HERBERT, VIKEN VOLONTÄR *19/3 1922 †9/5 1940, KARL ERIK BAUDIN FANJUNKARE *31/5 1913 †9/1 1957
Text västra stenen: KUNGL JÄMTLANDS FÄLTJÄGARREGEMENTES GRAVPLATS
J LING *1/1 19926 †1/9 1970
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1997 Minnessten över Grytans artilleriskjutfält

Land                                        Sverige

Kommun (motsv)             Östersund?

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På höger sida vid infarten till
skjutfältet
GPS-angivelse                      63° 6’44.18″N 14°49’48.50″E

Inventerad
Namn:                                       Anders Kihl
Datum:                                     2016-04-22

Historia Grytans skjutfält, är ett tidigare militärt övningsfält som ligger vid byn Grytan strax utanför Östersund i Jämtland. Området etablerades på statlig mark vid 1800-talets slut och utökades successivt i takt med att räckvidden för artilleri ökade. Skjutfältet var huvudövnings- och skjutfält för Norrlands artilleriregemente (A 4) från 1894-1997 och förvaltades efter nedläggningen av A 4 av Jämtlands fältjägarregemente (I 5). Från att i det närmaste ha varit en ”artilleriskjutbana” utvecklades skjutfältet till ett för hela Östersunds garnison användbart övnings- och skjutfält. Efter avvecklingen av I 5 år 2006 ansvarade Norrbottens regemente (I 19) för fältet men vid årsskiftet 2011 upphörde Försvarsmaktens användning av området helt. Skjutfältet omfattar 8912 hektar och sista åren uppfördes bland annat en rälsmålsbana avsett för stridsfordon 90-kompanierna vid I 5. I motsats till flertalet andra skjutfält i södra landsdelarna var Grytan aldrig ifrågasatt från ortsbefolkningens sida. Den relativa närheten till Östersund (15 km) gjorde vidare att kostnadseffektiv och ändamålsenlig övningsverksamhet kunde bedrivas av förbanden inom Östersunds garnison. Totalt disponerade I 5 över 12000 hektar övnings- och skjutfält, som utöver Grytan var Dagsådalens skjutfält inklusive närövningsfält 1863 hektar och Torråsen 943 hektar. Dagsådalen och delar av Torråsen disponeras fortsättningsvis av Fältjägargruppen för utbildningen av Hemvärnet i Jämtlands län. Ägaren Fortifikationsverket räknar med att behålla skjutområdena på grund av riskerna med ej exploderad ammunition i markerna medan byggnader och säkra skogsmarker ska säljas. (utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                      Försvarsmakten (I 19)
Adress:                                     Högkvarteret, 107 85 Stockholm
Tfnnr:                                       08-788 75 00 (vx)

Vårdare
Namn:                                      Militärmuseiföreningen i Jämtland
Adress:                                     c/o Jan-Anders Jacobsson, Röstavägen 10, 830 43 Ås
Telefon:                                   0730-20 65 80
Mail-adress:                           jana21@msn.com

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest av Norrlands artilleriregemente
H 1,6 m, b 0,995 m, d 0,1 m
Text: HÄR ÖVADE NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTE UNDER ÅREN 1893 – 1997
Informationsskylt:  Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten